Nämndernas Verksamhetsberättelser

Nämndernas Verksamhetsberättelser 2013

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Kommunstyrelsens ordförande 1 Kommunfullmäktige 2 Revisionen 3 Valnämnden 5 Överförmyndarnämnden 6 Barn- och ungdomsnämnden 8 Byggnadsnämnden 34 Kommunstyrelsen 40 Kulturnämnden 67 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 80 Samhällsbyggnadsnämnden 88 Socialnämnden 103

Ett resultat av många goda krafter När budgetförutsättningarna för Vänersborgs kommun för 2013 inleddes, var intäkterna var på samma nivå som utgifterna, d.v.s. i balans. Att starta året med de förutsättningarna, var enligt min uppfattning, en utmaning för både förtroendevalda, våra anställda och kommuninnevånarna. Vi hade då kunskap om att ytterligare pengar från AFA-försäkring skulle kunna komma, men inte när och inte på vilken nivå. När slutligen beskedet från AFA kom, visade det att återbetalningen hamnade på 34 Mkr, ett för Vänersborg mycket välkommet besked. Våra nämnder har också, med några undantag, kunnat visa överskott i sina verksamheter. Skatteintäkter och generella statsbidrag har också visat sig bli ca 7 Mkr bättre än vad vi planerade för i budget inför 2013. Sammantaget blev resultatet för Vänersborgs kommun 29 Mkr. De ovan nämnda tillskotten gav Vänersborgs kommun möjligheten till nedskrivning av fordran till AB Vänersborgsbostäder om ca 17 Mkr, vilken hade sin grund i en mångårig tvist mellan Skatteverket och kommunen ang. moms vid ombyggnaden av Solängen. Vi har också kunnat göra en extra pensionsavsättning med 15 Mkr (vårt pensionsåtagande uppgår i bokslutet till 1 126 Mkr). I oktober 2013 beslutade Kommunstyrelsen att tillföra ytterligare 5 Mkr för underhåll av gator o vägar till Samhällsbyggnadsnämnden, vilka kom väl till pass i form av, framför allt asfalteringsarbeten. Genom det positiva bokslutet kunde kommen även tillskjuta ett extra ägartillskott på 7,7 Mkr till Kunskapsförbundet Väst. Under 2013 beslutade Kommunfullmäktige om en Näringslivsstrategi för Vänersborgs kommun, ett beslut som föregåtts av ett stort och gediget arbete av vår personal, men kanske framförallt av näringslivets företrädare. Framtagandet av denna strategi visade på ett fantastiskt engagemang för företagande och samhällsutveckling. Det är nu upp till oss gemensamt att förverkliga detta! I slutet av år 2013 antog ett enigt Kommunfullmäktige vår nya Vision, vilken kommer att ligga till grund för kommunens utvecklingsarbete kommande år. Arbetet påbörjades redan under 2012. Föreningar, företagare, enskilda innevånare och fullmäktigeledamöter har på ett verkligt engagerat sätt bidragit till visionen: Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Sist men inte minst vill jag tacka alla våra fantastiska anställda/medarbetare och förtroendevalda för goda insatser under år 2013! Gunnar Lidell kommunstyrelsens ordförande Större kommunala investeringar under 2013 har varit fortsatt utbyggnad VA-Vänerkusten (44 Mkr), kväverening vid Holmängens reningsverk(9 Mkr), Birger Sjöberggymnasiet (8 Mkr) och Väne Ryrs skola (6 Mkr). Lagom till våren kunde Skräcklestugan öppnas efter nödvändig renovering och tillbyggnad. Under hösten påbörjades bygget av cykelväg Öxnered-Överby, detta genom att anpassa den gamla banvallen med asfalt o belysning. De tidigare årens utbyggnad av E-45 och dubbelspår har under 2013 gett Vänersborgare och andra bättre pendlingsmöjligheter, både till arbete och fritid. Detta ger Regionhuvudstaden Vänersborg stora möjligheter! 1

Verksamhetsberättelse 2013 - Kommunfullmäktige KOMMUNFULLMÄKTIGE Ordförande: Anders Forsström (M) 1:e vice ordförande: Annika Larson-Lindlöf (S) to.m. 13-05-29 1:e vice ordförande Bengt Larson (S) fr.o.m. 13-05-29 2:e vice ordförande: Kerstin Andersson (FP) ÅRETS RESULTAT Resultaträkning Utfall Utfall Utfall Budget- Mkr 2011 2012 2013 diff. 2013 Summa intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa kostnader 2,3 2,2 2,0 0,1 Nettokostnader 2,3 2,2 2,0 0,1 Övergripande beskrivning Kommunfullmäktige har 51 ledamöter, varav 26 kvinnor och 25 män. Fullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och utses vid allmänna val vart fjärde år. Kommunfullmäktige fattar beslut i ärenden som rör mål och riktlinjer för de kommunala verksamheterna, kommunens budget, den kommunala skatte-satsen, taxor och avgifter, investeringar, stadsplanering samt andra viktiga och övergripande frågor för kommunen. Under kommunfullmäktige finns en valberedning, som förbereder kommunfullmäktiges val och en demokratiberedning som bl.a. har till uppgift att förbättra medborgardialogen. Under året har kommunfullmäktige arbetat med att minska pappersanvändningen genom användning av läsplattor (avser de ledamöter och ersättare som återfinns i de andra nämnder som använder läsplattor). Bland årets mer uppmärksammade beslut finns bland annat besluten om återremiss av mål- och resursplan, ny vision samt utträde ur West Sweden. Värt att notera är även att kommunens första medborgarförslag inkom. Ett kulturstipendie och ett kulturpris samt ett nyinstiftat pedagogpris delades ut under kommunfullmäktiges decembersammanträde. En annan händelse var firandet av kommunens födelsedag, som går av stapeln i början av februari och som är ett uppskattat inslag bland kommunens invånare. Ekonomisk analys Fullmäktige redovisade ett överskott om 0,1 Mkr, vilket berodde på lägre arvodeskostnader jämfört med budget. 2

