ÅLANDS LANDSKAPSREGERING, ÅLANDS TEKNOLOGICENTRUM ÅTC Rapport: Innovationslandskapet Åland 30/10 2013
Förord Ålands Teknologicentrum (ÅTC) är en utvecklingsenhet för innovation och tillväxt vid Ålands landskapsregerings näringsavdelning. ÅTC har kartlagt åsikter man har på Åland på tre delområden: 1. Innovationsklimatet och kulturen på Åland hur upplevs företagandet och nyskapandet av produkter och tjänster, utveckling av processer, kunnande och behov. 2. Åsikter om landskapsregeringens nuvarande insats inom stödandet av innovation och företagsutveckling samt behov av insatser. 3. Åsikter om och behov av innovation och företagsutveckling inom området miljöteknologi Vi vill framföra ett varmt tack till alla som gett sin tid och delat sina åsikter och synpunkter om frågeställningarna genom att delta i webbenkäten och intervjuer. Den här rapporten presenterar det svarsmaterial man erhöll. Vi hoppas läsaren finner det landskap som målas upp intressant och tankeväckande. Läsaren kommer troligen inte att hitta en samling sanningar, men nog en samling indikatorer som kan vara intressanta att betrakta från flera synvinklar. Kvarteret itiden 30.10.2013 Ralf Häggblom Affärsutvecklare Ålands Teknologicentrum ralf.haggblom[at]atc.ax Roger Förström Doktorand/forskare Hanken Svenska handelshögskolan roger.forstrom[at]hanken.fi
Innehållsförteckning Förord... 0 Sammanfattning... 1 1 Inledning... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Studiens syfte... 7 1.3 Undersökningens utförande... 7 1.4 Kommunikation av studieresultat... 10 2 Det åländska innovationsklimatet... 11 2.1 Vad är innovation?... 11 2.2 Innovativa länder, regioner, företag... 14 2.3 Innovationsaktörerna i det åländska samhället, och deras roller... 14 2.4 Faktorer som påverkar innovation... 20 2.5 Förutsättningar för innovation i samhället och företaget... 25 2.6 Hinder för innovation... 27 2.7 Behovet av innovation... 30 2.8 Sammandrag och iakttagelser... 32 3 Behovet av stöd för innovation och företagsutveckling, samt landskapsregeringens insatser.. 37 3.1 Företagsstöd... 37 3.2 Betydelsen och behovet av olika former av företagsstöd... 37 3.3 Faktorer som påverkar utformandet av företagsstöd... 40 3.4 Företagsstöden i praktiken... 43 3.5 Aktörer inom företagsstödandet... 46 3.6 Processer för företagstödandet... 49 3.7 Sammandrag och iakttagelser... 53 4 Aktiviteter och behov av innovation och företagsutveckling inom området miljöteknologi... 56 4.1 Betydelsen av miljöteknologi på Åland... 56 4.2 Förutsättningar att använda och utveckla miljöteknologilösningar... 59 4.3 Aktörerna inom miljöteknologi och deras roller... 61 4.4 Processer och stöd inom utvecklandet av miljöteknologiområdet... 62 4.5 Sammandrag och iakttagelser... 63 5 Slutsatser och rekommendationer... 65 5.1 Klimatet och kulturen för innovation på Åland... 65 5.2 Behovet av företagsstöd samt landskapsregeringens insatser... 67 5.3 Åsikter om och behov av innovation och företagsutveckling inom området miljöteknologi. 68 5.4 Kritik av undersökningens utförande... 69 5.5 Rekommendationer... 71 Bilagor... 72
Lista över figurer Figur 1. Utvecklingsplatform... 5 Figur 2 ÅTC arbetsområden/organisationsfält... 5 Figur 3 EU Mål och fonder (http://ec.europa.eu/regional_policy/how/index_sv.cfm)... 6 Figur 4 Exempel på en enkätfråga... 8 Figur 5 Data rapportering för åsiktsyttrande... 9 Figur 6 Tabell exempel på data rapportering och behandling... 9 Figur 7 Data bearbetningsexempel... 10 Figur 8: Meningen med begreppet innovation... 12 Figur 9: Meningen med begreppet innovation (detaljerad svarsbild)... 12 Figur 10: Länder och företag i världen som upplevs som speciellt innovativa... 14 Figur 11: Aktörer i viktighetsordning för stödandet av företagandet... 15 Figur 12: Företagande och innovationskunnandet på Åland... 16 Figur 13: Viktiga informationskällor för innovation... 17 Figur 14: Uppfattningar om innovationssättet på Åland... 18 Figur 15 Ålands rykte och företagens förmåga att utveckla nya idéer... 18 Figur 16: De mest drivande åländska aktörerna inom innovation följande tio år... 19 Figur 17: Landskapsregeringens roll i innovation... 20 Figur 18: Ekonomiska krisens påverkan på det åländska innovationslandskapet... 21 Figur 19: Åländska faktorers påverkan på innovation... 22 Figur 20: Vad anser du skulle gör Åland mera innovativt?... 23 Figur 21: Innovation är en fråga om lyckat partnerskap och samverkan mellan spelare i privata och offentliga... 23 Figur 22: Faktorer som påverkar innovationsmiljön på Åland... 24 Figur 23: Behov av resurser för innovation... 25 Figur 24: Förutsättningar för innovation på Åland... 26 Figur 25: Faktorer som påverkar innovation inom företaget... 27 Figur 26: De största hindren för innovation på Åland... 28 Figur 27: Samverkan mellan företag, forskning och utbildning för innovation... 28 Figur 28: Aptit och skolning för innovation bland yngre ålänningar... 29 Figur 29: Skydd för patent och copyright... 29 Figur 30: Betydelsen av innovation inom hälsovården... 30 Figur 31: Betydelsen av innovation inom energisektorn... 31 Figur 32: Påverkan av innovation på livskavalitet... 31 Figur 33: Innovationsaktiviteter inom respondenternas företag/organisationer... 33 Figur 34 Allmänhetens värdering av innovation... 34 Figur 35: Innovationens förändring framöver... 34 Figur 36 Landskapsregeringens stöd för företagandet anses nödvändigt... 37 Figur 37 Resurs- och kompetens-stöd från landskapsregeringen... 38 Figur 38 Viktigheten av finansiella stöd för tidiga faser av företagandet... 38 Figur 39 Svarsgruppernas rangordning av finansiella stöd... 39 Figur 40 Rangordning och viktighet av icke-finansiella stöd... 39 Figur 41 Rangordning av olika icke-finansiella stödformer per svarsgrupp... 