Revisionsrapport 10/2009 Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2009 Bengt Sebring, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf. Bengt Joehns, 2:e v ordf. Stig Andersson Nils Persson
Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 4 2. RESULTATRÄKNING... 4 2.1 Resultatanalys... 4 2.2 Kommentarer... 6 3. BALANSRÄKNING... 7 3.1 Materiella anläggningstillgångar... 7 3.2 Fordringar dotterföretag... 7 3.3 Periodisering av utgifter och inkomster... 8 3.4 Ansvarsförbindelser... 8 4. GOD REDOVISNINGSSED... 8 4.1 Sammanställd redovisning... 8 4.2 Redovisning av intäkter... 9 4.3 Redovisning av VA... 9 4.4 Förvaltningsberättelse... 9 4.5 Avsteg från god redovisningssed... 10 5. REDOVISNING AV MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE ENLIGT KL... 10 5.1 Inledning... 10 5.2 Kommunens målstruktur... 11 5.3 Avstämning av balanskravet... 11 5.4 Finansiella mål... 11 5.5 Verksamhetsmål... 11 5.6 Bedömning... 12 6. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 12 Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2009, april 2010 2
Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Åstorp gjort en granskning av årsbokslut och årsredovisning för 2009. Enligt kommunallagen ska revisorerna även bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål, kopplade till begreppet god ekonomisk hushållning, som fullmäktige beslutat. Denna rapport behandlar ur revisionssynpunkt väsentliga iakttagelser och belopp. Följande kan konstateras efter granskningen: Vår granskning visar att bokslutet i alla väsentliga delar är korrekt upprättat och visar en rättvisande bild av kommunens ställning och resultat. Det redovisade resultatet uppgår till 17,5 Mkr (23,8 Mkr för koncernen) med ett balanskravsresultat på 16,8 Mkr. Detta innebär att balanskravet för 2009 har uppnåtts. Vår sammanfattande bedömning efter genomgång av uppföljningen av finansiella mål och verksamhetsmål med avseende på god ekonomisk hushållning är att verksamheten under året och resultatet i årsbokslutet i huvudsak är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om i budget och plan. Målstrukturen är i vissa delar otydlig genom att de övergripande verksamhetsmålen inte brutits ner och därmed återspeglas i nämndernas inriktnings- och effektmål. En ny och tydligare målstruktur har beslutats i budget 2010. Kommunen har en fordran på dotterföretag på totalt 534 Mkr (475 Mkr). För utlåningen har kommunen lånat upp 417 Mkr (377 Mkr) med rörlig ränta. För 246 Mkr av upplåningen finns swapavtal som inneburit att kommunen betalat 5,8 Mkr i tillkommande räntekostnad utöver den rörliga räntan. Kommunen står hela risken för swapavtalen. Ränta som debiteras dotterbolagen utgörs ej av tillkommande kostnader för swapavtal. En finanspolicy som omfattar placering av likvida medel, upplåning, utlåning till koncernföretag samt kapitalplaceringar bör arbetas fram. Avskrivning av aktiverade projekt påbörjas först året efter aktiveringen. Vi anser att avskrivning ska påbörjas fr o m då tillgången tas i bruk. Avskrivningstiden på IT-investeringar bör ändras från 10 år till 3-5 år. I förvaltningsberättelsen görs en samlad beskrivning över de kommunala verksamheter som bedrivs av annan i enlighet med Rådet för Kommunal Redovisnings (RKR) rekommendation 8:2. I nämndernas kommentarer i årsredovisningen bör de kommunala verksamheter som bedrivs av annan kommenteras för att tydligöra att verksamheten bedrivs under kommunens uppsikt/ansvar. Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2009, april 2010 3
