SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Transkript

1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE KVALITETSRAPPORT - REKTOR Enhet: Rektor: Naturbruksgymnasiet Dan Forsberg Frågor att besvara KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat 1 Beskriv i vilken grad eleverna inom din skolenhet når de nationella ämnesmålen och kunskapskraven. Ge en samlad resultatbild (dina program). Kommentera eventuella skillnader och avvikelser. Svar: Andel med minst G i kärnämneskurser, alla karaktärsämneskurser och projektarbetet i slutbetyget från årskurs 3. Engelska A 87% Estetisk verksamhet 97% Idrott och hälsa 77% Matte A 77% Naturkunskap A 100% Religion A 77% Samhällskunskap A 77% Svenska A 93% Svenska B 74% Projektarbete 84% Karaktärsämnen 91%

2 Det finns en tydlig skillnad mellan tjejer och killar när det gäller kärnämnen. Där lyckas tjejerna genomgående bättre än killarna (undantaget Engelska A). I karaktärsämnen är skillnaden mellan könen marginell. Sammantaget är resultaten bättre i karaktärsämnen än i kärnämnen. Inte så överraskande att man lyckas bättre i de ämnen som motsvarar ens intresse. Vi har en hög andel elever som inte når högskolebehörighet. Främst beroende på att man inte når målen för godkänt i Svenska B. Svenska B är en krävande kurs där man ska klara att läsa in större mängder litteratur, se samband, analysera, kunna formulera sig i skrift mm. Många av våra elever har stora problem med detta trots att vi har relativt bra med resurs för elevstöd. Elevernas utveckling mot målen 2 Hur arbetar ni vid skolenheten för att elever och föräldrar ska ha kännedom om målen för utbildningen såsom examensmål, ämnesmål, kunskapskrav samt andra föreskrifter om elevens rättigheter? Svar: Föräldrar och elever informeras om ämnesmål, examensmål, kunskapskrav, rättigheter att överklaga beslut, frånvarorapportering, konsekvenser av olovlig frånvaro mm. vid föräldramöte i början av varje läsårsstart för våra åk 1-elever. Lärarna ger eleverna information om sina kurser och de mål och kunskapskrav som finns inför varje kurs. Via lärplattformen samarbeta har alla elever till mål och kunskapskrav för aktuella kurser. Mentorerna informerar om elevernas rättigheter och skyldigheter. Elevernas möjligheter att påverka undervisningen är organiserad via mentorsträffar, klassråd och skolkonferens/ skolråd. Dessutom har eleverna möjlighet att påverka via direkta samtal med berörda lärare eller direkt med rektor. 3 Beskriv hur ni har organiserat arbetet för att ge stöd till elever som har svårigheter i skolarbetet, exempelvis avseende hur elever med behov av särskilt stöd identifieras, hur behovet av stöd utreds, hur stödet bedrivs samt rutiner för upprättandet av åtgärdsprogram. Svar: Vi har 6 personer (speciallärare, pedagogisk assistent, 3 elevassistenter) som arbetar helt eller delvis med elevstöd. Omräknad blir det 3,5 heltider. Elevstödet finns som extra resurs i klassrummet eller så arbetar man i mindre grupper och i några fall är elevassistenterna knutna till specifika elever. Specialläraren/ specialpedagogen arbetar mest övergripande men även med riktat stöd mot enskilda elever eller grupper. 2-4 timmar varje vecka erbjuds elever i behov av extra stöd eller elever som vill ha stöttning att nå högre betyg