40 Figur 42 Faktorer att beakta i utformandet av företagsstöd... 41 Figur 43 Olika faktorer att beakta vid utformandet av stöd... 41 Figur 44 Utmaningar för stödandet av företagandet... 42 Figur 45 Åsikter om landskapsregeringens utbud av stöd och tjänster... 43 Figur 46 Svarsgruppernas åsikter om landskapsregeringens utbud av stöd och tjänster... 44 Figur 47 Erfarenhet av olika stöd bland svararna... 44 Figur 48 Stödtagares erfarenheter av stöd och stödprocessen... 45 Figur 49 Tillgängligheten av information gällande stöd... 46 Figur 50 Aktörer för stödandet av företagandet på Åland... 46 Figur 51 Viktiga organisationer inom stödandet av företagandet... 47 Figur 52 Organisationer med kunnande för företagandet och innovation... 47 Figur 53 Organisationer som informationskällor för företagandet och innovation... 48 Figur 54 Åsikter om roll och ansvarsfördelningens tydlighet... 48 Figur 55 Åsikter om ramverket för stödandet av innovation... 50 Figur 56 Intresset för externt stöd för Åländska företag... 51
Figur 57 Åsikter om resurser och kompetenser för innovation... 52 Figur 58 Möjligheter att utveckla företagandet... 53 Figur 59 Åsikter om miljö och miljöteknologi... 56 Figur 60 Viktigheten av satsning på miljöteknologi på Åland... 57 Figur 61 Skälen till varför företag utvecklar och använder miljöteknologilösningar... 58 Figur 62 Skäl till företagenas miljöteknologisatsningar, per respondentgrupp... 58 Figur 63 Viktiga områden för miljöteknologianpassning och utveckling på Åland... 59 Figur 64 Miljöteknologilösningar med möjligheter på Åland... 59 Figur 65 Åsikter om kunskapsnivån inom olika miljöteknologiområden... 60 Figur 66 Innovationsområden för miljöteknologi i respondenternas företag... 60 Figur 67 Åsikter om innovation relaterat till energisektorn... 61 Figur 68 Aktörer inom miljöteknologiområdet på Åland... 61 Figur 69 Ansvaret för att pådriva utvecklingen av miljöteknologisektorn... 62 Figur 70 Faktorer som påverkar ibruktagandet eller utvecklandet av miljöteknologi... 63 Tabeller Tabell 1 Erfarenheter av stöd bland svararna i gruppen näringsliv... 44 Tabell 2 Åsikter om innovationsstödets organisation och koordinering... 50 Tabell 3 Åsikter om information om stöd som landskapsregeringen erbjuder... 50
Rapport:Innovationslandskapet Åland 1 Sammanfattning Rapporten Innovationslandskapet Åland delger resultatet från en studie i klimatet och kulturen för innovation på Åland. Studien utfördes som en enkät och en serie intervjuer våren 2013. Målgruppen för undersökningen var beslutsfattare och tjänstemän inom det åländska näringslivet och den offentliga sektorn. Resultatet från studien kan med tillförsikt antas ge en bild av de rådande åsikterna bland dessa, men är således varken statistiskt eller analytiskt generaliserbart till ett vidare åländskt perspektiv. Rapporten beskriver deltagarnas åsikter inom tre delområden: innovation, företagsstödandet, och utveckling inom området miljöteknologi. Innovation Resultaten visar att innovation är huvudingrediensen i att skapa en mera konkurrenskraftig åländsk ekonomi och förmodligen det bästa sättet att skapa nya jobb på Åland. Innovation ses kunna bidra till att skapa tillväxt och hållbar utveckling samt utveckla den åländska arbetsmarknaden. Innovation ansågs vara ett nytt sätt att tänka, en företagsekonomisk utvecklingsprocess eller den säljbara relativt nya produkten av en sådan (produkten i meningen kommersiell påtaglig produkt, tjänst, process, o.s.v.). Åländska företag ansåg man vara bra på att snappa upp, men något sämre på att utveckla nya idéer. Man anser att innovation handlar om partnerskap och på sikt om vad som ger värde till samhället som helhet. Dock skall innovation anpassas till specifika och lokala marknadsbehov. Innovation är inte enbart för storföretag. Man anser små och mellanstora företag och enskilda personer vara lika innovativa som storföretag. Man uttrycker att innovation drivs mera av människors kreativitet än forskning på hög nivå. Det är de enskilda företagen och företagarna som har haft den mest positiva påverkan på hur innovation skett på Åland. Små till mellanstora företagen tror man kommer att vara de mest drivande på innovation inkommande tio år. Vidare vill man se mera samarbete och lokala nätverk, och en utökad samverkan och interaktion mellan företag, högskolan, och landskapsregeringen. Man vill se satsningar inom den högre utbildningen. Man vill utveckla det lokala utbudet samt satsa mera på de unga. Som exempel listar man ökade satsningar på innovativitet och kreativitet samt kreativa föreläsare/coachar i skolan. Man vill ha samarbeta med universitet och forskningslaboratorier. Man vill bli bättre på att locka externt kunnande, kontakter, erfarenhet och företag. I resultaten identifieras även att Åland kan vara relativt slutet, protektionistiskt och fördomsfullt gemtemot etablering av icke-åländska aktörer. Man listar mindre positiva egenskaper och beteenden som girighet, trångsynthet, dolda agendor och brister i samarbetet som man anser utgör hinder för innovation. Resultatet visar på att man vill se en förändring i dessa beteenden och interna stridigheter. Resultatet visar på att man vill att landskapsregeringen skall bidra med stöd för innovation i företagsvärlden i form av finansiella stöd och kunskapsstöd samt förmedling av nödvändiga kontakter. De viktigaste aktörerna för stödandet av innovation tycker man är landskapsregeringen, Ålands Näringsliv r.f. och Ålands Teknologicentrum (ÅTC). ÅTC och Ålands Näringsliv r.f. ansågs dessutom vara de mest betydande leverantörerna av kunnande för innovation. Man anser att landskapsregeringen, genom egen lagstiftning och kontakter inom EU, har möjligheter att bereda väg för åländska innovatörer att nå den externa marknaden med sina produkter/tjänster samt för att därifrån skaffa nödvändig kompetens. Undersökningen visar att man anser, att landskapsregeringen bör se över och tydliggöra sin roll inom stödandet av innovation. De nuvarande resurserna och kompetenserna för innovation i det åländska samhället är otillräckliga. Man uttrycker en oro över samhällets förmåga att säkra tillkomsten av nya företag. Man ser ett behov av resurser i form av