REVISIONEN Ordförande: Benny Jonasson (S) Vice ordförande: Thomas Boström (M) ÅRETS RESULTAT Verksamhetsberättelse 2013 - Revisionen Resultaträkning Utfall Utfall Utfall Budget- Mkr 2011 2012 2013 diff. 2013 Summa intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa kostnader 0,9 0,9 1,2 0,0 Nettokostnader 0,9 0,9 1,2 0,0 Övergripande beskrivning Årets verksamhet Kommunens revisorer ska enligt kommunallagen, reglementet och med iakttagande av god revisionssed, granska all verksamhet som bedrivs inom nämnderna. De ska med sin granskning pröva om: verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som nämnderna ansvarar för är tillräcklig kommunstyrelsens och övriga nämnders beslut och verksamhet överensstämmer med de mål och beslut som fastställts av kommunfullmäktige samt följer lagstiftning, avtal och föreskrifter. Följande granskningsprojekt genomfördes eller pågick vid skrivning av denna text; Delårsrapporten per 2013-08-31 Intern kontroll 2013 Årsredovisning 2013 Kvalitets- och resursutveckling inom äldreomsorgen Fastighetsunderhåll, Arena fritid, förskolor mm och energiåtgärder Kommunens uppföljning av placeringar i familjehem Hemtjänstverksamheten Utarrendering av anläggningar på Ursand Bidrag till bredband Byggnadsnämndens servicenivå och effektivitet Avstämning av arbetsgivaravgifter och sociala avgifter Nytt lönesystem Locigas Heroma Fakturering och kravverksamhet Färdigställda rapporter finns att läsa på kommunens hemsida - Kommun&politik/kommunens organisation/revisionen/revisionsberättelse och rapporter. Kommunens revisorer träffade också fortlöpande tjänstemän och företrädare för kommunens nämnder i syfte att få information och samtala om verksamhetsutveckling, metoder för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling samt den interna kontrollen. Revisionen fortsatte under år 2013 att arbeta utifrån den formulerade strategin: förbättra väsentlighets- och riskanalys årligen granska nämndernas ansvarsutövande aktivt verka för bättre intern kontroll aktivt verka för utveckling och metoder för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling inom nämnderna stödja alla positiva processer i verksamhet och funktioner och öka dialog och samverkan med nämnderna. 3

Verksamhetsberättelse 2013 - Revisionen Framtiden Revisionsstrategin enligt ovan ligger fast. Revisionen är nödvändig och det finns behovet av mer granskningar. Men revisionen behöver också synas mer och bättre. Därför kommer den att intensifiera sin dialog och samverkan med dem som granskas. Syftet är att revisionens arbete ska få tydligt genomslag. 4

VALNÄMNDEN Verksamhetsberättelse 2013 - Valnämnden Ordförande: Lisbeth Brodin (M) Vice ordförande: Annika Larson-Lindlöf (S) ÅRETS RESULTAT Resultaträkning Utfall Utfall Utfall Budget- Mkr 2011 2012 2013 diff. 2013 Summa intäkter 0,3 0,0 0,0 0,0 Summa kostnader 0,8 0,0 0,0 0,0 Nettokostnader 0,6 0,0 0,0 0,4 Övergripande beskrivning Valnämnden har tre ordinarie ledamöter och tre ersättare. Nämnden ansvarar för genomförandet av val i kommunen. Med val avses val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige. Vidare ansvarar valnämnden för folkomröstningar och val till EU-parlamentet. Arbetet sker i nära samarbete med Länsstyrelsen, som har det yttersta ansvaret för val. Ekonomisk analys Överskottet för valnämnden var 0,4 Mkr 2013. Under året har inga val genomförts. 5

Verksamhetsberättelse 2013 - Överförmyndarnämnden ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Ordförande: Ingemar Vänerlöv (KD) Vice ordförande: Ann Sophie Aronsson (S) ÅRETS RESULTAT Ekonomiskt utfall Resultaträkning Utfall Utfall Utfall Budget- Mkr 2011 2012 2013 diff. 2013 Summa intäkter 0,0 0,0 0,6 0,6 Summa kostnader 3,0 2,9 3,4-0,5 Nettokostnader 3,0 2,9 2,8 0,1 Övergripande beskrivning Överförmyndarnämndens verksamhet har under 2013 haft 452 aktiva ärenden. Av dessa avsåg 267 godmanskap, 52 förvaltarskap samt 133 förmynderskap. Överförmyndarnämnden är en obligatorisk kommunal tillsynsmyndighet där nämndens uppgift främst består i att utöva tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare. Detta görs främst genom granskning av års-, deloch sluträkningar. Under året har 308 års-räkningar, 36 sluträkningar, 15 sluträkningar (byte) och 14 redogörelser granskats. Utöver tillsynsfunktionen fattar nämnden bl.a. beslut om samtycke till förvärv och försäljning av fastighet, samtycke till fördelning enligt upprättad arvskifteshandling, upprättar ansökningar och yttranden till tingsrätt vid anordnande av godmanskap/förvaltarskap, förordnar god man, genomför byten av gode män/förvaltare, arvoderar gode män/förvaltare, samtycker till placering av tillgångar, ger till-stånd till uttag från överförmyndarspärrade konton, fattar beslut om skärpande föreskrifter i förmynderskapsärenden samt handlägger ärenden om ensamkommande barn med mera. Därutöver har nämnden uppgiften att utfärda förvaltarfrihetsbevis. Nämnden har även en rådgivande funktion samt arbetar med rekrytering och utbildning av gode män och förvaltare. Året har i övrigt präglats av insatser i samband med rekrytering, i flera omgångar, till hand-läggartjänster hos överförmyndarnämnden samt ökad arbetsbelastning med anledning av det nytillkomna asylboendet på Restad Gård och arbete inför det planerade boendet för ensamkommande barn. Antalet ensamkommande barn ökade snabbt under hösten och förväntas öka än mer vilket har fört med sig ett ökat behov av gode män och därmed information samt planering av utbildningsinsatser under våren. I övrigt har mycket tid lagts på framtagande av nya riktlinjer. Nämnden redovisade ett överskott med 0,1 Mkr för 2013. Ökade ärendemängder innebar ökade arvoden för ställföreträdare och även behov av extra personal. Nämnden erhöll under året ett tilläggsanslag på 0,5 Mkr för detta. Framtiden Antalet medborgare med behov av och som önskar god man ökar för varje år. Det blir också årligen fler huvudmän som lever under knappa ekonomiska förhållanden och kommunen måste då betala arvodet till ställföreträdaren. De som är i behov av ställföreträdare har allt oftare diagnoser eller andra förutsättningar som gör att stora krav ställs på att ställföreträ-daren har god kompetens vad gäller frågor av t.ex. medicinsk, ekonomisk och juridisk art. 6

Verksamhetsberättelse 2013 - Överförmyndarnämnden Genom att fler i dag har livförsäkringar, utfaller förhållandevis stora summor vid den ena föräl-derns bortgång till efterlevande omyndiga barn. Dessa medel, över en viss storlek, om-fattas inte av den fria föräldraförvaltningen utan är underställd överförmyndarnämnden. Antalet ensamkommande barn ökade snabbt un-der hösten och förväntas öka än mer under 2014, vilket har fört med sig ett ökat behov av gode män och därmed information samt planering av utbildningsinsater under våren. Översynen av styrande dokument inom nämndens område fortsätter. 7

