Revisionsrapport 9/2010. Åstorps kommun. Granskning av årsbokslut 2010

Transkript

1 Revisionsrapport 9/2010 Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2010 Bengt Sebring, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf. Bengt Joehns, 2:e v ordf. Stig Andersson Nils Persson

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING RESULTAT Resultatanalys Kommentarer REDOVISNINGSFRÅGOR Materiella anläggningstillgångar Kundfordringar Fordran skattekonto Fordringar dotterföretag Fastighetsavgift Pensioner och särskild löneskatt Periodisering av utgifter och inkomster Sammanställd redovisning Redovisning av VA Avsteg från god redovisningssed NYA REDOVISNINGSREKOMMENDATIONER REDOVISNING AV MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE Inledning Kommunens målstruktur Avstämning av balanskravet Finansiella mål Verksamhetsmål Bedömning SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2010, april

3 Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Åstorp gjort en granskning av årsbokslut och årsredovisning för Enligt kommunallagen ska revisorerna även bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål, kopplade till begreppet god ekonomisk hushållning, som fullmäktige beslutat. Årets resultat/god redovisningssed Det redovisade resultatet uppgår till 31,8 Mkr (35,9 Mkr för koncernen) med ett officiellt balanskravsresultat på 32,9 Mkr. Detta innebär att balanskravet för 2010 har uppnåtts. Kommunen har en fordran på koncernföretag på totalt 554 Mkr (525 Mkr). För utlåningen har kommunen lånat upp 422 Mkr (417 Mkr) med rörlig ränta. För 246 Mkr av upplåningen finns swapavtal som inneburit att kommunen betalat 6,9 Mkr i tillkommande räntekostnad utöver den rörliga räntan. Kommunen står hela risken för swapavtalen. En finanspolicy som omfattar placering av likvida medel, upplåning, utlåning till koncernföretag samt kapitalplaceringar bör arbetas fram. Fr o m 2010 redovisas eget kapital, 3,4 Mkr, inom VA-verksamheten som en skuld och ingår därmed inte i kommunens egna kapital/årets resultat. Redovisningen överensstämmer med rekommendation från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Från och med 2007 redovisar Åstorps Kommun hela det totala pensionsåtagandet som en skuld/avsättning i balansräkningen, dvs även den del som intjänats före 1998 och som enligt kommunala redovisningslagen skall redovisas som ansvarsförbindelse. Kommunen har gjort bedömningen att detta innebär en mer rättvisande bild. Under 2011 väntas pensionsskulden öka med 16 Mkr (minskning 2010 med 4 Mkr). Skillnaderna orsakas främst av den s k bromsen i pensionssystemet. Kommunen har reserverat ytterligare 2,7 Mkr utöver den skuld KPA beräknat avseende den minskning som skett 2010 pga bromsen. Vår granskning visar att bokslutet i alla väsentliga delar är korrekt upprättat och visar en rättvisande bild av kommunens ställning och resultat. God ekonomisk hushållning Vår sammanfattande bedömning efter genomgång av uppföljningen av finansiella mål och verksamhetsmål med avseende på god ekonomisk hushållning är att verksamheten under året och resultatet i årsbokslutet i huvudsak är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om i budget och plan. Årsredovisning I förvaltningsberättelsen görs en samlad beskrivning över de kommunala verksamheter som bedrivs av annan. I nämndernas kommentarer i årsredovisningen bör de kommunala verksamheter som bedrivs av annan kommenteras för att tydligöra att verksamheten bedrivs under kommunens uppsikt/ansvar. Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2010, april

