Strategier som kan bidra till att minska ovarialcancer. Henrik Falconer, docent Karolinska Universitetssjukhuset

Relevanta dokument
Endometriecancer och uterussarkom. Henrik Falconer Överläkare, docent Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Uppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

Dagkirurgi Gynekologisk Cancer Hysterektomi. Docent Henrik Falconer Patientflödeschef Gynekologisk Cancer Karolinska Universitetssjukhuset

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register

Endometriebiopsi/skrap. Benignt Hyperplasi Cancer DNA

Gynekologisk Cancer : Corpus

Östrogenbehandling i klimakteriet

Hysterektomi och OPPortunistisk SAlpingektomi (Borttagande av äggledare i samband med livmoderoperation)

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson

Sonia Andersson Professor, överläkare. KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet

Fakta äggstockscancer

Epitelial ovarialcancer. Elisabet Hjerpe Överläkaregynekologisk onkologi Radiumhemmet

Livskvalitet efter cancer

Prevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983

Kirurgisk behandling av fetma: Vad kan vi förväntas uppnå? Anders Thorell, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Da Vinci kirurgisystem

Gynekologisk cancer och ärftlighet. Susanne Malander Skånes Onkologiska Kliniks gynsektion Skånes Universitetssjukhus LUND

Nationellt vårdprogram för äggstockscancer

Klimakteriebesvär- Värdet att behandla. Ann-Christine Nilsson MHÖL och ÖL kk USÖ

Osteoporos & Frakturprevention. Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet

Esofaguscancerkirurgi faktorer som påverkar överlevnaden

Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca 42 % Corpuscancer ca Ovarialcancer ca 785. Cervixcancer ca 439

Central dialyskateter Epidemiologi och primär indikation. Dag Eckersten Specialistläkare, fil mag kemi Skånes Universitetsjukhus

Cervixcancer. Henrik Falconer, docent 2016

Prematur ovariell insufficiens. Angelica Lindén Hirschberg Gynekologi och Reproduktionsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Remissrunda Nationellt vårdprogram för Epitelial Äggstockscancer

Extrem prematuritet. Obstetrisk handläggning

LAPAROSCOPI - GYNONKOLOGISK KIRURGI. Kjell Schedvins Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Äggstockscancer Nationellt vårdprogram

Palliativ strålbehandling. Björn Zackrisson

Introduktion- Epidemiologi-Prevention De vanligaste cancersjukdomarna i Sverige Män

Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Riskfaktorer för lymfkörtelmetastaser (LNM) hos kvinnor med endometriecancer: en populationsbaserad nationell registerstudie.

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

Överviktskirurgi - långtidseffekter

Nya biomarkörer för diagnostik av tidig ovarialcancer; studier på cystvätskor och blod

Välkomna till Tumör-arg 11 maj 2012

Allmänläkardagarna

Kan fysisk aktivitet och kost påverka risken för bröstcancer? Hanna Fredholm MD PhD, bröstkirurg PO Bröst, endokrin och sarkom Karolinska

Svenska erfarenheter av fertilitetsbevarande åtgärder samt indikationer

Norra regionen

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag?

ungdomar i en västsvensk population med IBD

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Profylax inom intensivvård ARDS och VAP

NSAID är diklofenak farligare?

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Gastrointestinal cancer

Kvinnlig sterilisering utan narkos: ja! Sofie Eriksson, Sonia Andersson, Miriam Mints

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan

HCC-övervakning (surveillance)

Patientinformation ärftlig cancer

Miriam Mints Docent, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Prostatascreening. Ove Andrén

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum

Överblick. Punktion/dränage När? Invasiva ingrepp. Mellanålsbiopsi: Förberedelser utförande. Mellanålsbiopsi - ultraljudsledd

Prolaps efter total- och subtotal hysterektomi- 11år senare. Pär Persson

Prövarmöte Elite Stora Hotell, Jönköping

SPOR Svenskt Perioperativt Register

Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer. Familjeutredning. Södra sjukvårdsregionen

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m

Framtida roll för HPVtestning

Germinalcellstumörer. Cecilia Petersen Sek3onen för barnonkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Nationella riktlinjer för bröstcancer. Prevention och diagnostik Arbetsdokument

Specialrapport adnexkirurgi. Är skillnaderna i operationsteknik försvarbara?

