Kartläggning av omgivningsbuller och tysta områden i Umeå kommun 2008

Projektrapport Kartläggning av omgivningsbuller och tysta områden i Umeå kommun 2008 Projekt: 34-00910 Rapport 34-00910-090811 Antal sidor: 32 Bilagor: A100 A126 Uppdragsansvarig Melker Johansson UMEÅ 2009-08-11 ÅF-Ingemansson AB Umestan Företagspark, 903 47 UMEÅ, Sweden Phone +46 90 13 70 70 Fax +46 10 585 85 19 www.ingemansson.com ISO9001 ISO14001 \\afseumefs1.af.se\powsell\document\34-00910\34-00910-09031800.doc Leading expertise Sound and Vibration

Kartläggning av omgivningsbuller och tysta områden i Umeå kommun 2008 Uppdragsgivare: Umeå Kommun Samhällsbyggnadskontoret (SHBK) Miljö- och Hälsoskydd Annika Söderlund 901 84 Umeå Tel: 090-16 16 87 Medverkande: Marie Häggström SHBK/geografisk information Daniel Lindström SHBK/gator och parker Uppdrag: Bullersituationen i Umeå kommun har kartlagts vad gäller buller från alla väsentliga bullerkällor, bl.a. vägtrafik, tågtrafik, flygtrafik, industrier, bergtäkter, motorsportbanor och skjutbanor. Resultaten redovisas i denna rapport samt i digitalt underlag som shapefiler. Handläggare: Kvalitetskontroll: Örjan Lindholm Melker Johansson \\afseumefs1.af.se\powsell\document\34-00910\34-00910-09031800.doc Sida 2 (32)

Innehåll 1. Rapportens upplägg... 5 2. Bakgrund... 6 3. Allmänt om ljud... 7 3.1. Ljud som en störning... 7 3.2. Exempel på buller... 7 3.3. Fysikalisk beskrivning av ljud... 7 3.4. Ljudutbredning... 8 3.5. Ljuddämpande faktorer... 9 3.6. Exempel på ljudnivåer... 9 3.7. Störningsmått... 10 3.8. Sammansatt buller... 11 3.9. Addition av ljud... 11 Akustiska nyckeltal... 12 3.10. Kommentar... 13 4. Uppdragets omfattning... 14 5. Metodik... 15 5.1. Insamligsfas... 15 5.2. Beräkningsfas... 15 5.3. Redovisningsfas... 16 5.4. Avstämningsfas... 16 6. Vägtrafik... 17 6.1. Trafikdata... 17 6.2. Bullerskyddsskärmar... 17 6.3. Beräkningar... 17 6.4. Riktvärden... 17 7. Tågtrafik... 18 7.1. Trafikdata... 18 7.2. Bullerskyddsskärmar... 18 7.3. Beräkningar... 18 7.4. Riktvärden... 18 8. Flygtrafik... 19 8.1. Trafikdata... 19 8.2. Beräkningar... 19 8.3. Riktvärden... 20 9. Industrier... 21 9.1. Underlag... 21 \\afseumefs1.af.se\powsell\document\34-00910\34-00910-09031800.doc Sida 3 (32)

9.2. Bullerskyddsskärmar... 22 9.3. Beräkningar... 22 9.4. Riktvärden... 22 10. Motorsportbanor... 24 10.1. Underlag... 24 10.2. Beräkningar... 24 10.3. Riktvärden... 24 11. Skjutbanor... 25 11.1. Underlag... 25 11.2. Beräkningar... 25 11.3. Riktvärden... 25 12. Berg och grustäkter... 27 12.1. Underlag... 27 12.2. Beräkningar... 27 12.3. Riktvärden... 27 13. Tysta områden... 28 13.1. Riktvärden... 28 14. Resultat... 29 14.1. Bullerkartor... 29 14.2. Antal boende inom olika bullerintervall... 30 15. Noggrannhet... 32 \\afseumefs1.af.se\powsell\document\34-00910\34-00910-09031800.doc Sida 4 (32)

1. Rapportens upplägg Rapporten inleds efter en kortfattad bakgrund med ett kapitel som ger läsaren en allmän beskrivning av ljud. Är man bra beläst i ämnet kan man välja att hoppa över detta avsnitt. Sedan definieras uppdragets omfattning följt av arbetsmetodik och dess moment. De följande kapitlen redovisar gällande riktvärden, underlag m.m. för respektive av de ingående samhällsbullerkällorna. Efter detta följer en presentation av resultatet från bullerkartläggningen. Rapporten avslutas med en sammanställning av de generaliseringar som gjorts under projektets gång och graden av noggrannhet som finns i beräkningsresultaten. \\afseumefs1.af.se\powsell\document\34-00910\34-00910-09031800.doc Sida 5 (32)

2. Bakgrund Umeå kommun vill få en heltäckande bild av bullersituationen i kommunen. Tidigare kartläggningar har omfattat vägtrafikbuller och enskilda verksamheter. Denna kartläggning ska omfatta omgivningsbuller från trafik (väg, spår och flygtrafik) och industrier. Kartläggningen ska dessutom omfatta tysta områden som finns inom kommunen. Kartläggningen ska även redovisa hur många boende som berörs inom olika bullerintervall. Meningen är även att kartläggningen ska kunna uppdateras senast 2012 för att uppfylla kraven i enlighet med förordningen om omgivningsbuller (2004:675). Enligt förordningen ska kommuner med mer än 100 000 invånare senast 30 juni 2012 ha kartlagt omgivningsbullret inom kommunen. Umeå kommun Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och Hälsoskydd har angett följande användningsområden för bullerkartläggningen: Som ett underlag i arbetet med den fysiska planeringen. T.ex. vid planering och lokalisering av bostäder, arbetsplatser och trafikinfrastruktur. Som underlag för bullerskyddsåtgärder. En detaljerad bullerkartläggning utgör en grundläggande och viktig förutsättning för arbetet med att begränsa bullerstörningar. Som underlag för studier av bullerexponering och hälsoeffekter. Som ett led i den lokala miljöövervakningen för att möjliggöra studier av förändringar över tiden och jämförelser mellan olika områden. \\afseumefs1.af.se\powsell\document\34-00910\34-00910-09031800.doc Sida 6 (32)