Rapport:Innovationslandskapet Åland 2 finansiering, kunnande och kompetens för innovation. Man efterfrågade särskilt ekonomiskt stöd i början av innovationsprocessen för uppstart av nya företag, finansiering i form av privat och offentligt riskkapital samt långfristiga lån. Studien visar på att man kunde förbättra innovativiteten på Åland genom införandet av ett effektivt och heltäckande innovationssystem, lett av en samlad organisation, som skapar en behövlig miljö och gynnsamma förutsättningar för nyföretagande och tillväxt. Företagsstödandet Resultatet visar på ett relativt brett behov av stöd för företagandet på Åland. Man anser entydigt att landskapsregeringen bör erbjuda både finansiella och icke-finansiella stöd för företagandet på Åland. Förutom direkta stöd i olika former så ger resultatet vid hand att utbudet av fördelaktigt riskkapital borde utvecklas och erbjudas. Som de viktigaste formerna av icke-finansiella stöd listar man kunskap, rådgivning, bollplank och mentorskap. Man anser det viktigt att landskapsregeringen stöder innovation både inom företag och inom samhället i övrigt. Stöden anser man även borde riktas speciellt till företagare i begynnelsen av företagandet, detta för att kunna nå tillväxt och förstärka den åländska ekonomin. Det finns utmaningar kring stödandet av företagandet på Åland. Man saknar långsiktiga mål för ramverk, och stödprocesser och klara stödkriterier (som skall vara rättvisa, entydiga och dokumenterade). De befintliga stöden/stödområden ansåg man vara viktiga, men nuvarande stöd ansågs inte helt motsvara alla behov inom företagandet. Generellt sett är man missnöjd med landskapsregeringens processer. Undersökningen visar på en oklar roll- och ansvarsfördelningen mellan de olika åländska aktörerna inom företagsstödandet. Landskapsregeringen anses vara den viktigaste enskilda aktören för stödandet av företagandet på Åland, men kompetensen anser man vara bristfällig. Dock visar resultatet på att man värderar kunnandet inom och det stöd man får från Ålands Teknologicentrum som är en del av landskapsregeringens organisation. Ålands Näringsliv r.f. utpekas också som en mycket viktig aktör inom stödandet av företagandet på Åland, både när det gäller kunnande och som informationskälla. Man understryker behovet av samarbete mellan olika aktörer på Åland för att stöda företag och företagandet. Utveckling inom området miljöteknologi Resultatet visar att bevarandet av den åländska miljön anses vara av yttersta vikt. Man anser sig även förstå innebörden av begreppet miljöteknologi. Samtidigt är man delad i åsikten om huruvida miljöfrågor beaktas tillräckligt på Åland och ser kritiskt på hur miljöteknologiärenden hanteras. Man vill se en ökad användning av miljöteknologi på Åland. Intresset för området styrs huvudsakligen av det allmänna värnandet om miljön, samt behovet av bibehållen lönsamhet och konkurrenskraft inom företagen. Skälen till att företagen tar i bruk eller utvecklar miljöteknologilösningar är främst ekonomiska, konsumentkrav, men även eget engagemang. De för Åland viktigaste miljöteknologiområdena ansåg respondenterna vara energieffektivisering, sjöfart samt energiproduktion. Det är även inom dessa områden man anser att man på Åland har de största möjligheterna att lyckas med att använda/utveckla miljöteknologilösningar. Trots att man generellt anser att miljöteknologi kunde erbjuda möjligheter för Åland, indikerar resultatet att det saknas en övergripande strategi och klara målsättningar för hur man skall hantera miljöteknologirelaterade ärenden. Man efterfrågar ett helhetstänkande inom upphandling och stödandet för att öka användandet och utvecklandet av miljöteknologi på Åland. Man anser att det finns brister beträffande kunskap inom olika teknologiområden på Åland. Ansvaret för pådrivandet av miljöteknologiområdet på Åland ligger hos landskapsregeringen. Andra viktiga aktörer är högskolan och de enskilda företagen. Bland de mest aktiva aktörerna inom miljöteknologiområdet finns Natur och Miljö r.f. samt Agenda 21 r.f., och Ålands Teknologicentrum. Som
Rapport:Innovationslandskapet Åland 3 inom de andra undersökningsområdena pekar resultaten även här på ett behov av närmare samarbete mellan olika aktörer. Landskapsregeringen har inom utformandet av handlingsprogrammet för hållbarhetsstrategin en klar möjlighet att välja insatsområden, ställa övergripande mål samt planera lämpliga incitament som motiverar de olika aktörerna i önskad riktning. Ett heltäckande innovationssystem kopplat med ett effektivt stödsystem är viktiga verktyg som bör tas i beaktande i strategiarbetet. Nu återstår arbetet att ta den här bilden vidare genom att analysera informationen, skissa alternativa lösningar och ställa ut utkast till de olika parterna som identifierats. Sedan gäller det att tillsammans begrunda skisserna, fundera på de alternativa ramarna, ge egna bidrag till utformningen och kombinera så att helhetbilden fungerar. Ett innovationslandskap är dynamiskt och förändras hela tiden vi ser fram emot kontinuitet i skissandet och förbättrandet och hoppas att samarbetet framöver skall vara framgångsrikt för Åland som helhet. Vi på ÅTC vill gärna delta i det här arbetet med så många sammarbetspartners som möjligt tillsammans utvecklar vi Åland.