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

Patientinformation ärftlig cancer

KVINNLIG INFERTILITET. Marie Bixo Professor/överläkare i obstetrik och gynekologi Umeå universitet/norrlands universitetssjukhus

BRCA1 och BRCA2 har nått kliniken Tioårigt fynd av genmutation ger nu möjlighet förebygga ärftlig bröstcancer

Varför behöver fler prednisolonpatienter

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros

Vem skall operera kvinnan med ovarialcancer?

Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik

bröstcancer 54 onkologi i sverige nr 1 17

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling

SKL rapporten om vårdrelaterade infektioner 2017

Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer

Lynparza (olaparib) underhållsbehandling vid platinumkänslig recidiverande ovarialcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1

Inkontinens efter hysterektomi

Forskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen?

Information om Bråck på stora kroppspulsådern

Klimakteriella besvär. Martin Stjernquist Professor Medicinska fakulteten Lunds Universitet

Presymtomatisk diagnostik av ärftlig bröstcancer

Effekterna av förändrade diagnoskriterier för graviditetsdiabetes i Sverige- en nationell randomiserad studie

Transkript:

Strategier som kan bidra till att minska ovarialcancer Henrik Falconer, docent Karolinska Universitetssjukhuset

VECKAN 2017 Det finns inga intressekonflikter eller jäv att redovisa.

Kan man förebygga ovarialcancer? 2 principiellt olika strategier för att minska dödligheten: 1. Tidig upptäckt (screening) 2. Förebygga uppkomsten (prevention) 3

Screening Teori: Minskar dödligheten genom stage-shift (från stadium III till I) Många mindre studier och ett fåtal större (UKCTOCS, DOvE) CA-125, HE4 och ultraljud i olika kombinationer Ingen påverkan på dödlighet i OC Gilbert et al 2012 Goff 2012 Menon et al 2014 4

UKTOCS trial Liten överlevnadsvinst efter 7-14 år? Endast efter exklusion av peritonelcancer och prevalent cancer Jacobs et al. Lancet 2016 5

Preventiva åtgärder Livsstilsförändringar P-piller Riskreducerande salpingooforektomi (RRSO) Identifiera riskpatienter Sterilisering, salpingektomi 6

P-piller och OC Starka data visar på riskreduktion 40-50% Samma effekt även för lågdospreparat Gäller alla histologiska typer (utom mucinös) Skyddet ökar med tiden Minimal riskökning för bröstcancer i normalpopulation (RR 1.08) Ingen riskökning för bröstcancer i högriskpopulation Stark rekommendation till högrisk-population (BRCA) Havrilesky et al 2013 Iodice et al 2010 Gierisch et al 2013 7

Riskreducerande salpingooforektomi (RRSO) RRSO minskar risken för OC hos BRCA1/2-bärare med 70-85% Minskar risken för bröstcancer med 37-54% Minskar mortaliteten Postop. HRT förefaller inte öka risken för bröstcancer RRSO är associerat med ökad risk för kardiovaskulär sjd, osteoporos och klimakteriella symptom Timing för RRSO kritisk då risken för OC ökar påtagligt efter 40 års ålder Rekommenderas för högriskpatienter från 35 års ålder 8

Salpingektomi Varför skulle salpingektomi minska risken för OC? 9

Var uppstår ovarialcancer? Paradigmskifte i synen på ursprunget till ovarialcancer Ovarian One disease origin Multiple Extra-ovarian entities origin 10