Verksamhetsberättelse 2013 Barn- och ungdomsnämnden BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN 2013-01-01 2013-12-31 Ordförande: Lena Eckerbom Wendel (M) 1:e vice ordförande: Joakim Sjöling (S) 2:e vice ordförande: Orvar Carlsson (KD) Förvaltningschef: Kent Javette ÅRETS RESULTAT Resultaträkning Utfall Utfall Utfall Budget- Mkr 2011 2012 2013 diff. 2013 Försäljning 7,2 5,7 3,0-2,6 Avgifter och ersättningar 29,4 32,9 34,6 4,0 Bidrag 35,2 31,2 32,9 10,2 Övriga intäkter 6,3 7,0 6,5-1,4 Summa intäkter 78,1 76,7 77,0 10,2 Personalkostnader 395,9 398,9 411,0 1,3 Omkostnader 281,1 293,5 329,3-5,5 Kapitalkostnader 31,9 32,7 6,1-0,1 Summa kostnader 708,9 725,0 746,4-4,3 Nettokostnader 630,8 648,3 669,4 5,9 Barn- och ungdomsnämnden redovisar ett överskott om 5,9 Mkr, vilket är en avvikelse mot budget med mindre än 1 %. I budget 2013 erhölls en ramökning med 16 Mkr till grundskola och fritidshem för ökad personaltäthet. Av ramökningen går 2 Mkr till fristående skolor och fritidshem i förhöjd elevpeng enligt resursfördelningssystemet. Arena och fritid erhöll en ramökning med 4 Mkr riktat till ökade kostnader för anläggningar. Årets överskott beror i huvudsak på överskott inom nämndsverksamhet, lägre semesterlöneskuld samt en försiktig användning av ramökningen om 16 Mkr på grund av osäkerhet kring budgetbeslut och eventuella sparbeting 2014. Nettokostnaden har ökat med 21 Mkr, vilket motsvarar 3 % jämfört med bokslut 2012. Ungefär 2/3 av ökningen utgör löneökningar enligt lönerevision. Intäktsnivån ligger i stort samma som föregående år och redovisar ett överskott mot budget med 10 Mkr. Intäkter för försäljning minskar medan bidrag och avgifter/ersättningar ökar. Personalkostnaderna har ökat med 3 % jämfört med föregående år medan reell lönekostnad har minskat marginellt hänsyn taget till lönerevisionen. Omkostnader ökade med knappt 36 Mkr, motsvarande 12 %. Det är främst kostnader för arena och fritid gällande hyra, drift och underhåll av anläggningar som ökat med ca 29 Mkr. Under verksamhetsåret 2013 har samhällsbyggnadsnämnden tagit över driften av lokaler och anläggningar från arena och fritid vilket visar sig som ökade omkostnader i form av hyra och minskade kapitalkostnader i resultaträkningen. Ökade kostnader för köp av huvudverksamhet, köp av plats, är den andra stora posten som påverkar förändringen av omkostnaderna vilket i sin tur minskade kostnader på andra kostnadsslag, om än inte riktigt i samma omfattning. Kostnadsökningen för köp av huvudverksamhet består av både volym och prisökning. Det är främst inom barnomsorg och skolbarnsomsorg som både nyttjandegrad och antalet inskrivna barn ökat. Största ökningen finns inom enskild pedagogisk omsorg. Förändringen av antalet elever från förskoleklass till åk 9 har förändrats marginellt mot föregående år, totalt är snittet något lägre. Av eleverna är 8

Verksamhetsberättelse 2013 Barn- och ungdomsnämnden det något färre som väljer friskola och statlig skola medan skolgång i annan kommun ökat något. Kapitalkostnaderna minskade med 27 Mkr enligt planerat och uppvisade ett underskott gentemot budget med 0,1 Mkr. Den största förändringen beror på arena och fritids lokaler och anläggningar, som nämnts ovan, där kapitalkostnad har omsatts till lokalkostnad genom samhällsbyggnadsnämndens övertagande. Övergripande analys 2012 2013 Utfall Budgetdifferendifferens Intäkt Kostnad Netto Budget- Mkr Netto Nämnd och adm. 4,1 0,6 0,2 3,9 3,7 1,1 Barnomsorg 191,5 2,8 26,8 225,9 199,2 0,2 Grundskola 368,9-1,7 31,4 416,2 384,8 6,0 Grundsärskola 14,5 3,3 0,5 14,7 14,2 3,0 Arena och fritid 51,1-7 7,7 57,4 49,7-5,1 Musik och ungdom 18,2-0,3 10,5 28,2 17,7 0,7 Summa 648,3-2,3 77,0 746,4 669,4 5,9 Nämndens överskott avser ej förbrukad budget avseende oförutsedda kostnader. Barnomsorg och grundskola inkl. grundsärskola och skolbarnsomsorg står för knappt 90 % av nämndens nettokostnad och redovisar tillsammans ett överskott om ca 9,2 Mkr. Barnomsorgen visar på ett överskott med 0,2 Mkr mot budget. Överskottet beror bland annat på högre intäkter än budget 2,2 Mkr, en ökning med 0,6 Mkr jämförelse år 2012. Lägre kostnader för personal och förändringen för semesterskulden ger ett överskott på 0,8 Mkr vardera. Kostnaderna för köp av huvudverksamhet (köpt plats) har ökat med 5,8 Mkr (17 %) vilket medför ett underskott om 4,8 Mkr mot budget. Ökningen beror på en viss kostnadsökning samt volymökning då ökat antal väljer extern barnomsorg än tidigare. Även nyttjandegraden har ökar och det är i genomsnitt fler barn per månad än förra året och vad som budgeterats för år 2013. Övrigt som bidragit till överskottet är allmän återhållsamhet. Nettokostnadsökningen är 4 % jämfört med fjolåret. Grundskola inkl. förskoleklass och skolbarnsomsorg redovisar ett överskott om 6,0 Mkr och nettokostnaden ökar med 4 % jämförelsevis år 2012. Överskottet beror till stor del på återhållsam användning av budgettillskott samt lägre semesterlöneskuld. Enheterna redovisar tillsammans ett överskott på 1,3 Mkr. Intäkterna ökar med 4 % och ligger över budget, 8,7 Mkr. Personalkostnader ökade med 9,7 Mkr och redovisar ett underskott med 3,1 Mkr. Lägre kostnader för måltider bidrar till överskottet med 0,9 Mkr. Kostnader för IT och annan kommunikation ökade och överstiger budget med ca 1,6 Mkr, vilket till viss del beror på köp av enklare alternativ IT-utrustning som inte räknas som investering samt ökande licenskostnader för fler användare och prisjusteringar. Antalet barn inom förskoleklass till åk 9 minskade marginellt medan antalet barn inom skolbarnsomsorgen ökade. Köp av huvudverksamhet ökar med drygt 5,5 Mkr (9 %) och överskrider budget med drygt 1,1 Mkr. Grundsärskolan redovisar ett överskott på 3,0 Mkr och har en nettokostnadsminskning på 2 %. Av överskottet ligger 1,3 Mkr på enheterna. Lägre kostnader för elevhälsa, skolskjuts och läromedel bidrar till överskottet. Arena och fritid har ett underskott om 5,1 Mkr. Av underskottet återfinns 2,1 Mkr på Arena Vänersborg. Underskottet avser främst drift och underhåll av anläggningen samt personalkostnader. Övriga anläggningar samt övrig fritidsverksamhet under arena och fritid har haft ett underskott med 3 Mkr. Nettokostnaden minskar med knappt 3 %. Musik och ungdom visade tillsammans ett överskott om 0,7 Mkr. Nettokostnaden minskade med knappt 3 %. Musik och centrala kostnader bidrar till överskott medan ungdom redovisar ett underskott om 0,2 Tkr. Musikskolan har fler elever i verksamhet än fjolåret och antalet besökande i ungdomsverksamheten har ökat. 9

