Läsåret 2016/2017. Kvalitetsrapport. Datum:

Relevanta dokument
KVALITETSRAPPORT lä sä ret Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet

KVALITETSRAPPORT lä sä ret Rektor Märie Nilsson Näturprogrämmet/Vård- och omsorgsprogrammet

KVALITETSRAPPORT lä sä ret RL, HV

KVALITETSRAPPORT lä sä ret Teknikprogrämmet Gunillä Grenholm, rektor

Läsåret 2016/2017. Kvalitetsrapport. Datum:

Dnr , 610 (60) KVALITETSRAPPORT lä sä ret Rektor Birgittä Lindstro m Gymnäsiesä rskolän Anderstorp/Bälder

KVALITETSRAPPORT lä sä ret IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS)

Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning läsåret Verksamhetsplan läsåret Göran Åkerberg rektor

Beslut för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram

Läsåret 2016/2017. Kvalitetsrapport. Datum:

Verksamhetsplan Möckelngymnasiet rektorsområde 4

Älvdalens Utbildningscentrum. Systematiskt kvalitetsarbete uppföljning och plan för utveckling. Läsåret 11/12

, Mikael Johansson, Annie-Frid Johansson, Läsåret Arbetsplan åk F-6

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola

Arbetsplan åk 1-6. Utveckla samverkan mellan undervisande pedagoger och studiehandledare genom projektet Nyanländas lärande.

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012

Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

Läsåret 2016/2017. Kvalitetsrapport. Datum:

LOKAL ARBETSPLAN

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Kvalitetsplan för Estetiska programmet på Karolinska skolan 2014 med plan för ES programmet Karolinska skolan

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 1 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola

Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stora Vallaskolan Arbetsplan 19/20

Kvalitetsredovisning för Industritekniska programmet läsåret 13/14

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan. 1. Inledning

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Ullvi skolenhet

Resultatprofil. Ängbyskolan. Läsåret 2016/2017

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport

Beslut för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram

Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan JB Gymnasiet i Norrköpings kommun

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

Skolutvecklingsplan. Skolans namn: Hallerna Skola Läsår: Kommun: Stenungsunds kommun. Vi utbildar världsmedborgare

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem

Bygg- och anläggningsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019

Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen )

Beslut för gymnasieskola

Skolområde Korsavad 2012/2013

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Furutorpskolan 7-9. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola åk 7-9 Ansvarig för planen: Rektor Johan Johansson

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Beslut för gymnasieskola

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE

Kvalitetsrapport. Ekbackens skola

Remissvar Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9

El- och energiprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019

Utveckling och lärande

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet

Beslut för gymnasieskola

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Hanahöj och Hångers rektorsenhet. Hånger skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sotenäs symbioscentrum Plan mot kränkande behandling Läsåret

Enhetsplan för Nödingeskolan

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Beslut för gymnasieskola

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Systematiskt kvalitetsarbete

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

VALINFORMATION NATURVETENSKAPS- PROGRAMMET 19 / 20

Kållekärrs och Långekärrs skolor

Skolområde Korsavad 2013/2014

Kvalitetsrapport Fritidshem

Kvalitetsrapport Magelungens skolor

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Kvalitetsrapport grundskola. Örsjö skola Läsår 2016/2017

Transkript:

Läsåret 2016/2017 Kvalitetsrapport Datum: 2017-06-30

Kvalitetsrapport från rektor Avser enhet/program: IN Rektor: Ulf Marklund Läsåret: 2016/2017 Daterat: 2017-08-09 1 GENOMFÖRDA INSATSER Vilka förbättringar har genomförts under året och vilket resultat har de gett?

Läsår 2016-2017 på Industritekniska programmet har till stora delar handlat om två saker. Att föra de 14 eleverna i årskurs 3, Industritekniskaprogrammet-svets mot examen, ett liv efter gymnasiet och anställningsbarhet. Det andra har varit förberedelser inför en nystart av Industritekniskaprogrammet-Produkt och maskinteknik i samarbete med bransch och andra intressenter i konceptet T2-college. Förstnämnda punkt återkommer vi till längre ner i denna rapport. Beträffande punkt 2 har året lett till att IN-Produkt- och maskinteknik, startar med 13-14 elever i augusti 2017 (max 16 platser). Att den praktiska lokalen T2-college med utrustning för industriundervisning inom de tre områdena trä-, metall- och ny teknik beräknas stå klar 2018-01-01 och att gymnasieskolan och bransch/t2-college med enade krafter ska ge ungdomarna en bra utbildning som stärker intresse, kunskaper är trivsam och bidrar till anställningsbarhet. 2 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas studieresultat vilka avvikelser finns? Finns mönster? Skillnader mellan kön? Avviker några ämnen? Underlag = betygsstatistik, arbets- och ämneslagens analyser Av de 14 avgångseleverna erhöll 12 stycken examensbevis (86%), eleverna som erhöll studiebevis hade ej klarat av kursen Ma1 trots några olika varianter av stödinsatser under pågående kurs samt prövning med föregående lärarstöd.