3. Allmänt om ljud 3.1. Ljud som en störning Buller är den miljöstörning som påverkar flest människor i Sverige. Sedan 1999 har antalet personer som besväras minst en gång i veckan av vägtrafikbuller ökat från 600 000 till 800 000 personer, enligt Socialstyrelsens miljöhälsorapport 2009. De som besväras har bl.a. fått sömnproblem. Effekten av utförda bullerreducerande åtgärder motverkas av ökade emissioner till följd av bl.a. ökad trafik. Både svenska och internationella studier tyder på att personer som utsätts för trafikbuller under en lång tid, löper en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. 3.2. Exempel på buller En sommardag i trädgården några hundra meter från trafikleden hörs bara vindens sus genom lövverken, vinden som blåser mot trafikleden och ibland en bil på gatan utanför eller grannens gräsklippare. På natten, med öppet fönster i sovrummet, hörs emellertid ett konstant brus från trafiken. Det har många noterat och undrat varför trafikbullret hörs mer på natten trots glesare trafik än på dagen. Förklaringen till fenomenet finns i ljudets olika egenskaper, nedan ges en allmän orientering om vissa av dessa. 3.3. Fysikalisk beskrivning av ljud Ljud definieras som tryckvågor som fortplantar sig i luft eller andra medier. De vågrörelser man normalt först tänker på är vågor på en vattenyta. Vattenvågor är exempel på en transversalvåg där vattenpartiklarna helt eller delvis rör sig vinkelrätt mot utbredningsriktningen. En tryckvåg, eller ljudvåg är en longitudinalvåg där partiklarna svänger kring viloläget i samma riktning som ljudvågen, se skillnaden mellan dessa i figur 1. Vågens fortplantningsriktning Longitudinalvåg (kompressionsvåg) Transversalvåg (böjningsvåg) Figur 1. Figuren visar skillnaden mellan en longitudinalvåg och transversalvåg. Tryckvågorna beskrivs med hjälp av dess frekvens eller svängningar per sekund vilket anges i hertz (Hz), dess ljudstyrka vilket mäts i decibel (db) samt dess våglängd, alltså avståndet mellan två på varandra följande förtätningar eller förtunningar vilket mäts i meter. Människans förmåga att uppfatta ljud sträcker sig \\afseumefs1.af.se\powsell\document\34-00910\34-00910-09031800.doc Sida 7 (32)

från ca 20 Hz till 20 000 Hz vilket motsvarar våglängder på ca 17 meter till 17 millimeter. Ljud brukar delas upp i hörbart ljud, infraljud med frekvenser under 22 Hz samt ultraljud med frekvenser över 20 000 Hz. 3.4. Ljudutbredning Om luftmassan ovanför en ljudkälla är helt ostörd kommer ljudet att utbreda sig sfäriskt, som ett expanderande halvklot, se figur 2. Om vinden blåser kommer luftmassans hastighet öka med höjden över marken och ljudutbredningen kan då komma att se ut som i figur 3. Ljudet förstärks med medvind från ljudkällan och dämpas med motvind från ljudkällan. Liknande effekter kan uppstå om ljudhastigheten ändrar sig med höjden över marken. Om det är varmast vid marken och temperaturen faller med höjden, som under en högsommardag, kommer ljudhastigheten också att avta med höjden och ljudet kommer att böjas bort från marken så att det blir tystare i omgivningen. Om det motsatta inträffar, s.k. temperaturinversion, vilket är vanligt under nätterna med molnfri himmel, kommer ljudet att böjas av mot marken, så att ljud hörs på stort avstånd, även bakom föremål som skärmar ljudutbredningen. Figur 2. Ostörd ljudutbredning Figur 3. Ljudutbredning vid vind \\afseumefs1.af.se\powsell\document\34-00910\34-00910-09031800.doc Sida 8 (32)

3.5. Ljuddämpande faktorer Det finns ett antal faktorer som påverkar ljudutbredningen. De vanligaste som beräkningsprogrammen använder är: - Avståndsdämpning. Den ger en minskning av ljudnivån med 6 db per avståndsfördubbling. För ekvivalentnivån närmast en linjekälla, t.ex. väg och tåg, avtar den endast med 3 db per avståndsfördubbling. - Luftabsorption. Ljud med högre frekvens dämpas snabbare. - Markdämpning. Ljudet dämpas mer över mjuk mark, t.ex. gräs, jämfört med hård mark, t.ex vatten och asfalt. - Skärmdämpning. Alla föremål som hindrar ljudets utbredning, t.ex. skärmar och hus. 3.6. Exempel på ljudnivåer För att ge en viss uppfattning av vad olika ljudnivåer innebär ges i figur 4 exempel på ljudnivåer vid olika aktiviteter. I sovrum Nyprojektering Nivå storstadsgata Diskotek Smärtgräns 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190 Ljudnivå db(a) Svagast uppfattbara ljud 194 Högsta ljudnivå som kan uppträda Svagt vindbrus Normalt samtal Passerande godsoch persontåg I närhet av jetplan Figur 4. Figuren visar exempel på olika ljudnivåer. \\afseumefs1.af.se\powsell\document\34-00910\34-00910-09031800.doc Sida 9 (32)

3.7. Störningsmått För beskrivning av buller vars styrka är konstant i tiden används ljudnivå i db(a), det är ett enkelt störningsmått att arbeta med och kan direkt mätas med ljudnivåmätare. Att mäta A-vägt betyder att man tar hänsyn till örats känslighet för olika frekvenser, Örat har t.ex. mycket lägre känslighet för lägre frekvenser. I Sverige används bl.a. ekvivalent- respektive maximal ljudnivå för trafikbuller och externt industribuller. När det gäller buller från flygtrafik används en form av vägd ekvivalent ljudnivå som kallas flygbullernivå, FBN. Denna vägning är relativt lika den mer almmäna Lden som bl.a. används för trafik. Flygtrafiken håller på att gå över till att redovisa ljudnivån i Lden istället för FBN. Nedan beskrivs kortfattat de ljudnivåer som används i denna rapport. Ekvivalent ljudnivå, Leq avser en medelljudnivå under en given tidsperiod, i den här rapporten under ett dygn för alla bullerkällor. Lden är ett viktat mått på ekvivalentnivån under ett dygn. Lden tar hänsyn till när på dygnet en bullerhändelse sker. Till ljudnivån kvällstid (kl. 18-22) adderas 5 db och till ljudnivån nattetid (kl. 22-06) adderas 10 db. Om det t.ex. är 100 fordon under natten räknar man som att det var 1000 fordon. Lnight avser en medelljudnivå under natten (22-06). Maximal ljudnivå avser den högsta ljudnivån under en viss period, exempelvis för en serie fordonspassager. Denna mäts vanligtvis med tidskonstanten Fast vilket innebär att integrationstiden för instrumentet är 125 ms. För skottbuller används istället tidskonstanten Impulse med integrationstiden 35 ms, d.v.s. instrumentet reagerar snabbare på förändringar. I figur 5 ges ett exempel på hur ljudnivån kan variera under 5 minuter med en resulterande ekvivalentnivå på 68 db(a) och maximalnivå på 74 db(a). Ljudnivå, db(a) Maximalnivå 74 Ekvivalentnivå 68 Figur 5. Figuren visar skillnaden mellan ekvivalent och maximal ljudnivå. Tid, sekunder \\afseumefs1.af.se\powsell\document\34-00910\34-00910-09031800.doc Sida 10 (32)