Framtidsutsikter Verksamhetsberättelse 2013 Barn- och ungdomsnämnden Under hösten 2013 genomförde Skolinspektionen en tillsyn av Vänersborgs kommun. Tillsynen gav en bra nulägesanalys för vilka områden barn- och ungdomsnämnden behöver arbete med framöver. Jämförelser och analyser av tillsynen 2013 kopplat till tillsynen 2008 visar att det skett en bra förskole-, fritidshems-, och skolutveckling i Vänersborg kommun de senaste fem åren. I förskolan har det utvecklats en bra helhetssyn på barnet så att de tre delarna omsorg, utveckling och lärande fått en bättre jämvikt. Orsaken till denna positiva utveckling är det arbete som skett på enheterna kring det systematiska kvalitetsarbetet. Genom att få till systematik i uppföljning och utvärdering av sitt arbete kan förskolan ständigt utveckla sin verksamhet framåt. Tillsynen av fritidshemmen visar att vi i Vänersborgs kommun i allmänhet erbjuder eleverna en meningsfull fritid och rekreation enligt uppdraget och att fritidshemmen är ett bra komplement till att stärka barnens resultat i ämnena matematik och teknik. Tillsynen av grundskolorna visar att de flesta skolenheter har utvecklats, sedan 2008, till väl fungerande skolenheter. Dock finns det skolor som fortfarande har en stor utvecklingspotential. Enligt skolverkets lägesbedömning 2013 (Rapport 387) måste utbildning utvecklas till att hålla hög kvalitet. Alla barn och elever ska ges det stöd och den stimulans de har rätt till så att de har möjlighet att utvecklas så långt som möjligt oberoende av barnets bakgrund eller vilken skola de går på. Spridningen i resultat mellan elever har ökat och det finns fortfarande ett starkt samband mellan socioekonomisk bakgrund och hur elever lyckas i skolan. I de kommunala skolorna i Vänersborgs kommun visar statistiken tydligt detsamma som skolverket beskriver. Skillnaderna är stora mellan barn och elevers förutsättningar. Flickor får bättre resultat än pojkar, elever som är födda i Sverige har bättre resultat än barn som inte är födda i Sverige och elever med välutbildade föräldrar har bättre resultat än elever med lågutbildade. Utifrån ovanstående kan slutsatsen dras att likvärdigheten i Vänersborgs kommuns skolor, förskolor och fritidshem inte är inte är tillräcklig. När rektorer, förskolechefer och enhetschefer inom förvaltningen fått definiera den största utmaningen i verksamheten är måluppfyllelse den enskilt största utmaningen som man ser som chef. Även skolinspektionen pekar utifrån deras tillsyn, på att förvaltningen har en stor utvecklingspotential i att höja resultaten för eleverna. Enligt skolinspektionen finns förutsättningarna att Vänersborgs kommuns elever ska kunna prestera bättre. En del av svaret kanske finns i ett utvecklat systematiskt kvalitetsarbete för hela förvaltningen, på alla enheter. För att förstå hur vi ska kunna optimera lärandet för eleverna måste vi på ett mer strukturerat sätt samla in data, mäta, analysera och rapportera uppgifter om eleverna och deras sammanhang. En viktig del i barnen/elevernas resultat är att eleverna har det bra och mår gott i skolan, därför det viktigt att intensifiera arbetet mot olika typer av kränkningar. Andra viktiga delar som skolinspektionen lyfter upp är arbetet med att utveckla skolbiblioteken och de tidsenliga verktygen. Organisatoriska förändringar som skolinspektionen hade anmärkningar på var; (1) att tillsynen över den enskilt bedrivna pedagogiska omsorgen brister. Här kommer förvaltningen att arbeta med inrätta en tillsynsenhet som kan säkra upp att tillsynen följs enligt de föreskrifter som finns. (2) I den nya skollagen från 2011 ska det finnas en rektor för en skolenhet. Denna föreskrift anser inte skolinspektionen att vi följer då det inom centrala skolenheten finns fler än en rektor, samt att centrala skolenheten inte kan ses som en enhet då skolbyggnaderna ligger för långt ifrån varandra för att få benämnas som en skolenhet. Därför kommer förvaltningen att behöva börja göra omstruktureringar i organisationen, så att vi följer författningarnas krav. Enligt Skolverkets lägesbedömning är den framtida tillgången till lärare och förskolelärare hotad. Stora pensionsavgångar är att vänta, svenska lärare är mindre nöjda med sitt yrkesval än genomsnittet för andra EU-/OECD-länder, allt fler lärare överväger att byta yrke, studenter med goda studieresultat väljer bort pedagogiskt inriktade utbildningar, och långsiktiga prognoser spår brist på lärare och förskolelärare. Skolverkets bedömning skiljer sig inte markant från det förutspådda läget i Vänersborgs kommun. Förskolelärarnas och lärare i tidiga åren har en relativt bra åldersfördelning, men statistiken ser sämre ut för lärare i senare år. Förvaltningens strategi för att arbeta med ovanstående utmaningar är att fokusera på de tre områdena; likvärdighet, långsiktighet och kompetens. Huvudmålet för all verksamhet är; tidiga insatser och hög måluppfyllelse. För att uppnå detta krävs det ett utvecklat arbete kring analyser och att bygga en mer hållbar organisation. 10