Betygen inom yrkeskurserna är överlag mycket goda. Många av eleverna har via individuella valet läst sig till en grundläggande högskolebehörighet.en del av bedömningen sker på arbetplatsförlagt lärande (APL) och där får många av våra elever mycket beröm. Andelen flickor är tyvärr för liten för att dra några slutsatser om likheter och skillnader. En mycket stor andel av eleverna går direkt vidare till arbete inom industribranschen (mer än 75%). 3 ELEVERNAS UTVECKLING MOT MÅLEN Hur ser du på elevernas möjligheter på din skolenhet att nå utbildningens kunskapskrav? Vad ser du bidrar eller hindrar elevernas måluppfyllelse? Din analys med beaktande av arbetslagens utvärdering Underlag = Elevenkäter, ANDT-enkät, Skelis, arbetslagets utvärdering. Möjligheterna att nå målen är goda. De elever som har svårigheter får olika erbjudanden/möjligheter till hjälp. Innevarande läsår har endast två kurser som samtliga elever i klassen deltagit i genomförts på Balder. Individuella valet har genomförts på Balder eller Anderstorp. Övriga kurser har genomförts på Industrilokalen Uttern-Skelleftehamn eller på APL-platserna Eftersom yrkeslärare har flera kurser med eleverna under lång tid så hinner ofta läraren ge ett bra stöd till de flesta eleverna. Dessutom hinner de ta igen missad kunskap. Kärnämneskurserna avslutas ofta efter en termin eller ett läsår. Stöd under pågående kurs är att föredra och erbjuds i samband med att elev görs medveten om att det kan bli svårt att nå målen. Är kursen avslutad med betyget F erbjuds möjlighet till omläsning.

Specialpedagog hanterar elever med åtgärdsprogram, dessa följs upp regelbundet. 4 NORMER OCH VÄRDEN Värdegrund och likabehandlingsplan På vilket sätt arbetar ni aktivt och medvetet med att påverka och stimulera eleverna att omfattas av värdegrunden? Vad har det fått för effekt? Förbättringsområden? Hur arbetar ni med likabehandlingsplanen? Representanter från alla skolans program som ingår i skolans likabehandlingsteam. Inom ramen för teamets arbete så hålls likabehandlingsplanen aktuell, samt att de tar ansvar för ev ärenden. Vår värdegrund diskuteras fortlöpande t ex på arbetslagsträffar och vid medarbetarsamtal. Vi diskuterar vikten av att på ett välkomnande sätt ta emot alla kunder, som kan vara alltifrån elever, föräldrar, grundskolans personal och elever osv. Vid medarbetarsamtal samtalas fortlöpande om vilken bild vi har av vår verksamhet och av vår arbetsplats. Vi jobbar med att skapa en miljö där man vågar pröva nya grepp och där det är tillåtet att både lyckas och misslyckas. Undersökningar visar att eleverna trivs på programmet. Jag jobbar för att alla ska känna engagemang och förstå att de är viktiga för verksamheten. Det är viktigt att alla känner att de behövs och att vi arbetar

mot samma mål. Vi arbetar med mångfald och jämställdhet i olika former på skolan och för ständigt diskussioner om vikten av att olikheter respekteras och värderas. Genom samtal och mitt eget sätt att bemöta försöker jag förhindra att fördomar frodas. I många av programmets ämnen tas värdegrundsbegrepp upp. Arbetslagen beskriver att de är medvetna om sitt ansvar att vara goda förebilder och hur det är självklart att alla elever behandlas med respekt. Ett gemensamt underlag (bla power point) har lagts upp på hemsidan så lärare mfl ska kunna informera om skolans värdegrund. Skolkyrkan och elevhälsa ansvarar för att alla elever ska få tillfällen att diskutera värdegrundsfrågor, relationer mm. Likabehandlingsgruppen har ett övergripande ansvar när det gäller t ex kränkningar. På LBT-träffar (likabehandlingsträffar) diskuteras fortlöpande förbättringsområden. Baldergymnasiets förebyggargrupp träffas ett antal gånger per termin och diskuterar läget på skolan. Det är viktigt att vi alltid för en dialog om vårt uppdrag och att vi alltid vågar bemöta rykten och myter med fakta. Vi måste motivera elever att vilja lära, samt motivera dem att ta ansvar för sina studier. Integration är en ständig utmaning. Nyanlända ungdomar som hinner börja sin utbildning på ett nationellt program integreras snabbare och får chans till kontakt med branscher och påvisa anställbarhet.