3 möjlighet att närvara under det vi kallar resurstimmar där både stödpersonal och annan tillgänglig undervisande personal finns som resurs. Vi följer de gemensamma rutiner som finns i Skellefteå gymnasieskola när det identifiering av stödbehov, utredning och upprättande av åtgärdsprogram. All personal som får vetskap om att en elev riskerar att missa kunskapsmålen är skyldig att informera om detta till rektor. Dessutom har vi i så kallade klasskonferenser där vi granskar elev för elev och ämne för ämne för att lokalisera elever som riskerar att missa målen. När rektor fått vetskap om att en elev riskerar att missa kunskapsmålen görs en utredning av mentor. Rektor beslutar om ett åtgärdsprogram ska upprättas eller om det bedöms att eleven klara målen med befintlig anpassning och stöd. 4 Hur ser du på elevernas möjligheter på din skolenhet att nå utbildningens kunskapskrav? Svar: Vi har en hög andel elever med behov av stöd för att klara kunskapsmålen. Det gäller främst i gymnasiegemensamma ämnen men även i de teoretiska inslagen i karaktärsämnen. Vi upplever att andelen elever som har bristfälliga kunskaper från grundskolan tenderar att öka. För att de svagaste eleverna ska nå kunskapsmålen krävs anpassning i ordinarie undervisning samt ett rätt omfattande stöd utöver detta. NORMER OCH VÄRDEN 5 Beskriv situationen på skolenheten utifrån ett värdegrundsperspektiv, exempelvis när det gäller relationen mellan elever och mellan vuxna och elever, förekomst av kränkningar samt elevers ansvarstagande för sin studiemiljö. Svar: I de elevenkäter som genomförs är det en alltför hög andel elever (ca 25 %) som känt sig mobbade någon gång under gymnasietiden men vid samtal med enskilda elever får man en annan bild av relationerna elever i mellan och mellan elever och personal. Vi är en liten enhet med nära relation mellan elever och personal och tror oss kunna upptäcka mobbing men enkätsvaren säger annat så vi arbetar vi vidare mot mobbing. En hög andel av våra elever (mer än 90 %) anger att de trivs bra eller mycket bra på vår skola.

4 6 Beskriv värdegrundsarbetet när det gäller kontinuerliga insatser, specifika insatser under pågående verksamhetsår, insatser för att motverka kränkningar samt insatser när kränkning förekommit. Åk 1 Introduktionsvecka vid läsårsstart med grupp och individstärkande övningar och arbete med värdegrundsfrågor. Arbete klassvis med likabehandlingsplanen som utgångspunkt. Må bra dag med focus på psykisk och fysisk hälsa. Revidering av ordningsregler. FMS. Fysisk Mental Social hälsa. Alla elever genomför fysiska tester avseende rörlighet, styrka, kondition och svarar på ett antal frågor angående sin egen status avseende FMS. En utbildad samtalsledare samtalar med eleven utifrån testresultaten om elevens hälsostatus. Här berörs även frågor om trivsel på skolan, samspelet med andra elever och personal, studieresultat mm. Hälsokontroll av skolsköterska Mentorssamtal fortlöpande under året där värdegrundsarbetet ska hållas levande. Skolkonferens var 6-e vecka med värdegrundsfrågor som stående punkt Åk 2 Fortsatt arbete med FMS. Arbete klassvis med likabehandlingsplanen. Revidering av ordningsregler. ANT-information Temadag Livsviktiga relationer i samarbete med skolkyrkan Må bra dag Mentorssamtal fortlöpande under året där värdegrundsarbetet ska hållas levande. Skolkonferens var 6-e vecka med värdegrundsfrågor som stående punkt Åk 3 Må bra dag Arbete klassvis med likabehandlingsplanen.

5 Revidering av ordningsregler. Mentorssamtal fortlöpande under året där värdegrundsarbetet ska hållas levande. Skolkonferens var 6-e vecka med värdegrundsfrågor som stående punkt Övriga insatser: Utbildning av all personal i värdegrundsfrågor. Uppdrag till undervisande personal att värdegrundsfrågor ska belysas i den dagliga undervisningen. Information till all personal om skyldigheten att rapportera eventuella kränkningar. När en kränkning förekommer: Elev-elev Om personal, elev eller vårdnadshavare misstänker att elev kränkts av annan elev skall rektor och LBT informeras. LBT eller mentor samlar in information från den kränkte och från personal, samt utreder vad som ligger bakom. Utredningens omfattning är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Utifrån detta planeras lämplig åtgärd beroende på ärendets art, t.ex. samtal med inblandade, och åtgärden genomförs. Uppföljning Likabehandlingsteamet följer upp ärendet med berörda personer, den kränkte och de som kränkt. Man kontrollerar att kränkandet har upphört, är så inte fallet kan t.ex. ett möte med den/de som kränker och föräldrar bli aktuellt. Fortsatta kränkningar kan innebära att skolan gör en anmälan till Socialkontoret eller Polisen. Om kränkningarna ej upphör Om kränkningarna inte upphör trots gjorda insatser enligt ovan, utreds ärendet vidare och kan då omfatta samtal med fler elever, föräldrar och personal etc. samt observationer av de inblandade. Resultatet av denna utredning ligger då till grund för fortsatta åtgärder (5 kap. Skollagen).