Verksamhetsberättelse 2013 Barn- och ungdomsnämnden För att möta framtidens behov av kompetens har riktade utbildningspaket genomförts och utvecklats under 2013. Den påbörjade FIRO 1 -utbildningen för all personal har fortsatt under 2013. Nästan all personal inom grundskolan, biblioteket och musikskolan har under 2013 färdigutbildats. Under våren 2014 kommer förskolans personal att påbörja sin utbildning. Efter detta är det endast personalen på arena och fritid som inte har genomgått utbildningen. Under hösten 2013 sattes det även igång ett planeringsarbete för att starta en fortsättningsomgång gällande Lärande i arbetslivet för alla chefer i organisationen. Utbildningssatsningen kommer att fortsätta våren 2014 i syfte att utveckla analyskompetensen som grund för det egna lärandet och skolutveckling. Under 2013 gjordes även en ansökan och vi blev beviljade, till att få delta i Sveriges kommuner och landstings (SKL) Prio-satsning. Målet är att höja kunskapsresultaten i den svenska skolan. Fokus ligger på att utveckla skolans interna processer och arbetssätt för att skapa en mer lärande organisation. Under 2014 kommer två personer från förvaltningen att utbildas för att kunna stödja utvalda skolor i denna process. Utifrån skolinspektionens tillsyn har det visat sig att utvalda skolor har behov av extra stöd. 1 Firo, Fundamental Interpersonal Relations Orientation, en relationsteori 11

Verksamhetsberättelse 2013 Barn- och ungdomsnämnden PERSONAL Barn- och ungdomsförvaltningen I årsredovisningen särredovisas kulturnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Nedan ingår även kulturnämndens personal eftersom det är personalredovisning för barn- och ungdomsförvaltningen. Personalnyckeltal 2013-11-01 Kvinnor Män Totalt Jfr 2012 Barn- och Ungdomsförvaltning 863 172 1035 985 Tillsvidareanställningar 805 141 946 934 Visstidsanställningar 58 31 89 51 Antal årsarbeten, totalt * 835 166 1001 941 Uppdelning per verksamhet tillsvidareanställd personal** Nämndadministration *** 3 1 4 4 Arena och Fritid 4 17 21 22 Förskola/dagbarnvårdare 370 7 377 379 Bibliotek/allmän kulturverksamhet 11 6 17 16 Förskoleklass 25 0 25 24 Grundskola/fritidshem 357 84 441 429 Musikskola och ungdom 18 23 41 40 Särskola/fritidshem särskola 17 3 20 22 Andel heltid i % 86 89 86 86 Genomsnittlig sysselsättningsgrad 96 97 96 96 Medellöner 27 571 28 953 27 776 27 109 Medelålder 49 47 48 48 Sjukfrånvaro i % av 5,5 4,4 5,3 5,3 tillgänglig arbetstid *Här redovisas totalt antal utförda årsarbeten under året (exkl. timavlönade). Siffran stämmer inte alltid överens med siffran för antal anställda, som hämtas från ett bestämt datum (2013-11-01). **I uppdelning per verksamhet redovisas antalet anställningar, inte bara anställda, t ex inräknas tjänstlediga personer som arbetar på ett annat ställe i kommunen. Det innebär att totalt antal anställda per verksamhet är högre än det totala antalet anställda. ***Totalt i förvaltningen arbetar, utöver de 4 som redovisas under nämnd-administration, 30 personer med administration. Dessa fördelas i bokföringen på de olika verksamheterna. 12

Verksamhetsberättelse 2013 Barn- och ungdomsnämnden Antal anställda Barn- och ungdomsnämnden samt kulturnämnden hade den 1 november 2013, 946 personer tillsvidareanställda. Det är en ökning med 12 personer sedan 2012. Antalet visstidsanställda har ökat med 38 personer till totalt 89. En av anledningarna till den stora ökningen är att alla nyexaminerade lärare och förskollärare måste genomgå en legitimationsgrundande anställning på ett år innan man kan bli tillsvidareanställd. 2013 hade 22 personer en sådan anställning. Rekrytering Under 2013 har 41 tillsvidareanställda personer avslutat sin anställning inom barn- o ungdomsförvaltningen. Utav dessa 41 är hälften pensionsavgångar. Under året har det nyanställts 34 personer tillsvidare under året varav fem är anställda utifrån 2-årsregeln i LAS. I förvaltningen arbetar 32 obehöriga lärare. De obehöriga lärarna återfinns främst i åk 7-9 (11 pers.) samt modersmålslärare (10 pers.). Personalomsättning har minskat under 2013 för tillsvidareanställd personal från 7,2 % till 4,3 %, en minskning med 2,9 procentenheter. Lärarbehörigheter Från 1 juli 2011 infördes nya behörighetskrav för att anställas tillsvidare som lärare och förskollärare. Den 1 december 2013 ersattes behörighetskravet med legitimationskrav. För dem som anställts före 1 juli 2011 finns övergångsregler fram till 30 juni 2015. Från 1 juli 2015 krävs att lärare har legitimation samt behörighet för det ämne läraren undervisar i för att få ansvara för undervisning och sätta betyg. I december 2013 hade 41 % av lärarna i åk 7-9, 56 % av lärarna i åk F-6 och 29 % av förskollärarna i förskoleklass lämnat in sin legitimation. Inom förskolan har 57 % av förskollärarna lämnat in sin legitimation. Kompetensutvecklingsinsatser Vänersborgs kommun har fått statsbidrag för kompetenshöjande insatser för lärare (Lärarlyftet), för personal inom förskolan (Förskolelyftet). Under 2013 deltog 11 lärare, 16 förskollärare samt 12 fritidspedagoger i Lärarlyftet respektive Förskolelyftet. Inför 2015, då kraven på lärarlegitimation för åldersgrupp och ämnen blir tvingande, krävs fortsatta utbildningsinsatser men även organisatoriska förändringar. Karriärtjänster Länge var det enda sättet att göra karriär som lärare att lämna klassrummet och bli rektor, men regeringen tycker det är viktigt att lärare ska kunna göra karriär och samtidigt kunna fortsätta ägna sig åt eleverna och undervisningen. Därför har regeringen infört ett särskilt statsbidrag som finansierar löneökningarna för kommunerna för att inrätta karriärtjänster för särskilt skickliga lärare förstelärare. Vänersborgs kommun tilldelades statsbidrag motsvarande 10 förstelärare och dessa anställdes från läsårstart 2013. Jämställdhet/Mångfald Barn- och ungdomsförvaltningen avvaktar den kommunövergripande jämlikhetsplanen. På enhetsnivå har det arbetats med frågorna i uppföljningen av den senaste personalenkäten. Redovisning av sjukfrånvaro och rehabiliteringsarbetet Sjukfrånvaron i barn- och ungdomsförvaltningen (inom parentes hela kommunen) År 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Procent 6,4 (8,1) 6,0 (7,3) 4,7 (6,2) 5,2 (5,8) 4,8 (5,5) 5,3 (5,8) 5,3 (6,1) Antal långtidssjukskrivna över 30 dagar, inkluderar både heltids- och deltidssjukskrivna. År 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Antal 104 104 80 120 85 90 84 13