3.8. Sammansatt buller Många byggnader utsätts för buller från flera källor, vägtrafik, spårburen trafik, flygtrafik mm, se figur 6. De sammanlagrade bullernivåerna kan, med hänsyn till störningsreaktionen, inte adderas, på grund av bl.a. bullrets skilda karaktär, utan skall behandlas var och en för sig. Figur 6. Vanligt förekommande bullerkällor. Rent matematiskt kan emellertid ekvivalentnivåerna och de maximala nivåerna i db(a) adderas och vid dimensionering av byggnadens bullerisolering bör den sammanlagda ekvivalentnivån användas. De maximala bullernivåerna adderas generellt inte, så inte heller i denna bullerkartläggning. 3.9. Addition av ljud Decibel är ett logaritmiskt begrepp. Det innebär bl.a. att vid addition av buller från två lika starka bullerkällor, ökar ljudnivån med 3 db(a). På samma sätt ger en fördubbling/halvering av trafikmängden 3 db(a) högre/lägre ekvivalent ljudnivå. Addition av bullerkällor som inte är lika starka kan ske enligt figur 7. T.ex. 63 db(a) + 68 db(a) ger en skillnad på 5 db(a). Från figur 7 ser man att den högsta nivån ska ökas med 1,2 db(a). D.v.s. 63 db(a) + 68 db(a) = 69,2 db(a). \\afseumefs1.af.se\powsell\document\34-00910\34-00910-09031800.doc Sida 11 (32)

Ökning som skall adderas till den högre nivån Skillnad mellan nivåer som skall adderas Figur 7. Diagram för addition av ljudnivåer. Addition av flera lika stora bullerkällor kan överslagsmässigt göras enligt tabell 1. Tabell 1. Addition av lika stora bullerkällor. Antal lika bullerkällor Total ljudnivåökning 2 3 4 6 6 8 8 9 10 10 20 13 100 20 Akustiska nyckeltal Upplevelsen av skillnader i bullernivå kan sammanfattas som att: 3 db(a) kan förnimmas som en knapp hörbar förändring. 8-10 db(a) upplevs som en fördubbling /halvering av ljudet. En fördubbling eller halvering av trafikmängden ändrar den ekvivalenta ljudnivån med 3 db(a). Den maximala ljudnivån berörs inte av mängden trafik, det är endast det bullrigaste fordonet som bestämmer maximalnivån. En hastighetsminskning från 70 km/h till 50 km/h ger teoretiskt ca 4 db(a) lägre ekvivalentnivå medan en minskning från 50 km/h till 30 km/h ger 2 db(a) lägre ekvivalentnivå. \\afseumefs1.af.se\powsell\document\34-00910\34-00910-09031800.doc Sida 12 (32)

3.10. Kommentar Vi tittar återigen på fallet med sommardagen i trädgården. När vinden blåser mot trafikleden böjer ljudvågorna uppåt så att trädgården hamnar i ljudskugga. Även en vindstilla sommardag fås motsvarande fenomen. Tack vare att luften är varmast nära marken böjs ljudvågorna uppåt. En ytterligare orsak är den högre bakgrundsnivån under dagtid orsakad av vindens sus, lövens prasslande, fågelsång och många andra av dagens ljud. Dessa bakgrundsljud döljer de rester av trafikbuller som annars skulle ha hörts, de maskerar trafikbullret. På natten är de maskerande ljuden borta. Det är vindstilla och lufttemperaturen är lägst nära markytan vilket gör att ljudet böjs ned mot marken. Vi hör trafiken nattetid men inte dagtid. \\afseumefs1.af.se\powsell\document\34-00910\34-00910-09031800.doc Sida 13 (32)

4. Uppdragets omfattning I bullerkartläggningen ingick att kartlägga den samlade bulleralstringen inom Umeå kommun samt att kartlägga tysta områden. Kartläggningen avser aktuella bullerkällor för året 2007-2008. De mest betydande bullerkällorna har valts ut. Ljudnivåerna skall redovisas för alla ingående bullerkällor inom området, dels separat och dels som en sammanvägd bullerbelastning. De bullerkällor som inbegrips är, vägtrafik, tågtrafik, flygtrafik, industrier, inklusive bergtäkter, skjutbanor och motorsportbanor. De beräkningar som utförts redovisas nedan: - LMax, Leq, Lden och Lnight på 2 och 4 meters nivå över mark inom tätbebyggt område. - Lmax, Leq, Lden och Lnight på 2 meters nivå över mark inom glest bebyggt och obebyggt område. - Beräkningarna ska göras för väg, tåg, industri och flyg var för sig samt alla sammanslagna. Den sammanslagna beräkningen samt flyg redovisas inte 4 meter över mark. - Beräkningar av Leq för tysta områden 2 meter över mark med alla bullerkällor, fast där endast de större vägarna är med utanför tätorterna. I tabell 2 redovisas vilka iso-db linjer som beräknats i rapporten. Antalet människor som utsätts för buller mellan dessa gränser på 2 meters höjd redovisas också i rapporten. Tabell 2. Redovisning av de ljudnivåer som beräknats för de olika bullerkällorna i rapporten. Alla nivåer redovisas i db(a). Lden 55 60 65 70 75 Lnight 50 55 60 65 Leq industri dba 35 40 45 50 55 Leq övriga 50 55 60 65 70 75 Leq tysta områden 35 1,2) 40 1,2) 45 1,2) 50 1,2) LAmax industri 50 55 60 65 70 75 2) LAmax övriga 65 70 75 80 85 1 ) Redovisning sker inte för 4 m över mark. 2 ) Dessa nivåer används inte för att beräkna antalet människor som utsätts för buller. \\afseumefs1.af.se\powsell\document\34-00910\34-00910-09031800.doc Sida 14 (32)

5. Metodik Kartläggningen har genomförts med den metod som Ingemansson tagit fram och som tidigare bl a använts vid kartläggning av Stockholm stad. Metoden består av fyra moment. De fyra momenten i bullerkartläggningen är insamlingsfasen, beräkningsfasen, redovisningsfasen och verifieringssfasen. Dessa beskrivs kort nedan. 5.1. Insamligsfas Projektet startade med insamlingsfasen där det gällde att inventera vilka ljudkällor som skall ingå, finna lämpligt kartmaterial, samla in tidigare utredningar mm. Kartunderlag till utredningen levererades av Umeå kommun. Detta underlag innehöll bl.a. höjdkurvor byggnader och vattendrag. Detaljeringsgraden var högre i och kring tätorten Umeå. Ingångsdata för samtliga bullerkällor hämtas in från gamla rapporter, nya mätningar eller från liknande verksamheter. Trafikuppgifter för tätorterna Umeå, Obbola, Holmsund, Sävar och Hörnefors levererades av Umeå kommun. 5.2. Beräkningsfas Beräkningarna (förutom flygplan) har utförts i programmet SoundPLAN version 6.5. Programmet följer dessa beräkningsmodeller: - Nordiska beräkningsmodellen för externt industribuller, DAL 32 för industri. - Naturvårdsverkets rapport 4653, Nordisk beräkningsmodell, reviderad 1996, för vägtrafikbuller. - Naturvårdsverkets rapport 4935, Buller från spårburen trafik Nordisk beräkningsmodell. NMT 1996 för tågbuller. Alla metoder antar ett svagt medvindsfall från källa till mottagare. Beräkningsgången kan kort beskrivas enligt följande: - En topografisk karta över Umeå kommun har använts som grunddata i programmet. På kartan placeras sedan vattendrag, byggnader, skärmar, vägar mm. - Utgående från kartan har samtliga bullerkällor av betydelse matats in i modellen, inklusive z-koordinat, deras utstrålade ljudeffekt samt drifttid. - Beräkningsprogrammet tar hänsyn till de ytor och den topografi som befinner sig i närheten av källorna. Detta innebär att eventuella ljudreflektioner eller skärmningar som påverkar ljudutbredningen från respektive källa räknas in automatiskt. - Övriga dämpparametrar som ingår i beräkningen är dämpning pga avståndet, atmosfärsdämpning, markdämpning (hård eller mjuk mark) samt vegetationsdämpning. - Resultatet redovisas som beräknade totala ljudimmissionsnivåer (i dba) vid mottagarpunkterna (närliggande bostäder). \\afseumefs1.af.se\powsell\document\34-00910\34-00910-09031800.doc Sida 15 (32)