4 1. Inledning På uppdrag av kommunrevisionen i Åstorps kommun har vi gjort en granskning av årsbokslut och årsredovisning för har bl a till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift är syftet med granskningen av årsredovisningen att bedöma om den är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning och i enlighet med god redovisningssed. Enligt kommunallagen skall revisorerna även bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål, kopplade till begreppet god ekonomisk hushållning, som fullmäktige beslutat. s skriftliga bedömning skall biläggas årsbokslutet. Motsvarande gäller för granskning av delårsbokslutet. Granskningsrapport och bedömning avseende delårsrapporten har lämnats separat. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Denna rapport behandlar ur revisionssynpunkt väsentliga iakttagelser och belopp. 2. Resultat 2.1 Resultatanalys Belopp i Mkr Bokslut 2010 / 2009 Avvik bokslut / budg Avvik bokslut / prognos Bokslut Budget Prognos Bokslut jul Verksamhetens intäkter 121,4 102,4 116,7 126,3 4,9 23,9 9,6 Verksamheten kostnader -675,0-690,4-717,2-711,5-36,5-21,1 5,7 Avskrivningar -13,3-15,7-14,1-14,5-1,2 1,2-0,4 Verksamhetens nettokostnader -566,9-603,7-614,6-599,7-32,8 4,0 14,9 Skatteintäkter 416,9 423,7 432,7 431,9 15,0 8,2-0,8 Generella statsbidrag, utjämning 172,3 195,5 199,3 199,0 26,7 3,5-0,3 Summa skatter och utjämning 589,2 619,2 632,0 630,9 41,7 11,7-1,1 Finansiella intäkter 16,9 15,2 15,3 16,5-0,4 1,3 1,2 Finansiella kostnader -20,3-14,8-14,1-13,7 6,6 1,1 0,4 Finansnetto -3,4 0,4 1,2 2,8 6,2 2,4 1,6 Resultat före extraord poster 18,9 15,9 18,6 34,0 15,1 18,1 15,4 Kostnader bullervallar o deponi -1,1-1,2-2,2-1,1-2,2-1,0 Nettoresultat 17,8 15,9 17,4 31,8 14,0 15,9 14,4 Verks nettokostn / skatt o utjämn 96,2% 97,5% 97,2% 95,1% Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2010, april

5 Resultatutfall mot budget och prognos totalt Belopp i Mkr Bokslut 2010 / 2009 Avvik bokslut / budg Avvik bokslut / prognos Bokslut Budget Prognos Bokslut jul Kommunfullmäktige -0,6-0,6-0,6-0,6 0,0 0,0 0,0 Valnämnd -0,1-0,2-0,2-0,2-0,1 0,0 0,0 Revision -0,7-0,8-0,8-0,8-0,1 0,0 0,0 Kommunstyrelsen -2,9-3,4-3,1-3,0-0,1 0,4 0,1 Kommunstyrelseförvaltningen -55,4-62,2-62,9-59,2-3,8 3,0 3,7 Bygg- och miljönämnd -2,2-2,7-2,5-2,2 0,0 0,5 0,3 Bildningsnämnd -340,4-351,8-347,3-351,7-11,3 0,1-4,4 Medborgarnämnd -28,6-28,6-30,6-30,6-2,0-2,0 0,0 Hälso- och omsorgsnämnd -140,5-147,2-153,1-155,1-14,6-7,9-2,0 Reserv 0,0 0,0 0,0 0,0 Verksamhetsnetto -571,4-597,5-601,1-603,4-32,0-5,9-2,3 Finansiering 590,0 613,4 619,7 637,4 47,4 24,0 17,7 Extraordinärt -1,1 0,0-1,2-2,2-1,1-2,2-1,0 Nettoresultat 17,5 15,9 17,4 31,8 14,3 15,9 14,4 Jämförelsestörande poster Belopp i Mkr Periodisering anslutningsavgifter VA -0,7-1,6-2,3 Nedskrivning av anläggningstillgångar -0,3-4,5-0,3 Förändring pensionsåtagande intjänat före ,5 7,5 4,9 Pensionsåtagande förtroendevalda -2,1 - - Reavinster försäljning mark/exploateringsfastigheter 6,1 1,4 8,4 Återbetalning SKL - 0,8 - Summa positiv resultatpåverkan 13,5 3,6 10,1 Övergripande finansiell analys Ökningstakt skatteintäkter (exkl konjunkturstöd) 4,7% 2,6% 6,9% Ökningstakt nettokostnader 5,9% 1,2% 3,7% Nettokostnadernas andel av skatteintäkter 95,1% 96,1% 97,5% Eget kapital per invånare, kronor Balanskravsresultat, Mkr 32,9 16,8 17,2 Soliditet inkl hela pensionsåtagandet 22,5% 20,7% 20,3% Utfall jämfört mot budget respektive prognos Belopp i Mkr Utfall 31,8 17,5 13,1 Budget 15,9 4,4 5,5 Budgetavvikelse 15,9 13,1 7,6 Prognos från 31 juli resp 30 juni 17,4-2,5-13,3 Prognosavvikelse 14,4 20,0 26,4 Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2010, april

