Kort rapport från de 11 deltagande kommunerna Kreativ Skolmiljö Februari 2003
INNEHÅLL KOMMUN SID. LULEÅ 3 LYCKSELE 4 LJUSDAL 5 OCKELBO 6 VANSBRO 7 SIGTUNA 8 HÅBO 9 STOCKHOLM 10 UDDEVALLA 11 FALKENBERG 12 LUND 13 Varje kommun ger en kort rapport kring: 2
LULEÅ KOMMUN Luleå Kulturskola Benzelius skolan Benzeliusskolan finns i Bensbyn, 1 mil norr om Luleå. Skolan består av tre skolbyggnader, A-huset år 4-6 och B-huset år F-3, och en nybyggd idrottshall. Vi hyr missionshuset tre fm. i veckan för musikundervisningen och en pensionärslägenhet för textilslöjden. Benzelius har 154 elever och cirka 18 pedagoger. Kulturskolan har bidragit med 2 musiklärare och en bildpedagog. Musiklärarna har till största delen arbetat med eleverna i år 4-6. Bildpedagogen har arbetat med alla elever. Arbetet har förlagts till två förmiddagar i veckan. Under dessa förmiddagar har alla pedagoger i skolan även textil och slöjdlärarna samarbetat. 1999 var all personal från Benzelius tillsammans med två musiklärare på studiebesök till Bifrostskolan i Danmark och blev inspirerade att arbeta med upplevelser utifrån ett kulturellt paraply. Eftersom skolans alla pedagoger och elever arbetat ett år tillsammans med kulturskolans lärare i ett Bifrostinspirerat arbetssätt, var detta med att komma med i projektet en chans att få vidareutveckla vårat arbetssätt. Vårt krav för att vara med i projektet,var att alla pedagoger skulle få var med i upplevelseseminarierna. Under ht. 2000-ht. 2002 har vi arbetat med följande ämnen: Kroppen/sinnena (4-6 även känslor) Konstnärer, Naturen Ronja rövardotter, Evert Taube och Selma Lagerlöf. Arbetet har startat med en kulturell upplevelse för att fortsätta med kurser, en ny upplevelse för att till slut arbeta i verkstäder. Eleverna har sedan redovisat sina upplevelser med olika framträdanden, dikter, filmer, cd-rom. Våra elever har förlängt sina skoldagar med 10 minuter, det har inneburit att vi fått fem extra kompetensdagar där all personal har tillsammans reflekterat, planerat och utvärderat arbetet. Seminarierna i Täby gav alla en kulturell energikick för ett mer kreativt arbetssätt när det gäller musik, drama, bild och media. En stor vinst att alla fick möjlighet att åka till Täby och där lära känna kulturskolan lärare och sina egna arbetskamrater från en annan sida. Modet som pedagogerna utvecklat att våga framträda inför elever och kollegor, att verkligen bjuda på sig själv och sprida lust. Hur kan vi komma vidare med vårt sätt att tänka/ se hur vi använder våra resurser när det gäller personal,tidsbudget och pengar? Benzeliusskolan och Kulturskolan inbjuder 03-10-30 övriga skolor i Luleå till en kulturell, utvecklande och lustfylld fortbildningsdag där vi delar med oss av våra upplevelser och arbetssätt. 3
LYCKSELE KOMMUN Lycksele Musikskola Finnbacksskolan Lycksele Kommun har cirka 12000 innevånare. I tätorten lever och verkar ungefär 9000. Till stadens högstadieskola kommer traditionsenligt alla kommunens trettonåringar; dock är vi ett första skede att skapa F-9 skolor då vi innevarande läsår har kvar två år7-klasser på deras mellanstadieskola. Finnbacksskolan som för närvarande har 470 elever, fördelat på 6 klasser i år7, 8 klasser i år 8 samt 7 klasser i år 9, har tillsammans med den Kommunala Musikskolan deltagit i det 2-åriga KSM-projektet. Det kan konstateras att före projektet fanns i stort sett inget samarbete mellan de båda skolformerna. Bör tilläggas att byggnaderna ligger vägg i vägg. Varje läsår under perioden har ett hundratal elever tillsammans med Musik-, Drama-, Dans-, Bildoch Slöjd-lärare samlats runt ett musicalarbete, där eleverna fått sätta upp en föreställning med allt vad det innebär från kostymtillverkning till scenografiarbete, marknadsföring