Rapport:Innovationslandskapet Åland 4
Rapport:Innovationslandskapet Åland 5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Ålands Teknologicentrum (ÅTC) är en utvecklingsenhet för innovation och tillväxt vid Ålands landskapsregerings näringsavdelning. Ett av verksamheten syften är att främja och utveckla innovationer och affärsidéer med förutsättningar att skapa tillväxt i samhället. ÅTC har sedan verksamheten inleddes, arbetat med olika teknologiska områden som energi och IT, organisationen har ansvarat för olika projekt som Företagssteget och företagskuvösen Växthuset, medverkat i Företagarskolan samt varit ansvarig för olika projekt med syfte att förstärka företagandet på Åland. För närvarande driver man på ÅTC det av Landskapsregeringen och EU finansierade projektet ÅTC- Tillväxt, med målsättning att bilda en plattform för att stärka tillväxt inom befintliga och nya näringar och utnyttja möjligheterna inom miljöteknologi på Åland. Figur 1. Utvecklingsplatform ÅTC har som målsättning haft att arbeta enligt den s.k. trippel-helix modellen, som bygger på samverkan i en kunskapsekonomi mellan näringsliv, skolningsväsen och det offentliga. Syftet är att uppnå ett starkare innovationssystem som genom att stimulera, stärka relationer och bryta barriärer hittar nya lösningar och möjligheter på tekniska, ekonomiska och sociala utmaningar och stärka det åländska samhället. Figur 2 ÅTC arbetsområden/organisationsfält
Rapport:Innovationslandskapet Åland 6 På både nationell, regional och EU-nivå ses innovationsförmåga som en förutsättning för att klara sig i den globala konkurrensen och förstärka och förbättra ekonomisk tillväxt och välfärd. EU kommissionen uttalar att innovation står i centrum av Europa 2020 strategin. I Finland har en strävan att stöda innovation och förstärka det nationella innovationssystemet pågått en längre tid (Arbets och Näringsministeriet). För förverkligandet av Europeiska Unionens mål inom olika områden är olika stödprogram och bidrag instrument, som delvis sköts via EU:s egen organisation och delvis via de olika medlemsländernas statliga förvaltningar. Åland har behörighet att utarbeta den lokala anpassningen inom ramarna för kommissionens allmänna riktlinjer och delvis Finlands anpassningar och ramar. Landskapsregeringens har under perioden 2007-2013 som en del av sin näringspolitik bedrivit det EUfinansierade operativa programmet för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) på Åland "Företagande och innovationer". Andra av landskapsregeringen utarbetade godkända EU-program för perioden 2007-2013 har varit ett operativt program för fiskerinäringen, ett för Europeiska socialfonden och ett program för landsbygdsutveckling (Ålands landskapsregering). Figur 3 EU Mål och fonder (http://ec.europa.eu/regional_policy/how/index_sv.cfm) De centrala målen för EU programperioden 2014-2020 går under rubrikerna Smart Tillväxt, Hållbar Tillväxt och Tillväxt för alla (Europeiska kommissionen 1). Kommissionen konstaterar att EU står inför en avsevärd innovationsklyfta. Flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen pekar på behovet av ett strategiskt tillvägagångssätt för att få de önskade effekterna av satsningar som görs. EU:s finansieringsinstrument ska inriktas på prioriteringar inom ramen för Innovationsunionen för att leverera tillväxt genom ett ökat kunnande, ökad hållbarhet och sysselsättning. EU:s ramprogram för forskning och innovation heter Horizon 2020 (Europeiska kommissionen 2). Kommissionen pekar på behoven att stöda små och medelstora företags tillväxt programmet kring detta kallas COSME. Även behovet av samarbete mellan olika aktörer betonas i de riktlinjer som kommissionen har publicerat. En utveckling av finansiering av företags- och innovationsutveckling pågår på EU nivå (Europeiska kommissionen 3). Tillväxt och produktivitet är beroende av regioners förmåga att förändras och innovera. För en liten region som Åland är alla mätare för innovation som EU använder kanske inte helt relevanta som sådana, men en anpassning till de ramverk som finns kan antagligen förbättra det lokala ramverket och formuleringar av målsättningar och metoder (Europeiska kommissionen 4). På Åland har det förts en offentlig diskussion om de olika stödprogrammen inför EUs kommande programperiod 2014-2020. Våren 2013 gick de båda näringslivsorganisationerna på Åland, Ålands Företagareförening och Ålands Näringsliv ut med rätt skarp kritik kring främst ERUF-programmet och dess administration. Ålands Näringslivs r.f. uppgav att man inte rekommenderade för sina medlemmar att söka ERUF stöd, och Ålands Företagareförening uttryckte stort missnöje med byråkratin kring stödförfarandet (Ålandstidningen 1.3, 2013). Denna offentliga debatt pågick före undersökningen utfördes sedermera har planer att ändra företagsstöd till riskkapital kritiserats rätt skarpt (Ålandstidningen16.9, 2013). Miljöfrågor och hållbarhet har varit ett tema som diskuterats på Åland redan länge landskapsregeringen, olika tankesmedjor och organisationer har utarbetat planer och visioner.
Rapport:Innovationslandskapet Åland 7 Landskapsregeringen har i en publicerad strategi yttrat en vilja att arbeta mot ett hållbart samhälle, något som man vill uppnå 2051 ( (Ålands Landskapsregering, Omställning Åland)). Miljöteknologi - cleantech på engelska är ett brett teknologi- och affärsområde som har identifierats som ett potentiellt tillväxtområde som förstärker en hållbar utveckling. 1.2 Studiens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier, ramverk och aktiviteter som stöder de åländska företagens förmåga att utveckla sina existerande och potentiella nya verksamheter (genom valda insatsområden, projekt och aktiviteter) beslöt man på ÅTC att kartlägga åsikter man har på Åland. De tre delområden som valdes för undersökningen var: 1. Innovationsklimatet och kulturen på Åland hur upplevs företagandet och nyskapandet av produkter och tjänster, utveckling av processer, kunnande och behov. 2. Åsikter om landskapsregeringens nuvarande insats inom stödandet av innovation och företagsutveckling samt behov av insatser. 3. Åsikter om och behov av innovation och företagsutveckling inom området miljöteknologi. 1.3 Undersökningens utförande Undersökningen utfördes under våren och försommaren 2013, som en webbaserad enkät och genom enskilda intervjuer. Målgruppen och arbetsmetoder Målgruppen för undersökningen var personer inom det åländska näringslivet företag, företagare och organisationer samt personer från den offentliga sektorn beslutsfattare och tjänstemän. Enkäten skickades till företagstagskontakter eller personmedlemmar i Ålands Näringsliv r.f. och/eller Ålands Företagareförening r.f. samt personer i kommunernas ledning, landskapsregeringen och lagtinget. Sammanlagt 609 mottagare fanns med i undersökningens e-postningslista 520 mottagare som identifierats från näringslivet och 89 som identifierats inom den offentliga sektorn som beslutsfattare eller tjänstemän i lagtinget, landskapsregeringen och kommunerna. Inbjudan att delta i enkäten samt påminnelsebrev skickades till målgruppen som epost. Totalt 64 svar kom in under perioden 14.5 10.6.2013 den totala svarsprocenten blev således 10,5%. 309 personer ur målgruppen besökte enkätens websida med frågeformuläret utan att lämna in ett svar. För att få ytterligare nyanseringar och djupare informationen kring frågeställningarna, intervjuades personer med olika erfarenhet från näringslivet och den offentliga sektorn. Målgruppen för intervjuerna valdes subjektivt med målsättningen att få en bredd såväl vad gällde arbetslivserfarenhet som branschkännedom. Under våren 2013 intervjuades 27 personer. Syftet med studien var att, inom de tre delområden, kartlägga åsikter inom det åländska näringslivet och inom den offentliga sektorn. Dessa två grupper representeras mestadels av företagsledare och högre tjänstemän (inom näringsliv), samt av ledande politiker och tjänstemän (inom offentlig sektorn). Inom dessa grupper har möda gjorts för att inkludera så många personer som möjligt i ledande ställning och/eller beslutfattarposition. Resultatet från undersökningen kan således, inom de valda undersökningsområdena, antas ge en bild av åsikter bland beslutsfattare och tjänstemän i ledande ställning inom det åländska näringslivet och inom den offentliga sektorn.