6 2.2 Kommentarer Med budget avses ursprunglig budget. Nettoresultatet visar en positiv avvikelse gentemot budget om 15,9 Mkr. Verksamheternas nettokostnader är 4,0 Mkr högre än budget och skatteintäkterna är 11,7 Mkr högre än budget. Även finansnettot är högre än budget, 2,4 Mkr. Nämndernas budgetavvikelse uppgår totalt till -5,9 Mkr. Största budgetöverskridandet redovisar Hälso- och omsorgsnämnden med -7,9 Mkr samt Medborgarnämnden med -2,0 Mkr. Det största budgetunderskridandet redovisas hos Kommunstyrelseförvaltningen med 3,0 Mkr. Orsaken till den positiva budgetavvikelsen bland verksamheternas nettokostnader utgörs av budgetunderskridande för pensioner om 4,4 Mkr, Finansförvaltning övrigt om 5,9 Mkr samt förfoganden om 3,0 Mkr. I Finansförvaltning övrigt ingår bl a budgetunderskridande som en följd av sänkta arbetsgivaravgifter om 3,8 Mkr. De väsentligaste orsakerna till avvikelserna jämfört med budget avseende kommunstyrelseförvaltningen uppges vara bl a ökade intäkter (Arbetsförmedlingen, Återvinningen, Tvätten- och legoavdelningen) vilket gett ett positivt resultat för Arbetsmarknadsenheten om 0,9 Mkr, dels vinst vid markförsäljning 1,5 Mkr. Avvikelsen inom Medborgarnämnden hänför sig huvudsakligen till fortsatt ökade kostnader för försörjningsstöd 1,4 Mkr. Avvikelserna inom Hälso- och omsorgsnämnden hänför sig huvudsakligen till ökade kostnader för placeringar. Redovisat resultat för 2010 är 14,4 Mkr bättre jämfört med den prognos som gjordes vid delårsbokslutet per Skatter och utjämning visar en negativ avvikelse om 1,1 Mkr, nämnderna redovisar en negativ avvikelse med 2,3 Mkr Sammanfattningsvis konstateras de största skillnaderna mot prognosen inom Kommunstyrelseförvaltningen med en positiv prognosavvikelse om 3,7 Mkr medan Bildningsnämnden och Hälso- och omsorgsnämnden uppvisar en negativ prognosavvikelse om 4,4 resp 2,0 Mkr. Förklaringarna till prognosavvikelsen ligger främst inom Förfoganden som ej utnyttjats. Nämnderna sammantaget, finansnetto samt skatteintäkter uppvisar endast mindre avvikelser mot prognosen. Den procentuella ökningen av det verkliga utfallet för verksamhetens nettokostnader uppgår 2010 till 5,9% jämfört med 1,3% för 2009, 3,7% för 2008 och 9,8% för Skatteintäktsökningen (exkl tillfälligt konjunkturstöd 14,3 Mkr), understiger nettokostnadsökningen. Med beaktande av det erhållna konjunkturstödet överstiger dock skatteintäkterna verksamheternas nettokostnader vilket innebär att verksamheterna helt finansieras av skatteintäkter utan att behöva tillgodoföra sig effekten av finansnettot. Det totala egna kapitalet för kommunen uppgår till 202,6 Mkr vilket ger ett eget kapital per invånare om kr. Detta är en ökning om kr per person jämfört med Balanskravsresultatet för 2010 är positivt liksom de tre föregående åren Resultatet för VA-verksamheten uppgår till 0,3 Mkr (-0,3 Mkr) vilket är 1,3 Mkr bättre än budget. Resultatet framgår av redovisningen av VA-verksamheten. VA-kollektivets egna kapital uppgår per till 3,4 Mkr (3,1 Mkr) och redovisas fr o m 2010 som en långfristig skuld. Justering av jämförelsesiffrorna har skett pga ändrad redovisningsprincip. Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2010, april