Verksamhetsberättelse 2013 Barn- och ungdomsnämnden Under 2013 är 36 % av långtidssjukskrivningarna orsakade av psykisk ohälsa och 28 % är orsakade av besvär i rörelseorganen. Resterande 36 % är fördelat på hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och flera andra sjukdomsdiagnoser. Avslutade rehabiliteringsärenden År 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Återgång i ordinarie arbete 24 50 45 57 35 97 55 Erhållit annan tjänst i 7 2 3 2 3 0 3 kommunen Varaktig sjukersättning 10 9 1 3 0 1 1 Pension 4 0 2 2 0 1 1 Slutat i kommunen 4 2 2 6 1 9 4 Totalt 49 63 53 70 39 108 64 Upprepad korttidsfrånvaro och hälsosamtal I samband med upprepad korttidsfrånvaro, 4 tillfällen under 6 månader, genomförs en rehabiliteringsutredning. Därefter får den anställde ett s.k. hälsosamtal på företagshälsovården. Hälsosamtalen är obligatoriska. Under 2013 har 59 anställda haft hög korttidsfrånvaro. Anmälningar om arbetsskador och rapporter om tillbud Anmälningar om arbetsskador År 2009 2010 2011 2012 2013 Grundskola 7 10 10 10 7 Förskola 12 6 13 12 16 Övrig 3 5 3 3 3 Totalt 22 21 26 25 26 Rapporter om tillbud År 2009 2010 2011 2012 2013 Grundskola 22 22 23 34 30 Förskola 5 9 7 12 30 Övrig 4 5 1 2 2 Totalt 31 36 31 48 62 Antalet anmälda arbetsskador är oförändrat i förhållande till 2012. Antalet rapporterade tillbud har ökat. Tillbudsrapporter används mer aktivt för att kartlägga riskområden. När det gäller anmälningar om arbetsskador är det inte någon yrkesgrupp/arbetsplats som utmärker sig. Av de 26 anmälningarna om arbetsskada är en ett färdolycksfall. Ingen anmälan om våld eller hot om våld. Av de 62 rapporterna om tillbud handlar 16 om våld eller hot om våld. Aggressiva elever är den dominerande orsaken. Personalronder Personalronder har genomförts under våren och under hösten. Innehållet för personalronderna var: Långtidssjukskrivna personer Personer med hög korttidsfrånvaro Personer i riskzonen Anmälningar om arbetsskador och rapporter om tillbud. Det systematiska arbetsmiljöarbetet Uppföljning av personalenkäten Aktuella frågor 14

Verksamhetsberättelse 2013 Barn- och ungdomsnämnden Företagshälsovård Under året förbrukades 56 % av avsatt budget för företagshälsovård. Den totala budgeten för 2013 var 617 Tkr och det förbrukades 348 Tkr. Av insatserna handlar 78 % om förebyggande arbete. Det är samtalsstöd till enskilda och till grupper. Det är även insatser av ergonom och arbetsmiljöingenjör för att förebygga ohälsa. 16 % är insatser i rehabiliteringsarbete och 7 % för organisationsutveckling och utbildning. Förvaltningens skyddskommitté Förvaltningens övergripande samverkansgrupp (FSG) tillika skyddskommitté har under året fortsatt med satsningen från 2012 med det systematiska arbetsmiljöarbetet. I februari var hela skyddskommittén på arbetsmiljöutbildning. 15

Verksamhetsberättelse 2013 Barn- och ungdomsnämnden NÄMND OCH ADMINISTRATION Årets verksamhet Nämnden består av 13 ledamöter samt 13 ersättare och ansvarar för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och pedagogisk omsorg, arena och fritid samt musik och ungdom. Målavstämning Serviceskyldighet, samverkan och effektivitet Barn- och ungdomsförvaltningen skall vara en effektiv och framgångsrik organisation präglad av kreativitet och nytänkande genom att ständigt utveckla arbetssätt och arbetsformer. Det handlar bl.a. om att ge ett gott bemötande och skapa förutsättningar för god tillgänglighet. Utifrån denna strävan har förvaltningen under 2013 fortsatt sitt arbete med att kvalitetssäkra och effektivisera rutiner, arbetssätt och arbetsverktyg, arbeta med en öppen kommunikation och en mer lättillgänglig information samt att titta över kompetensbehovet i syfte att möta framtiden. Exempelvis har förskolan arbetat med en översyn av timvikarier och har tankar att tillskapa fler pooltjänster med syfte att öka måluppfyllelsen. Ett arbete har skett i förskolan kring att förtydliga den administrativa personalens uppdragsbeskrivningar och arbeta med arbetslagsutveckling för förskolecheferna. Under 2014 kommer den administrativa avdelningen genom ett IT-verktyg att få en effektivare hantering och uppföljning av inkommande lärarlegitimationer. Detta kommer att gynna rektorerna som då får ett bättre underlag när de ska lägga sin organisation. Mellan förskolan och grundskolan har det skett en översyn i hur samarbetet kan utökas för en bättre och effektivare struktur. Exempelvis har det skett en samordning i Lokal samverkansgrupp (LSG) -beredningen mellan förskolan och grundskolan. Inom elevhälsan har det arbetats med att förkorta köerna till utredningar, till ett par kategorier har detta lyckats, men tyvärr har kön till logopederna samtidigt blivit längre. Elevhälsan har också arbetat med översyn av rutiner och tillvägagångssätt kring utredningar, för att på så sätt möjliggöra ett snabbare flöde kring dessa utredningar. Arbetet med förebyggande och främjande insatser exempelvis kompetensutvecklingsinsatser tar tid, vilket kan påverka kön initialt. Elevhälsan planerar att fortsätta arbeta vidare med översyn av rutiner och mäta utredningsgången samt tillsätta fler tjänster av psykologer och logopeder, fortsätta sin samverkan med andra utredande aktörer och fortsätta implementera barn- och elevhälsoplanen. Musik och ungdom har lyckats öka öppettiderna på ungdomshuset genom samverkan med olika aktörer. Arena och fritid kan genom en ny organisation och samverkan med föreningsliv och kommunens övriga verksamheter öka förutsättningar för en fortsatt hög måluppfyllelse. Under 2013 har det i samverkan Vänersborgs regi gjorts en projektplan för att göra stärkande insatser i bostadsområdet Torpa. Områdesutveckling Torpa (projektets arbetsnamn) är ett exempel på fungerande samarbete som kan leda till bättre service och effektivisering av den egna verksamheten. I projektet ingår barn- och ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen, kunskapsförbundet väst och regionen. Under arbetets gång har andra förvaltningar inom kommunen samt andra organisation som exempelvis SKL, kopplats på, samt att dialogen har förstärkt med boende i området, frivilliga föreningar och företagare. Barn- och ungdomsförvaltningen har fått med samtliga verksamheter till att bidra med insatser i bostadsområdet. Lokala miljömål Under 2013 har förvaltningen valt att utveckla sitt arbete kring miljömålen att även omfattas av tanken på en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar verksamhet. Enheterna arbetar mer och mer med att tänka ur samtliga tre perspektiv innan beslut fattas. Exempelvis handlar det om att källsortera, minska förbrukningen av engångsartiklar, handla ekologiskt- och kravmärkt, använda sig mer utav kommunens miljöklassade bilar, inköp av cyklar, nyttja närmiljöer vid lek, användning av modernare teknik för att exempelvis minska på pappersåtgång. Enheterna arbetar förutom detta mycket med att diskutera, resonera, inkludera, engagera, och så vidare, runt frågor kring hållbar utveckling. Cheferna på förvaltningens enheter har involverat personal och brukare/invånare/elever i frågor kring hållbar utveckling genom exempelvis att; miljö står som stående punkt på dagordningen, finns med i 16