6 Personal-elev Om personal handlar i strid mot lagen är närmaste arbetsledare ansvarig för att omgående utreda ärendet och skyndsamt se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Ansvarig arbetsledare följer upp ärendet med berörda personer och kontrollerar att lagen följs. Alla som arbetar på skolan skall meddela ansvarig rektor, om man misstänker att personal agerat i strid med lagen. Dokumentation Det som inträffat och alla gjorda insatser i ett ärende, oavsett om det är personal eller elev som utfört handlingen, ska dokumenteras skriftligt och dokumentet ska arkiveras på skolan i minst tio år efter avslutat ärende. Pärm finns i skolans arkiv. Ansvarig för pärmen är Kurator Victoria. ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE 7 Hur har ni arbetat för att ge elevernas inflytande över sin utbildning? Eleverna har möjlighet till inflytande via veckovisa mentorsträffar som för ärenden vidare till månadsvisa klassråd där ärenden diskuteras och förs vidare till skolkonferens/ skolråd. I skolkonferens/ skolråd som genomförs var 6-e vecka finns varje inriktning och årskurs representerad. Samma antal personal som elever deltar vid träffen. Eleverna har också möjlighet till påverkan via direktkontakt med personal eller rektor. När en ny kurs börjar ges eleverna möjlighet att yttra sig angående kursupplägg mm. BEDÖMNING OCH BETYG 8 Ge exempel på insatser som du genomfört för att försäkra dig om att lärarnas bedömning och betygssättning utgår från ämnesplanens mål och kunskapskrav.

7 Svar: Genom att tillsammans med lärarna diskuterar betyg och bedömning samt hur man ska tolka mål och kunskapskravens värdeord för att lärarna ska bli trygga i de mål/kunskapskrav som finns och hur de ska tolkas. Under året genomför jag samtal med ett antal elever i varje årskurs där bland annat betygssättning berörs. Att säkerställa att betyg sätts utifrån ämnesplanens mål och kunskapskrav är ett förbättringsområde på enheten. 9 Hur säkerställer du att lärarna använder resultaten från de nationella proven för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning? Svar: Via samtal med lärare och elever. I efterhand via skolverkets statistiktjänst siris 10 Beskriv hur lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling samt hur elever och vårdnadshavare får information om denna utveckling. Svar: Lärarna för löpande noteringar kring elevens kunskapsutveckling utifrån kursens mål/kunskapskrav. Vid utvecklingssamtal i gång per termin ges eleverna och vårdnadshavare en samlad bild över elevens kunskapsutveckling. Innan utvecklingssamtalen gör eleverna en självskattning av sitt studieresultat. Dessutom kontaktas vårdnadshavare mellan utvecklingssamtalen om behov skulle uppstå. Inför utvecklingssamtalen samlar mentorerna in uppgifter från alla berörda lärare ångående elevernas studiesituation och studieresultat. Vi har inlett ett arbete med att använda lärplattformen samarbeta för dokumentation och kommunikation av studieresultat mellan lärare, elev och vårdnadshavare. UTBILDNINGSVAL ARBETE OCH SAMHÄLLSLIV 11 Hur har lärarna jobbat med elevernas APL och/eller kontakter med arbetsliv och högskola? Svar: Kontakter med arbetlivet sker dels via programråden och dels via direktkontakt med berörda företag. Vi har ett unikt samarbete med Svea skog och SCA när det gäller

8 APL inom skogsmaskinskörning. Båda företagen tillhandahåller var sin skogsmaskin med handledare för våra gymnasielevrars räkning. Lärarna sköter kontakter med APL-värdar via telefon och besök på arbetsplatseran under APL-perioderna. Kontakter med högskola sker i form av studiebesök på högskolorna eller besök på deras utbildningsmässor. Det finns en representant för högskolan i vårt programråd för skogsinriktningen. Hästinriktningen besöker varje år Strömsholms ridskola som bedriver hästutbildning på högskolenivå. REKTORS ANSVAR Ledning och utveckling av utbildningen 12 Redogör för hur du som rektor format din organisation. Om du uppdragit åt andra anställda att fullgöra enskilda ledningsuppgifter: Beskriv åt vem och vad uppgifterna avser. Svar: Jag har utsett en av mina lärare, Frida, till ställföreträdande rektor. Hon ansvarar för schemaläggning och tar akuta beslut för utbildningens dagliga verksamhet vid min frånvaro. Vid beslut av större dignitet när jag inte finns på plats kommunicerar vi via telefon. Dessutom finns en inriktningsansvarig för häst (Tage Hollström), jakt (Torbjörn Lövbom) och skog (Roger Hedlund)med ansvar att ta initiativ till och leda arbetslagsmöten inom varje inriktning. Den inriktningsansvarige ska ha en helhetskontroll över sitt område, leda utvecklingsarbete, skapa och vårda branschkontakter samt ansvara för inriktningens budget. Vår internatföreståndare har ett liknande ansvar för fritid, kök, städ och vaktmästeri. 13 Hur försäkrar du dig om att den pedagogiska personalen arbetar utifrån examensmål och ämnesmål, exempelvis när det gäller arbetsmetoder, innehåll i undervisningen, hur intresse skapas för lärande, insatser för att alla elever ska nå kunskapskraven samt anpassning av undervisningen till alla elever? Svar: Jag deltar i pedagogiska rådets träffar. Pedagogiska rådet arbetar med att utveckla våra arbetsmetoder. Där får jag en inblick i hur väl lärarna är införstådda med sitt uppdrag och hur man arbetar med att individanpassa utbildningen för eleverna.