7 3. Redovisningsfrågor 3.1 Materiella anläggningstillgångar En materiell anläggningstillgång ska enligt god redovisningssed skrivas av från och med när tillgången tas i bruk. Åstorps kommun påbörjar avskrivning först året efter. Enligt årsredovisningens tilläggsupplysningar anges som skäl att det i flera fall kan vara svårt att bedöma när en tillgång kan anses vara helt färdigställd. 3.2 Kundfordringar Kommunens utestående kundfordringar uppgår till cirka 5,2 Mkr. Värdering av osäkra fordringar sker individuellt. I samband med vår granskning konstateras att fordringar uppgående till ett belopp om 0,9 Mkr är förfallna med mer än sex månader. I bokslutet uppgår reserven för osäkra fordringar till 0,5 Mkr. Vi anser att kommunen borde införa en generell princip för reservering av fordringar äldre än 90 dagar. 3.3 Fordran skattekonto Bland tillgångarna finns 6,3 Mkr på skattekontot. Per uppgick fordran till 4,6 Mkr, således en ökning med 1,7 Mkr. Större delen av saldot har uppkommit under 2009, 3,4 Mkr. Vi rekommenderar att innestående medel på skattekontot regleras löpande. I januari 2011 har utbetalning om 5 Mkr skett från skattekontot. 3.4 Fordringar dotterföretag Åstorps kommun har en utestående fordran på koncernföretag om 554 Mkr fördelat på dotterbolaget Björnekulla Fastighets AB 427 Mkr samt dotterdotterbolagen Björnekulla IT AB 3 Mkr och AB Kvidingebyggen 124 Mkr. Mellan kommunen och Björnekulla Fastighets AB finns ett ränteavtal (daterat ) och kan sammanfattas enligt följande; Ränta erläggs kvartalsvis i efterskott För reverslån fastställs ränta till 3 månaders STIBOR + 0,25% För internbankslån fastställs räntan som ovan med tillägg för en räntejustering med det vägda snittet av kommunens räntevillkor som gäller vid tidpunkten för räntebindning. I de fall kommunen upptar lån ej baserade på 3 månaders STIBOR kommer dessa lån tas med i beräkningen, men ges ett vägningstal uppgående till noll. Reverslånen är i huvudsak uppkomna i samband med bildandet av dotterbolagen. Inkråmet har anskaffats av bolagen mot revers. Detta har därmed inneburit att det inte föranlett något direkt upplåningsbehov för kommunen beträffande majoriteten av reverslånen. För internbankslånen däremot finns en koppling mellan kommunens anläggningslån och utlåningen till dotterbolagen. För 246 Mkr av upplåningen finns swapavtal som inneburit att kommunen betalat 6,9 Mkr i tillkommande räntekostnad utöver den rörliga räntan. Kommunen står hela risken för Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2010, april