Verksamhetsberättelse 2013 Barn- och ungdomsnämnden resultat och aktivitetsplaner, en mer systematisk miljöplan, att det resoneras, förs dialoger och diskussioner kring ämnet, att det informeras om miljöarbetet på föräldramöten samt genom speciellt utsedda/tillsatta miljöråd/miljögrupper på enheterna. På cirka 50 procent av enheterna finns idag handlingsplaner kring hållbar utveckling. Dessa synliggörs via miljöplan, miljöombud, gemensamma träffar, veckobrev och intranätet. Cirka 43 procent av enheterna använder sig utav miljöverktyg, framförallt förskola och grundskola. Grönflagg och gröncheck är verktyg som används. Generellt sett inom förvaltningen finns det ett stort intresse för hållbar utveckling. Enheterna har en stor förmåga att se helheten utifrån ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv. Skillnaden är dock stor mellan enheterna i kunskap, förståelse och engagemang. För att nå bättre måluppfyllelse krävs att vi skapar mer intresse kring frågorna. Som förslag finns att det ska vara centrala studiedagar kring alla dimensioner runt hållbar utveckling. Det finns även önskemål om att utöka fair trade arbetet som finns i kommunen, till att även omfatta varje enhet inom förvaltningen. En annan tanke är att titta över hur organisationen med hjälp av den moderna tekniken kan bli mer energieffektiva, att se över mötesforum, kommunikationsöverföring och så vidare. Ekonomiskt utfall Tkr Utfall Utfall Utfall Budget- 2011 2012 2013 diff. 2013 Summa intäkter 185 185 185 - Summa kostnader 3 469 4 331 3 927 1 111 Totalt netto 3 284 4 146 3 742 1 111 Ekonomisk analys Överskottet på 1 111 Tkr under nämnd och administration avser ej förbrukade medel ur nämndens förfogandeanslag samt lägre personalkostnader än budget. Nettokostnaden minskar med 9,8 % jämförelsevis år 2012. Nyckeltal NÄMND OCH ADMINISTRATION 2011 2012 2013 Förändring 12-13 i % Antal sammanträden 9 10 10 - Genomsnitt, timmar 4,96 5,38 5,52 3 Personalkostnadens andel av 83 73 92 *19 bruttokostnaden, % Hyreskostnadens andel av 1 1 1 - bruttokostnaden, % Verksamhetens nettokostnad/inv., kr 108 112 100-11 *) avser förändring i procentenheter Kommentar till nyckeltal Under 2013 har barn- och ungdomsnämnden genomfört tio ordinarie sammanträden. Utöver dessa har nämnden genomfört fem dialogdagar med varierande tema, där fokus varit det systematiska kvalitetsarbetet. Vidare har nämnden deltagit vid informationsdagen En resa genom barn utveckling, samt även deltagit vid seminarium med SKL om medborgardialog. Personalkostnadernas andel av bruttokostnaderna har ökat med 19 procentenheter vilket beror både 17

Verksamhetsberättelse 2013 Barn- och ungdomsnämnden på en personalkostnadsökning med ca 14 procent samt en bruttokostnadsminskning med drygt 9 %. Under 2012 fördelades vissa kostnader för förvaltningschefen till gymnasiet varför sifforna inte är fullt jämförbara mellan åren. 18