Det är i detta sammanhang viktigt att påpeka att man i beräkningarna har antagit att det råder medvind från samtliga bullerkällor samtidigt. Detta förhållande är i verkligheten ytterst osannolikt varvid beräknade nivåer är att betrakta som ett värsta fall eller det högsta värde som kan förekomma vid mätning i ett rent medvindsfall. Hur ofta detta värsta fall förekommer bör kunna härledas ur den vindriktningsstatistik som gäller för området. Med SoundPlan är det lätt att, efter en viss tid, uppdatera bullerkällor mm om det önskas. Ljudutbredningen beräknades för respektive bullerkälla. I tätorterna är det tätare mellan beräkningspunkterna, d.v.s. gridavståndet är lägre. Normalt är gridavståndet 3, 5 eller 12 meter. För flygplan har vi erhållit data med gridavstånd 200 m från luftfatsverket, vilka har använt programmet INM 6.1 för att beräkna flygbullernivån. 5.3. Redovisningsfas Efter det att beräkningarna hade slutförts i SoundPlan exporterades resultaten till digitalt shapeformat för att kunna läsas in av GIS-programmet Mapinfo som kommunen använder. Detta möjliggör att materialet kan samverka med annan information som finns upplagd i motsvarande GIS-miljö, som t.ex. trafikuppgifter, befolkningstäthet. 5.4. Avstämningsfas Vid en bullerkartläggning är det viktigt att på något sätt stämma av att de beräknade bullernivåerna stämmer väl överens med värden som kan förväntas vid en mätning av bullernivåerna. För att stämma av beräknade bullernivåer har en bedömning av rimligheten gjorts utgående från: Tidigare gjorda mätningar och beräkningar. Mätningar som har utförts i detta projekt. Stickprovsberäkningar med andra beräkningsredskap, t.ex Trivector version 8.6 för väg och 5.0 för tåg. Det är viktigt att veta att det finns stora svårigheter med att mäta rättvisande bullernivåer eftersom bullerspridningens egenskaper påverkas mycket av väder och vind, t.ex snö. Som kartläggning av buller är det därför mer lämpligt med beräknade bullernivåer då beräkningsmodellerna är utformade för att ge resulterande bullernivåer som sånär skall överensstämma med bullernivåer som mäts vid perfekta förhållanden enligt mätstandard. Tidigare rapporter, egna mätningar och jämförande beräkningar stämmer alla bra överens med resultaten från bullerkartläggningen över Umeå kommun. De få avvikelser som finns kan i de flesta fall förklaras. \\afseumefs1.af.se\powsell\document\34-00910\34-00910-09031800.doc Sida 16 (32)

6. Vägtrafik 6.1. Trafikdata Från kommunen har vi fått trafikuppgifter för de flesta större vägarna i och kring tätorterna Umeå, Holmsund, Obbola, Sävar och Hörnefors. För övriga vägar på det statliga vägnätet har trafikuppgifter hämtats från Vägverkets trafikflödeskartor på Internet. På genomfartsvägar där det har saknats trafikdata har en uppskattning utförts, i många fall ansätts då följande värde: 1000 fordon/dygn, 50 km/h, 2 % tunga. För mindre vägar i t.ex. villakvarter ansätts följande värde: 200 fordon/dygn, 40 km/h, 0 % tunga. Vägar utanför tätorterna med ca 300 fordon/dygn eller mer finns med i beräkningarna. Vägbredd, hastighet mm är hämtade från NVDB på Internet. För E12 respektive E4 har vi fått dygnsfördelningen av kommunen, se tabell 1 i bilaga A100. För övriga vägar har vi antagit följande scablonvärden: 72 % dag, 20 % kväll och 8 % natt. 6.2. Bullerskyddsskärmar De bullerskyddsskärmar som vi har observerat och som därmed finns medräknade i beräkningarna redovisas i tabell 2 i bilaga A100. 6.3. Beräkningar Sökavståndet är satt till 1500 m, d.v.s. beräkningsprogrammet letar vägar upp till 1500 m i varje gridpunkt. Resultaten redovisas med digitala shapefiler enligt tabell 2 och som kartbilaga, se tabell 9 i kap 14.1. 6.4. Riktvärden Riktvärden för vägtrafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur Utrymme Högsta trafikbullernivå, db(a) Ekvivalentnivå Maximalnivå Inomhus 30 45 (nattetid) Utomhus (frifältsvärden) Vid fasad 55 På uteplats 70 Källa: Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 \\afseumefs1.af.se\powsell\document\34-00910\34-00910-09031800.doc Sida 17 (32)

7. Tågtrafik Genom kommunen sträcker sig järnvägen mellan Brattby i väster till Holmsund ute vid Umeå hamn. 7.1. Trafikdata Nedanstående uppgifter för tågtrafiken används i beräkningarna. Sträcka Tågtyp Hastighet Antal Längd Kommungräns Persontåg 110 2 dag 300 Umeå City 2 kväll Kommungräns Godståg 100 13 dag, 2 630 (max) Umeå City kväll, 5 natt Umeå City - Holmsund Godståg 70 5 dag 2 natt 630 (max) Närmast Umeå centrum från väster har hastigheten sänkts till 70 km/h i höjd med västerslätt. Närmast hamnen i Holmsund har hastigheten sänkts till 30 km/h. 7.2. Bullerskyddsskärmar Det finns endast en bullerskyddsskärm för tåget i beräkningarna. Underlag har hämtats från Botniabanan AB. Skärmen är placerad i höjd med Kuusakoski och Strömpilsplatsen och har höjden ca 6 m över spår. 7.3. Beräkningar Sökavståndet är satt till minst 1500 m, d.v.s. beräkningsprogrammet letar järnvägar upp till 1500 m i varje gridpunkt. Resultaten redovisas med digitala shapefiler enligt tabell 2 och som kartbilaga, se tabell 9 i kap 14.1. 7.4. Riktvärden Riktvärden för tågtrafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur Utrymme Högsta trafikbullernivå, db(a) Ekvivalentnivå Maximalnivå Inomhus 30 45 (nattetid) Utomhus (frifältsvärden) Vid uteplats 55 Bostadsområde i övrigt 60 På uteplats 70 Källa: Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 \\afseumefs1.af.se\powsell\document\34-00910\34-00910-09031800.doc Sida 18 (32)