8 swapavtalen. I ränta som debiteras dotterbolagen ingår ej tillkommande kostnader för swapavtal. Som revisionen påtalat tidigare bör en finanspolicy som omfattar placering av likvida medel, upplåning, utlåning till koncernföretag samt kapitalplaceringar arbetas fram. Idag finns en kapitalplaceringspolicy aktualiserad 2007 respektive två instruktioner från 1996 som belyser regler och riktlinjer för penninghanteringen respektive strategi för penninghanteringen. 3.5 Fastighetsavgift I samband med granskning av beräkning av fastighetsavgift konstateras att den ändrade prognosen för 2009 års fastighetsavgift ej har resultatförts. Resultateffekten är cirka -0,2 Mkr. 3.6 Pensioner och särskild löneskatt För 2010 finns en särskild beräkning av intjänad ålderspension och visstidspension avseende förtroendevalda. Intjänad ålderspensionen uppgår till 0,4 Mkr inkl särskild löneskatt medan visstidspensionen uppgår till 1,6 Mkr inkl särskild löneskatt. Totalt uppgår dessa poster till 2,0 Mkr varav ålderspension 0,4 Mkr har belastat resultatet Enligt Rådet för kommunal redovisning (RKR) 2.1 Särskild avtalspension och visstidspension ska visstidspension som inte börjat betalas ut redovisas som en ansvarsförbindelse eftersom den inte uppfyller kriterierna för en avsättning. Orsaken är att det inte är säkert om pensionen kommer att betalas ut. I enlighet med rekommendationen har 1,6 Mkr redovisats som en ansvarsförbindelse. I samband med granskning av beräkning av särskild löneskatt konstaterades att 3,1 Mkr för lågt belopp reserverats. Felet har rättats mot ingående eget kapital. Pensionsskulden har under året minskat med 14,8 Mkr. Av tabellen nedan framgår förändringen 2010 samt en prognos för förändringen 2011 avseende pensioner intjänade före Ingående balans 138,2 120,7 Uppräkning Ränteuppräkning 0,9 0,9 Basbeloppsuppräkning 0,1 2,1 Bromsen -2,7 10,9 Övrigt -2,6-4,3 2,4 16,3 133,9 137,0 Amortering -7,8-9,1 Extra amortering -5,4 0 Utgående balans 120,7 127,9 Av tabellen framgår att effekterna av bromsen slår olika mellan åren har en minskning av skulden skett med 4,3 Mkr inkl ränte- och basbeloppsuppräkning medan skulden förväntas öka 16,3 Mkr För att något jämna ut denna ryckighet har en extra avsättning för pensionsåtagandet utöver den skuld som beräknats av KPA per skett med 2,7 Mkr. Detta motsvarar den minskning pga bromsen som skedde Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2010, april

9 Beträffande redovisning av pensionsskulden enligt den så kallade fullfonderingsmodellen, se avsnitt 3.10 Avsteg från god redovisningssed nedan. 3.7 Periodisering av utgifter och inkomster Vid vår periodiseringskontroll påträffades inga avvikelser. Rutinen för periodisering av intäkter bör ses över för att försäkra sig om att inga väsentliga ytterligare intäkter behöver periodiseras Sammanställd redovisning Den uppdaterade rekommendationen om sammanställd redovisning anger att kommunen skall upprätta en gemensam förvaltningsberättelse för kommunens samlade verksamhet. Här innefattas verksamhet som bedrivs i förvaltningsform och av bolag inom kommunkoncernen men även verksamhet som bedrivs i uppdragsföretag, dvs. dels andra samägda företag (där kommunens ägarandel normalt understiger 20%) och dels kommunala entreprenader. Med kommunala entreprenader avses företag, som helt ägs av andra juridiska personer än kommunen och till vilka kommunen överlämnat vården av en kommunal angelägenhet. I avsnittet Organisationsöversikt har Åstorps kommun gjort en väl fungerande beskrivning av kommunens samlade verksamhet. Här presenteras på ett tydligt sätt kommunkoncernen uppdelat i kommunens förvaltning och kommunens koncernföretag. Därefter presenteras kommunala uppdragsföretag uppdelat i samägda företag och kommunala entreprenader. Vi bedömer att denna redogörelse är väl avvägd och beskriver på ett tydligt sätt kommunens samlade verksamhet som ett komplement till övriga beskrivning inom årsredovisningen. Nämndernas kommentarer i årsredovisningen bör kompletteras med kommentarer avseende de kommunala verksamheter som bedrivs av annan för att tydligöra att verksamheten bedrivs under kommunens uppsikt/ansvar. Enligt rekommendationen skall den sammanställda redovisningen upprättas så att de finansiella rapporterna i form av resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys och noter ställs upp med koncernens och kommunens uppgifter bredvid varandra och med föregående års värden som jämförelsetal. Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller denna rekommendation. 3.9 Redovisning av VA Från 2007 gäller den nya lagen om vattentjänster. Den ställer bland annat krav på att kommunen ska särredovisa balans- och resultaträkning för VA-verksamheten med upplysning om hantering av och fördelningsgrunder för gemensamma kostnader. Redovisningen ska fastställas och kunna tas fram och presenteras för intresserade VAabonnenter. En grunduppgift för denna redovisning är att kunna visa att VA-verksamheten sköts enligt självkostnadsprincipen och att inte den taxefinansierade VA-verksamheten subventionerar Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2010, april