Rapport:Innovationslandskapet Åland 8 Resultaten från undersökningen är varken statistiskt eller analytiskt generaliserbara till ett vidare åländskt perspektiv och representerar således inte en allmängiltig åländsk bild av de rådande åsikterna inom samhällets alla olika delområden. Förutom där det ingått som en specifik del av studien att undersöka betydelsen av olika begrepp inom målgrupperna, så har i studien bara endast använts allmänt vedertagna begrepp från teorin och praktiken. Inga nya begreppskonstruktioner har införts genom studien utan vedertagna begrepp har öppnats upp och undersökts på allmänt vedertaget sätt. Exempelvis antas begreppet offentligt förtagsstöd allmänt (på Åland/Finland, i Sverige, inom EU) bestå av olika typer av finansiering samt stöd i form av kunskap och kompetens och har i undersökningen således dissekerats på allmänt vedertaget och teoretiskt hållbart sätt studien undersöker vad den säger sig undersöka (Yin, 2003). Studien utfördes som en enkät och en rad intervjuer med valda personer representativa för de två målgrupperna näringsliv och offentlig sektor. Dessa multipla källor av bevismaterial möjliggör triangulering av resultat och styrker studiens slutsatser (Yin, 2003). Valda metoder och procedurer, frågor, målgrupper, samt själva utförandet av studien har dokumenterats och beskrivits noggrant. En upprepning av studien bör, såvida en exakt upprepning är möjlig p.g.a. andra skäl t.ex. studiepersonal och kunskap, komma till samma resultat. De rapporterade resultaten kan således antas pålitliga (Yin, 2003). För enkätutförandet användes verktyget Webropol, som erbjuder ett integrerat system för att skapa, distribuera och rapportera enkäter genom ett web-baserat gränssnitt. Frågorna i intervjuerna och webbenkäten följde samma huvudrubriker och täckte samma nyckelfrågor. Webenkäten är bifogad (Bilaga 1). Även frågeställningarna som användes som stomme för intervjuerna är bifogad (Bilaga 2). Webenkätens respondentprofil beskrivs närmare i en bilaga (Bilaga 3). De flesta enkätfrågor formulerades som påståenden, som svararen skulle ta ställning till, genom att välja ett alternativ från en 5-gradig skala (Helt av samma åsikt, Delvis av samma åsikt, Ingen åsikt/vet inte, Delvis av motsatt åsikt, Helt av motsatt åsikt). Se exemplet i Figur 4: Figur 4 Exempel på en enkätfråga En del frågor skulle besvaras genom att ange sin åsikt på en numerisk skala 1-5,användes, där t.ex. 1=väldigt mycket och 5=väldigt lite eller 1=mest viktig och 5=minst viktig etc. Ett antal frågor skulle besvaras helt med textsvar eller med förtydliganden beskrivningar till flervalsfrågor.
Rapport:Innovationslandskapet Åland 9 Bearbetning och rapportering av resultat Svarsinformationen för enkäten insamlades i en databas som användes för att rapportera svarsfördelningar och kommentarer enligt de skalor och format som man använt för de olika frågorna. För presentationen av resultat har man ibland valt att kombinera de svar som delade åsikten (helt/delvis av samma åsikt) i en grupp och de som var av motsatt åsikt (delvis/helt av motsatt åsikt) i en annan grupp, som sedan presenteras som Ja respektive Nej. Se exemplet nedan: Figur 5 Data rapportering för åsiktsyttrande För att ge överblick behandlades de inkomna svaren för olika frågor på basen av olika gruppering, klassificeringar eller räknandet av olika aritmetiska kvoter. T.ex. kunde svaren mellan grupper räknas genom att dividera resultatet per antal som hade indikerat en åsikt för/emot frågan eller påståendet. Kvoten indikerar inställning för/emot påståendet och används för att jämföra svarsprofilen mellan de förbestämda svarsgrupperna. Se exemplet i tabellen nedan Figur 6 Tabell exempel på data rapportering och behandling För frågor där respondenterna bads att ta ställning till en fråga på en graderad skala 1-5 räknades ett medelvärde för svaren. I vissa figurer används ett inverterat värde för att förbättra läsbarhet. För att åskådliggöra resultaten används tabeller och grafik (Figur 7).
Rapport:Innovationslandskapet Åland 10 Figur 7 Data bearbetningsexempel De erhållna svaren rapporteras oftast för gruppen alla deltagare, men för vissa frågeställningar även skilt för gruppen näringsliv respektive gruppen offentlig, baserat på den indelning man gjorde vid utskickningen av enkäten. 1.4 Kommunikation av studieresultat Denna rapport och tillhörande presentationsmaterial, som även inkluderar en jämförelse mellan de erhållna resultaten för innovationsdelen och General Electrics Global Innovation Barometer studien, kommer senare att läggas ut på Ålands Teknologicentrums websida (http://www.atc.ax/). Studien kommer att presenteras för olika grupper och även publikt på Åland.