1. Inledning På uppdrag av kommunrevisionen i Åstorps kommun har vi gjort en granskning av årsbokslut och årsredovisning för 2009. Enligt kommunallagen ska revisorerna även bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål, kopplade till begreppet god ekonomisk hushållning, som fullmäktige beslutat. s skriftliga bedömning ska biläggas årsbokslutet. Denna rapport behandlar ur revisionssynpunkt väsentliga iakttagelser och belopp. 2. Resultaträkning 2.1 Resultatanalys Resultaträkning Belopp i Mkr Bokslut 2009 / 2008 Avvik bokslut / budg Avvik bokslut / prognos Bokslut Budget Prognos Bokslut 2008 2009 jul 2009 2009 Verksamhetens intäkter 119,7 102,6 109,2 121,2 1,5 18,6 12,0 Verksamheten kostnader -678,5-681,8-683,4-677,9 0,6 3,9 5,5 Jämförelsestörande poster 10,1 5,9 3,6 3,6-6,5-2,3 0,0 Avskrivningar -10,9-14,9-13,3-13,3-2,4 1,6 0,0 Verksamhetens nettokostnader -559,6-588,2-583,9-566,4-6,8 21,8 17,5 Skatteintäkter 411,0 427,9 414,8 416,9 5,9-11,0 2,1 Generella statsbidrag, utjämning 163,1 166,8 172,2 172,3 9,2 5,5 0,1 Summa skatter och utjämning 574,1 594,7 587,0 589,2 15,1-5,5 2,2 Finansiella intäkter 25,3 26,5 16,2 16,1-9,2-10,4-0,1 Finansiella kostnader -20,8-28,3-20,8-20,3 0,5 8,0 0,5 Finansnetto 4,5-1,8-4,6-4,2-8,7-2,4 0,4 Resultat före extraord poster 19,0 4,7-1,5 18,6-0,4 13,9 20,1 Kostnader bullervallar o deponi -5,9-0,3-1,0-1,1 4,8-0,8-0,1 Nettoresultat 13,1 4,4-2,5 17,5 4,4 13,1 20,0 Verks n:okostn / skatt o utjämn 97,5% 98,9% 99,5% 96,1% Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2009, april 2010 4
Resultatutfall mot budget och prognos totalt Belopp i Mkr Bokslut 2009 / 2008 Avvik bokslut / budg Avvik bokslut / prognos Bokslut Budget Prognos Bokslut 2008 2009 jul 2009 2009 Kommunfullmäktige -0,5-0,6-0,6-0,6-0,1 0,0 0,0 Valnämnd 0,0-0,2-0,1-0,1-0,1 0,1 0,0 Revision -0,7-0,7-0,7-0,7 0,0 0,0 0,0 Kommunstyrelsen -2,8-3,3-3,0-2,9-0,1 0,4 0,1 Kommunstyrelseförvaltningen -51,4-59,3-60,0-55,4-4,0 3,9 4,6 Bygg- och miljönämnd -1,6-2,8-3,1-2,2-0,6 0,6 0,9 Bildningsnämnd -331,2-340,5-339,2-340,4-9,2 0,1-1,2 Medborgarnämnd -23,1-23,1-28,3-28,6-5,5-5,5-0,3 Hälso- och omsorgsnämnd -149,1-143,4-145,4-140,5 8,6 2,9 4,9 Reserv 0,0 0,0 0,0 0,0 Verksamhetsnetto -560,4-573,9-580,4-571,4-11,0 2,5 9,0 Finansiering 579,4 578,6 578,9 590,0 10,6 11,4 11,1 Extraordinärt -5,9-0,3-1,0-1,1 4,8-0,8-0,1 Nettoresultat 13,1 4,4-2,5 17,5 4,4 13,1 20,0 Jämförelsestörande poster 2009 2008 Periodisering anslutningsavgifter VA, Mkr -1,6-2,3 Nedskrivning av anläggningstillgångar, Mkr -4,5-0,3 Förändring pensionsåtagande intjänat före 1998, Mkr 7,5 4,9 Reavinster försäljning mark/exploateringsfastigheter, Mkr 1,4 8,4 Återbetalning SKL, Mkr 0,8 - Summa positiv resultatpåverkan, Mkr 3,6 10,1 Övergripande finansiell analys 2009 2008 2007 Ökningstakt skatteintäkter 2,6% 6,9% 7,5% Ökningstakt nettokostnader 1,2% 3,7% 9,8% Nettokostnadernas andel av skatteintäkter 96,1% 97,5% 100,5% Eget kapital per invånare, kronor 12 068 10 973 10 286 Balanskravsresultat, Mkr 16,8 17,2 2,7 Soliditet inkl hela pensionsåtagandet 20,3% 20,3% 19,4% Utfall jämfört mot budget respektive prognos Belopp i Mkr 2009 2008 2007 Utfall 17,5 13,1 3,0 Budget 4,4 5,5 1,6 Budgetavvikelse 13,1 7,6 1,4 Prognos från 31 juli resp 30 juni -2,5-13,3-4,1 Prognosavvikelse 20,0 26,4 7,1 Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2009, april 2010 5