8. Flygtrafik 8.1. Trafikdata Beräkningar för buller från flygplan har levererats från luftfartsverket. I tabell 3 i bilaga A100 redovisas detaljerat vilka ingångsdata de har haft i beräkningarna (utfall år 2007). Umeå flygplats trafikerades under 2007 av 13756 flygrörelser dag, 5092 kväll och 2775 natt. Norrlands universitetssjukhus, NUS har hand om ambulanshelikoptertrafiken. De har tillstånd för 1500 helikopterrörelser år. Detta har använts i beräkningarna tillsammans med ljuddata för de två vanligaste helikoptertyperna, Sikorsky S76 och Dauphin AS 365 N2. För helikkoptertrafiken har vi antagit att de flesta helikopterrörelser sker antingen rakt söderut längs flygvägen ner till älven eller mot nordväst upp till tunnelbackens mynning. Ekvivalentnivån är beräknad för dessa flygvägar. Beräkningen för maximalnivån sträcker sig även rakt norrut fram till Kolbäcksvägen. Att den sträckningen inte finns med i beräkningen av de ekvivalenta nivåerna beror på att antalet flygrörelser är få. Att inte en längre sträcka, t.ex. när de åker och tankar, används vid beräkningen beror på att spridningen av flygvägen är stor och därmed blir osäkerheten i beräkningarna för stora. 8.2. Beräkningar Beräkningarna för flygplanen har utförts av Luftfartsverket med hjälp av programvaran INM 6.1. Gridavståndet (avståndet mellan beräkningspunkterna) i beräkningarna är 200 m p.g.a. att ytan som ska täckas av beräkningen är så stor. I samtliga beräkningar förutom den avseende LAmax har spridningsspår tillämpats. I LAmax har av praktiska skäl nominella spår tillämpats. Beräkningen för tredje högsta ljudnivå under ett årsmedeldygn är en sammansättning av flera flygplanstyper utifrån en statistisk analys. I allmänhet gäller att MD-80 flygplansgruppen är den flygplanstyp som bidrar mest till beräkningen av LAmax (de har trafik i tillräcklig omfattning). För start på bana 32 är det turboprop plan (mindre propellerflyg) som bidrar till svansen på kurvorna mellan Röbäck och E4:an. Beräkningarna för helikoptertrafiken har vi gjort med hjälp av SoundPLAN 6.5. Flygplan och helikopter har vi lagt samman till ett lager. Resultaten redovisas med digitala shapefiler enligt tabell 2 och som kartbilaga, se tabell 9 i kap 14.1. Närmast flygplatsen kan kurvorna vara deformerade p.g.a. det höga gridavståndet på 200 m, men det är inte svårt att se hur kurvorna (som ska vara jämna) ska se ut. \\afseumefs1.af.se\powsell\document\34-00910\34-00910-09031800.doc Sida 19 (32)

8.3. Riktvärden Riktvärden för flygbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur Utrymme Högsta trafikbullernivå, db(a) Ekvivalentnivå Maximalnivå Inomhus 30 45 (nattetid) Utomhus (frifältsvärden) Vid fasad 55 (FBN) På uteplats 70 Källa: Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 FBN nivåerna är reativt lika Lden nivåer. Båda är viktade så att en händelse på kväll eller natt påverkar ljudnivån mer. Skillnaden mellan FBN och Lden är främst definitionen av dag (07-19 jämfört med 06-18), kväll (19-22 jämfört med 18-22) och natt (22-07 jämfört med 22-06. Flygberäkningarna håller på att gå över till det mer allmänna Lden. \\afseumefs1.af.se\powsell\document\34-00910\34-00910-09031800.doc Sida 20 (32)

9. Industrier 9.1. Underlag I kartläggningen har buller från industrier beräknats om de är tillståndspliktiga och har bedömts påverka ljudnivån i omgivningen. Vi har fått en lista på industrier som ska finnas med i beräkningarna från Umeå kommun. Vi har kompleteratt med andra industrier som vi anser bidrar med buller till omgivningen. Endast betydande bullerkällor år 2008 finns med i beräkningarna. Indata till beräkningarna har varit mätningar som kan ha utförts vid tidigare utredningar eller i detta projekt. I tabell 3 finns de industrier som finns medtagna i beräkningarna. Tabell 3. De industrier som finns medtagna i beräkningarna. Namn Driftrifttider Volvo Lastvagnar Ca 250 bullerkällor på tak. De flesta är på dygnet runt ÅLÖ Produktion Må-To 06:10 23:27, Fre 06:10 14:20. Godsmottagning och utlastning sker under dagtid. Kuusakoski 07:00-16:00 Ålidhemsverket Dåvamyran samt flishugg från andra verksamheter med flishugg (Allmiljö, Norrmiljö samt Umeå energi) Dygnet runt. Dygnet runt, flishugg dagtid. SCA Packaging Obbola Dygnet runt SCA Timber AB, Holmsund (såg) Driftider såg 06-17, Torkar 0-24. N Skogsägarna Sävar (såg) Såg och hyvleri 06:00 01:00. Torkar 0-24 Sävar list Dagtid Sävar snickeri Dagtid Brattby Sågverks AB 06:20 15:40. Torkar 0-24. Armstrong Dygnet runt Komatsu Dygnet runt Kvarkenvinden Holmsund Dygnet runt Hamnen Holmsund De flesta dygnet runt. Färjan Holmsund Dagtid Fodercentralen Holmsund Dygnet runt Umeå godsbangård De flesta dygnet runt Holmsund godsbangård Dagtid Skrot Östteg, Tegs bilskrotning, Lärlingsgatan 26, Dagtid fastighet schablonen 1 Skrot Västerslätt, Västerbottens bildemontering. Dagtid Spårv. 23 Mejeriet Dygnet runt DHL De flesta dygnet runt Åkeri Poståkeriet Öst-teg Dygnet runt. Länstrafiken 06-22. Busstation Dem-Verk Mek AB 07-16 Atrans AB 07-16. Stolt industriservice AB 07-16. Industriområde Västerslätt Industriområde Ersboda Dygnet runt. Dygnet runt. \\afseumefs1.af.se\powsell\document\34-00910\34-00910-09031800.doc Sida 21 (32)