och orkesterbyggande. Dans, teater och sång har förstås varit grundbulten i dessa arbeten. Våren 2002 genomfördes en turneresa till vår vänort i Norge med den då aktuella musicalen. Dessutom genomfördes under läsåret 2001/2002 ett Sambaprojekt och ett Kompositionsprojekt som inkluderade ytterligare cirka 350 elever samt ett tjugotal lärare. Projektgruppen har bestått av 8 personer. Fyra från Musikskolan och fyra från Grundskolan. De lärare utanför projektgruppen som deltagit har gjort det på frivillig basis. Arbetet har till största delen genomförts på tid för elevens val. Alla i projektgruppen har genom seminarieträffarna fått en unik och personlighetsutvecklande fortbildning. Personal på hemmaplan har i olika grad blivit inspirerade genom deltagarna och fått mycket större insikt i de estetiska lärprocessernas betydelse. De deltagande elevernas självkänsla har på ett påtagbart sätt blivit synlig. Svårigheterna har bestått i att hitta tid för gemensamma planeringsmöten. Högstadieskolans traditionella schemaläggning medger inte den flexibilitet som vore önskvärd. En förhoppning är att kunna utveckla den Kommunala Musikskolan till den Kulturskola som angetts av politikerna som mål i kommunen. Vi kommer att arbeta vidare med att se till att det påbörjade samarbetet mellan de två skolformerna kan fortsätta i samma omfattning som under projekttiden och kanske utvecklas ytterligare. 4
LJUSDAL KOMMUN Musikskolan Ljusdal Nybo skola Bakgrundsfakta Nybo skola är en av tre grundskolor inom Järvsö Barn och Utbildningsområde i glesbygdskommunen Ljusdal. Vid Nybo skola går det ca.80 elever detta läsår från förskoleklass tom åk 6. Det finns också ett fritidshem på skolan. Arbetslaget består av 11 pedagoger (grundskollärare, förskollärare, fritidspedagoger, barnskötare och specialpedagoger) i nära i samverkan med övrig personal på skolan. En av anledningarna till att delta i KSM var att vi ville starta ett samarbete med kommunala musikskolan. Två av kommunala musikskolans pedagoger och några av grundskolans lärare planerar och ansvarar för den musikaliska verksamheten på skolan. Övriga lärare från kommunala musikskolan deltar mer eller mindre beroende på vad som är inplanerat. Vid Nybo skola har sång, dans och spel varit ett verktyg för att nå läroplanens mål. Vi ville också utveckla de estetiska lärprocesserna, genom att utveckla den instrumentala medverkan i elevernas vardagliga skolarbete. Vi ville också med hjälp av musiken öka elevernas språkliga medvetenhet. Alla 80 elever från förskoleklassen tom åk 6, samt alla klasslärare och två - tre musiklärare från kommunala musikskolan har deltagit i detta projekt. Två dagar i veckan har kommunala musikskolans lärare funnits på skolan. Eleverna ifrån förskoleklassen tom åk 3 spelar flöjt, eleverna ifrån åk 4-5 spelar flöjt och fiol samt att eleverna i åk 6 spelar gitarr. All spelning sker tillsammans med sin klasslärare och en lärare från musikskolan. Bland de yngre eleverna har flöjten använts som en naturlig del i skolarbetet. Upplevda vinster Eleverna har ökat sin koncentration och är bättre lyssnare detta har i sin tur lett till ett bättre gehörsspel hos eleverna. Vi kan också se att självkänslan har ökat bland eleverna. Genom att själv ha fått uppträda har eleverna utvecklat en förmåga till att uppskatta andra artister inom teater, dans och berättare. De utvecklas till blivande kulturkonsumenter. Detta har gett oss musik och sångglada elever. Samt att vi har funnit en bra metod för läsinlärning. 5