9 Vi har påbörjat ett arbete där vi på våra tisdagsträffar kommer att utbilda alla i vägar till ökad motivation och metoder att underlätta för elever med diagnoser eller NPF. Där berörs också vad som sägs i examens- och ämnesmålen. Vi arbetar också för en ökad ämnesintegrering 14 Redogör för den kompetensutveckling personalen får och anledningen till att kompetensutvecklingen haft denna inriktning. Svar: En stor del av våra kompetensutvecklingsdagar har används till att klara övergången till Gy-11. Ett självklart behov. Vi har även utbildat personalen i formativ bedömning och betygssättning. Det finns brister i löpande kommunikation med eleverna när det gäller deras studieresultat. För närvarande pågår en utbildning av personalen PNF-frågor. Vi har en stor andel elever med diagnoser och annan problematik som påverkar deras studiesituation. 15 Hur inhämtar du kunskap om lärarnas undervisning och hur följer du upp och använder denna kunskap? Svar: Det sker framförallt via elevsamtal och i viss utsträckning via besök hos lärare i undervisningssituationer. Resultatet genomlyses i dialog med berörda lärare. 16 På vilket sätt följs skolenhetens samlade resultat upp, exempelvis när det gäller elevernas kunskapsresultat och värdegrundsarbetets insatser, och hur används detta underlag? Svar: Via analyser av elevenkäter och elevsamtal. Problem som uppmärksammas vid utvecklingssamtal förs vidare till rektor eller i förekommande fall till elevhälsaorganisationen. Resultatet används som underlag inför beslut om utbildningsinsatser för personal och/ eller elever. 17 På vilket sätt tar du reda på att de stödinsatser som ges till elever i behov av särskilt stöd ger förbättrat resultat?

10 Svar: Vi har behov av att förbättra vårt arbete med att utvärdera de stödinsatser som görs. I dag kan jag notera resultatet av stödinsatser vid uppföljning av åtgärdsprogram samt via förbättrade betygsresultat. 18 Beskriv utvecklingsinsatser som görs vid skolenheten för eleverna ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Svar: Vi har en väl utvecklad organisation för att hjälpa de elever som har svårt att nå kunskapsmålen för betyget G/E men satsar jämförelsevis lite resurs för att ge eleverna möjlighet att klättra i betygstrappan. Rektors förslag till utveckling, förbättringsåtgärder Utveckling Vi har startat ett projekt som har arbetsnamnet Flip-It där lärare ska videofilma egna lektioner. Filmerna kommer att finnas tillgängliga på lärplattformen samarbeta och tanken är att eleverna ska, som hemuppgift innan lektionspasset, se den föreläsning som ligger till grund för undervisningspasset. Eleverna kommer bättre förberedda och läraren kan använda lektionstiden till att förklara enstaka moment och arbeta mer individuellt. Dessutom kommer detta att ge en större möjlighet för eleverna att vara delaktiga i klassrumsundervisningen samtidigt som man är ute på APL. Vi har köpt in bra film- och ljudutrustning som gör det möjligt att skapa filmsnuttar av god kvalité. En lärare i sv/eng tillsammans med en vaktmästare som tidigare har arbetat som filmare driver projektet. Deras engagemang tillsammans med projektets idé skapar förhoppningar om att projektet kommer att bli framgångsrikt. En annan av våra lärare i sv/eng har tagit initiativ till ett samarbetsprojekt mellan 5 EUländer. Elever och personal kommer att besöka varandras hemländer. Temat för projektet är mat. Tillagning, hantering, lokala specialiteter mm. Också ett spännande projekt som ger våra elever en fantastisk möjlighet att se andra länder, träffa andra elever och möta andra kulturer. Förbättringsåtgärder Uppföljning av studieresultat. Utvärdering av stödinsatser. Individanpassning. Arbetet med diagnostiserade elever eller andra elever med inlärningsproblematik.