2.2 Kommentarer Med budget avses ursprunglig budget inkl kompletteringsbudget. Nettoresultatet visar en positiv avvikelse gentemot budget om 13,1 Mkr. Verksamheternas nettokostnader har underskridit budget med 21,8 Mkr medan skatteintäkterna har underskridit budget med 5,5 Mkr och finansnetto har underskridit budget med 2,4 Mkr. Av budgetavvikelsen bland verksamheternas nettokostnader har nämnderna underskridit budget med totalt 2,5 Mkr. Största budgetunderskridandet redovisar Kommunstyrelseförvaltningen med 3,9 Mkr samt Hälso- och omsorgsnämnden med 2,9 Mkr. Det största budgetöverskridandet redovisas hos Medborgarnämnden med 5,5 Mkr. Att notera är att Medborgarnämndens avvikelse är lika stor som den var mot budget under 2008. Resterande budgetavvikelse bland verksamheternas nettokostnader utgörs av budgetunderskridande för pensioner om 2,8 Mkr, Finansförvaltning övrigt om 13,0 Mkr samt förfoganden om 4,5 Mkr. I Finansförvaltning övrigt ingår bl a budgetunderskridande som en följd av sänkta arbetsgivaravgifter om 8,4 Mkr, avvikelse löneskuldförändring om 2,0 Mkr samt övrigt om 2,6 Mkr. Redovisat resultat för 2009 är 20 Mkr bättre jämfört med den prognos som gjordes vid delårsbokslutet per 2009-07-31. Skatter och utjämning visar en positiv avvikelse om 2,2 Mkr medan det kan konstateras att det är nämnderna som står för den stora positiva prognosavvikelsen om 17,5 Mkr. Sammanfattningsvis konstateras de största skillnaderna i form av Kommunstyrelseförvaltningen med en positiv prognosavvikelse om 4,6 Mkr samt Hälso- och omsorgsnämnden med en positiv prognosavvikelse om 4,9 Mkr. Det konstateras att även vid senaste resultatuppföljningen per 2009-09-30 görs en resultatprognos om cirka 0,9 Mkr vilket således är cirka 16,6 Mkr lägre jämfört med det verkliga utfallet för 2009. Förklaringarna till den stora prognosavvikelsen är stor försiktighet hos verksamheterna kombinerat med vidtagna besparingsåtgärder. Prognoserna för skatteintäkter har också förbättrats successivt samtidigt som ej kända kostnadsminskningar (december) i form av sänkta arbetsgivaravgifter och personalförsäkringsavgifter har bidragit till förbättringen. Det är väsentligt att prognosarbetet ytterligare utvecklas för att utgöra underlag för styrning och beslut. De väsentligaste orsakerna till avvikelserna jämfört med budget avseende kommunstyrelseförvaltningen uppges vara dels ökade intäkter (Arbetsförmedlingen, Återvinningen, Tvätten- och legoavdelningen) vilket gett ett positivt resultat för Arbetsmarknadsenheten om 1,1 Mkr, dels vinst vid markförsäljning 1,9 Mkr. Avvikelsen inom Medborgarnämnden hänför sig huvudsakligen till ökade kostnader för försörjningsstöd 4,9 Mkr. Avvikelserna inom Hälso- och omsorgsnämnden hänför sig till alla verksamheter och uppges huvudsakligen bero på kostnadsbesparingar men även minskade nettokostnader inom LSS bl a pga från kommunen utflyttade brukare samt erhållna retroaktiva ersättningar från försäkringskassan. Den procentuella ökningen av det verkliga utfallet för verksamhetens nettokostnader har bromsats upp väsentligt och är 1,3% för 2009 jämfört med 3,7% för 2008 och 9,8% för 2007. Skatteintäktsökningen kan, liksom för 2008, konstateras överstiga nettokostnadsökningen innebärande att verksamheterna tillsammans kan generera ett positivt utflöde utan att behöva tillgodoföra sig effekten av finansnettot. Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2009, april 2010 6