OCKELBO KOMMUN Ockelbo Kulturskola Rabo skola Ockelbo kommun är en liten kommun med cirka 6000 invånare. I kommunen finns bl.a. Rabo skola, som tillsammans med den kommunala kulturskolan deltar i projektet kreativ skolmiljö. Rabo skola har cirka 140 elever från F-6 med cirka 17 pedagogtjänster. Skolan är inrymd i två fastigheter där F-1 håller till i den så kallade Jägarvillan. Övriga klasser finns i en annan fastighet cirka 100 meter från Jägarvillan. Kulturskolan består av en musikledare, musiklärare, bildlärare om 4,16 tjänster. Vi saknar alltså dramapedagog och danslärare. När vi gick med i projektet KSM, beslutade vi oss för att börja med de yngre barnen, alltså förskoleklassen och år 1 i Jägarvillan. Intresset bland personalen på Rabo skola/jägarvillan var inte speciellt stort, men har ökat efter hand som projektet pågått. Nu jobbar vi med år 4 och 5 och har därvid fått lärare från en annan åldersgrupp intresserade. Kulturskolan har under projektets inledning bidragit med en musiklärare/musikledare och bildlärare som tillsammans med pedagogerna från år F-1 jobbat under en termin med temat luft och under en termin med cirkus som gemensamt ämne. I nuläget fortsätter dessa pedagoger sitt arbete enligt intentionerna från KSM. De äldre barnen jobbar sedan hösten 2002 med temat skräck. Där är förutom klasslärarna även musiklärare involverad. De kommer att visa upp sitt alster i form av en CD-skiva med skräckberättelser och ljud därtill senare i vår. Grundskolans personal fick en kick i samarbetet med kulturskolans personal då också fler vuxna jobbade med barnen. Bra att ge barnen de kunskaper lärarna från kulturskolan tog med sig. En annan vinst är också tillgången till kulturskolans lokaler med scen, ljud etc. Seminarierna i Täby gav också mycket där både upplevelser och kontakter värdesattes. Det som upplevdes mindre positivt var möjlighet att hitta gemensamma tider. Vi borde ha varit med från början och fått möjligheten att vara med vid sista seminariet är en synpunkt från F-1- pedagogerna. Kulturskolans pedagoger borde få mer tid till samverkan med grundskolan då projektets syfte vara att väva in kulturskolans verksamhet i grundskolan. Eftersom vi just nu befinner oss i en skolutredning, som påverkar allt från förskola / grundskola / kulturskola som övrig kommunal verksamhet, har vi svårt att sia om framtiden. En utveckling skulle kunna vara att kulturskolan förs in i grundskolan. Hur det än blir är en önskan att någon form av utbyte kan fortsätta. 6
VANSBRO KOMMUN Vansbro Kulturskola kommunens förskolor och grundskolor Våren 1997 antogs VISION 2010 för Vansbro kommun. Två prioriterade område var utbildning och kultur. En förstudie från 1999 låg till grund för beslut och en obligatorisk kulturskoleverksamhet startade hösten 2000. Två av verksamhetens viktigaste syften var att ge kommunens barn och ungdomar fler verktyg till lärande och möjlighet att gestalta kunskap, tankar och känslor på olika sätt samt att fördjupa samarbetet mellan kulturskolan och kommunens för- och grundskolor. Vi startade med den höga ambitionen att nå alla barn inom förskola och grundskola. Kulturskolans fyra kulturpedagoger har under ett läsår mött ca 1200 barn och samarbetat med över hundra lärare. Målet att nå alla barn finns fortfarande kvar, men mötena ser olika ut beroende på grupp och ålder. På kulturskolan finns idag en dans-, en bild-, en drama- och en musikpedagog, alla på 75 %. Vid starten riktades de olika ämnena till olika åldrar och vi samarbetade i 8-veckorsperioder. Arbetssättet har utvecklats under åren och är nu mer differentierat beroende på olika skolors behov och önskemål. Både ämnen, grupper och pedagoger blandas mer och mer. En viktig del i samarbetet är att kulturpedagogerna jobbar i barngrupperna tillsammans med förskolas och skolans lärare. Därmed överförs kunskap mellan de vuxna och lärare och elever har fått en gemensam upplevelse/kunskap att jobba vidare utifrån. På kulturskolan har