Totalt drygt 600 bullerkällor finns med i beräkningarna. Verksamhet som pågår under dagen sätts in i beräkningarna så att de pågår hela dagen (06-18), oavsett om de endast pågår under en timme, på samma sätt för verksamheter under kväll (18-22) och natt (22-06). 9.2. Bullerskyddsskärmar I tabell 4 finns de bullerskyddsskärmar som används i beräkningarna. Tabell 4. De industriskärmar som finns medtagna i beräkningarna. Placering Höjd Typ Poståkeriet 2,2 trä Kuusakoski 5 plåt 9.3. Beräkningar Beräkningarna har utförts enligt den nordiska beräkningsmodellen för externt industribuller, DAL 32. Sökavståndet som använts i programmet för att söka bullerkällor är upp till 7 km. Resultaten redovisas med digitala shapefiler enligt tabell 2 och som kartbilaga, se tabell 9 i kap 14.1. 9.4. Riktvärden Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller, Externt industribuller allmänna råd RR 1978:5. Dessa är uppdelade i befintlig (inom parantes) resp nyetablering av industri och redovisas nedan. Områdesanvändning Ekvivalent ljudnivå i dba frifältsvärde Högsta ljudnivå i dba ( Fast ) Dag 07-18 Kväll 18-22 samt sön- och helgdag 07-18 Natt 22-07 Momentana ljud nattetid 22-07 Arbetslokaler för ej bullrande verksamhet 60 (65) 55 (60) 50 (55) - Bostäder och rekreationsområden i bostäders grannskap samt utbildningslokaler och vårdbyggnader Områden som planlagts för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv 50 (55) 45 (50) 40 1) (45) 55 40 (45) 35 (40) 35 (40) 50 1) Värden för natt behöver inte tillämpas för utbildningslokaler. \\afseumefs1.af.se\powsell\document\34-00910\34-00910-09031800.doc Sida 22 (32)

Som framgår ovan avser riktvärdena verksamhet för hela dag-, kvälls- resp. nattperioder. I de fall verksamhet pågår endast under del av en period anges att den ekvivalenta ljudnivån bör beräknas för den tid under vilken verksamheten pågår. De resultat som presenteras för ekvivalentnivån i den här rapporten är för 24 timmar respektive 8 timmar under natten. \\afseumefs1.af.se\powsell\document\34-00910\34-00910-09031800.doc Sida 23 (32)

10. Motorsportbanor Två typer av motorsportbanor har studerats. Bilar av typen gokart samt motorcyklar enduro. 10.1. Underlag I utredningen har buller från de banor som redovisas i nedanstående tabell studerats. Tabell 5. De motorsportbanor som finns medtagna i beräkningarna Namn Typ Tider Håkmark Enduro Lö. Sö+ti,to kväll Bussjöbanan Enduro -21 vardagar + helger Hörnefors trafikcenter AB Gokart Dagtid Frivilliga Motorcykelkåren Umeå Enduro Dag och kväll Umeå AK Gokart Dag och kväll Nordiac Motorbana 4-hjuling m.m Obetydlig verksamhet. Drunknar i bergtäkten 10.2. Beräkningar Beräkningarna har skett tillsammans med de andra industriberäkningarna och resultatet presenteras med digitala shapefiler enligt tabell 2 och som kartbilaga, se tabell 9 i kap 14.1. 10.3. Riktvärden För buller från motorsportbanor gäller krav enligt Naturvårdsverkets riktlinjer (SNV 1975:6) med riktvärden för nya och befintliga banor, vilket redovisas nedan. Typ av områden Vardag, kl 07-18 Kväll, kl 18-22 Bostäder Maximal ljudnivå i dba, frifältsvärden 60 Sön- och helgdag, kl 07-18 55 Fritidsbebyggelse, område för rörligt friluftsliv m.m. 55 50 \\afseumefs1.af.se\powsell\document\34-00910\34-00910-09031800.doc Sida 24 (32)

11. Skjutbanor 11.1. Underlag De skjutvapen som används i beräkningarna är - Älgstudsare Kaliber 6.5 mm. - Hagelgevär (Trap) kaliber 12. - Salongsgevär (Gevär CG 63 Junior) kaliber.22. - Ak4 Kaliber 7.62 mm. - AK5 5,56 mm Tävlingar ingår inte i beräkningen. För ovanstående gevär har uppmätta frekvensspectrum inklusive direktivitet satts in som ljuddata. Skjutning sker företrädesvis på kvällstid. Nedanstående sju skjutbanor har studerats i utredningen. Tabell 6.De skjutbanor som finns medtagna i beräkningarna. Namn Typ Tider Brattvalls Jaktskytteklubb Älgstudsare, Trap Dag och kväll Umeå Jaktskytteklubb Älgstudsare Trap Salong Dag och kväll Umeå Skytteförening Älgstudsare Dag och kväll Sävar Jaktskytteklubb Älgstudsare, Salong. Trap Dag och kväll Botsmark Jaktskytteklubb Älgstudsare Dag och kväll Holmsunds Jakvårdsförening Älgstudsare, Trap Dag och kväll I20 Skjutbana Ak4 7,62 mm, Älgstudsare, AK5 (5,56 mm) Dag och kväll 11.2. Beräkningar Beräkningarna har utförts tillsammans med de andra industriberäkningarna och redovisas med digitala shapefiler enligt tabell 2 och som kartbilaga, se tabell 9 i kap 14.1. I beräkningarna har tagits hänsyn till hur stor verksamheten är när ekvivalentnivån ska beräknas. Resultaten redovisas som maximal ljudnivå med integrationstid Fast liksom de andra industribullerkällorna. För att konvertera från beräkningens maximala ljudnivå med tidsvägning Fast till riktvärdets maximala ljudnivå med tidsvägning Impulse ska 5 db adderas till Fast värdet. 11.3. Riktvärden Ljudnivån från finkalibriga vapen bör inte överstiga riktvärdena som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd Buller från skjutbanor (SNV RR 1981:2), vilket redovisas nedan. För att konvertera från beräkningens maximala ljudnivå med \\afseumefs1.af.se\powsell\document\34-00910\34-00910-09031800.doc Sida 25 (32)

tidsvägning Fast till riktvärdets maximala ljudnivå med tidsvägning Impulse ska 5 db adderas till Fast värdet. Ljudnivå utomhus i dba Impulse Utrymme Nyanläggning av bana samt för väsentlig ombyggnad av befintlig bana Dag och kväll kl 07-22 Natt kl. 22-07 Maximal ljudnivå i dba Impulse Befintliga banor samt för mindre om- eller tillbyggnad av bana Dag och kväll kl 07-22 Natt kl. 22-07 Bostäder 65-70 55-60 65-80 55-65 Vårdlokaler 60-65 55-60 60-75 55-65 Undervisningslokaler 60-65 - 60-75 - Fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv (där naturupplevelsen är en viktig faktor) * * Avser områden som planlagts för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv. 60-65 55-60 60-75 55-65 SNV rekommenderar att den nedre tredjedelen av intervallen, t ex. för bostäder 65-70 dba Impuls (dag och kväll), alltid bör eftersträvas. Om dessa överskrids bör rimliga byggnadstekniska åtgärder vidtagas. I dessa värden skall man väga in förutom antalet avlossade skott/år även tidpunkter för skjutning, risk för reflexer, förhärskande vindriktning samt förekomsten av övriga bullerkällor i området. \\afseumefs1.af.se\powsell\document\34-00910\34-00910-09031800.doc Sida 26 (32)