Det totala egna kapitalet för kommunen uppgår till 177 008 tkr vilket ger ett eget kapital per invånare om 12 068 kr. Detta är en ökning om 1 095 kr per person jämfört med 2008. Balanskravsresultatet för 2009 är positivt liksom de tre föregående åren 2006-2008. Resultatet för VA-verksamheten uppgår till -0,3 Mkr (+1,5 Mkr) vilket är 1,8 Mkr sämre än f å men i paritet med budget. Jämfört med f å uppges den främsta förklaringen vara att VAbolagiseringen medför ökade kostnader initialt men att stordriftsfördelar på sikt beräknas medföra minskade kostnader. I resultatet ingår även en reservering för skador i samband med översvämning med 0,8 Mkr. 3. Balansräkning 3.1 Materiella anläggningstillgångar En materiell anläggningstillgång ska enligt god redovisningssed skrivas av från och med när tillgången tas i bruk. Åstorps kommun påbörjar avskrivning först året efter. Enligt årsredovisningens tilläggsupplysningar anges som skäl att det i flera fall kan vara svårt att bedöma när en tillgång kan anses vara helt färdigställd. I samband med granskning av årets investeringsprojekt konstateras att IT-investeringar har skett med ca 1,1 Mkr. Avskrivningstiden på IT-investeringar ligger på 10 år. Vi anser att 3-5 år vore rimligare. Bland IT-investeringarna ingår även licenskostnad för ett år. Även denna skrivs av på 10 år. Aktiverade licenskostnader och liknande immateriella tillgångar ska aktiveras som immateriella anläggningstillgångar men endast i de fall nyttjandeperioden överstiger 3 år. 3.2 Fordringar dotterföretag Åstorps kommun hade en utestående fordran på koncernbolag om 534 Mkr fördelat på dotterbolaget Björnekulla Fastighets AB (417 Mkr) samt dotterdotterbolagen Björnekulla IT AB (4 Mkr) och AB Kvidingebyggen (113 Mkr). Mellan kommunen och Björnekulla Fastighets AB finns ett ränteavtal (daterat 2005-11-01) och kan sammanfattas enligt följande; Ränta erläggs kvartalsvis i efterskott För reverslån fastställs ränta till 3 månaders STIBOR + 0,25% För internbankslån fastställs räntan som ovan med tillägg för en räntejustering med det vägda snittet av kommunens räntevillkor som gäller vid tidpunkten för räntebindning. I de fall kommunen upptar lån ej baserade på 3 månaders STIBOR kommer dessa lån tas med i beräkningen, men ges ett vägningstal uppgående till noll. Reverslånen är i huvudsak uppkomna i samband med bildandet av dotterbolagen. Inkråmet har anskaffats av bolagen mot revers. Detta har därmed inneburit att det inte föranlett något direkt upplåningsbehov för kommunen beträffande majoriteten av reverslånen. För internbankslånen däremot finns en koppling mellan kommunens anläggningslån och utlåningen till dotterbolagen. Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2009, april 2010 7
För 246 Mkr av upplåningen finns swapavtal som inneburit att kommunen betalat 5,8 Mkr i tillkommande räntekostnad utöver den rörliga räntan. Kommunen står hela risken för swapavtalen. I ränta som debiteras dotterbolagen ingår ej tillkommande kostnader för swapavtal. En finanspolicy som omfattar placering av likvida medel, upplåning, utlåning till koncernföretag samt kapitalplaceringar bör arbetas fram. Idag finns en kapitalplaceringspolicy aktualiserad 2007 respektive två instruktioner från 1996 som belyser regler och riktlinjer för penninghanteringen respektive strategi för penninghanteringen. 3.3 Periodisering av utgifter och inkomster Vid vår periodiseringskontroll påträffades en faktura uppgående till 0,3 Mkr som bokförts 2010 men borde belastat 2009. Rättning av löneskatt 2003-2007 på grund av ny tolkning av regler är inte beaktad i bokslutet. Rättningen innebär en kostnadsminskning om 0,4 Mkr. 3.4 Ansvarsförbindelser Kommunen har, tillsammans med övriga andelsägare, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld beträffande Kommuninvest i Sverige ABs samtliga förpliktelser. Total förpliktelse uppgick per 2009-12-31 till 182 276 Mkr. Ett avtal mellan kommunerna