Rapport:Innovationslandskapet Åland 11 2 Det åländska innovationsklimatet 2.1 Vad är innovation? En teoretisk definition Teoretiskt antas innovation vara en ekonomisk förändring/utveckling som orsakas av något nytt sätt att kombinera (nya eller existerande) resurser (ekonomiska, intellektuella, osv.), d.v.s. nya kombinationer i avsikten att skapa relativt sett nya produkter, tjänster, processer, företag, marknader, industrier, eller liknande (Schumpeter, 1983 [1934]). Det är också vanligt att man med innovation avser en process för affärsutveckling och/eller produkten av en sådan (Crossan & Apaydin, 2010). Man säger att man i företaget gör innovation, man är innovativ man innoverar, eller man utvecklar innovationer i meningen nya produkter/tjänster. Det nya i innovation är relativt. Rogers (Rogers, 2003 [1962]) påstår att innovation är en idé, praxis, eller ett objekt som uppfattas som ny av någon individ eller antagande enhet (fri översättning, betoning tillagd). Nelson and Winter (Nelson & Winter, 1977) igen anser att nästan vilken som helst, icke-trivial eller tidigare erfaren, förändring i en produkt eller process är en innovation (fri översättning). Forskare är således rätt eniga om att vad som är utmärkande för innovation är att det är fråga om något som i det lokala marknadsområde antas som nytt, d.v.s. innovation behöver inte vara fråga om någonting absolut nytt vilket skiljer innovation från uppfinnandet/uppfinning (engelskans inventing/invention ) där internationell absolut novitet är ett måste. Innovation kan förstås också vara något helt annat än en produkt/tjänst eller process. Innovation kan t.ex. också användas som ett modeord (Abrahamson, 1991) där den egentliga meningen i fråga om konkret handling eller artefakt uteblir. Innovation kan således också vara fråga om en retorik som man rör sig med i syfte att uppnå någonting, inte nödvändigtvis kommersiellt nya produkter eller tjänster. Vad är innovation på Åland? På Åland 1 är ca.97 % av respondenterna till enkäten helt eller delvis av samma åsikt att innovation är huvudingrediensen i att skapa en mera konkurrenskraftig åländsk ekonomi (E13g). Åsikterna bland respondenterna, om vad innovation är, är däremot inte helt entydiga. Den samlade åsikten är att innovation mest är en fråga om Forskning och Utveckling (FoU), nya patenter och uppfinningar (Figur 8, E30c). Men man identifierar också innovation med att vara: en miljö/kultur som omfamnar positiva förändringar, kreativitet och kontinuerlig förbättring; implementationen av nya processer, produkter, organisationer, eller marknader; och/eller lösningar som gynnar samhället. 1 I omfattningen av den här undersökningen.
Rapport:Innovationslandskapet Åland 12 Figur 8: Meningen med begreppet innovation Ser man på enkätsvarsalternativen, på frågan vad innovation är en fråga om, enskilt så är 63 % av respondenterna helt av samma åsikt att innovation är fråga om en miljö/kultur som omfamnar positiva förändringar, kreativitet och kontinuerlig förbättring (Figur 9, E30b). Sett på samma sätt får påståendet att innovation skulle vara en fråga om att hålla sig framför på marknaden, att vara en marknadsledare minst stöd. Bara 31 % är helt av samma åsikt med påståendet om man ser på hela gruppen respondenter (Figur 9, E30d) inom gruppen näringsliv är drygt 17 % av respondenterna delvis emot påståendet (ingen helt emot) medan drygt14 % är helt eller delvis (50/50) emot påståendet inom gruppen offentlig. Figur 9: Meningen med begreppet innovation (detaljerad svarsbild) På basen av de intervjuer som gjordes gav frågan hur man definiera innovation vid hand att innovation mest anses vara ett nytt sätt att tänka en ekonomierelaterad utvecklinsprocess, eller den kommersiella produkten av en sådan. Svaren tangerar den teoretiska, månfacetterade, definitionen av innovation (sida 11).
Rapport:Innovationslandskapet Åland 13 Innovation, anser man, är nytänkande, att använd kända fakta på nytt sätt, nya och kända fakta på nytt sätt (i8_1), ett sätt att tänka nytt (i8_3), nytänkande (i8_12), och kreativitet... innovation är väldigt individcentrerat (i8_13). Det är en process att skapa något nytt... eller något som upplevs som nytt (i8_2), utvecklandet av en ny produkt i form av en vara eller tjänst, med betoning på ny (i8_12). Innovation är [således] nyskapande, [ett sätt att] skapa nytt, tänka fritt om inte direkt uppfinna men skapa (i8_7). Att göra någonting på ett nytt sätt (i8_2), någonting helt nytt eller... nya tillämpningar (i8_3), att lägger ihop på nytt sätt... utav det befintliga [d.v.s. nya] tillämpningar och kombinationer (i8_3). Innovation tycker man är att sätta samman befintliga teknologier på ett nytt sätt... involverar ny affärsmodell... se trenderna se vad som finns och gärna vara steget före alla andra och hitta hur det här skall vara (i8:14). Som ett exempel på innovation genom nya kombinationer nämner man tillkomsten av färjetrafiken... alltså taxfree... det fanns behov av transporter, biltrafiken kom igång efter kriget och vi fick den här skattefriheten... då var det ju någon som satt och funderade (i8_14). Innovation är någonting som man eftersträvar och som måste det ha en [konkurrens]fördel gemtemot det som du har nu (i8_2). Att innovation ses ha en koppling till företagets utveckling och framtid kan utläsas av kommentarer som att, innovation är egentligen företagsutveckling, ett annat ord tycker jag... en ständig förbättring en ständig förnyelse (i8_6). Att odla upp [företagets] förutsättningar (i8_6). Att säkra företagets utveckling via goda idéer (i8_8). Att innovation även kan ses som ett kommersiellt resultat, en produkt (en säljbar fysisk produkt eller tjänst), av någon typ av affärsutvecklingsprocess dyker upp i en del svar. Exempelvis som en respondent som ville definiera innovation på två sätt, det ena är fysiska innovationer och det andra är tjänsteinnovationer immateriella saker som är kommersialiserbart... i det här sammanhanget om det handlar om företag så [måste det] i slutändan måste leda till någonting som har med ekonomi att göra (i8_9). Som resultat, produkt, av en innovations- eller generellt utvecklings-process uppfattar man bland svaren ett rad olika typer av innovationer. Förutom vad som nämns ovan, säljbar fysisk produkt eller tjänst, så beskriver man även en typ av process-innovation när man hela tiden förbättrar antingen tjänster eller produkter och blir kanske effektivare... göra mer med mindre resurser och på ett smartare sätt (i8_18). Men innovation tycker man även kunde ses som något icke kommersiellt, som någonting kreativt eller något av ett förstadium till något kommersiellt, kan utläsas av kommentarer som att det finns det ju andra innovationer som