Hållbarhetsredovisning 2008

Konsumentkooperationen ska skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmarna att i sin konsumtion bidra till en hållbar utveckling för människor och miljö. Hållbarhetsredovisning 2008

Innehåll Det självklara valet 2 Ekonomi Samtal med vd 4 Coop en del av KF 6 Butiker och kedjor 8 3 miljoner medlemmar 9 Miljö Samtal med SNF 10 Coop störst på ekologiskt 12 Mat och klimat 14 Coop Änglamark 15 Hjälp att välja 16 Alla butiker Kravmärkta 16 Energi 18 Transporter 22 Återvinning och avfall 22 Socialt ansvar Samtal med FTC 24 Coop med omtanke om människor 26 Produktkvalitet 26 Långsiktiga leverantörsrelationer 28 Hälsa och matglädje 30 Medarbetare 34 Samhällsansvar 38

En god affär Coops butiker är inte som andra butiker. Konsumentkooperationen ägs av medlemmarna och det är medlemmarnas intresse som styr. För Coop är hållbarhetsfrågorna en del av verksamhetsidén och en del av den dagliga verksamheten. Med hållbar utveckling menar vi det långsiktiga finansiella, sociala och miljömässiga resultatet av hur vi omsätter vår verksamhetsidé och våra värderingar i affärsverksamhet. Vår hållbara historia är lång. Vi har i över hundra år arbetat för att skapa ekonomisk nytta åt medlemmarna. I över femtio år har vi arbetat med bistånd och vi har drivit utvecklingen av ekologisk försäljning under tjugofem år. Coops mål Coop ska, som konsumentkooperativt företag, skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmarna att i sin konsumtion bidra till en hållbar utveckling för människor och miljö. Därför arbetar vi aktivt för en långsiktigt hållbar konsumtion. Det innebär att vi värnar om människors och djurs hälsa och inte i onödan tär på naturens resurser. Vi har ett mångårigt arbete bakom oss som resulterat i Sveriges största sortiment av ekologiska och miljömärkta produkter. Uppföljning av resultat Coop blev åter ett helägt dotterbolag i KF-koncernen 2007. I samband med det tog KF-koncernen fram en ny plan för uppföljning och redovisning av hållbarhetsarbetet. Samtidigt antog KF också en hållbarhetspolicy och fastställde mål för hela koncernens hållbarhetsarbete. 2008 är det första året resultat rapporteras utifrån dessa. 2008 är också basåret som kommande åtgärder och förbättringar ska jämföras emot. I Coops hållbarhetsredovisning redovisas Coop Sveriges samt inköps- och logistikbolaget Cilabs resultat. I vissa fall inkluderas även de Coop-butiker som ägs och drivs direkt av konsumentföreningar (så kallade detaljhandelsdrivande föreningar, DDF). Där det är möjligt redovisas en historik över utvecklingen de senaste åren.

Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I En god affär Det självklara valet Med KFs hållbarhetspolicy som utgångspunkt har Coop under 2008 antagit en ny policy för handel och leverantörsrelationer, miljö, hälsa och välbefinnande samt samhällsutveckling kallad Coops policy för en god affär. Vår vision är att Coop ska vara det självklara valet för miljömedvetna, för kunder som bryr sig om hur varor och tjänster produceras och för kunder som eftersträvar sunda vanor. Vi vill vara bäst på marknaden när det gäller att bidra till en hållbar utveckling för människor och natur. Arbete pågår nu med att förverkliga den nya policyn i hela verksamheten. Varje år ska resultat utifrån målen i policyn rapporteras till Coop Sveriges styrelse. Våra värderingar Vi är en levande kooperation och har en stark tilltro till den särart det medför att vara en medlemsägd verksamhet. Inflytande Vi låter medlemmarnas inflytande, medarbetarnas synpunkter och en aktiv dialog med omvärlden medverka till att forma verksamheten. Omtanke Vi visar omtanke om människor, djur och miljö och arbetar för en hållbar samhällsutveckling. Ärlighet Vi håller vad vi lovar. Konsumenter, anställda och andra intressenter ska känna sig trygga i sin relation med oss. Nytänkande Vi ska dra nytta av ny kunskap och teknik och driva utvecklingen. En aktiv dialog med omvärlden Coop är en lärande organisation som växer genom att lyssna och diskutera. Nedan presenteras våra viktigaste intressenter, som vi för en löpande dialog med för en hållbar utveckling Medlemmar och kunder Dialog Kundmötet i butik Coops medlemspanel Butiks- och medlemsråd Motioner Coops kundkontakt Kundundersökningar www.coop.se Myndigheter och politiker Löpande dialog Medarbetare Leverantörer Ideella organisationer Löpande dialog Personalmöten Medarbetarundersökningar Medarbetarsamtal Intranät Personaltidningen Mitt Coop Löpande dialog Leverantörsbesök Leverantörsträffar Enkät Löpande dialog 2 Läs mer Vd Karl Wistrand träffar Louise Ungerth från Konsumentföreningen Stockholm. Läs om deras möte på sidan 4. Resultat från medarbetarundersökningen på sidan 34. Leverantörsbesök och revisioner i Fjärran Östern på sidan 28. Svante Axelsson från Svenska Naturskyddsföreningen träffar Coops miljöchef på sidan 10. Henrik Lindholm från Fair Trade Center diskuterar rättvis handel med Coops kvalitetschef, läs mer på sidan 24.

En hållbar historia 1899 Kooperativa Förbundet bildas för att gagna medlemmarnas konsumentintressen. 1958 Eldsjälar inom den svenska kooperationen startar insamlingen Utan Gränser. Det första årets insamling uppgår till 1 miljon kronor och går till utbildning av kooperatörer i Asien. 1982 Vi-skogen bildas för att skapa ett grönt bälte kring Victoriasjön i Afrika och bättre levnadsförhållanden för småbrukare i regionen. 1984 På medlemmarnas initiativ startar arbetet för att ta in ekologiska produkter i sortimentet. 1987 Verksamhetens första hållbarhetsrapport om arbetet med miljö och samhällsansvar. 1991 Änglamark, Coops varumärke för miljön, lanseras för miljöanpassade och ekologiskt producerade varor. 1995 Butikernas totala miljöpåverkan analyseras i Sila kamelerna. 2002 Änglamarkspriset, ett årligt miljöpris, instiftas av Coop Sverige. En miljöpolicy för dagligvaruhandeln antas på nordisk nivå. 2006 Medlemspanelen skapas för att bättre tillvarata medlemmarnas åsikter. 2007 Coop och KF ställer sig bakom FN-initiativet om ansvarsfullt företagande, Global Compact samt Näringslivets klimatupprop. KF antar en koncernövergripande policy om hållbar utveckling. 2008 Coop Sverige antar sin nya hållbarhetspolicy: Coops policy för en god affär.

Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Intressentdialogen Samtal med Konsumentföreningen Stockholm God ekonomi och hållbar utveckling går hand i hand 4 God ekonomi och lönsamhet är en förutsättning för att investera i arbetet med hållbar utveckling och skapa nytta för medlemmarna. Under 2008 lyckades Coop vända trenden och visade positivt resultat. Louise Ungerth från Konsumentföreningen Stockholm tar pulsen på Karl Wistrand, vd för Coop. Louise Ungerth Konsumentföreningen Stockholm Karl Wistrand Vd Coop Sverige Hur har 2008 sett ut ekonomiskt för Coop? Året startade starkt. Under första halvåret hade vi en mycket god försäljningsutveckling och tog in på våra konkurrenter. Under hösten var utvecklingen något sämre, trots att de flesta hade oförändrad disponibel inkomst. Konjunkturen har inte så stor påverkan på oss som säljer mat och dagligvaror, men förändringen i attityd och beteende var ändå märkbar. Över helåret gick vi ändå med vinst för första gången på flera år vilket är ett viktigt trendbrott. Hur använder ni vinsten? Har ni någon ambition att börja lämna återbäring till medlemmarna? Mitt uppdrag går ut på att skapa ett lönsamt Coop. Hur vinsten fördelas är en fråga för stämman. Men en kooperation som inte lämnar återbäring i det långa perspektivet är inte någon riktig kooperation. Nu måste vi dock fortsätta investera i förbättringar. Återbäring kan bli aktuellt när vi har haft vinst under några år. Ligger det någon konflikt mellan lönsamheten och arbetet med hållbarhet? Nej, tvärtom. En god ekonomisk utveckling är en förutsättning för att kunna arbeta långsiktigt med hållbar utveckling. Ekonomi innebär att hushålla med begränsade resurser. Vi måste alla se till att bidra till en hållbar utveckling för att resurserna på vår jord ska räcka till för oss och kommande generationer. Hållbarhetsfrågorna är också en viktig del i vår profil och vi ska vara föregångare inom det området. Det finns mycket vi kan göra för att minska våra kostnader som går hand i hand med en hållbar utveckling. Vi har till exempel ett nytt avtal med Green Cargo om tågtransporter som gör att vi minskar våra kostnader samtidigt som vi minskar vår klimatpåverkan. Vad får de neddragningar och personalminskningar ni gör för konsekvenser? Det vi gör är att vi sänker vår kostnadsnivå till samma nivå som konkurrenternas. Är vi inte lönsamma kan vi varken överleva eller fortsätta våra satsningar på hållbarhet. Det är den krassa verklighe

Är vi inte lönsamma kan vi varken överleva eller fortsätta våra satsningar på hållbarhet. ten. Vi måste hitta nya tekniker så att vår butikspersonal kan ägna sig mer åt försäljning och service. Kundbemötandet kommer att bli allt viktigare i framtiden, när alla aktörer kommer att ha bra butiker och snarlika varor. Vad skiljer Coop som konsumentkooperativ från annan dagligvaruhandel? Vi står på tre ben där vårt uppdrag är att skapa affärsnytta, medlemsnytta och samhällsnytta. Att arbeta med hållbarhetsfrågor är en del av vår verksamhetsidé, vår företagskultur och ett naturligt tankesätt för oss. Vi har också varit pionjärer på det området. En av kooperationens fördelar är just att medlemmarna är våra enda intressenter, att ägarnytta och medlemsnytta är ett. En nackdel kan vara att styrningen blir trögare med en spridd ägarbild. Hushållen slänger mycket mat, men butikerna slänger också mycket mat. Vad gör ni åt resursslöseriet? Svinnet är en viktig fråga som vi måste sätta ännu mer fokus på. Vi arbetar exempelvis med ett automatiskt ordersystem som är ett prognosverktyg för försäljning och beställning. Kontroll på in och utflödet av varor i butikerna är det bästa sättet att hålla nere svinnet. När konjunkturen nu vänder ner, kommer ni att öka profileringen inom hållbarhetsområdet trots att priset hamnar mer i fokus för många kunder? Vi kommer inte att tona ner hållbarhetsarbetet. Samtidigt måste vi ha klart för oss att det är plånboken som styr för många människor och erbjuda alternativ. Det finns en risk att den ekologiska försäljningen går ner under lågkonjunkturen. Men vi kommer att satsa på att arbeta ihop med leverantörerna för att hålla nere priserna på det ekologiska sortimentet. Kan ni tänka er att helt välja bort varor som inte är miljöanpassade eller hälsosamma ur ert sortiment? Det skulle innebära att vi väljer bort kunder som vill ha dessa varor och det tror jag inte är en bra lösning. Däremot skulle vi kunna försöka påverka lagstiftningen på olika sätt. Vi arbetar också med att göra det lättare för kunderna att välja hälsosamma och miljövänliga alternativ och har mål för försäljningsutvecklingen för dessa varor. Tillit och trygghet är viktigt för oss konsumenter. Kan man lita på Coop? Vi ser ofta i våra undersökningar att kunderna uppfattar oss som tråkiga men pålitliga. Det kanske inte är så roligt, men det känns som en trygg grund att stå på. Det ska finnas valfrihet i butikerna och vad man än köper ska det vara ett prisvärt val för människor, djur och natur. Vilken är den största utmaningen 2009? Den största utmaningen är att fortsätta investera i butiksutveckling och medarbetare samtidigt som vi gör neddragningar för att nå rätt kostnadsnivå. Det handlar om att gasa och bromsa och fortsätta på den inslagna vägen som gav oss trendbrottet 2008. 5

Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Ekonomi Coop en del av KF Coop Sverige driver dagligvaruhandel och svarar tillsammans med de detaljhandelsdrivande föreningarna för 21,4 procent av den svenska dagligvarumarknaden. Cilab ansvarar för inköp till Coop Sverige och de detaljhandelsdrivande föreningarna. Coop Sverige är ett helägt dotterbolag som svarar för runt 80 procent av verksamheten i KF-koncernen. De sex ledande aktörerna i svensk dagligvaruhandel 2008 (2007) ICA 50% ( 0,3) Kooperationen 21,4% (0,0) 2008 vände resultatet Coop Sverige-koncernen har under 2008 lyckats vända en förlust till vinst och nå ett rörelseresultat på 153 miljoner kronor, det bästa resultatet på tio år. Arbetet för långsiktig lönsamhet går vidare. Coop har satt som mål att öka marknadsandelarna och uppnå 3 procent rörelsemarginal. Resultatet har kunnat förbättras tack vare att Coop lyckats minska kostnaderna för personal och inköp. Effektiviseringen av verksamheten fortsätter. För att öka takten i processen har ett omfattande förbättringsprogram inletts. Programmet innebär både kostnadsneddragningar och offensiva satsningar. Kostnaderna ska minska med 1 500 miljoner kronor till 2010. Bland annat kommer antalet medarbetare att reduceras och under 2008 varslades 1 000 personer om uppsägning. Genom neddragningar och en effektivare personalorganisation sparas 500 miljoner kronor. Samtidigt sker stora investeringar i butiksdriften. Under 2008 har 835 miljoner kronor investerats i butiker och stormarknader. 18 nya butiker och stormarknader öppnats och ett femtiotal befintliga enheter har genomgått omfattande renoveringar. Satsningen på nyetablering och ombyggnad går vidare under 2009 och 2010. Coop satsar också på medarbetarna. Under 2008 investerades 100 miljoner kronor i projekt för att förbättra ledarskapet, sänka sjukfrånvaron samt i Jättelyftet med inspirations- och informationsträffar som samlade all personal. Utveckling på marknaden Ökade råvarupriser skapade en kraftig prisökning på matvaror under 2008. Men trots de generellt sett högre priserna på mat var kunderna beredda att betala lite till för att få ekologiska varor. Coop Sveriges ekologiska försäljning ökade med hela 37 procent. Flera andra aktörer tog också fasta på den ökade efterfrågan och lanserade egna ekologiska varumärken. Under andra halvan av 2008 slog lågkonjunkturen till med full kraft. Den gav marknaden en förskjutning mot lågpris. Vi ser nu tendenser till att kunderna handlar en annan mix av varor och väljer billigare alternativ. 6 Axfood 16,1% (+0,2) Bergendahl inkl Vi-butikerna 7,8% ( 0,5) Netto 1,9% (+0,4) Lidl 2,8% (+0,2)

Konsumentkooperationens verksamhetsidé Organisationsschema Konsumentkooperationen ska skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmarna att i sin konsumtion bidra till en hållbar utveckling för människor och miljö. MEDLEMMAR/ÄGARE (Drygt 3 miljoner medlemmar i 48 konsumentföreningar) STÄMMA OCH STYRELSE KOOPERATIVA FÖRBUNDET KF-KONCERNEN Dagligvarugruppen Fastigheter och Finans Mediegruppen Övriga bolag Coop Sverige Coop Konsum Coop Nära Coop Extra Coop Forum Coop Bygg Daglivs Mataffären.se Cilab KF Fastigheter MedMera Bank KF Invest KF Sparkassa Norstedts Förlagsgrupp Akademibokhandeln Bokus PAN Vision Tidningen Vi Vår Gård Saltsjöbaden KF Gymnasiet Läckeby Water Group Löplabbet KF Shared Services KF Revision Coop Sverige-koncernen Styrelse: Ordförande Lars Idermark, Håkan Ahlqvist, Eivor Andersson, Johnny Capor, Knut Faremo, Mats Lundquist, Jan Sundling, Elisabeth Andersson (facklig representant), Frank Hjort (facklig representant), Rose-Marie Johansson (facklig representant), Lennart Wallkulle (facklig representant) Vd: Karl Wistrand Rörelseresultat: 153 mkr (110 mkr) Medelantal anställda: 7 318 Försäljning Coop Sverige AB Mkr 2008 2007 Coop Supermarket 11 624 10 852 Coop Stormarknader 10 115 10 316

Butiker och kedjor Det finns 767 Coop-butiker. Coop Sverige står för 377 av dessa. De övriga ägs och drivs av detaljhandelsdrivande föreningar. Coop-butikerna finns i fem kedjor: Coop Konsum Prisvärda varor, färskvaror av högsta kvalitet och dessutom Sveriges bredaste sortiment av ekologiska alternativ är en del av allt det som gör Coop Konsum till en sund affär. Dessutom bjuder vi alltid på matinspiration i form av nyckelhålsmärkta och näringsberäknade recept. 401 butiker Coop Extra Coop Extra har som mål att vara ortens bästa matbutik. Här ska det vara enkelt och smidigt att handla ur ett mycket bra sortiment och till mycket bra priser. 66 butiker Coop Nära Coop Nära innebär snabbhet, bekvämlighet och enkelhet. Det är närbutiker med generösa öppettider och ett bra utbud. 191 butiker Coop Forum Hos Coop Forum ska allt finnas under ett och samma tak. Stormarknaderna som erbjuder ett brett sortiment med fokus på livsmedel återfinns ofta i anslutning till större handelsplatser. 64 butiker En plats för idéer och smarta affärer Coop Bygg Coop Bygg erbjuder ett brett sortiment av varor för renovering i hemmet samt trädgårdsskötsel. Butikerna är välsorterade och håller låga priser. 45 butiker 8

3 miljoner medlemmar Var tredje svensk är med Konsumentkooperationen har över 3 miljoner medlemmar. Medlemmarna får både ekonomiska fördelar och kan göra sina röster hörda för att påverka verksamheten. Medlemmarna får poäng på sina inköp och poängen ger premie checkar. Under 2008 betalades 450 mil joner kronor ut i premiecheckar. Utöver det får medlemmarna extra förmåner i butiker och stormarknader. Förening arna har också egna medlemsförmåner, till exempel erbjudanden om kultureve nemang, resor, seminarier och kurser. Inflytande och påverkan Medlemmarna har på olika sätt möjlig het att påverka Coops verksamhet. Äga rinflytandet sker i demokratiska former genom insyn och möjlighet att påverka föreningarnas verksamhet (gå på stäm mor, väljas till förtroendeuppdrag, skriva motioner etc). Alla föreningar har i sin tur ägarinflytande i KF. Coops medlemspanel är ett modernt komple ment till ägarinflytandet via förening arna. Under året har fem medlemspane ler genomförts på coop.se och fått sammanlagt 45 000 svar. Panelerna har som syfte att ta reda på medlemmarnas åsikter i vissa specifika frågor på temat: klimat, ekologi och rättvisemärkt samt sunda vanor. Medlemmarnas svar är ett underlag för utvecklingen av sortiment, butiker och koncept som ständigt pågår inom Coop. Påverkan sker också direkt i butiken, via butiksråd där medlemmarna för dia log om verksamheten med butikschefen. Många medlemmar och kunder vänder sig till Coops kundkontakt med frågor och synpunkter. Under 2008 mottog och besvarade Coops kundkon takt 54 517 e-postmeddelanden och telefonsamtal i frågor som berör hela verksamheten. Ett aktuellt ämne som engagerar många är tillståndet i havet. För att svara på medlemmarnas oro inledde Coop under sommaren en över syn av fisksortimentet och arbetade fram en strategi för ett levande hav. Egna varumärken Coops egna varumärken ger medlem mar och kunder ekonomiska fördelar. De egna varorna utvecklas och köps in av Coop Trading som ägs gemensamt av kooperationen i Sverige, Norge, Dan mark och Finland. De stora volymerna ger lägre inköpspriser som kommer kunderna till del i form av lägre priser på varorna. Att utveckla egna varumärken och ställa egna krav är ett sätt att påverka marknaden. För att samma vara ska kunna säljas i alla fyra länder följer Coop lagstiftningen i det land som har de strängaste reglerna. Det har till exempel lett till att Coop tidigt mins kade den tillåtna halten av transfetter i våra egna varor. Vi följde den danska lagstiftningen som är strängare än den svenska. Coop väljer nu att gå ännu längre och har som målsättning att alla varor som utvecklas ska ha någon fördel när det gäller miljö och hälsa jämfört med motsvarande varor på marknaden. Tjäna på att vara medlem Ett exempel: En familj som köper mat och andra varor hos Coop för cirka 75 000 kr på ett år får 15 premiecheckar. Om familjen storhandlar en gång i månaden (för cirka 3 000 kr) med premiechecken kan de spara runt 2 000 kr per år. Genom att utnyttja medlemspriser och andra medlemsrabatter kan de spara ytterligare 2 000 4 000 kr per år. Har de dessutom MedMera Visa som ger en poäng för varje krona och gäller överallt där Visa accepteras kan de få ännu fler premiecheckar. Genom att utnyttja premiecheckar hos övriga partners, till exempel Expert eller Coop Hotellpremie kan ytterligare tusenlappar sparas. Egna varumärken inom livsmedel Coop Änglamark erbjuder ett brett sortiment av ekologiska, rättvisemärkta eller miljö- och allergianpassade varor. Varumärket Coop är produkter med hög kvalitet till ett bra pris. X-tra är Coops lågprisvarumärke med bra produkter till ett riktigt lågt pris. 9

Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Intressentdialogen Samtal med SNF Målet är att få kunderna att välja det hållbara alternativet Coop har länge strävat efter att vara en föregångare inom miljöområdet. Men arbetet bjuder också på flera utmaningar. Svante Axelsson, generalsekreterare för Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och Coops miljöchef Mikael Robertsson diskuterar. Svante Axelsson Generalsekreterare Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) Mikael Robertsson Miljöchef Coop SNF Coop har ett starkt varumärke och ett stort förtroendekapital inom miljöområdet. Utmaningen är att inte slappna av utan att bibehålla tätpositionen även framåt. Coop Förutsättningen för att vi ska kunna fortsätta att utveckla det ekologiska och miljöanpassade sortimentet är att konsumenterna fortsätter att köpa det. Klimatfrågan är en annan prioriterad fråga och vi arbetar med att klimatanpassa transporter och butiker. Vår vision är att bli helt oberoende av fossila bränslen och att alla livsmedel vi säljer ska vara producerade utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Det är en resa, men vi har påbörjat den. SNF Det kan kännas tabubelagt att styra kunders värderingar och efterfrågan. Men Coop kan fungera som en mötesplats där man får lära mer om varför man ska köpa Krav-märkta ägg och varför vissa kemikalier är skadliga. Hur tänker ni där? Coop Vi har dragit igång en internutbildning för att öka kunskapen hos våra medarbetare så att de blir bättre guider till det miljömärkta sortimentet. Vårt mål är att få kunderna att flytta handen till de produkter som är bättre ur miljösynpunkt. Kundens aktiva val är en motor i vårt förändringsarbete. SNF När det gäller torsken finns en kvot som är ok att äta, i teorin. Dessvärre går det inte att lita på att den torsk som finns i butikerna kommer från de tillåtna kvoterna. Det behövs en Kraveller MSC-certifiering för att garantera spårbarheten så att kunderna kan känna sig trygga. Coop Den torsk vi säljer i våra butiker ska vara fullt spårbar. Vi kommer inte att acceptera torsk som fångats med bottentrålning utan den ska vara fångad med av oss godkända fångstmetoder och med fullständig kontroll. Om torsken har börjat återhämta sig är det en positiv signal och det är viktigt att vi gör rätt. 10

Vi håller nere prisskillnaden mellan det ekologiska sortimentet och det övriga. SNF En annan kontroversiell fråga är den om miljömärkning av till exempel jätteräkor och palmolja. Den miljömärkta produktionen påverkar mangroveträsken och regnskogen även om påverkan inte är lika stor som vid konventionell produktion. Det finns en fara med att miljömärkningen upplevs som att det är fritt fram att konsumera de här produkterna. Coop De miljömärkta alternativen är ett steg i rätt riktning, även om produktionen går att förbättra ytterligare. Jag håller med om att den ekologiska odlingen idag inte är perfekt i alla delar, men genom att ta in produkterna i vårt sortiment visar vi att det finns bättre och sämre alternativ. SNF Exponeringen av miljöanpassade produkter är viktig men priset är avgörande för många konsumenter. Kan ni tänka er att differentiera marginaler så att det blir billigare för konsumenterna att göra rätt val? Coop Vi jobbar redan med differentiering eftersom vi använder kronpåslag i stället för procentuella påslag. Eftersom den ekologiska produktionen är dyrare skulle dessa produkter missgynnas annars. Det kostar ju inte mer att transportera eller plocka upp ekologiska produkter i butiken. På så vis håller vi nere prisskillnaden mellan det ekologiska sortimentet och det övriga, vilket speglar våra värderingar. SNF Vi har idag märkningarna Krav och EU ekologiskt där Krav har kriterier för hälsa, ekologi och djuromsorg medan EU ekologiskt endast har krav inom ekologi. Kan Coop tänka sig att gynna Krav och till exempel bara ta in EU ekologiska produkter där inte Krav har alternativ? Coop I stället för att ställa de här två goda märkningarna mot den konventionella produktionen finns en risk att de ställs mot varandra. Idag är alla våra Änglamark produkter godkända enligt Krav och som en betydande aktör kan vi använda ett känt varumärke som Änglamark för driva på i frågan. SNF Många konsumenter ser mat som en upplevelse, vilket skulle kunna tränga undan resandet och bidra till ett mer klimatsmart beteende. Är Coop rustat för en mer mångfacetterad handel med lokala varumärken och smaker som ger konsumenterna upplevelser hemma i köket i stället för på Thailandsresan? Coop Ja, vi vill bidra till att skapa lokala arbetstillfällen och göra det möjligt för mindre producenter att sälja sina varor i våra butiker. Vi ställer samma höga krav på alla varor och har lokala produktchefer som träffar lokala producenter och ser till att de produkter som köps in är spårbara och kvalitetssäkrade. 11

Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Miljö Coop störst på ekologiskt I december 2008 antog Coop Sveriges styrelse Coops policy för en god affär med mål och riktlinjer på miljöområdet. Den ersätter den policy som tidigare funnits inom Coop Norden. Huvuddragen i Coops nya miljöpolicy är att: Coop ska minska klimat- och miljöbelastningen dels av vår egen verksamhet, dels av de varor och tjänster vi säljer. Vi ska främja en långsiktigt hållbar produktion inom odling, djuruppfödning, fiske med mera. Vi ska även underlätta miljövänligare vanor hos våra kunder och beakta miljökonsekvenser vid alla beslut om investeringar. Avfallet från verksamheten ska också minskas och återvinningen av olika material öka. Under 2009 startar arbetet med att förverkliga den nya policyn. Produktionen påverkar miljön mest Grunden för Coops miljöarbete finns i den analys av butikernas totala miljöpåverkan som gjordes redan för fjorton år sedan. Principerna i miljöanalysen Sila kamelerna är fortfarande aktuella för Coops försäljning av livsmedel som står för runt 85 procent av omsättningen. Analysen stäms kontinuerligt av när nya fakta tillkommer om produkter eller produkters livscykel. Analysen visar att det är produktionen av varorna, det vill säga jordbruket, som har den största påverkan på miljön. Ekologisk odling och djuruppfödning är mindre energikrävande genom att ingen konstgödsel används. Den biologiska mångfalden gynnas. Krav har också regler om att djuren ska få utlopp för sitt naturliga beteende. Att ge kunderna möjlighet att välja ekologiskt ser vi därför som vår viktigaste insats för klimatet och miljön och vi har idag den svenska dagligvaruhandelns största sortiment av ekologiska och miljömärkta artiklar. Sila kamelerna En analys av butikernas miljöpåverkan. Analysen utgår från en ekologisk värderingsgrund. 4 kameler vår största och viktigaste miljöpåverkan Jordbruket bidrar till övergödning, utarmning av biologisk mångfald, utsläpp av växthusgaser och spridning av giftiga ämnen. Energibalansen. Livsmedelshanteringen kräver tio gånger mer energi än vad livsmedlen faktiskt innehåller. Cirka 35 45 procent av den totala användningen av fossil energi i livsmedelsframställning går till att producera konstgödsel, till jordbruksmaskiner och foderproduktion. Förpackningarna. Framställningen av förpackningar är ofta energikrävande och har stor resursförbrukning. Därför ska uttjänta förpackningar samlas in. Det organiska avfallet. Näringsämnen recirkuleras inte tillbaka till åkern utan förs ut i sjöar och hav med övergödning som följd. 12

Ny havsstrategi och översyn av fisksortimentet Torsken har blivit en symbol för den pågående utfiskningen av haven. I början av 2008 hörde många medlemmar och kunder av sig och ville att Coop skulle sluta sälja torsk. Men frågan om fisket är komplex och det finns inga enkla svar. Coop har därför valt att göra en analys av vilken påverkan hela vår försäljning av fisk och andra produkter från havet har på miljön. I arbetet har miljöorganisationer, forskare och myndigheter bidragit med sina kunskaper. Analysen av Coops försäljning har visat på en mängd intressanta och omskakande fakta. Under 2007 sålde Coop 16 000 ton fisk. Vid fisket följde 1 000 ton fisk med som bifångst och kastades tillbaka i havet. Det mesta av fisken som kastas tillbaka dör. Ytterligare 19 000 ton fisk togs upp som foder till den odlade fisk Coop säljer. Dessutom påverkades 5 000 km 2 bottenyta av trålning. Den här bilden är inte på något sätt unik för Coop utan visar hur fisket ser ut idag. Utifrån analysen har Coop antagit en ny strategi för ett levande hav. Strategin innebär att vi ska: 1. Ta vara på de goda alternativen 2. Stoppa de dåliga 3. Sprida kunskap 4. Bidra till att hejda indirekt påverkan från övergödning, klimatförändring och miljögifter 5 procent av fisken som såldes på Coop 2007 var rödlistad, det vill säga den kom från utrotningshotade bestånd eller var fiskad med metoder som är skadliga för miljön. Coops mål är att ta bort all fisk från hotade bestånd ur sortimentet och därför har vi som ett första steg beslutat att sluta sälja ål. Sedan tidigare har Coop också som princip att endast sälja ekologiskt odlade tigerräkor och gynna producenter som valt en hållbar produktion. Grön lista För att gynna de goda alternativen ställer vi krav på kontrollerat fiske med full spårbarhet och hållbara fångstmetoder. Coop har med hjälp av experter på fiske och havsfrågor tagit fram Coops gröna fisklista. Den är en sammanvägning av fiskguider från WWF, Miljöstyrningsrådet, MCS (Marine Conservation Society) och Incofish. Coops gröna fisklista bygger på principen att fisket ska vara spårbart, fiskat med rätt redskap, på rätt bestånd samt att kvoterna ska vara vetenskapligt godkända. Coop uppmuntrar också leverantörerna att utveckla en mer hållbar fiskodling. 2007 var andelen miljömärkt fisk 2 procent av Coops totala fiskförsäljning. Målet är att andelen ska öka. Under 2008 tog vi ytterligare ett steg i den riktningen och lanserade Coop Änglamark kravmärkt torsk. Torsken är vildfångad i Barents hav och fiskas med lina och krok för att skona havsbotten. På förpackningen anges vilken båt som fiskat, i vilken fångstzon och vilket datum torsken är fiskad. 2009 års Änglamarkspris har temat levande hav och ska uppmuntra personer som bidrar till att minska påverkan på världshaven och utveckla odlingen av fisk och skaldjur. 13

Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Miljö Mat och klimat Utsläpp av växthusgaser är ett miljöhot som är avgörande för vår framtid. Många är oroade över klimatutvecklingen. I en av Coops medlemspaneler ställde vi frågor till medlemmarna om klimatet. 70 procent av dem som svarade sa sig vara oroade över utvecklingen. Nästan alla tyckte det var viktigt att själva göra något som att sopsortera, äta upp mat och kasta mindre rester. Många medlemmar tycker att producenter och butiker ska bidra genom att satsa på miljövänligare transporter och förpackningar samt att spara energi. Fossilfri vision Coops mål är att minska verksamhetens utsläpp av koldioxid med minst 30 procent till 2020 jämfört med 2008. Visionen är att på sikt bli helt fossilfria. Coop minskar klimatpåverkan från de varor vi säljer framförallt genom att öka andelen ekologisk försäljning. Som ett underlag för det fortsatta samarbetet har leverantörerna ombetts berätta hur de arbetar med miljö och socialt ansvar samt redovisa sitt klimatarbete. Detta arbete kommer att vidareutvecklas under 2009. Coop har sedan tidigare produkter från lokala ekologiska odlare i sortimentet. Under 2008 utökades satsningen på lokalproducerad mat i samarbete med LRF. De nya varorna börjar säljas i butikerna under 2009. Att minska klimatpåverkan från den egna verksamheten handlar framförallt om att se över energianvändning och transporter. För att minska koldioxidutsläppen från transporter inledde Coop i december 2008 ett samarbete med Green Cargo. Avsikten är att lägga över långväga transporter från lastbil till tåg. Vi vill även påverka konsumenter och samhälle och har under året tagit fram en Mat och klimat-broschyr med information om hur man kan äta klimatvänligt. Broschyren har delats ut gratis i 70 000 exemplar i butiker och även i skolor. Kraftigt ökad ekologisk försäljning Coop har som mål att vara ledande inom försäljningen av ekologiska och miljömärkta varor. Coop har branschens högsta andel ekologisk försäljning och under 2008 ökade Coop Sveriges ekologiska försäljning med 37 procent mätt i kronor. Lågkonjunkturen ökar fokus på pris vilket kan påverka den ekologiska försäljningen framöver. För Coop består utmaningen i att fortsätta erbjuda goda alternativ. Det som främst sätter gränser för antalet nya ekologiska produkter är tillgången på råvaror. Fler aktörer inom detaljhandeln har det senaste året valt att satsa mer på ekologiskt vilket ökar efterfrågan på råvaror ytterligare. I konkurrensen om råvaror har Coop nytta av de långvariga relationer vi har byggt upp med ekologiska producenter. 2008 ökade Coops ekologiska sortiment med 419 nya produkter. Vi kan nu erbjuda kunderna 1 736 ekologiska alternativ. Vårt mål är att kunden alltid ska kunna flytta handen i hyllan och Antal produkter med miljökod 1) i Coops sortiment 3 216 st 1) Miljöanpassad vara, Krav, Bra miljöval, EU-blomman, Svanen, FSC, TCO-märkt och EU-ekologisk vara. Coop Sverige Coop totalt Ekologisk andel av totalförsäljning, % 6,2 4,9 Försäljningsutveckling i kronor, % 37,1 Reko kasse För kunder som tar med sig en egen kasse har Coop lanserat en tygkasse i ekologisk och rättvisemärkt bomull. Kassen tillverkas av ett kooperativ i Indien. 14

välja ett ekologiskt eller miljömärkt alternativ inom varje varugrupp. Coop Änglamark ett hållbart varumärke Coop Änglamark är Coops eget miljövarumärke. Sortimentet består av 224 produkter. Varorna finns inom tre kategorier: Ekologi: Produkter märkta med både Krav och EUs ekologiska märkning. Miljö: Miljö och allergianpassade produkter för användning inom tvätt och rengöring. Dessa produkter är märkta med Svanen/Bra miljöval samt, där så är möjligt Astma och Allergiförbundets symbol. Sensibel: Miljö och allergianpassade hygienprodukter märkta med Svanen/ Bra miljöval och Astma och Allergiförbundets symbol. Coop Änglamark är ett nordiskt varumärke. Under några år har arbetet med varumärket koncentrerats på en lansering av produkterna i Norge och Danmark. 2008 tog produktutvecklingen för den svenska marknaden åter igen fart och 44 nya produkter intro ducerades. 2008 gjorde varumärksesbyrån Differ en undersökning bland svenska konsumenter. När konsumenterna spontant fick ange det grönaste varumärket vann Änglamark. Änglamarkspriset med tema mat och klimat Sedan sju år tillbaka delas Änglamarkspriset ut i syfte att ge välförtjänt uppmärksamhet och uppmuntran till personer som gör insatser för miljön. Priset instiftades av Coop tillsammans med --------------------------------- KVITTO Ekoförsäljning Coop totalt år 2008: 54 362 ton ekolivsmedel --------------------------------- SÅ HÄR MÅNGA DJUR LEVER EKOLOGISKT Fåglar: 210 000 st Kor: 8 200 st Lamm: 1 200 st Grisar: 10 000 st MINSKAD ANVÄNDNING AV BEKÄMPNINGSMEDEL 33 ton MINSKAD ANVÄNDNING AV HANDELSGÖDSEL 2 500 ton Ekologisk försäljning, ton 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 DDF = 6 200 ton (2007) och 9 000 ton (2008) Diagrammet visar Coop Sveriges totala ekologiska försäljning sedan 1984. Försäljningen har ökat kontinuerligt förutom under 2004 2006. Tappet de åren beror på att våra leverantörer då inte längre bakade ekologiskt bröd. Samma år blev också skörden av ekologiska grönsaker mindre än normalt. För 2007 redovisas även den ekologiska försäljningen för 47 procent av de Coop butiker som inte ägs av Coop Sverige, utan drivs direkt av detaljhandelsdrivande föreningar, så kallade DDF. För 2008 redovisas försäljningen för 68 procent DDF butikerna. 15

Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Miljö Hans Alfredson, Märta-Stina Danielsson och Sven-Bertil Taube, för att uppmuntra och lyfta fram goda initiativ inom miljö och ekologi. Änglamarkspriset 2008 delades ut till personer som enskilt eller inom en organisation eller ett företag gjort en betydelsefull miljöinsats inom matområdet som också gynnar en för vårt globala klimat bättre produktion. De fyra vinnarna var: Christel Cederberg, forskare Sven-Erik Johansson, lantbrukare Åke Persson, Borlänge kommun Johan Ununger, vd Saltå Kvarn Christel Cederberg fick Änglamarksprisets stipendium på 100 000 kronor. Hjälp att välja För en hållbar utveckling måste det finnas möjligheter att göra aktiva val i sin konsumtion. Kunderna ska enkelt, genom att flytta handen i hyllan, kunna välja en vara som är producerad på ett rättvist sätt, som är bättre för den egna hälsan eller bättre för miljön. Då är det viktigt att produktmärkningen är tillförlitlig. Märkningarna längre ner på sidan vill vi lyfta fram som trovärdiga tredjepartsmärkningar. Märkningarna hjälper kunderna att göra ett aktivt val. Ibland upplever kunderna att det är svårt att veta vad de olika märkningarna står för och vilka märkningar man bör prioritera. Vi tycker att kunden ska välja god och miljömässigt bra mat. Gärna ekologisk och allra helst Kravmärkt som innebär att högre krav ställts när det gäller djurhållning. Om maten kommer från fattigare delar av världen bör den även vara Rättvisemärkt. Det finns önskemål om en klimatmärkning av mat. En sådan märkning är mycket svår att göra på ett bra sätt. Coop ser helst en märkning där producenterna på förpackningen talar om hur de bidragit till att minska användningen av fossila bränslen i sin produktion. I väntan på en bra klimatmärkning rekommenderar vi kunderna att handla ekologiskt då man i ekologisk odling slipper den energikrävande framställningen av konstgödsel. Gröna hyllkantsetiketter I Coops medlemspaneler har många medlemmar svarat att de vill att det ska bli enklare att hitta miljömärkta och ekologiska varor i butikerna. Därför markerar vi dessa varor med gröna hyllkantsetiketter. Alla butiker Kravmärkta Samtliga Coop-butiker har blivit Kravcertifierade. För certifieringen krävs att butikerna har ett brett sortiment av Kravmärkta produkter och att personalen har goda kunskaper om Krav och ekologisk produktion. Tre extra gröna butiker Under året öppnade Sveriges grönaste stormarknad: Coop Forum Häggvik i Stockholm. Här finns Sveriges största ekologiska och miljömärkta sortiment och varorna exponeras så att det ska vara enklare att hitta det ekologiska Ekologiskt jordbruk. Märket får användas av producenter vars system och produkter uppfyller bestämmelserna i EUs ekologiska förordning. Märket garanterar bland annat att minst 95 procent av varans ingredienser är ekologiskt producerade. KRAV. Kontrollförening för ekologisk odling. Reglerna omfattar odling och produktion. Ställer högre krav än de baskrav som Ekologiskt jordbruk innebär, främst inom djurhållningen. EU-blomman är EUs gemensamma symbol för miljömärkning. Blomman är EUs motsvarighet till den nordiska Svanen. Svanen. Officiellt nordiskt miljömärke. Används på kemiska varor, hygienartiklar, maskiner med mera. Bra Miljöval. Naturskyddsföreningens märke som tagits fram i samarbete med handeln för att underlätta för konsumenterna att handla miljövänligt. Framförallt är det produkter som kan ha stor miljöpåverkan som märks till exempel hushållskemikalier. FSC (Forest Stewardship Council). Är en miljöcertifiering av ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart skogsbruk. MSC (Marine Stewardship Council). Ett miljömärke för fiske från världshaven. Det visar att fisket skett med godkända metoder och på fiskbestånd som tål fiske. Rättvisemärkt/Fairtrade. Produktmärkning som bidrar till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. 16

Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Miljö Symboler visar vägen Coops treklöver är en signal som ska tala om för våra kunder hur de kan handla ekologiskt. I alla våra recept markeras de ingredienser som finns som ekologiska alternativ med en treklöver. På kassakvittot är de ekologiska varorna utmärkta med samma treklöver. Där visas också hur stor del av summan som är ekologisk och miljömärkt. Skönhet kommer inifrån Coops reklamkampanj för frukt och grönsaker har av svenska folket utsetts till Sveriges bästa reklam i en underökning som gjordes av Dagens Media och YouGoy Zapera. alternativet. Coop Forum Häggvik har tre miljömästare som har utbildats under ett år och all övrig personal har fått en grundkurs i ekologi- och miljöfrågor. Erfarenhet från miljöarbetet i Coop Forum Häggvik kommer att användas i hela kedjan. I Göteborg har Coop Konsum Avenyn byggts om och öppnat en ekobutik med ett ekocafé. Sortimentet i ekobutiken består av cirka 300 ekologiska artiklar. Maten som lagas i butiken och caféet är så långt det går tillagad av ekologiska råvaror. Butiken har väckt stor uppmärksamhet och belönats med det Stora Dagligvarupriset som instiftats av tidningen Fri Köpenskap och Movement. Även Coop Konsum Zinkensdamm i Stockholm har byggts om under året och fått ett ökat fokus på ekologi med ett stort säljtorg för ekologiska varor i säsong och ett stort nytt ekologiskt sortiment. Pris och marknadsföring Priset är en viktig fråga när konsumenterna väljer varor. Produktionsmetoderna gör ekologiska produkter dyrare än konventionella. De ekologiska varorna är därmed dyrare i inköp och missgynnas av marginalpåslag i procent. Därför har Coop som princip att, istället för att lägga på en viss procent på de ekologiska varorna, göra samma påslag i antal kronor och ören som på motsvarande konventionella produkter. Ett annat sätt att få ner priserna på varorna är att effektivisera hanteringen och minska antalet mellanled. Varje vecka lyfter Coop fram en ekovara i direktreklam och kampanjmaterial. Det finns också återkommande temaveckor om ekologi i butikerna. Varukrav styr inköpen Coops strategi är att erbjuda och gynna hållbara alternativ och göra det möjligt för konsumenterna att göra goda val i butiken. Men konsumenterna ska också kunna lita på att samtliga varor från Coop har en hög lägsta nivå. Därför regleras inköpen av varukrav gällande etik, miljö och kvalitet. Vi tillämpar försiktighetsprincipen och väljer av miljöskäl till exempel bort förpackningar som innehåller PVC. Vi väljer också bort genmodifierade produkter, Klorin och vitt kalvkött. När det är marknadsmässigt möjligt lägger vi ribban högre och erbjuder bara hållbara alternativ. Coop har till exempel beslutat att alla trädgårdsmöbler ska vara tillverkade av FSC-märkt trä. Utifrån säsong och tillgång tar vi bort de konventionella alternativen och säljer bara ekologiska torkade gula ärtor, ekologiska färska rödbetor samt på Coop Nära och Coop Konsum bara ekologiska bananer. Energi En stor miljöpåverkan från Coops verksamhet kommer från energianvändning i butiker, lager och kontor. Främst från uppvärmning, kylning och belysning. KF har som mål att minska utsläppet av koldioxid per kvadratmeter från elektri Antal Krav-märkta butiker, Coop totalt 2007 2008 262 722 18

De nya frysdiskarna som installeras är utrustade med lock vilket spar mycket energi.

citet och uppvärmning med minst 10 procent till 2010 jämfört med 2008. Coop har stora möjligheter att bidra till att detta mål uppfylls genom energieffektiviseringar i vardagen. Under 2008 fick Coop och KF Fastigheter i uppdrag att ta fram ett förslag till strategi för minskad energiförbrukning och klimatpåverkan från Coops butiker. Förslaget kommer att ligga till grund för de kommande årens arbete inom området. Byggnader med låg energi förbrukning Belysning samt kyl och frys står för 75 procent av energikonsumtionen i butikerna. På Coop Forum Marieberg i Örebro har taket försetts med ett dagsljusinsläpp som ska spara 40 procent av belysningsenergin. Ljusinsläppet minskar även kylbehovet sommartid tack vare minskad värme från belysningen. Kyl- och fryselementen i butikerna är en viktig del i energieffektivisering. Coop Konsum har under året investerat i nya kylar och frysar, samt i kylgardiner som används för frysarna nattetid. Coop Extra i Västerås är en av dagligvaruhandelns mest energieffektiva byggnader och är i princip helt självförsörjande på värme. Enligt Boverkets byggregler får förbrukningen i en byggnad avsedd för livsmedelshandel vara max 115 kwh/m 2 och år. EUs Green Building-certifikat ligger på 75 kwh/m 2 och år. I Coop Extra i Västerås har förbrukningen minskat till 46 kwh/m 2 per år, vilket ger en besparing på cirka 150 000 kronor om året. Effektiv energijakt En Energijakt har genomförts med syfte att höja kompetensen och skapa engagemang kring energieffektiviseringar hos samtliga medarbetare. Medarbetarna i butiker och stormarknader har utbildats i energibesparing gällande bland annat kyldiskar, frysrum och uppvärmning. På servicekontoret Coop Center har man minskat energikonsumtionen genom att exempelvis släcka lampor och stänga av datorer. Detta har inneburit energibesparingar på 12 procent. I kombination med att göra en insats för miljön, har Energijakten drivit fram tydliga symbolhandlingar, engagerat medarbetare samt visat på enkla praktiska lösningar som alla kan bidra till. Sammanlagt har runt 3 600 medarbetare utbildats i energibesparings aktiviteter. Energieffektiviseringar har stor potential i kombination med att de skapar engagemang och leder till snabba och konkreta resultat. Det finns mycket att göra inom detta område inom de närmsta åren, inte minst när det gäller kylar och frysar. De står för en stor del av energiförbrukningen och i äldre modeller används kraftiga växthusgaser som kylmedia. Under 2008 påbörjades en inventering som kommer att fortsätta under 2009, för att tydligare prioritera effektivisering samt planlägga en kontinuerlig utfasning av äldre kylar och frysar. Utsläpp av växthusgaser Coop Sverige Ton CO 2 Andel, % Godstransporter 23 739 29,8 Tjänsteresor 1 900 2,4 Elförbrukning 35 500 44,6 Köldmedia 18 532 23,3 Totalt 79 671 100 Energianvändning Coop Sverige kwh kwh/m 2 Butik 321 728 339 357 Lager 32 065 401 125 Totalt 353 793 740 305 21

Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Miljö Avfall, ton Coop Sverige Återvunnet 34 790 Använt för uppvärmning 6 313 Biologisk behandling 5 628 Farligt avfall 77* Deponerat avfall 70* Totalt 46 878 *Endast från terminalerna. Siffror från butikerna saknas. Tjänsteresor fördelade på transportsätt Tjänsteresor 2008 Coop Sverige, km CO 2-ekvivalenter (ton) Bil 4 986 439 997 Tåg 930 010 0 Flyg 5 157 576 903 Totalt 11 074 025 1 900 Transporter KFs mål är att utsläppet av koldioxid från transporter i förhållande till ekonomisk omsättning ska minska med minst 10 procent 2010 jämfört med 2008. Coop bidrar till att uppfylla detta mål genom flytta över fler transporter av varor till järnväg samt genom att minska utsläppen från lastbilstransporterna. Varutransporter till terminalen läggs på järnväg Coop har fattat beslut om att flytta en stor del av varutransporterna från lastbil till järnväg. Framförallt transporter som går inom Sverige från leverantörerna till Coops terminaler. Under 2009 börjar Coop-tåg som kör lastbilstrailers rulla på sträckorna Helsingborg Stockholm Umeå. Resultatet blir 120 färre lastbilar på vägen varje arbetsdag vilket minskar utsläppet av koldioxid med cirka 8 000 ton per år. Sparsammare körning Från terminalerna till butikerna körs varorna med lastbil. För att minska utsläppen från dessa transporter har Coops egna chaufförer utbildats i sparsamt körsätt. Det har resulterat i en minskad bränsleförbrukning med 9 procent. Engagemanget för att köra energieffektivt ökas genom att chaufförerna får del av den ekonomiska besparing som den minskade bränsleförbrukningen resulterar i. Samtliga Coops lastbilar tankas med APC diesel med 5 procents inblandning av rapsmetylester. Coop byter kontinuerligt ut lastbilar och investerar i större bilar som rymmer mer varor, har renare motorer och lägre bränsleförbrukning. Under 2008 investerade Coop i 14 nya lastbilar av senaste tekniken och 11 släp. De lastbilstransporter som köps in regleras av också miljökrav. Coops leverantörer förbinder sig exempelvis att endast använda diesel av miljöklass 1, samt att inte använda däck som innehåller HA(högaromatiska)-oljor. Det ställs även krav på effektivisering av bränsleförbrukning samt säkerhet. Återvinning och avfall Coops mål är att minska avfallet från verksamheten och öka återvinningen av olika material. Avfallet från butiker och terminaler består dels i förpackningsmaterial och dels i varor som inte blir sålda. Coop utnyttjar försäljningsstatistik för att göra bättre beställningar och därigenom minska andelen varor som slängs. Färskvaror som närmar sig sista förbrukningsdag prissänks också som en sista åtgärd för att inte behöva kastas. I visa fall skänks till exempel kläder till biståndsorganisationer. I samband med att klädsortimentet på stormarknaderna förändrades fick Röda korsets katastrofförråd i Halmstad ta emot en stor sändning kläder och skor från Coop Forum. Inköpsvärdet för varorna var cirka 1 miljon kronor. Även reklamen ses över och ett arbete pågår för att minska utskicken av direktreklam till hushållen. 22

Förpackningar sorteras Avfall och förpackningsmaterial sorteras i fraktionerna: wellpapp, hård/mjukplast, papper, träbränsle, övrigt brännbart, organiskt avfall och farligt avfall. Det organiska avfallet går till biologisk behandling. Coop är sedan cirka 30 år tillbaka en av de största leverantörerna av returwellpapp till pappersbruken. Under de senare åren har mängderna minskat på grund av en ökad användning av Sverigebacken, en butiksförpackning som återanvänds. Returmaterial, pallar, rullburar och plastbackar hämtas av ordinarie varutransporter som annars skulle gå tomma tillbaka från butikerna. Pallar av trä tas till vara som bränsle och värmer upp Coops terminal i Bro. I ett antal av Coop Konsums butiker i Stockholm har ett nytt sätt att hantera sopor genom användning av kärlpress för blötsopor införts. Detta sparar transporter och minskar kostnaderna. I samarbete med Kretsloppskontoret i Göteborg har besökare på Coop Forum i Backa, Bäckebol och Sisjön samt Coop Konsum Avenyn erbjudits möjligheten att lämna in så kallat farligt avfall direkt i butik. I butikerna har en särskild insamlingsstation för bland annat elektronikavfall, batterier och glödlampor testats under 2008. Försöket har visat mycket gott resultat och fått stor uppskattning från kunderna, och Kretsloppskontoret kommer nu att utöka denna typ av insamlingsstationer på fler ställen. Totalt samlade man in 4,5 ton farligt avfall under första året. Flaskor blir vagnar Det är av stor vikt att hitta användningsområden för återvunnet material. Coop har tagit fram kundvagnar gjorda av återvunna pet-flaskor som introducerats i flera butiker och stormarknader. 250 pet flaskor går det åt för att tillverka en kundvagn. Coop har också lanserat en miljökasse. Målet är att den på sikt helt ska ersätta de konventionella plastkassarna. Kassen tillverkas av 60 procent plast och 40 procent majsstärkelse vilket minskar användningen av olja. Inledningsvis fanns det kvalitetsproblem med vissa av kassarna som gjorde att de lätt gick sönder. Efter en kvalitetsförbättring är kassarna starkare även om de inte helt kan jämföras med konventionella plastkassar. 23