12. Berg och grustäkter 12.1. Underlag Kommunen har angett att nedanstående täkter ska ingå i kartläggningen. I tillståndet för respektive täkt anges normalt villkor för ljudnivåer som ska uppfyllas. Riktvärden för externt industribuller är vägledande vid tillståndsprövning av täkter. De täkter som används i beräkningarna redovisas i tabell 7. Tabell 7. De berg och grustäkter som finns medtagna i beräkningarna. Namn Typ Tider/maskiner Brännlandsberget Berg för kross Dagtid (kross 06-22). Borrning skutknackning, krossning, hjullastare, grävmaskin, dumper. Vitbrånsberget Berg för kross 07:00 16:00 (normalt). Kross, hjullastare, grävmaskin, skutknackning. Torrtallberget Berg för kross Larvburen borr och skutknackning 7-18. Hjullastare (L180, L220) och mobil 125 kross 7-22. Botniabanetäkten Berg för kross Håller på att avslutas Krafshallsberget Berg för kross Borr 06:00 22:00, övrigt 06:00 18:00. Kross, hjullastare. Vitberget Berg för kross Borr Atlas Copco Roc 742 7-18. Kross Lokotrack 125, hjullastare och grävmaskin 7-22. Bergsboda Berg för kross Borr 07:00 18:00, övrigt 06:00 22:00. Kross, hjullastare. Hammartorp Grop 21 Stöningsberget Svartberget Bilfrakt Bothnia Klabböle 8:2 Berg för kross, Grus Berg för kross, Grus Berg för kross, Morän Berg för kross, Sand Grus Håller på att avslutas Dagtid 07-18. Kross, borr, hjullastare.. 06-22. Kross, asfaltverk, betong fabrik, hjullastare, borr, skutknackning. Dagtid 7-18. Hjullastare, sorteringsverk. Åland Grus 06-22. Hjullastare. NCC Roads Grus Uthyrd till Botniabanan som upplag Stöcke 1:15 Bussjö Grus Dagtid 7-18. Hjullastare, sorteringsverk. Skanska Flurkmark 1:20 Sand Ej i drift, ska återställas. 12.2. Beräkningar Beräkningarna har utförts tillsammans med de andra industriberäkningarna och redovisas med digitala shapefiler enligt tabell 2 och som kartbilaga, se tabell 9 i kap 14.1. 12.3. Riktvärden Se industi. \\afseumefs1.af.se\powsell\document\34-00910\34-00910-09031800.doc Sida 27 (32)

13. Tysta områden En speciell beräkning för att identifiera tysta områden har även utförts. Skillnaden mot den sammanslagna beräkningen med alla bullerkällor är att utanför tätorterna är endast de större vägarna med, d.v.s. E12, E4, Blå vägen samt en bit av väg 363. De andra bullerkällorna, d.v.s. industri, tåg och flyg är densamma. Även mindre vägar alstrar buller. För de mindre vägarna kan antas att avståndet från väg vid ekvivalentnivån 35 dba är ca 250 m vid 500 fordon/dygn, 400 m vid 1000 fordon/dygn samt 800 m vid 3000 fordon/dygn (10% tunga fordon och 90 km/h). Allmänt gäller att en fördubbling av trafikmängden ger en ökning av bullret med 3 db, se kap 3.9. Resultatet redovisas med digitala shapefiler enligt tabell 2 och som kartbilaga, se tabell 9 i kap 14.1. För tysta områden är beräkningarna endast gjorda för 2 meter över mark. 13.1. Riktvärden Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ytterligare riktvärden för andra miljöer än de som finns beskrivna i de av riksdagen fastställda riktvärdena för trafik. Här nedan visas det förslag som naturvårdsverket redovisar i Riktvärden för trafikbuller i andra miljöer än för boende, vård och undervisning, 2003-08-14. Områdestyp Arbetslokaler för tyst verksamhet Parker och andra rekreationsytor i tätorter Ekvivalent ljudnivå i dba Utomhus - 40 1) 45 50 2) eller 20 dba under nivån för omgivande gator, vilketdera som ger den högsta nivån Friluftsområden 40 2) - 1) Avser dagtid kl. 06-18. 2) Avser dag och kvällstid kl 06.00-22.00. Inomhus - Föreslagna riktvärden bör tillämpas vid nybyggnation av arbetslokaler, nyetablering eller ändrad användning av områden samt vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Riktvärdena avser vägtrafik, järnvägstrafik och flygtrafik. Riktvärdena utomhus avser frifältsvärden eller till frifältsvärden korrigerade värden. \\afseumefs1.af.se\powsell\document\34-00910\34-00910-09031800.doc Sida 28 (32)

14. Resultat 14.1. Bullerkartor Resultaten av bullerkartläggningen redovisas på 33 bullerkartor i digitalt shapeformat enligt tabell 2. Ingen närmare förklaring kommer att göras till de beräknade bullernivåerna utan det är upp till var och en som läser rapporten och tar del av bullerkartorna att utvärdera materialet. För att studera hela resultatet av bullerberäkningarna hänvisas till bullerkartorna i det digitala materialet för mer djupgående analys. Några av bullerkartorna redovisas även i pdf format, se tabell 9. Bullernivåerna består av färglagda fält i intervaller om 5 db. Färgskalan bullernivåerna presenteras i följer svensk och internationell standard SS-ISO 1996-2 enligt tabell 8 nedan. Tabell 8. Färger och indelning enligt SS-ISO 1996-2. Bullerintervall, db(a) Färg på bullerkarta Ekvivalent bullernivå Maximal ljudnivå > 80 > 95 Mörkblå 75 80 90 95 Blå 70 75 85 90 Lila 65 70 80 85 Rödbrun 60 65 75 80 Röd 55 60 70 75 Orange 50 55 65 70 Ockra 45 50 60 65 Gul 40 45 55 60 Mörkgrön 35 40 50 55 Grön < 35 < 50 Ljusgrön Tabell 9. Bullerkartor i pdf format för vissa utvalda områden 2 meter över mark. Bilaga Område Ljudkälla Typ av ljudnivå, A-vägt A101 Umeå Tågtrafik Dygnsekvivalent A102 Umeå Tågtrafik Maximal (Fast) A103 Umeå Vägtrafik Dygnsekvivalent A104 Umeå Vägtrafik Maximal (Fast) A105 Umeå Industrier Dygnsekvivalent A106 Umeå Industrier Maximal (Fast) A107 Umeå Tysta områden Dygnsekvivalent A108 Sävar Vägtrafik Dygnsekvivalent A109 Sävar Vägtrafik Maximal (Fast) A110 Sävar Industrier Dygnsekvivalent A111 Sävar Industrier Maximal (Fast) A112 Hörnefors Vägtrafik Dygnsekvivalent A113 Hörnefors Vägtrafik Maximal (Fast) A114 Hörnefors Industrier Dygnsekvivalent A115 Hörnefors Industrier Maximal (Fast) A116 Obbola, Holmsund Tågtrafik Dygnsekvivalent A117 Obbola, Holmsund Tågtrafik Maximal (Fast) A118 Obbola, Holmsund Vägtrafik Dygnsekvivalent A119 Obbola, Holmsund Vägtrafik Maximal (Fast) A120 Obbola, Holmsund Industrier Dygnsekvivalent A121 Obbola, Holmsund Industrier Maximal (Fast) A122 Hela kommunen Flyg Dygnsekvivalent, Lden A123 Hela kommunen Flyg Maximal (Fast) A124 Hela kommunen Tysta områden Dygnsekvivalent A125 Hela kommunen Sammanslaget Dygnsekvivalent A126 Hela kommunen Sammanslaget Maximal (Fast) \\afseumefs1.af.se\powsell\document\34-00910\34-00910-09031800.doc Sida 29 (32)