10 den skattefinansierade verksamheten. Därför finns detaljerade föreskrifter hur eventuella överskott ska hanteras inom VA-kollektivet. Anslutningsavgifterna ska från 2010 enligt RKR rek 18 betraktas som intäkt (eftersom den betalas av brukaren liksom intäkterna från brukningsavgifterna), och periodiseras via balansräkningens skuldsida motsvarande anläggningarnas avskrivningstid. Kommunen periodiserar fr o m 2008 intäkten över 50 år vilket är över den tid som anläggningarna skrivs av har 1,0 Mkr av årets anslutningsavgifter periodiserats som förutbetald intäkt med 0,3 Mkr av tidigare års periodiserade intäkter har intäktsförts. Det egna kapitalet i VA-verksamheten uppgår till 3,4 Mkr och ingår fr o m 2010 inte i kommunens egna kapital. Detta år i enlighet med rekommendation 18 från RKR som säger att det egna kapitalet inom VA-verksamheten ska redovisas som skuld till abonnenterna Avsteg från god redovisningssed Kommunen uppger under avsnittet Tilläggsupplysningar och noter att man följer lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från RKR med undantag för redovisning av pensionsskuld, start för avskrivning av materiella anläggningstillgångar samt redovisning av hyres-/leasingavtal. Från och med 2007 beslöt Åstorps Kommun att skuldföra hela det totala pensionsåtagandet, dvs även den del som intjänats före 1998 och som enligt kommunala redovisningslagen skall redovisas som ansvarsförbindelse. Kommunen har gjort bedömningen att detta innebär en mer rättvisande bild. Liksom tidigare kvarstår vår bedömning att full skuldföring av pensionsförmåner som intjänats före år 1998 visserligen strider mot lagen om kommunal redovisning, men ändå ger en mer rättvisande bild av kommunens ställning och resultat. 4. Nya redovisningsrekommendationer RKR presenterade i december 2009 en uppdaterad rekommendation avseende redovisning av bidrag till infrastrukturella investeringar (RKR 6.2). Rekommendationen ersätter RKRs rekommendation om redovisning av bidrag till infrastrukturella investeringar (RKR 6.1) från Rekommendationen fastställer att ett bidrag till en infrastrukturell investering som beslutats med stöd av lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter får redovisas som kostnad eller tillgång i balansräkningen med en upplösningstid (motsvarar avskrivningstid) på upp till 25 år. Redovisning av posten skall dock börja ske redan när kommunen fattat beslut och avtal tecknats även om inga utbetalningar skett. Övriga bidrag till infrastrukturella investeringar skall redovisas som kostnad i resultaträkningen. Återstående betalningar redovisas som avsättningar. RKR presenterade i september 2009 en rekommendation avseende redovisning av intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar (RKR 18). Rekommendationen gäller från räkenskapsåret Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2010, april