beträffande ansvarsfördelningen innebär att ansvaret begränsas till ägarandelen. Åstorps ägarandel uppgår till 0,23% varför ansvarsförbindelsen uppgår till 419 Mkr. Detta belopp redovisas ej som ansvarsförbindelse utan beskrivs enbart i not. Förfarandet överensstämmer med hur andra kommuner redovisar. I avsnittet Risker i förvaltningsberättelsen görs bedömningen att risken är låg. 4. God redovisningssed 4.1 Sammanställd redovisning Den uppdaterade rekommendationen om sammanställd redovisning anger att kommunen skall upprätta en gemensam förvaltningsberättelse för kommunens samlade verksamhet. Här innefattas verksamhet som bedrivs i förvaltningsform och av bolag inom kommunkoncernen men även verksamhet som bedrivs i uppdragsföretag, dvs. dels andra samägda företag (där kommunens ägarandel normalt understiger 20%) och dels kommunala entreprenader. Med kommunala entreprenader avses företag, som helt ägs av andra juridiska personer än kommunen och till vilka kommunen överlämnat vården av en kommunal angelägenhet. I avsnittet Organisationsöversikt har Åstorps kommun gjort en väl fungerande beskrivning av kommunens samlade verksamhet. Här presenteras på ett tydligt sätt kommunkoncernen uppdelat i kommunens förvaltning och kommunens koncernföretag. Därefter presenteras kommunala uppdragsföretag uppdelat i samägda företag och kommunala entreprenader. Vi bedömer att denna redogörelse är väl avvägd och beskriver på ett tydligt sätt kommunens samlade verksamhet som ett komplement till övriga beskrivning inom årsredovisningen. Nämndernas kommentarer i årsredovisningen bör kompletteras med kommentarer avseende Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2009, april 2010 8
de kommunala verksamheter som bedrivs av annan för att tydligöra att verksamheten bedrivs under kommunens uppsikt/ansvar. Enligt rekommendationen skall den sammanställda redovisningen upprättas så att de finansiella rapporterna i form av resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys och noter ställs upp med koncernens och kommunens uppgifter bredvid varandra och med föregående års värden som jämförelsetal. Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller denna rekommendation. 4.2 Redovisning av intäkter Under 2009 kom en ny rekommendation från Rådet för kommunal redovisning beträffande redovisning av intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar (Rek nr 18). Rekommendationen träder ej i kraft förrän räkenskapsår 2010 men tidigare tillämpning uppmuntras. Rekommendationen innehåller krav på att grunderna för intäktsföring skall anges och enligt vilket mönster som inkomsten kommer att intäktsföras. Någon sådan redogörelse finns inte i årsredovisningen för 2009. 4.3 Redovisning av VA Från 2007 gäller den nya lagen om vattentjänster. Den ställer bland annat krav på att kommunen ska särredovisa balans- och resultaträkning för VA-verksamheten med upplysning om hantering av och fördelningsgrunder för gemensamma kostnader. Redovisningen ska fastställas och kunna tas fram och presenteras för intresserade VAabonnenter. En grunduppgift för denna redovisning är att kunna visa att VA-verksamheten sköts enligt självkostnadsprincipen och att inte den taxefinansierade VA-verksamheten subventionerar den skattefinansierade verksamheten. Därför finns detaljerade föreskrifter hur eventuella överskott ska hanteras inom VA-kollektivet. Anslutningsavgifterna ska enligt den vägledning som getts ut av branschorganisationen Svenskt Vatten betraktas som intäkt (eftersom den betalas av brukaren liksom intäkterna från brukningsavgifterna), och periodiseras via balansräkningens skuldsida motsvarande anläggningarnas avskrivningstid. Kommunen periodiserar fr o m 2008 intäkten över 33 år vilket är över den tid som anläggningarna skrivs av. Det egna kapitalet i VA-verksamheten uppgår till 3,1 Mkr och ingår i kommunens egna kapital med specificering i not. Det råder oklarhet i hur det egna kapitalet inom VAverksamheten ska redovisas, som eget kapital eller skuld till abonnenterna. Redovisningspraxis har ännu ej etablerats. 