inte är kommersiella alls, inom musik kan det finnas innovationer som inte är kommersiella (i8_9), och att det skulle finns innovativa idéer som inte kanske är... ja till en eller annan del så kanske de går att kommersialisera, men de kan också var innovativa på det sättet att du får ett bättre arbetsklimat eller du kan få innovation... allt det som stimulerar det kreativa så tycker jag nog också är innovation (i8_13). Vidare, inom definitionen av innovation som en (kommersiell) slutprodukt, så ser man dock en skillnad i begreppen uppfinning och innovation (i8_3). Innovation behöver inte vara som en [t.ex. teknisk] uppfinning (i8_3). Även om det handlar ju om nyskapande i första skedet (i8_5), så finns det väl en gradskillnad mellan uppfinning och innovation (i8_5). En uppfinning är ju något som inte har funnits tidigare som löser ett problem men som man har uppfattat det så är en innovation dessutom en säljbar sådan uppfinning (i8_5). En respondent placerade hel konkret likhetstecken mellan innovation och uppfinning som sker genom grundforskning på universitet och liknande: Av alla affärsidéer [som har passerat under åren,] mindre än en handfull skulle kunna likna det man kallar innovationer som du har i anslutning till Åbo Akademi eller Uppsala Universitet eller KTH... innovation är det som du kan så att säga, precis som innovation säger, det här är inte en affärsidé som du skall tjäna pengar på en innovation är ju någonting som är nytt i fråga om forskning [och] utveckling... det är alltid forskning och utveckling som behövs för en innovation... annars är det inte en innovation... affärsidé och
Rapport:Innovationslandskapet Åland 14 innovation är inte samma sak... överhuvudtaget... det [som skiljer åt uppfinning och innovation] är en definitionsfråga hos patentverket (i8_15). Den definitionen skiljde sig märkbart från den övervägande synen på innovation bland de personer som intervjuades. Bland de övriga intervjuade ansågs innovation mera vara en ekonomierelaterad utvecklingsprocess som genererar ett säljbart resultat, kalla det sen innovation i form av en ny produkt, tjänst, process, eller liknande om man så vill. Med innovation menar du väl att man utgående från givna premisser sätter ihop någonting... nya kombinationer... det behöver inte för den skull vara grundforskning eller direkt sådant, utan man kan sätta ihop det i nya konstellationer... det behöver inte vara uppfinning som sådant (i8_16) Dock nämns även innovation vara ett ord som användas istället för någonting helt annat än en process eller en produkt, eller nyskapande eller tänkande, dyker också upp bland kommentarerna: mycket [kallas också] för innovation som egentligt [är] ett slagord som man använder ganska ofta, även om det egentligen inte är någonting som underlättar eller ger någon fördel (i8_2). 2.2 Innovativa länder, regioner, företag USA och Sverige anges främst som exempel på innovativa länder, före Tyskland, Japan och Sydkorea (Figur 10, E19). Även Finland, Estland och Kina förekommer i svaren mera än andra länder. Som innovativa regioner nämns Asien (speciellt sydostasiatiska länder som Japan, Sydkorea, Kina, Sydost Asien, Taiwan, osv.) och Silicon Valley. Som exempel på innovativa företag lyfter man fram Apple och Nokia. Även några åländska företag omnämns i undersökningen som innovativa företag (ÅCA, ÅTH, Chipsters, PAF, Posten, Pectus, Bolstaholm, Chips) dock mycket sparsamt. Figur 10: Länder och företag i världen som upplevs som speciellt innovativa En respondent tar fram att innovation trots allt är en fråga om människors insats i samspel, och att det finns en smittoeffekt i innovation som skapar kluster av människor med liknande värderingar. Alltid människor enskilda och i samspel. Finns kl[u]ster som visar på innovationernas smitt[o]effekt och att människor med liknande värderingar söker sig till varandra (E19) 2.3 Innovationsaktörerna i det åländska samhället, och deras roller Den samlade bilden ger vid hand att Landskapsregeringen, Ålands Näringsliv r.f. och Ålands Teknologicentrum (ÅTC) 2 anses som de mest viktiga aktörerna för stödandet av företagandet på Åland (Figur 11, E33). Att Landskapsregeringen och ÅTC placerar sig så högt bland de alternativ som gavs måste ses som en klar indikation på att man anser det offentliga stödet (finansiellt och/eller kunskaps) 2 Landskapsregeringen, ÅTC, och Ålands Utevecklings Ab (ÅUAB) gavs i enkäten alla som skilda aktörer, även om de alla är en del av eller tillhör Landskapsregeringen.
Rapport:Innovationslandskapet Åland 15 vara viktigt för att stöda företagandet på Åland, speciellt med tanke på att en relativt större andel 3 av respondenterna är aktiva som företagare eller anställda inom företag jämfört med andelen beslutsfattare eller tjänstemän inom det offentliga (E33). Inom det offentliga lägger man en relativt högre tilltro till Ålands Utvecklings AB (ÅUAB) och Ålands Företagareförening r.f. än till ÅTC och Högskolan, medan man inom näringslivet anser ÅTC betydligt viktigare samt Högskolan och ÅUAB relativt mindre viktig. Näringslivet anser också bankerna som betydligt viktigare aktörer för att stöda företagandet på Åland än vad man anser inom det offentliga. Medan man inom det offentliga ger betydligt större tilltro till Företagarföreningen än vad man gör inom näringslivet. Ålands Näringsliv r.f. och Ålands Företagareförening r.f. är båda intresseorganisationer öppna för företag och företagare. Skillnaden i åsikt kan kanske förklaras genom den obefintliga andel blivande eller mycket unga företagare bland respondenterna (med antagandet att Ålands Företagareförening riktar sig mera till mycket små eller nystartande företagare än Åland Näringsliv). Figur 11: Aktörer i viktighetsordning för stödandet av företagandet Att högskolan klassas som relativt mindre viktig för företagandet på Åland inom näringslivet kan möjligen ses som en indikation på att högskolans nuvarande utbud av kurser och tjänster inte anses särskilt viktiga eller relevanta för att lyckas i företagandets olika skeden (se även Figur 12, E21). Inom näringslivet anses ÅUAB och Ålands Investerings Ab (ÅIAB) ungefär lika viktiga aktörer för att stöda företagandet båda har likande profilen som investeringsbolag. Inom det offentliga anser man dock ÅUAB som en betydligt viktigare aktör. Kommunerna anses överlag vara mindre viktiga än övriga för att stöda företagandet på Åland. Detta kan ses i perspektiv av det låga antalet kommunala respondenter i enkäten, samt sättas i relation till landskapsregeringens mera entydiga och generella roll som beslutsfattare och fördelare av stöd för företagandet på Åland överlag. 3 Förhållandet ca.75/25 näringslivsrepresentanter jämtemot representanter för det offentliga.