11 Som huvudregel för intäkter gäller att villkoren för den ekonomiska uppgörelsen i allt väsentligt skall ha fullgjorts. Vid de fall en avgift eller ett bidrag är kopplat till en investering, skall inkomsten intäktsföras på ett sätt som återspeglar investeringens nyttjande. Den del av inkomsten som inte uppfyller kriterierna för intäkt, periodiseras och redovisas som skuld på balansdagen. Enkelt uttryckt skall periodiseringsskulden upplösas som intäkt i samma takt som avskrivningstiden för motsvarande investeringar, varvid en matchning mellan kostnader och intäkter erhålls över tiden. Bedömning Åstorps kommun har inte lämnat några bidrag för infrastrukturella investeringar under Intäkter från anslutningsavgifter till VA-ledningar intäktsförs med 25%. Resterande 75% löses upp i takt med investeringar i VA. Rekommendationen anger även att ett eventuellt överskott inom VA-verksamheten skall periodiseras som en förutbetald intäkt i stället för att ingå i kommunens egna kapital. Kommunen följer denna rekommendation vilket framgår under kapitel 3.9. Mindre investeringsbidrag har erhållits men har ej bruttoperiodiserats utan nettoredovisats inom investeringsverksamheten. Nettoeffekten blir den samma ur resultatsynpunkt. 5. Redovisning av mål och måluppfyllelse 5.1 Inledning Enligt kommunallagen ska t ex i budgeten föras ett resonemang om god ekonomisk hushållning och därvid ska fullmäktige anta finansiella mål samt mål och inriktningar för verksamheten med anknytning till detta begrepp. Dessa ska enligt lagen följas upp och bedömas i förvaltningsberättelsen. Härmed måste förstås att det är kommunstyrelsen som, utifrån de uppgifter man får in från nämnderna, ska göra en uppföljning av de av fullmäktige fastställda målen. Lagstiftningen fokuserar på god ekonomisk hushållning och på att öka långsiktigheten i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Lagen ställer därför krav på att budgeten ska innehålla finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten, kopplade till begreppet god ekonomisk hushållning. Lagstiftningen har överlåtit till varje kommun att själv (lämpligen i ett särskilt avsnitt i budgeten) beskriva hur begreppet god ekonomisk hushållning ska tolkas för den egna kommunen och att i samband härmed ange vilka finansiella mål samt övergripande mål och riktlinjer för verksamheten som fullmäktige anser ska följas upp. Allmänt kan de finansiella målen anses avse de ekonomiska ramarna medan verksamhetsmålen avser kvaliteten och inriktningen på den verksamhet som ska utföras. Uppdraget har syftet att vid årsbokslutet: bedöma om ett balanserat resultat har nåtts, bedöma om de av fullmäktige antagna finansiella målen uppnåtts, samt Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2010, april