4.4 Förvaltningsberättelse Enligt femte kapitlet i lagen om kommunal redovisning anges att förvaltningsberättelsen ska innehålla händelser av väsentlig betydelse för kommunen som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut. Väsentliga händelser redogörs enbart i respektive nämndsredovisning. Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2009, april 2010 9
4.5 Avsteg från god redovisningssed Kommunen uppger under avsnittet redovisningsprinciper att man följer lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) med undantag för redovisning av pensionsskuld och start för avskrivning av materiella anläggningstillgångar. Från och med 2007 beslöt Åstorps Kommun att skuldföra hela det totala pensionsåtagandet, dvs även den del som intjänats före 1998 och som enligt kommunala redovisningslagen skall redovisas som ansvarsförbindelse. Kommunen har gjort bedömningen att detta innebär en mer rättvisande bild. Liksom tidigare kvarstår vår bedömning att full skuldföring av pensionsförmåner som intjänats före år 1998 visserligen strider mot lagen om kommunal redovisning, men ändå ger en mer rättvisande bild av kommunens ställning och resultat. 5. Redovisning av mål och måluppfyllelse enligt KL 5.1 Inledning Enligt kommunallagen ska t ex i budgeten föras ett resonemang om god ekonomisk hushållning och därvid ska fullmäktige anta finansiella mål samt mål och inriktningar för verksamheten med anknytning till detta begrepp. Dessa ska enligt lagen följas upp och bedömas i förvaltningsberättelsen. Härmed måste förstås att det är kommunstyrelsen som, utifrån de uppgifter man får in från nämnderna, ska göra en uppföljning av de av fullmäktige fastställda målen. Lagstiftningen fokuserar på god ekonomisk hushållning och på att öka långsiktigheten i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Lagen ställer därför krav på att budgeten ska innehålla finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten, kopplade till begreppet god ekonomisk hushållning. Lagstiftningen har överlåtit till varje kommun att själv (lämpligen i ett särskilt avsnitt i budgeten) beskriva hur begreppet god ekonomisk hushållning ska tolkas för den egna kommunen och att i samband härmed ange vilka finansiella mål samt övergripande mål och riktlinjer för verksamheten som fullmäktige anser ska följas upp. Allmänt kan de finansiella målen anses avse de ekonomiska ramarna medan verksamhetsmålen avser kvaliteten och inriktningen på den verksamhet som ska utföras. Uppdraget har syftet att vid årsbokslutet: bedöma om ett balanserat resultat har nåtts, bedöma om de av fullmäktige antagna finansiella målen uppnåtts, samt bedöma om verksamheten bedrivits så att fullmäktiges beslutade mål och inriktningar för verksamheten har uppnåtts Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2009, april 2010 10