material köps in och lånats ut till övrig verksamhet. Samarbetet har finansierat via kulturskolans budget. Vinster: En ökad medvetenhet bland elever, lärare och skolledare kring olika läroprocesser. Ändrat fokus från kunskapslärande till att främja barns utveckling. Många lustfyllda upplevelser för både elever och personal. Vi minns stjärnögon hos speciella elever! Ju mer vi lärt känna varandra och prioriterat tid att reflektera kring vår samverkan, ju bättre har verksamheten blivit. Bra utrustning har köpts in och lånas ut från kulturskolan. Problem: Otydlighet kring syfte, roll- och ansvarsfördelning har tidvis skapat förvirring. Svårt för kulturpedagogerna att samverka med så många olika lärare och skolor eftersom förutsättningar, vilja och behov av samarbete varit så olika. Att få ett kommunikations- och informationsflöde att fungera. Att få gemensam tid för planering, reflektion och utvärdering. Hur tänker vi framåt Under våren 2003 ska Dalarnas Forskningsråd göra en utvärdering av de tre första åren. Den kommer att påverka hur samarbetet ska fortsätta. Enligt läroplanerna ska vi ge våra barn och ungdomar tillgång till olika inlärnings- och uttryckssätt, så på något sätt behöver samarbetet fortsätta. Att utveckla nya arbetssätt och samarbetsformer kräver tid och engagemang. Vi har kommit en bra bit på väg och hoppas få fortsätta att utveckla verksamheten tillsammans. 7
SIGTUNA KOMMUN Sigtuna Kulturskola - Ekillaskolan Ekillaskolan och Kulturskolan började sina resonemang om samarbete för framtida kulturklasser redan 1997. Året därpå intensifierades planerna med gemensamma studiedagar, studiebesök m.m. för att alla berörda lärare skulle ha samsyn på vad framtida kulturklasser skulle stå för. Alla elever som skulle börja åk 7 på Ekillaskolan fick möjligheten att välja profil. Eleverna fick 4-5 profiler att välja. En av dessa var kulturprofilen som innebar att eleverna fick undervisning i sång, teater, dans och instrumentalspel (afro), 1 timme/ämne/vecka. 1999 startade den första kulturklassen med 11 elever. Idag, det fjärde året sen starten går 120 elever fördelade på åk 7-9 i kulturklasserna. Vi har 8 lärare från Kulturskolan som undervisar dessa elever. Från början fick alla elever 60 min./kulturämne under 35 veckor. Nu har vi ändrat upplägget så att eleverna får 80 min./vecka, men bara under 25 veckor. Under dessa veckor träffas lärarna 1½ timme i veckan för elev- och planeringskonferenser. Alla blivande sjuor och deras föräldrar blir inbjudna på en informationskväll i februari, där alla profiler kan göra sig hörda. De som sedan valt kulturprofilen blir i sin tur inbjudna på "prova på dag" senare under våren, för att känna sig säkrare i sitt val av profil. De färdigheter eleverna uppnår i teater räknas i deras svenskbetyg, dans, instrumentalspel och sång i deras musikbetyg. Positiva erfarenheter efter snart fyra års samarbeten är följande; Kulturklasseleverna har ökat sin samarbetsförmåga och lärt sig lösa konflikter. De har ett ökat självförtroende som även märks i andra skolämnen, exempelvis vid föredrag och liknande tillfällen. Hittills integreras kulturämnena med svenska, språk och SO, så lågt det går. Att kulturklasserna har en egen skolbyggnad medverkar till att sammanhållningen mellan eleverna och mellan eleverna och lärarna stärks, förutom det gemensamma kulturintresset. Problem som vi upplevt eller upplever: Resurser i form av något dyrare undervisning p.g.a. mindre grupper i kulturämnena. Lokalbrist, men även ändamålsriktiga lokaler. Tid; att träffas och planera, genomföra föreställningar m.m. Schematista problem, när Ekillaskolans scheman ska synkas ihop med Kulturskolans uppstår viss "hjärnturbulens". Kulturklasserna har hittills lockat betydligt