12 bedöma om verksamheten bedrivits så att fullmäktiges beslutade mål och inriktningar för verksamheten har uppnåtts 5.2 Kommunens målstruktur I budgeten för 2010 har kommunfullmäktige fastställt en målkedja innebärandet att kommunfullmäktige beslutar om och följer upp verksamhets- och finansiella mål. Uppföljningar sker i delårsrapport och årsredovisning. Nämnderna beslutar om mål med bärighet på de mål som fastställts av kommunfullmäktige och utifrån de ramar som tilldelats nämnderna. Budgeten för 2010 innehåller ett särskilt avsnitt om god ekonomisk hushållning. Däri framgår att de finansiella mål behövs för att visa att ekonomin utgör restriktion för att bedriva verksamheten och de verksamhetsmålen klargör uppdraget för att nå den gemensamma visionen genom kvalitet och kostnadseffektivitet. Vår tolkning är således att kommunens definition av god ekonomisk hushållning är att ekonomin sätter gränserna för verksamheten samt att verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet och kostnadseffektivitet 5.3 Avstämning av balanskravet Enligt avstämning av balanskravet mot helårsresultatet görs avdrag för extraordinära kostnader och reavinster varefter det officiella balanskravsresultatet, som uppgår till 32,9 Mkr, erhålls. Bokslut Balanskravsresultat (mkr) Resultat enligt resultaträkning 31,8 Återläggning realisationsvinst försäljning anläggningstillgångar -1,1 Återläggning extraordinär kostnad 2,2 Officiellt balanskravsresultat 32,9 Avsättning äldreomsorgen -2,5 Avsättning åtgärder park Hyllinge -0,6 Internt balanskravsresultat 29,8 Vi konstaterar att balanskravet har uppfyllts för Finansiella mål Åstorps kommun har i budgeten för 2010 fastställt finansiella mål vilka följs upp i förvaltningsberättelsen. Följande finansiella mål har angetts: Nettokostnadernas andel av skatter och generella bidrag skall högst uppgå till 98% sett över en femårsperiod. Kommunen: Investeringar exklusive affärsverksamhet och exploatering skall inte överstiga avskrivningarna för motsvarande tillgångar. Koncernen: Investeringar i BFAB skall inte överskrida BFAB:s resultat samt avskrivningar (uppdragsbeställningar av Åstorps kommun). Mätning görs över en femårsperiod. Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2010, april

13 Soliditeten inklusive pensionsskuld för kommunen skall öka med minst 5% sett över en femårsperiod. Ökningen skall fortgå till soliditeten enligt föregående uppgår till totalt 28%. Uppföljning av de finansiella målen sker i kommunens årsredovisning. Målet angående nettokostnaders andel av skatter och generella bidrag skall uppgå till 98% sett över en femårsperiod bedöms uppnått medan resterande mål ej är uppnådda. Kommentarer saknas till hur ej uppfyllda mål ska kunna uppnås framgent. 5.5 Verksamhetsmål Kommunen har antagit sex övergripande verksamhetsmål i form av Erbjuda attraktiva boende- och offentliga miljöer som inbjuder till gemenskap och god hälsa. Utöva ett aktivt miljöarbete som bidrar till ett långsiktigt hållbart samhälle. Stimulera former för dialog och engagemang bland kommunens invånare. Verka för goda lokala och regionala kommunikationer. Verka för att kommunens verksamheter skall präglas av tillgänglighet, god service och hög kvalitet. Verka för att kommunen skall vara en attraktiv arbetsgivare. I årsredovisningens förvaltningsberättelse görs en nedbrytning av dessa övergripande mål till totalt 15 delmål/delmätningar. Av dessa är tolv (80%) mätningar uppfyllda, två (13 %) delvis uppnådda samt ett ej uppnått. I årsredovisningen presenteras en samlad bedömning av måluppfyllelsen som renderar i slutsatsen att god ekonomisk hushållning anses vara uppnådd. 5.6 Bedömning Vi konstaterar att balanskravet har uppfyllts för Endast ett av de finansiella målen har uppnåtts. Vår granskning av uppföljningen av övergripande verksamhetsmål visar att verksamhetsmålen till största delen har uppnåtts. Vår samlade bedömning är att kommunen bedriver en ändamålsenlig verksamhet kopplatt till begreppet god ekonomisk hushållning. Vi har därvid beaktat uppfyllelsen av de finansiella målen samt en allmän genomgång av mål av olika slag vilka följs upp i förvaltningsberättelsen. Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2010, april

14 6. Sammanfattande bedömning Efter granskningen av årsredovisningen för 2010 är det vår uppfattning att det lagstadgade balanskravet har uppfyllts, att verksamheten under året och resultatet i årsredovisningen i huvudsak är förenligt med de mål fullmäktige beslut om i budget och plan, att det är vår bedömning att bokslutet och årsredovisningen i alla väsentliga delar är korrekt upprättat och visar en rättvisande bild av kommunens ställning och resultat. Åstorp 11 april 2011 Magnus Helmfrid Alexander Carlsson Anders Löfgren Anna Hällström Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2010, april