DETALJPLANEPROGRAM BOSTÄDER I SLUMSVIK INTILL SÄMSJÖN, DEL AV SLUMSVIK 2:13-24 M FL, MÅNSTAD, DNR: MBN 2007:364 TRANEMO KOMMUN PROGRAMBESKRIVNING INNEHÅLL I NNEHÅLL... 1 H A N DLI NGAR... 3 P L ANENS S YFTE OCH H UVUDDRAG... 3 F Ö R ENLIGT MED 3 O C H 5 K A P I MB... 4 P L ANDAT A... 4 T I DIGARE ST ÄL L NI NGST AG ANDEN... 5 Översiktsplan för Tranomo kommun... 5 Detaljplaner och områdesbestämmelser... 5 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)... 5 Kommunala beslut i övrigt... 6 F Ö R UT S ÄT T N I NGAR, FÖ RÄNDRI NG AR OCH MÖJLIGA KO N SEKVENSER... 6 N A T U R, G E O T E K N I K O C H K U L T U R... 6 Mark och vegetation... 6 Geotekniska förhållanden... 6 Förorenad mark... 6 Risk för skred / höga vattenstånd... 6 Kulturvärden och fornlämningar... 7 B E B Y G G E L S E O M R Å D E N... 8 Bostäder... 8 Arbetsplatser, övrig bebyggelse... 8 Offentlig service... 8 Kommersiell service... 8 Tillgänglighet... 9 Byggnadskultur och gestaltning... 9 F R I Y T O R... 9 Lek och rekreation... 9 GATOR OCH TRAFIK... 9 Gatunät... 9 Gång- cykel och mopedtrafik... 9 Kollektivtrafik... 9 Parkering... 10 Varumottagning... 10 1
S T Ö R N I N G A R, H Ä L S A O C H S Ä K E R H E T... 10 Buller och trafik... 10 Vibrationer... 10 Radon... 10 Risker... 10 T E K N I S K F Ö R S Ö R J N I N G... 10 El, tele och ledningar... 10 Vatten, avlopp och dagvatten... 11 Uppvärmning och energi... 11 Avfall... 11 M I L J Ö K V A L I T E T S N O R M E R... 11 M I L J Ö M Å L... 11 A D M I N I S T R A T I V A F R Å G O R... 11 Genomförandetid... 11 M E D V E R K A N D E T J Ä N S T E M ÄN... 12 2
PLANPROGRAM HANDLINGAR Till detaljplaneprogrammet hör följande handlingar: Programbeskrivning Miljöbedömning PROGRAMMETS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med föreliggande program är att pröva om det är möjligt att detaljplanera för bostäder inom Slumsvik. Handlingen är att betrakta som ett diskussionsunderlag i det fortsatta arbetet med att upprätta en detaljplan för området. 1993 lät kommunen upprätta områdesbestämmelser för Slumsvik 2:2 m. fl. för att reglera den fritidsbebyggelse som vuxit fram inom området. Redan på 1950-talet började sommarstugor uppföras i detta område. Några av de ursprungliga fritidshusen har omvandlats till helårsboende. Det finns en efterfrågan på ökad byggrätt och möjlighet till att installera nya avloppslösningar som möjliggör ett helårsboende inom området. Genom att reglera bebyggelsen vill kommunen underlätta en omvandling till permanent boende inom området. För att utreda förutsättningarna för en detaljplan har kommunen låtit Norconsult upprätta en översiktlig va- utredning för området. Vidare har kommunen låtit BioDivers göra en naturvärdesinventering där bland annat en bedömning av ekbeståndet inom området genomförts. Intervjuer och samrådsmöte har också hållits. Syftet med programmet är att i samverkan med de boende lägga grunden för att upprätta samrådshandlingar. I detta arbete är det också väsentligt att hitta en utformning som tar till vara områdets karaktär med en blandning av fritidsoch helårsboende. Kommunen har även låtit utarbeta en LIS- plan (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) där området pekats ut som lämpligt för bostäder och fritidsbebyggelse. Utifrån PBL kan program genomföras för att ge möjlighet för berörda att påverka innan kommunens ställningstagande är låsta. FÖRENLIGT MED 3 OCH 5 KAP I MB 3
Planförslaget bedöms vara förenligt med miljöbalkens 3 och 5 kapitel. Miljöbalkens tredje kapitel behandlar de grundläggande hushållningsbestämmelserna för mark och vattenområden. Den tänkta markanvändningen bedöms medföra en god hushållning av naturresurser från allmän synpunkt. Den tänkta markanvändningen medför inte heller att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap överträds eller att människor utsätts för varaktig störning. PLANDATA Planområdet ligger intill kommunen norra gräns vid Sämsjön. Närmsta samhälle är Månstad ca 3 km söder om planområdet. Areal Planområdet omfattar ca 20,2 ha. Området består av 25 fastigheter varav 21 stycken är bebyggda. Markägoförhållanden All mark inom det föreslagna planområdet är privatägd, marken består dels av bostadsfastigheter och dels av mark som nyttjas gemensamt. Den mark som nyttjas gemensamt ägs av stamfastigheter som ursprungligen också ägde marken som bostadsfastigheterna är avstyckade från. Bostadsfastigheterna är privatägda. Det finns inga byggnader som inte ligger på enskilda fastigheter. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan Planförslaget överensstämmer med översiktsplanen från 2009 för Tranemo 4