fler flickor än pojkar. Glädjande nog kan vi se att nuvaraned sjuor visar ett trendbrott! Problem eller utmaning; I en ny verksamhet är det svårt att hela tiden verka fram nya mönster för arbetet, där eleverna har så olika erfarenheter med sig i bagaget. Hur vi tänker framåt? Närmast ska vi försöka bearbeta ovanstående problem men även se över hur vi använder "kulturtimmarna". Ska vi lägga mer tid på möten och produktion för minska undervisningstiden? Ska vi ändra lektionstiden för att hitta utrymme för ovanstående? Vi försöker hela tiden utvärdera och förbättra! 8
HÅBO KOMMUN Håbo Musikskola - Futurum Redan innan KSM-projektets start fanns det ett etablerat samarbete mellan Futurum och Musikskolan. Syftet med KSM-projektet var att utveckla ett gemensamt arbetssätt där man stärker och lyfter fram estetiska ämnen som en viktig del i lärprocessen. Samtliga arbetslag från Futurum samt Musikskolans arbetslag har varit involverade i projektet. Alla elever i årskurs 1-9 har omfattats av arbetet. Arbetet har organiserats genom Futurums kulturråd, bestående av elevrepresentanter, lärare från samtliga arbetslag, skolbibliotekarier, samt musiklärare från Futurum/Musikskolan. Kulturrådet har varit navet i ett arbete där man verkat för att stärka kulturämnens roll i lärandet, framför allt genom olika former av tema- och projektarbete. Utifrån elevernas önskemål och val genomför man sedan två år tillbaka en årlig kulturvecka där all ordinarie undervisning bryts. Olika former av workshops, konserter, dans- och teaterföreställningar är en del av utbudet. All personal på skolan är involverad i arbetet. Projektet har skapat ett bra klimat mellan elever och lärare. Ett större elevinflytande har lett till ökad initiativförmåga, man vågar mer. Åldersblandningen i skolans enheter har bidragit till att göra allting mera synligt för eleverna. Som exempel kan nämnas att nyanmälningarna till musikskolan har dubblerats från Futurumområdet under projekttiden. Äldre elever har blivit synliga på ett annat sätt än tidigare och därmed blivit förebilder för de yngre. Kommunens övriga skolor har sneglat på Futurum vilket gjort att vissa tagit efter idén med kulturrådsarbete enligt Futurummodellen. Förskolan har inte omfattats av KSM-projektet. Nästa steg är att lägga upp en strategi för arbetet med de yngre barnen. Vi behöver också fortsätta att utveckla arbetsformer och skapa inspirerande och fungerande miljöer för både elever och lärare. Utbildade dans- och dramapedagoger saknas idag i kommunen, något som måste åtgärdas snarast möjligt. Det känns som att vi tack vare KSM-projektet fått en fast grund att stå på. Nu gäller det att rikta blicken framåt. 9
STOCKHOLM KOMMUN Kulturskolan Stockholm - Bredängsskolan Kulturskolan Stockholm är Nordens största kulturskola med drygt 22.000 elever i frivillig samt uppdragsundervisning. Kulturskolan har aktiviteter på drygt 100 skolor. Kulturskolan Stockholm organiseras i 3 enheter (västerort, innerstan, söderort). Bredängsskolan är en F-9 skola med ca 800 elever. Majoriteten av eleverna har minst en förälder född i ett annat land. en för ansökan till KSM-projektet var ett gemensamt synsätt på att estetiska aktiviteter är grundläggande erfarenhetsformer för tänkande, bedömning och handling. De estetiska ämnena bör också skapa nya dimensioner i det traditionella skolarbetet. Samtliga elever på Bredängsskolan har på något sätt varit delaktiga i musik i klass, dans samt drama-forum-verksamheterna. Bredängsskolan köper sammanlagt ca 10-12 tim/v av Kulturskolan. Projektgruppen har bestått av 7 personer, där Kulturskolan representerats av tre personer och Bredängsskolan av fyra. Samtliga barn i årskurs 2-3 har deltagit i konsert och föreställning med musik, musik och