Origin of ovarian cancer: Appearance 11

Ovarialcancer: prekursorer och mutationer 12

Riskfaktorer för OC: BRCA Mutationer i BRCA-generna starkaste riskfaktorn RRSO minskar kraftigt risken för OC Olika former av förstadier detekteras i äggledarna i 5-10% av RRSO preparat 13

Ovarialcancer: en ny modell 14

15

Bakgrund Hypotes Ovarialcancer (HGSC) uppstår i äggledarna Avlägsnande av äggledarna minskar risken för ovarialcancer 16

Material och metoder 17

Resultat I Hazard ratios (HR) and incidence rates (IR) for ovarian cancer according to exposure.* *Justerat för ålder, utbildning, paritet och kalenderperiod 18

Resultat II Hazard ratios (HR) and incidence rates (IR) for ovarian cancer according to one- and twosided salpingectomy* *Justerat för ålder, utbildning, paritet och kalenderperiod 19

Resultat III Hazard ratios (HR) för ovarialcancer beroende på ingrepp 20

Sammanfattning Salpingektomi minskar risken påtagligt för ovarialcancer Bilateral salpingektomi mer än halverar risken för ovarialcancer Både hysterektomi och sterilisering leder till signifikant minskning av risken för ovarialcancer Data från denna studie stärker hypotesen att OC till största del uppstår utanför äggstockarna 21

Perspektiv: Högriskpopulation Nuvarande rekommendation för kvinnor med BRCA-mutationer (RRSO) är associerat med Sterilitet Minskad östrogenproduktion Påverkan på livskvalitet Ökad risk för kardiovaskulär sjukdom och osteoporos 30% av BRCA-mutatationsbärare genomgår aldrig RRSO Medelåldern för RRSO är närmare 50 (USA) 22

Salpingektomi innan RR(S)O? Skulle kunna utföras i yngre ålder än nuvarande rekommendation för RRSO Kompletteras med RR(S)O i senare skede Sannolikt kostnadseffektivt om QoL vägs in (Kwon et al 2013) Pågående studie i Frankrike (LeBlanc et al 2011) 23

Profylatisk salpingektomi för alla? Vid hysterektomi? Efter avslutat barnafödande? Påverkar salpingektomi ovarialreserven? Finns det kirurgiska risker? 24 2017-08-30

Risker med salpingektomi Kirurgiska komplikationer Ingen påverkan på operationstid, blödning, vårdtid, komplikationer (Morelli et al 2013) Påverkan på ovarialfunktion/reserv Påverkan på Doppler-flöde Ingen påverkan på AMH (Findley et al 2013) Ingen påverkan på FSH (Morelli et al 2013) Ingen påverkan på FSH-respons vid IVF (Ödesjö et al 2015) 5-10% av alla kvinnor med kvarlämnade adnexa efter hysterektomi behöver genomgå senare kirurgi Morse et al 2006 25

Inga studier av hysterektomi och samtidig salpingektomi 26

Salpingektomi: nästa steg HOPPSA: Hysterectomy and OPPortunistic SAlpingectomy Svensk register-rct (R-RCT) 4400 kvinnor planerade för hysterektomi (benign indikation) randomiseras till hysterektomi med eller utan salpingektomi Endpoints Kirurgiska komplikationer Menopausala symptom Incidens av ovarian cancer 27

Kreativt förslag? Abstract at IGCS 2016 Tamussino et al 28

Äggledarnas betydelse vid endometriecancer 29

Sterilisering och endometriecancer preliminära resultat Varför skulle sterilisering minska risken för endometriecancer? Ø En viss andel endometriecancer uppstår sannolikt i äggledarna (serös endometriecancer) 30

Lever steriliserade kvinnor längre? Overall survival: Nästan 30% lägre mortalitet för kvinnor som genomgått sterilisering (HR 0.71, 95% CI 0.49-1.03) Sammanslagen riskminskning för både ovarial- och endometriecancer efter sterilisering: 50% 31

32