Kommun. Vidare finns ett som tematisk tillägg till översiktsplanen en kommunövergripande plan för landsbygdsutveckling i sjönära lägen, en sk LISplan. Denna LIS-plan ger möjlighet till ytterligare bebyggelse i de strandnära lägena inom planområdet. Utdrag ur LIS-planen Riksintressen Inget av riksintresse finns inom planområdet, dock finns skäl att anta att exploatering bör ske med särskild hänsyn till eventuella fornminnen inom området. Strandskydd Strandskydd om 200 m råder längs hela strandlinjen. Den övergripande LIS- planen ger ytterligare dispensmöjligheter för planområdet. Detaljplaner och områdesbestämmelser Inom planområdet gäller områdesbestämmelser lagakraftvunna 1993-12-08. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Vid upprättande av detaljplaner ska det göras en behovsbedömning som visar om planens genomförande kan medföra betydande miljöpåverkan. Om så är fallet blir planen föremål för en närmare miljöbedömning, varvid en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas enligt Plan- och bygglagen. Eftersom den kommande detaljplanen i huvudsak reglerar byggrätter på befintliga bostadsfastigheter inom planområdet medför inte detaljplanen någon betydande miljöpåverkan (BMP), varför någon MKB inte utförs i programskedet. En miljöbedömning enligt kommunens checklista kommer dock göras inför programsamrådet som vägledning för den fortsatta planläggningen. 5
Kommunala beslut i övrigt Miljö- och byggnämnden i Tranemo kommun fattade 2007-08-28, 71, beslut om att uppdra åt samhällsbyggnadsavdelningen att upprätta detaljplan för Slumsvik. FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH MÖJLIGA KONSEKVENSER N A T U R, G E O T E K N I K O C H K U L T U R Mark och vegetation En särskild naturinventering är gjord inom området vilken har legat till grund för den skötselplan som föreslås inom området. Skötselplanen ger riktlinjer för under vilka förutsättningar som marklov för fällning av ekar kan ges. Idag krävs i områdesbestämmelserna marklov krävs för fällning för fällning av ädellövträd. Att inte avsevärt förändra markens lutning är av stor betydelse för områdets karaktär. Markarbeten kan också påverka eventuella kulturminnen. Marklov kommer att krävs för fällning av ekar och andra ädellövträd inom hela planområdet. Marklov för trädfällning ges med utgångspunkt från skötselplanen för området. Markens lutning får inte avsevärt förändras. Området kan antas innehålla kulturminnen som är skyddade enligt Kulturminneslagen. Ingrepp i marken skall föregås av kontakt med länsstyrelsen. Geotekniska förhållanden Enligt VA-utredning för Slumsvik 2008-12-13 består jordlagren av morän. Grävda brunnar inom området är upp till 8 meter djupa. Markförhållande är goda inom området. Förorenad mark Det finns inte anledning att anta att marken är förorenad. Risk för skred/höga vattenstånd Markförhållandena är inte sådana att det bör finnas risk för skred. Vad gäller Sämsjön är den reglerad vilket historiskt inneburit att några höga vattennivåer inte är kända. Enligt vattendom från 1943 skall dämningen variera mellan högst +164,15 och lägst +163,95. De byggnader som ligger lägst i förhållande till vattenytan på sjön, ligger på mellan + 165 och +166 meter över havet. 6