dans. Mellan - och högstadieeleverna har arbetat med drama-forum under olika perioder. Fler grundskollärare är idag involverade och intresserade av de estetiska lärprocesserna. Både lärare och elever beskriver ofta att de på ett eller annat sätt blivit positivt berörda. Svårigheterna har bestått av tidsbrist för projektgruppens möten och planeringar. Framöver lär vi nog också koncentrara arbetet på färre klasser under längre tid. En ständigt levande process krävs bland lärare och elever för att utveckla det positiva som vi redan uppnått. En starkare tydlighet kring kulturprofilen behövs vid t.ex. nyanställning till grundskolan. En folder som beskriver det kulturella arbetet och intensionerna kommer att tas fram för att underlätta det arbetet. 10
UDDEVALLA KOMMUN Uddevalla Musikskola - Dalabergssskolan Musikskolan söker nya samarbetsformer med grundskolan. Dalabergsskolan ligger i ett socialt tungt område med stor andel invandrarbarn. Projektet tros kunna skapa en bredare inlärningsplattform med fler läroprocesser (olika intelligenser). Vi vill bidra till att göra skolvardagen attraktivare för eleverna och stärka skolandan. Tre lärare från Musikskolan och fyra lärare från Dalabergsskolan arbetar tillsammans på Dalabergsskolan en förmiddag i veckan ( Kreativ fredag ). Ca en tredjedel av skolans barn är direkt involverade i projektet (120 av 350 elever). en av undervisningen har omprövats vid varje termins början, men har under projekttiden omfattat bl.a. rockgrupper, fiolklasser, kör, djembegrupper, musiklärarstöd i ordinarie musikundervisning, samarbete musik-gymnastik i nya ämnet Rörelse. Projektet har också synliggjorts i skolans större arrangemang, t.ex. Öppet hus, Världskabaré, jubileumsfirande, terminsavslutningar, Vinster: Många barn har fått en ökad självkänsla när det gäller att utöva musik och att uppträda. Projektet har skapat en förståelse för skillnader i kulturen mellan skolformerna och skapat en gemensam plattform för fortsatt samarbete. Fantastisk kompetensutveckling för lärarna! Andelen Dalabergselever på Musikskolan har ökat. Problem: Att hitta ändålsenliga lokaler, hitta gemensam TID för planering. Dålig överspridning till Musikskolans övriga lärare. Bättre till grundskolelärarna. Utveckla lärarnas läranderelation ännu mer med fokus på barn i behov av särskilt stöd (koncentration, svenska 2, m.m.). Utveckla metoder för musik som hjälpmedel i språkutvecklingen. Sprida KSM-konceptet till fler skolor. 11
FALKENBERGS KOMMUN Falkenbergs Musikskola - Möllevägsskolan Den geografiska närheten mellan Möllevägsskolan och Musikskolan var en av anledningarna till att vi ville vara med. Musikskolan ville få med fler barn med invandrarbakgrund i sin verksamhet. Möllevägsskolan som har flera olika nationaliteter hade som mål att genom bl a musik integrera barn med olika kulturella bakgrunder. Allt ifrån sångsamlingar med hela skolan till att arbeta mot olika spår och elevgrupper. Vi har samarbetat med olika studieförbund som har bild och dans för barn och ungdomar. Projektägare har Barn- & Utbildningsnämnden samt Kultur- & Fritidsnämnden varit. Lärare från skola, musikskola, studieförbund har planerat temaarbete där bild, musik och dans har integrerats med övrig undervisning. Som exempel har ett spår vid Möllevägskolan organiserat arbetet så att samtliga elever fick prova på olika aktiviteter medan ett annat lät barnen arbeta med samma aktivitet under hela temaperioden Barnen på Möllevägsskolan har blivit mer medvetna om Musikskolan. Musikskolans elever på Möllevägsskolan har fått möjligheter att spela för sina kamrater som inte spelar och på så vis skapat en rekryteringsbas. Musikskolan har fått fler elever på blås- och stråkinstrument tack vare kontakten mellan