Rapport:Innovationslandskapet Åland 16 Kunskapsleverantörer Om man ser till kunnandet så anser man att ÅTC och Ålands Näringsliv r.f. som leverantörer av det mest viktiga kunnandet för företagandet och innovation på Åland (Figur 12, E21). Inom gruppen det offentliga får dessutom Högskolan, Företagarföreningen samt ÅUAB och ÅIAB ett bredare stöd än inom gruppen näringslivet. Högskolan får igen (se tidigare diskussion, Figur 4, E33) ett betydligt mindre stöd inom näringslivet än inom det offentliga. Figur 12: Företagande och innovationskunnandet på Åland Landskapsregeringen (ÅTC och ÅUAB exkluderat) får ett mycket dåligt vitsord vad gäller att erbjuda ett kunnande för företagande och innovation (ca.47 % helt/delvis av motsatt åsikt inom det offentliga, jämfört med ca.76 % inom gruppen näringslivet). Detta beror troligen på att man ser Landskapsregeringen (ÅTC och ÅUAB exkluderat) mera som en leverantör av finansiella stöd än en leverantör av kompetens och expertis inom företagandet och innovation (se tidigare Figur 11, E33). Ålands Företagareförening r.f. anses betydligt mera viktig, vad gäller kunnandet för företagandet och innovation, inom det offentliga jämfört med inom näringslivet (80 % helt/delvis av samma åsikt inom det offentliga, jämfört med ca.58 % inom gruppen näringslivet, se även föregående Figur 11). Kommunerna anses som minst viktiga då det gäller att leverera ett kunnande för företagande och innovation på Åland (67 % helt/delvis av motsatt åsikt inom det offentliga, jämfört med ca.97 % inom näringslivet.). Som redan tidigare nämndes (Figur 11, E33) så kan detta ses i perspektiv av det låga antalet kommunala beslutsfattare som svarat på enkäten samt i relation till landskapsregeringens mera entydiga och generella roll som beslutsfattare och fördelare av stöd för företagandet på Åland överlag. I enkäten föreslår en respondent att företag som dagligen innoverar; Visko Teepak, Crosskey, Paf, Viking, Ålands Vindkraft, och många fler, är aktörer som även erbjuder ett viktigt kunnande för företagandet och innovation på Åland (E21). Detta som en påminnelse att behövlig kompetens och expertis inom innovationsprocesser och -system kanske befinner sig närmare än vad man initialt skulle tro. Informationskällor för innovation Ålands Näringsliv r.f., Ålands Teknologicentrum och Landskapsregeringen, samt Ålands Företagaförening r.f. ses som de viktigaste informationskällorna för innovation på Åland (Figur 13, E22).
Rapport:Innovationslandskapet Åland 17 Figur 13: Viktiga informationskällor för innovation Drivkraft och förmåga för innovation Bland respondenterna, särskilt i gruppen offentlig (ca.93 % av de som svarat är helt eller delvis av samma åsikt), finns en bred tilltro till att små och mellanstora företag och enskilda personer idag mera än någonsin kan vara lika innovativa som stora företag (Figur 14, E16). Innovation, anser man, drivs mera av människors kreativitet än forskning på hög nivå (en något högre andel, 82,5 % mot 73,3 %, stöder påståendet i näringslivet jämfört med i det offentliga), samt att innovation mera än någonsin behöver anpassas till lokala behov som tjänar specifika marknadsbehov detta speciellt inom det offentliga (ca.86 % helt/delvis av samma åsikt, jämfört med ca.74 % i näringslivet). Minst stöd (2/3 i näringslivet och 3/4 inom det offentliga) får tanken att sättet för hur man utför innovation inom företag framöver markant skulle skilja sig från hur man utfört innovation tidigare.
Rapport:Innovationslandskapet Åland 18 Figur 14: Uppfattningar om innovationssättet på Åland En majoritet av respondenterna anser vidare att åländska företag är bra på att snappa upp och utveckla nya idéer (Figur 15, E20). Uppskattningen skiljer sig dock mellan representanter för det offentliga och näringslivet. Inom det offentliga anser ca.86 % av respondenterna att företagen är bra på att snappa upp nya idéer men betydligt sämre på att utveckla dessa (ca.64 %) 4. Motsvarande siffror bland representanter för näringslivet är 74 % och ca.67 %. Man verkar vara mera kritisk inom näringslivet mot sin egen eller övriga företags förmåga, än vad man är inom det offentliga där man lägger stark tilltro till att den åländska förmågan att snappa upp nya idéer bland företagarna/företagen. Figur 15 Ålands rykte och företagens förmåga att utveckla nya idéer 4 Siffran representerar den procentuella andelen respondenter som är helt eller delvis av samma åsikt
Rapport:Innovationslandskapet Åland 19 Ungefär två av tre respondenter (ingen skillnad mellan grupperna näringslivet och det offentliga) anser att Ålands rykte som en innovativ region/marknad är gott. En övervägande majoritet anser att små till mellanstora företag (drygt.93 % helt/delvis av samma åsikt) och mikroföretag eller enskilda företagare (knappt 92 %) kommer att vara de mest drivande inom innovation de kommande tio åren (Figur 16, E15). Detta jämfört med att 80 % av respondenterna som anser att innovation idag drivs mest av människors kreativitet än av forskning på hög nivå (Figur 14, E16c). Man kan alltså dra slutsatsen att tilltron till rollen och betydelsen av små till medelstora företag och enskilda personer som drivkraft för innovation på Åland inte anses ändra nämnvärt inkommande decennium. Däremot ställer man sig skeptiskt till att Landskapsregeringen (ca.67 % helt/delvis av motsatt åsikt) eller Högskolan (ca.51 %) kommer att vara drivande inom innovation på Åland (Figur 16, E15). Figur 16: De mest drivande åländska aktörerna inom innovation följande tio år Landskapsregeringens roll En majoritet av respondenterna anser att landskapsregeringen skall bidra med stöd för innovation i företagsvärlden i form av finansiellt stöd (man nämner särskilt exportstöd), kunskap (vad gäller lagstiftning, och förordningar) samt förmedla nödvändiga kontakter för att lyckas i innovationsarbetet (Figur 17, E35). Landskapsregeringen skall vara en infrastrukturbyggare, lyhörd och flexibel möjliggörare som tar bort hinder för innovation. Man anser att Landskapsregeringen, genom egen lagstiftning och kontakter inom EU, har möjligheter att bereda väg för åländska innovatörer att nå den externa marknaden med sina produkter/tjänster och för att därifrån skaffa nödvändig kompetens. Landskapsregeringen bör ha kunskap, och/eller veta/ta fram korrekt och snabb information om aktuella lagar och förordningar som gäller. Det viktigaste är tydliga och [ändamålsenliga] ramar i form av tidsenlig lagstiftning, god infrastruktur, bra utbildningskvalitet, goda nätverk till och mellan nyckelaktörer inom och utom Åland. (E35). Man uttrycker en önskan om att Landskapsregeringen förtydligar sin roll inom stödandet av innovation. I stödandet av företagandet anser en betydande del av respondenterna att roll- och ansvarsfördelningen mellan olika åländska aktörerna är otydlig, detta särskilt inom gruppen näringslivet (ca.70 % helt/delvis av motsatt åsikt till påståendet att roll och ansvarsfördelningen för stödandet av företagandet är helt klar, jämfört med 50 % inom gruppen det offentliga) (E37a).