Kartan redovisar konsekvenser av höjning av vattennivån i Sämsjön till +166 möh. Kulturvärden och fornlämningar Planområdet innehåller en registrerad fornlämning och denna upptar större delen av ytan. Fornlämning 92 är rester av ett äldre odlingssystem i form av så kallad fossil åker. I de undersökningar som utförts de senaste åren inom denna typ av fornlämning, kan man förvänta sig även andra spår av bebyggelse. Dessvärre är denna lokal ej i detalj inventerad så den är svårbedömd. Detta innebär att det inte finns uppgifter om antal eller typ av lämningar att använda sig av vid bedömning. Inför det fortsatta arbetet med detaljplan bör en arkeologisk utredning genomföras. Förändring Syftet med detaljplanen är att ge större byggrätter för fastigheterna inom området samt att pröva möjligheten av ytterligare bebyggelse inom området. Fornlämningar inom området kan påverkas i samband med nybyggnad eller tillbyggnad. Eventuellt kan en bestämmelse om källarförbud införas för att intrång i fornlämningar ska undvikas. 7
B E B Y G G E L S E O M R Å D E N Bostäder De bestämmelser som föreslås i detta program syftar till att utöka byggnadsrätten i förhållande till gällande områdesbestämmelser och möjliggöra åretruntboende. Byggrätterna anpassas för åretruntboende och varierar efter tomtstorleken. För övrigt föreslås: Endast friliggande hus. Byggnader skall placeras minst 4,0 meter från tomtgräns, garage och uthus, ej innehållande bostadsrum, får placeras närmare tomtgräns, dock minst 1,0 meter från tomtgräns. Största bostadsarean för huvudbyggnad är 100 kvm. Huvudbyggnader kan uppföras till en byggnadshöjd av 4,0 meter och en totalhöjd av 6,5 meter. Skorstenen ska inte inräknas i totalhöjden. Tak ska utföras som sadeltak med en minsta lutning av 18 grader. Färgsättning av hus ska anpassas till omgivande hus och miljö. Fasadmaterial ska vara av trä. Byggnader skall utföras utan källare. Utöver huvudbyggnad får komplementbyggnader uppföras till en sammanlagd storlek av 30 kvm Komplementbyggnader kan uppföras till en totalhöjd av 4,0 meter. Konsekvens Åretruntboende blir möjligt men områdets karaktär kommer att förändras i takt med att fritidshusen ersätts eller byggs till förmån för mindre villor. Området kommer upplevas mer tätbebyggt om de nya byggrätterna utnyttjas, denna förändring kommer successivt över flera år. Enligt LIS- planen (Landsbygdsutveckling i Strandnära Läge) finns möjlighet att utöka området med nya tomter (se LIS- planen ovan). Om önskemål finns om detta från fastighetsägare med större markinnehav bör dessa nya områden inarbetas i den kommande detaljplanen. Strukturen i tillkommande områden bör vara tomter utmed en landsväg, en så kallad randbebyggelse. Fastighetsindelning För att bevara områdets karaktär inför också bestämmelser som reglerar fastighetsbildningen. Fastighetsdelning inom planområdet får ej leda till fastigheter som understiger 1000 kvm. Offentlig service Behov av utökad service p.g.a. av de utökade byggrätterna är inte direkt förestående men kan bli aktuellt om någon barnfamilj skulle vilja bo året runt i detta område. En utökad service kan växa fram om äldre personer väljer att bo i området, tex genom att bygga ut och bosätta sig i sitt fritidshus. Närmsta förskola är i Månstad och närmsta grundskola ligger i Länghem. 8
Kommersiell service De utökade byggrätterna kan på sikt leda till ett större underlag för affärerna och annan kommersiell service i Länghem och i den närmsta tätorten Månstad. Tillgänglighet De tillgänglighetsregler som gäller i bygglagstiftningen kommer att tillämpas. Byggnadskultur och gestaltning Fritidshusen är viktig del av kulturarvet kring tillväxten av välfärdsamhället och är knuten till semesterlagstiftningen Detta område är inget undantag utan är i sin helhet ett fint exempel på hur mindre fritidshus har placerats på en mycket naturskön plats för att ge möjlighet till avkoppling under semestern eller under helgen. Många fritidshus ägs eller har ägts av arbetare på glasbruket i Limmared. F R I Y T O R Lek och rekreation Ingen förändring, utan området behåller sin karaktär och funktion av naturnära bebyggelse med goda möjligheter till rekreation och bad i Sämsjön. Lek sker på respektive tomt och allmänningarna. GATOR OCH TRAFIK Gatunät Kollektivtrafik Parkering Ingen förändring av sträckningen av befintligt gatunät. Skötseln regleras med av avtal mellan fastighetsägarna i området, vägförening finns inom området. Kommunen är inte huvudman för allmän platsmark. Vägar ska utföras så att värdefulla träd enligt skötselplanen inte skadas och att intrång i fornlämningar/kulturminnen undviks. Ingen förändring, ökad behov av kollektivtrafik kan komma ju fler som bor året runt, särskilt med hänsyn till antalet barn och äldre i området. Ingen förändring, parkering sker på varje tomt. 9