14.2. Antal boende inom olika bullerintervall I uppdraget ingick att uppskatta antalet permanentboende som exponeras för olika bullerintervall. Befolkningsunderlaget från kommunen är kopplat till adressregistret. Det har inte gått att bestämma fördelningen av antalet boende på olika våningsplan i en byggnad. Uppskattningen av antalet personer som utsätts för olika bullerintervall sker därför endast på en höjd, 2 meter. D.v.s. alla förväntas bo på markplan och i en punkt. Befolkningsunderlaget redovisar boende på en viss adress med en punkt vid ingången till respektive byggnad. Ingången ligger ibland ut mot den mest exponerade fasaden och ibland på innergården. Uppgifter på hur olika lägenheter är orienterade saknas, t.ex. om de är enkelsidiga eller genomgående. Man kan anta att ingången på byggnaderna är någorlunda jämnt fördelat i kommunen mellan den sida som vetter mot bullerkällan och den sida som ligger i ljudskugga. Uppskattningen av antalet personer blir därför mycket översiktlig och gör att antalet kan vara något underskattat, bl.a. beroende på att ljudnivån oftast är högre längre upp från mark. Jämförelse mot tidigare kartläggningar är därför svår att göra. Umeå kommun ska genom ett program sprida ut befolkningspunkterna jämnt runt fasaden och senare räkna om siffrorna för antalet boende i olika intervall. Därmed kan även nedanstående tabeller uppdateras med nya siffror. Med bättre befolkningsregister bör det i framtiden gå att få denna typ av analys ännu säkrare (boende på olika plan o.s.v.). I nedanstående tabeller redovisas uppskattat antal personer för de olika bullerintervall som redovisas i tabell 2. Gråmarkerade fält har inte beräknats. I det högsta intervallet finns personer från högre intervall medräknade, t.ex i intervallet 75-80 för Lden är alla som utsätts för buller större än 75 dba med. För den sammanvägda beräkningen är vägtrafiken helt dominerande vid de högre ekvivalenta ljudnivåerna. Industri 2m *) Intervall 35-40 40-45 45-50 50-55 55-60 60-65 65-70 70-75 75+ db Lden 32 12 0 0 0 Leq 8243 3090 882 204 21 LAmax 14065 6560 2845 1199 163 2 Lnight 6 6 0 0 *) Ex. riktvärde vid bostäder: Ekvivalent ljudnivå Leq, dag 50 dba, max 55 dba (natt). Flyg *) Intervall 50-55 55-60 60-65 65-70 70-75 75-80 80-85 85+ db Lden 36 22 1 0 0 Leq 175 31 1 0 0 0 LAmax 13763 6232 3636 967 715 Lnight 170 9 0 0 *) Ex. riktvärde vid bostäder: Ekvivalent ljudnivå FBN, 55 dba (fasad), max 70 dba (uteplats). \\afseumefs1.af.se\powsell\document\34-00910\34-00910-09031800.doc Sida 30 (32)

Järnväg 2m *) Intervall 50-55 55-60 60-65 65-70 70-75 75-80 80-85 85+ db Lden 960 517 82 17 0 Leq 967 459 54 17 0 LAmax 2450 1276 664 347 155 Lnight 876 282 29 5 *) Ex. riktvärde vid bostäder: Ekvivalent ljudnivå Leq, 55 dba (uteplats), max 70 dba (uteplats). Vägtrafik 2m *) Intervall 50-55 55-60 60-65 65-70 70-75 75-80 80-85 85+ db Lden 3611 1615 237 149 19 Leq 5734 2250 501 129 108 0 LAmax 11719 5264 1984 1050 895 Lnight 2129 317 204 19 *) Ex. riktvärde vid bostäder: Ekvivalent ljudnivå Leq, 55 dba (fasad), max 70 dba (uteplats). Sammanvägt 2m Intervall 50-55 55-60 60-65 65-70 70-75 75-80 80-85 85+ db Lden 5069 1615 237 149 19 Leq 6419 2250 501 129 108 0 LAmax 22152 13352 6849 2019 975 Lnight 2129 481 204 19 \\afseumefs1.af.se\powsell\document\34-00910\34-00910-09031800.doc Sida 31 (32)

15. Noggrannhet Det är svårt att ange en generell noggrannhet för hela kartläggningen. Där kartunderlaget och indatan är tillfreds kan dock noggrannheten i beräknade och redovisade nivåer uppskattas till ± 3 db(a). Noggrannheten i beräknade nivåer enligt använda nordiska beräkningsprogram bedöms vara ± 2 db(a). De förenklingar och kompromisser mellan noggrannhet och tidsåtgång som ingår i kartläggningsmetoden minskar noggrannheten varför den totala noggrannheten uppskattas till ± 3 db(a). Det är främst vid långa avstånd från bullerkällan som nogrannheten påverkas, detta gäller främst beräkningsmodellen för vägar som endast gäller upp till 300 meter med garanterat resultat Det finns dock delar av utredningen där noggrannheten är sämre. Nedan anges några orsaker till detta. Kartunderlaget saknade höjd på vägarna samt tågspåret. Dessa fick därför placeras på den omgivande markens höjd, därmed kan vissa skärningar i landskapet ha missats. Det finns även en källa till osäkerhet i att fordonstrafiken på många vägar baserats på bedömningar. Denna generalisering medför att man bör granska de resulterande ekvivalenta bullernivåerna från dessa vägar med viss försiktighet och inte dra förhastade slutsatser. Storleken på trafikmängden är inte speciellt känslig, t.ex ger en fördubbling/halvering av trafikmängden en förändring av den ekvivalenta ljudnivån med 3 db. Den maximala trafikbullernivån påverkas inte av antalet fordon (endast av hastigheten). Ljudutbredningen från industribullerkällor (punktkällor) är mycket beroende på var bullerkällan placeras i förhållande till omgivande terräng och byggnader. Detta gäller speciellt vid rörliga bullerkällor. \\afseumefs1.af.se\powsell\document\34-00910\34-00910-09031800.doc Sida 32 (32)