våra två skolor. I projektarbetet med att få med bild och dans i skolans arbete så upplevde eleverna en delaktighet i en av avdelningarnas gemensamma projekt vilket var jättebra. Vi har haft svårigheter med att integrera projektet till ett naturligt inslag i skolarbetet, det är fortfarande ett projekt, samt att sprida arbetet till andra skolor i kommunen. En av kulturarbetarna, konstnär som arbetade med Bild under två temaarbeten, upplevde sitt arbete som ett vikariat. Problem med disciplin samt svårigheter med att få kontakt och motivera alla elever som deltog bl a genom att hon inte hann lära sig namnen på alla i gruppen. Vid en annan period upplevde hon det som att eleverna inte alls var förberedda på sitt temaarbete. Dessa problem fanns i det spår där alla eleverna skulle prova på de olika aktiviteterna. Med de äldre eleverna i de olika spåren upplevde vår kulturarbetare att hon på ett helt annat sätt kunde väcka elevernas inspiration genom att komma med olika förslag av hur de kunde arbeta. Framtid Vi hade som målsättning att projektet skulle bli en grund för vårt fortsatta arbete i kommunen och där känner vi att vi står nu. Vårt arbete kommer nu att bli att bygga vidare mot andra skolor och utveckla utifrån de erfarenheter goda och dåliga som vi fått under den här perioden. Under det kommande året så arbetar vi mot en annan 0-5skola samt mot en 6-9skola under hösten, där vi integrerar de estetiska ämnena i barnens läroprocess. Vi har lärt oss mycket under dessa drygt 2,5 år och genom Kreativ Skolmiljö. Inte minst vikten av att dokumentera och utvärdera. 12
LUND KOMMUN Lunds Kulturskola - Flygelskolan Kulturskolan i Lund har sin huvudverksamhet efter skoltid för ca 2000 elever. I uppdraget ingår att utöka samarbetet med skolan. I samband med ett tradionellt skolkulturprojekt med Flygelskolan, som är en mindre skola t o m åk 6 och i mycket en mönsterskola vad gäller öppenhet och kulturintegrering, väcktes tanken om ett utökat samarbete. Syftet för Kulturskolan var att kunna hitta en lärarsamarbetsmodell som, med viss anpassning naturligtvis, skulle gå att använda även i samarbetet med andra skolor. Till en början var två av Kulturskolans lärare, rytmik- och teaterläraren, de som drev samarbetet med fyra av Flygelskolans lärare. Mot slutet av projektet involverades också dansläraren och en bildlärare. Inte så fast. Flygelskolan lade in perioder där man valde att arbeta med lärare från Kulturskolan. Timantalet har varierat över tiden. Kulturskolans lärare arbetade med detta projekt i sin tjänst eller som extra tid. Några gemensamma möten har ägt rum där vi stämt av, summerat och planerat. Vinsten var naturligtvis att Flygelskolan fick tillgång till Kulturskolans lärare med dess specialkompetens, men också att Kulturskolans lärare fick arbeta med barnen i skolsituationen och att de fick pröva nya pedagogiska arbetssätt tillsammans med Flygelskolans lärare. I ett visst läge kändes det som om Flygelskolan bara ville använda Kulturskolans lärare som extraresurs utan att tänka på det gemensamma syftet. Orsaken till detta var säkert också den lite lösa formen vi valt för att inte låsa projektet. Viss brist i dokumentationen. Kulturskolan skulle behöva Flygelskolan som samarbetspartner ytterligare en period och då kunna utvärdera bättre vad som händer i den estetiska lärprocessen som ju är den mest intressanta delen i projektet. Flygelskolan har redan ett arbetssätt som man skulle önska att fler skolor hade och man nyttjar kulturen som en förstärkare av lärprocesser. Kulturskolan kommer för egen del parallellt att gå vidare med de erfarenheter man gjort i projektet och öppna för ett närmare samarbete med skolan kring estetiska lärprocesser och konstnärligt skapande. 13