S T Ö R N I N G A R, H Ä L S A O C H S Ä K E R H E T Buller och trafik Inga åtgärder behövs då området är mycket tyst och inte har någon genomgående trafik genom området. Vibrationer Inget behov av åtgärder. Se avsnittet Buller och trafik Radon Inga kända förekomster av radon. Nya hus uppförs som regel radonsäkert. Marken bör undersökas med avseende på radonförekomst, även fyllnadsmassor bör undersökas så att inte dessa tillför radon till området. Risker Inga kända risker finns förutom det som nämnts under avsnittet om höga vattennivåer. Det är väsentligt att undersöka huruvida en meters höjning av vattennivån i Sämsjön är ett rimligt scenario eller om området ska planeras utifrån andra förutsättningar orsakade av klimatförändringarna och ökad nederbörd. T E K N I S K F Ö R S Ö R J N I N G El, tele och ledningar Inga åtgärder föreslås utan regleras med avtal mellan fastighetsägare och ledningshavare. Vatten, avlopp och dagvatten Egna eller gemensamma brunnar förser boende med vatten. Flera fastigheter saknar godkända avloppslösningar. Norconsult har utarbetat en översiktlig VA- utredning över området. Enligt utredningen finns goda möjligheter att lösa såväl vattenfrågan som avloppsfrågan med lokala lösningar. Vad beträffar avloppsfrågan så pekas ett område i sydväst ut som lämpligt för gemensamhetsanläggning(-ar) och infiltration av spillvatten. Detta område har avsatts redan i gällande Områdesbestämmelser för infiltrationsanläggningar och området används också delvis för detta ändamål idag. Sedan VA- utredningen togs fram har kommunen reviderat tillämpningen av skyddsbestämmelserna enligt naturvårdsverkets allmänna råd. För det utpekade området i sydväst gäller normal skyddsnivå utifrån såväl miljö- som 10
hälsoskyddssynpunkt, under förutsättning att ett tillräckligt avstånd hålls till Sämsjön. De avloppslösningar som föreslogs i VA-utredningen utgick från att det skulle råda hög skyddsnivå utifrån miljösynpunkt. Med normal skyddsnivå ökar alternativen av systemlösningar och möjligheten att hålla nere kostnaderna för en gemensam avloppsanläggning. Vatten- och avloppslösningar ska utföras så att värdefulla träd enligt skötselplanen inte skadas och att intrång i fornlämningar/kulturminnen undviks. Lokalt omhändertagande av dagvattnet föreslås för området. Detta är också den lösning som används idag för dagvattnet. Uppvärmning och energi Inga åtgärder, varje hus har enskild uppvärmning. En vanlig kombination av uppvärmning är vedeldning och direktverkande el. Avfall Inga åtgärder, varje hus har enskild tömning av hushållssopor. M I L J Ö K V A L I T E T S N O R M E R Miljökvalitetsnormer anger de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belasta utan fara för påtagliga olägenheter. Miljökvalitetsnormer finns bl.a. gällande utomhusluft. Idag finns gränsvärden för kväveoxider (främst kvävedioxid), svaveldioxid, kolmonoxid, bensen, bly samt partiklar. Fr.o.m. 2010 tillämpas även ett gränsvärde för halten marknära ozon. Inga åtgärder är nödvändiga då inga miljökvalitetsnormer förväntas påverkas av de föreslagna ändringarna av byggrätterna. M I L J Ö M Å L Projektet utfaller positivt för miljömålet God bebyggd miljö. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Planerad byggnation innebär en ur resurssynpunkt positiv effekt genom att nyttja redan exploaterad mark för förtätning. A D M I N I S T R A T I V A F R Å G O R Genomförandetid En kommande detaljplan föreslås hanteras med normalt planförfarande med en genomförandetiden på fem (5) år från den dag då planen vinner laga kraft. 11
M E D V E R K A N D E T J Ä N S T E M ÄN Arne Willhammar Thomas Tranefors Robert Karlsson Göran Molin Upprättad i Tranemo 2013-09-24 Elin Berg planarkitekt Tranemo kommun Stefan Nylén arkitekt stefan nylén arkitektkontor ab 12