5.2 Kommunens målstruktur I budgeten för 2009 har kommunen fastställt målstruktur enligt följande: Strategier Övergripande mål: o Verksamhetsmässiga mål o Finansiella mål Nämndsrelaterade mål: o Inriktningar o Effektmål De övergripande målen saknar koppling till de nämndsrelaterade målen. Någon tolkning av vad begreppet god ekonomisk hushållning innebär för Åstorps kommun görs ej. Uppföljning sker i årsredovisningen enligt den beslutade målstrukturen. 5.3 Avstämning av balanskravet Enligt avstämning av balanskravet mot helårsresultatet görs avdrag för extraordinära kostnader, reavinster samt VA-verksamhetens resultat varefter det officiella balanskravsresultatet, som uppgår till 16,8 Mkr, erhålls. Detta motsvarar ca 3% % av posten för skatter och utjämning. Vi konstaterar att balanskravet har uppfyllts för 2009. 5.4 Finansiella mål Åstorps kommun har i budgeten för 2009 fastställt finansiella mål vilka följs upp i förvaltningsberättelsen. Följande finansiella mål har angetts: Resultat Det samlade resultatet för Åstorps Kommunkoncern ska uppgå till lägst 30 Mkr sett över en femårsperiod. Inget av de enskilda åren ska redovisa negativt resultat. Låneskuld Amortering ska ske under en tioårsperiod med 100Mkr. Investeringar Kommunens investeringar exkl. affärs- och exploateringsverksamhet ska inte överskrida avskrivningarna. I årsredovisningen konstateras att målen för resultat och investeringar uppnåtts medan låneskuldsmålet ej är uppnått. Kommentarer saknas till hur ej uppfyllda mål ska kunna uppnås framgent. 5.5 Verksamhetsmål Kommunen har antagit fem övergripande verksamhetsmål som följs upp i årsredovisningen. Av måluppföljningen i förvaltningsberättelsen konstateras att huvuddelen av dessa har uppfyllts. Någon nedbrytning av verksamhetsmålen till de nämndsrelaterade målen har ej skett. Varje nämnd följer i verksamhetsberättelsen upp ett varierande antal verksamhetsmål, inriktningar och effektmål. De mål som följs upp av verksamheterna saknar i stor utsträckning koppling till de övergripande verksamhetsmålen och är heller inte alltid beslutade i budgeten. Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2009, april 2010 11
I förvaltningsberättelsen redovisas måluppfyllelsen av de övergripande verksamhetsmässiga målen. En samlad bedömning görs också av att god ekonomisk hushållning anses vara uppnådd. Målstrukturen är i vissa delar otydlig genom att de övergripande verksamhetsmålen inte brutits ner och därmed återspeglas i nämndernas inriktnings- och effektmål. En ny och tydligare målstruktur har beslutats i budget 2010. 5.6 Bedömning Vi konstaterar att balanskravet har uppfyllts för 2009. Två av tre finansiella mål har uppnåtts. Vår granskning av uppföljningen av övergripande verksamhetsmål visar att huvuddelen av dessa har uppnåtts eller är på väg att uppnås. Vår samlade bedömning är att kommunen bedriver en ändamålsenlig verksamhet kopplatt till begreppet god ekonomisk hushållning. Vi har därvid beaktat uppfyllelsen av de finansiella målen samt en allmän genomgång av mål av olika slag vilka följs upp i förvaltningsberättelsen och verksamhetsberättelsen. 6. Sammanfattande bedömning Efter granskningen av årsredovisningen för 2009 är det vår uppfattning att det lagstadgade balanskravet har uppfyllts, att de av kommunfullmäktige antagna finansiella målen och målen för verksamheten till stor del har uppnåtts och att verksamheten därmed ur allmän synpunkt kan anses ha bedrivits enligt god ekonomisk hushållning, att det är vår bedömning att bokslutet och årsredovisningen i alla väsentliga delar är korrekt upprättat och visar en rättvisande bild av kommunens ställning och resultat. Åstorp 13 april 2010 Magnus Helmfrid Karin Hansson Alexander Carlsson Anders Löfgren Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2009, april 2010 12