Konsumtion, energi och klimat Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH
Från produktion till konsumtion Utsläpp från fabriker i fokus på 70 och 80-talet End-of-pipe solutions, återvinning
90-talet, Agenda 21, mer fokus på konsumtion Mer pengar, fler apparater, större förbrukning Ojämnlikheter i miljöpåverkan globalt www.eia.doe.gov, 2005 World Resource Institute, 2005
Frågeställningar kring hållbar konsumtion Hur mäta miljöeffekterna av konsumtion? Varför konsumerar vi? Matens klimatpåverkan? Framtidsperspektiv?
Indirekt och direkt energianvändning/miljöpåverkan Den direkta är den energi vi använder till belysning, uppvärmning, att tanka bilen, köra gräsklipparen. Den ser vi på kvitton (kwh, liter). Den indirekta är den som gått åt för att producera de varor och tjänster vi köper. Den är osynlig (idag).
Energianalys av konsumtion Exempel: hushåll i Brasilien (Cohen et al, 2005, Energy Policy)
Koldioxidutsläpp och utgifter i Sverige
EAP intensities for some products and services, kg CO2 equivalents, SEK Cinema ticket 0,010 Travel abroad 0,15 Beef Cheese Root vegetables Beer 0,16 0,23 0,026 0,067 New car 0,021 Used car 0,003 Spare parts car 0,022 Petrol 0,22 Diesel 0,25 Maintenance 0,013 Train 0 002
Medelhushållets växthusgasutsläpp 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Diverse varor och tjänster, övrigt Hälsovård, kommunikation, utbildning Rekreation och kultur, restauranger och hote Transport Bostäder, vatten, el Kläder skor, inventarier, husgeråd Livsmedel och alkohol 30% 20% 10% 0% kg CO2 ekv
Kvinnors och mäns utsläpp 12 000 10 000 Rekreation nöjen Transport CO2 (kg) 8 000 6 000 4 000 Hälsa sjukvård Möbler och hushållsartiklar Bostad Kläder och skor Hushållstjänster 2 000 Förbrukningsvaror 0 Singel män Singel kvinnor Typ av hushåll Utemål, alkohol, tobak Livsmedel
Varför konsumerar vi? Producent Konsument Tillfredsställa behov (rationell konsument) Bekräfta, skapa identitet, symbolhandling (rationell/irrationell konsument) Vanan styr
Behov och identitet, kritik mot producenterna Because I m worth it! och kritiken mot konsumtionssamhället Maslows behovstrappa: rationell konsument tillfredsställer behov och behöver vägledning
Lite historia
Kosten har betydelse för klimatpåverkan 0,4 kg CHG emissions 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 Apples, fresh, overseas by boat Soya beans, cooked, over seas by boat Whole w heat domestic, cooked Carrots, domestic, fresh kg GHG emissions 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Tropical fruit, fresh,over seas by plane Beef, domestic, fresh Rice, cooked Vegetables, frozen, overseas by boat 0 0,5 0
Möjliga vägar framåt? Styrmedel= Information Lagstiftning Ekonomiska incitament Stödjande strukturer Kombinationer effektivast
Tack!
Komplexa produktkedjor. Sushi consumed in Sweden: - fishing outside Chile - farming salmon in Norway - flying salmon to Taiwan - shipping sushi to Europe - selling sushi in Stockholm
Emissions of greenhouse gases (GHG:s) occur when: Energy carriers (gas, electricity, oil) are used carbon dioxide (CO 2 ) Animals digest and manure is managed methane (CH 4 ) N- fertiliser are produced & applied as well as when manure is managed nitrous oxides (N 2 O)
GHG:s global warming potential Compared to carbon dioxide: Methane is 25 times stronger and Nitrous oxide is 298 times stronger 100 years time perspective
Food with less than 1 kg GHG emissions per kg kg CO2 ekvivalenst per kg edible product 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Morötter, färska, Kokt potatis, imhemsk Honung Helt vete, kokt Äpplen, importerade Sojabönor, kokta Vegetarian, inhemsk unprocessed, can be transported med båt a long way if by boat CH4 N2O CO2
Food with more than 8 kg GHG emissions per kg product kg CO2 ekvivalenst per kg edible product 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 Torsk, kokt Fläsk, kokt Ost, imhemsk Animal origin or transported by plane Tropisk frukt, importerad med flyg Biff, inhemsk CH4 N2O CO2
Mid-range foods GHG:s kg CO2 ekvivalents per kg edible product 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 CH4 N2O CO2 Vegetarian/animal origin, processed, extensive transportation
1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Consumption phase Packaging material Transportation Storage Processing/packing Crop production South Europe b, fresh South Europe a, fresh Possible domestic, fresh S and C America b, frozen S and C America a, frozen South Europe b, frozen Possible domestic, frozen South Europe a, frozen kg carbondioxide ekvivalents, 100-years
Ett livsmedels livscykel