5 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE Stimuleras eleverna att aktivt ta del av att vidareutveckla utbildningen? I så fall på vilket sätt? Ge konkreta exempel på hur det går till. Underlag: Arbetslagens synpunkter. Elevenkäter. Annat? Beträffande den praktiska delen av Industriprogrammets utbildning ges goda möjligheter till utveckling och påverkan. Genom att till exempel låta eleverna arbeta med egna projekt som de själva valt från början till slut får eleverna möjlighet att ta ansvar, känna intresse och utvecklas. På APL får eleverna möjlighet att ta ansvar och tillsammans med våra lärare och utbildade handledare utveckla APL-platsernas förståelse och kunskaper runt vår utbildning. Inflytande handlar mycket om den enskilda elevens känsla av att någon tar hen på allvar något som vi i personalen arbetar med varje dag. Lärarna i de mer teoretiska kurserna beskriver att de alltid synliggör kursmålen, ibland inför moment, ibland som hel kurs. Elevernas aktiva medverkan i att vidareutveckla kurser handlar i hög utsträckning om när prov ska vara och i vilken form. Enligt mina lärare så vill inte eleverna jobba med kursutveckling utan de hänvisar oftast tillbaka till läraren du kan, du vet och därför är ansvaret ditt är en vanlig kommentar från eleverna. Elevkårens arbete är viktigt i frågan om delaktighet.

6 REKTORS ANSVAR Ledning och utveckling av utbildningen Beträffande betygsättning så är läraren till stora delar suverän. Erfarenhet, omvärdsanalys och samtal med kollegor och skolledare underlättar rättssäkra och formativa bedömningar. Diskussionen om hur man arbetar utifrån examensmål och ämnesmål förs på arbetslagsträffar, ämneslagsträffar och i samband med medarbetarsamtal och lönesamtal. Utvärderingar i olika form ger också information och underlag för samtal. Klassrumsbesök bidrar till att jag får en bild av hur det pedagogiska arbetet med eleverna bedrivs. Klassrumsbesöken borde ske oftare. Dagliga träffar och en kontinuerlig dialog med mina lärare och elever är, utöver ovanstående, en viktig del som hjälper mig till insyn i verksamheten. Vi gör gemensamma rättningar av NP (nationella prov) på vår skola, även inom karaktärsämnen och vissa andra gymnasiegemensamma ämnen arbetar vi med gemensamma rättningar, gemensamma planeringar, gemensamma bedömningar av elevernas uppgifter och gymnasiearbetet.

7 UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Rektors förslag till utveckling och förbättringsåtgärder. Ange max 3-5 prioriterade förbättringsområden som du planerar genomföra, förväntade effekter samt hur uppföljningen kommer att gå till. Måtten som du anger ska vara möjliga att följa upp, tydliga och genomförbara. Förslag Mått Uppföljning Förväntad effekt Utveckla innehållet/utbudet av kurser inom INprodukt och maskinteknik Fler sökande till IN Bredare kontakt med APL/bransch Lokalen T2- college utrustad maskinellt och tankemässigt för en modern, intressant men ändå grundläggande Industriutbildning Fler än 16 sökande till lå 18-19 Deltagande i branschråd med bred branschförankring. APL platser (åk 2-3) inom ett brett spektra av företag/branscher Kontinuerligt, ffa i anslutning till nytt läsår Ansökan till gy lå 18-19 Kontinuerligt men ffa om 3 år Elever som trivs, utvecklas och är anställningsbara vid fullgjord utbildning Bidra med kompetens till branschen och bidra till en intressant och givande yrkesutbildning för ungdomarna Att IN-Produkt o maskinteknik tillfredsställer intressen inom i vart fall metall-, trä- och kompositindustrin