Verksamhetsberättelse 2013 Barn- och ungdomsnämnden BARNOMSORG 1-5 år Förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år Årets verksamhet I likhet med förra året, finns det i kommunen 27 kommunala förskolor, Under 2013 avvecklades Mörtvägens förskola i Vargön och Kumliens förskola har öppnat på Restad Gård. På grund av minskad efterfråga av dagbarnvårdare så har antalet under 2013 sjunkit från 20 stycken till 13 stycken. Det finns även 5 enskilda förskolor och 2 aktörer som driver enskild pedagogisk omsorg. Förskolan Nattugglan erbjuder omsorg efter ordinarie förskoletid på kvällar, nätter och helger och har erbjudit plats till alla som så önskat. En förskola i kommunen har kvällsöppet. Kommunen har också en öppen förskola som ingår i en familjecentral. Under 2013 ökade nyttjandegraden inom barnomsorgen och förskolecheferna förmedlar att vistelsetiden för de barn som har en plats på förskolan har blivit längre, vilket kan medföra en upplevelse av större tryck på förskolan. Förskolan arbetar med att få in vistelsetiderna digitalt för att kunna räkna på förändringar. Från och med höstterminen 2009 ansvarar nio förskolechefer för ca tre förskolor vardera. Förskolecheferna är indelade i tre arbetslag i syfte att samverka och stödja varandra. I varje förskolechefsarbetslag ingår en specialpedagog. Förskolechefernas arbetslag har utvecklats till att vara det stöd för varandra som var målet. Specialpedagogernas uppdrag är att stödja förskolecheferna i arbetet med barn i behov av särskilt stöd och i att implementera den reviderade läroplanen ur ett specialpedagogiskt perspektiv, utvecklats till att vara chefens stöd i arbetet med systematiskt kvalitetsarbete. Förskolans systematiska kvalitetsarbete fick positiv beröm av skolinspektionen. Den enskilda pedagogiska omsorgen har under 2013 växt i omfattning, vilket inneburit att tillsynen för verksamheterna inte har hunnits med i den omfattning som krävs. Det ansåg även skolinspektionen som tilldelade Vänersborgs kommun ett föreläggande kring detta. Förvaltningens ledningsgrupp har därför tagit ett beslut att under 2014 bygga upp en tillsynsenhet som ska säkerställa att tillsynen blir gjord. Målavstämning Kunskap Förskolecheferna gör utifrån det systematiska kvalitetsarbetet, bedömningen att de i hög grad uppfylller läroplanens mål för utveckling och lärande. Utifrån psynk-projektet har det under 2013 arbetats i åldersperspektivet 1-16 år. Detta har bland annat medfört att pedagogernas kunskap om vikten av bra överlämningsrutiner har ökat. Under året har förskolan fortsatt arbeta med projektet gränslös matematik. Inom detta projekt gjordes bland annat en kartläggning av barnens attityder till matematik. Inom förskolan svarade 290 barn i åldern 5 år. Av barnen ansåg 44 procent att matematik är svårt, 84 procent svarade att ämnet var viktigt eller mycket viktigt och 93 procent svarade att de kände sig duktiga eller mycket duktiga i matematik. Under året har även förskolan fokuserat på en fördjupad kunskap inom pedagogisk dokumentation. Detta har lett till en ökad medvetenhet hos pedagoger gällande att beskriva barns lärande. Förskolan har deltagit i ett projekt där förskolebarn under musikskolans ledning fått besöka och musicera tillsammans med äldre på kommunens äldreboenden (se sid 24). Trygghet och trivsel Kommunens förskolor ska erbjuda ett trivsamt klimat, där barn i hög grad trivs, känner sig trygga och upplever arbetsro. Förskolerektorerna arbetar, i och med sitt utvecklande systematiska kvalitetsarbete, med god måluppfyllelse inom området. Alla förskolor erbjuder fortsatt trygga miljöer och miljöerna utvecklas och förbättras ständigt i takt med värdegrundsarbetet. Förskolans lärmiljöer för barn har varit ett särskilt fokusområde. Skolinspektionens tillsyn visar på att det sker ett systematiskt värdegrundsarbete genom planerna för kränkande behandling. Planerna revideras fortlöpande enligt förordningens krav. Dock visar skolinspektionens tillsyn att planerna måste vidareutvecklas i form av att förskoleenheterna beskriver tydligare vilka åtgärder som ska ske under året i syfte att arbeta för likabehandling samt att en redovisning av utförda aktiviteter ska sammanställas. Förskolorna kommer att arbeta med detta under 2014. Skol- 19

Verksamhetsberättelse 2013 Barn- och ungdomsnämnden inspektionen påtalar att rutinen för anmälan av kränkande behandling till huvudmannen inte är helt implementerade på alla enheter, därför kommer förskoleenheterna att arbeta med detta under 2014. Under hösten 2013 genomfördes en enkätundersökning till samtliga föräldrar till barn som är 4 år i förskolan. 79 procent av föräldrarna upplevde att deras barn har arbetsro på förskolan. 97 procent av föräldrarna uppger att de känner sig lugna och trygga när sitt barn är på förskolan. Dock uppger föräldrarna i enkäten att de känner sig oroliga över stora barngrupper och minskad personaltäthet. Denna oro uppgavs även i enkätundersökningen för 2012. Pedagoger och förskolechefer strävar efter att hitta arbetsformer som gynnar barngruppen och dess behov, i syfte att utveckla varje barn. Samverkan hem och förskola Etablerade samverkansformer för att stimulera och öka föräldraengagemanget i den vardagliga verksamheten ska finnas på alla enheter. Resultaten från enkätundersökningen visar att föräldrarna i jämförelse med 2012 är mer nöjda med förskolans innehåll, personalens bemötande, barnens arbetsro och trivsel. Föräldrarna är i högre grad nöjda med helheten av förskolans verksamhet. Det är två delar som föräldrarna är lika nöjda som vid enkätundersökningen 2012 och det handlar om att föräldrarna känner sig lugna och trygga när barnen är i förskolan samt den information som ges vid utvecklingssamtalen. 95 procent av föräldrarna anser att dialogen och informationen mellan hemmet och förskolan fungerar bra eller ganska bra. Överlag är föräldrarna mycket nöjda med den verksamhet som bedrivs i kommunens förskolor. I lämnade kommentarerna framkommer en frustration över de stora barngrupperna samt att måltiderna ibland ifrågasätts, främst genom måltidernas placering över dagen samt tillgången till ekologisk mat. Det var första gången som enkäten genomfördes helt webbaserat och endast riktad till vårdnadshavare med barn i ålder 4 år. Svarsfrekvensen var mycket låg, ca 49 %. Översyn kommer att ske under året med syfte att öka svarsfrekvensen. De flesta förskolor uppger att samverkan med hemmen är ett område som går att utveckla mer. Former för utvecklingssamtalet utvecklas ständigt. Många förskolor har gjort barnen mer delaktiga i samtalet, barnen får där möjlighet att berätta om sitt lärande på förskolan. På några förskolor finns barnråd. Under 2013 togs beslut om att införa edwise inom förskolan vilket är samma lärplattform som skolan använder och ger vårdnadshavare möjlighet att följa alla familjens barn från 1-16 år i samma webportal. Arbetet med detta startar i januari 2014. Ekonomiskt utfall Tkr Utfall Utfall Utfall Budget- 2011 2012 2013 Diff. 2013 Summa intäkter 26 250 26 195 26 777 2 191 Summa kostnader 210 846 217 649 225 943-1 996 Totalt netto 184 596 191 454 199 166 195 Ekonomisk analys Barnomsorgen uppvisar ett överskott om 195 Tkr jämfört med budget. Nettokostnadsökningen är 4 % jämförelse fjolåret. Intäkterna ökade med 2 % och är högre än budget vilket till stor del beror på olika bidrag och övriga ersättningar samt arvoden för handledning m.m. ca 1 400 Tkr. För en del av bidragen krävs det en motprestation vilket visar sig som ökade kostnader. Utfallet för barnomsorgsavgifter är något lägre än budget, 169 Tkr, medan försäljning till annan kommun visar ett överskott om 430 Tkr. Momsersättning för köp av plats bidrar med 313 Tkr över budget och övriga intäkter med ca 217 Tkr. Utfallet för personalkostnader är totalt 1 627 Tkr lägre än budget där minskad semesterlöneskuld bidrar till lite drygt hälften av överskottet. Jämfört med föregående år ökar lönekostnaderna med knappt 2 % medan reell förändring är en minskning med drygt 1 % med hänsyn taget till lönerevision. Köp av huvudverksamhet ökar och ligger 4 771 Tkr över budget. Ökningen beror på volymökning med 48 % inom pedagogisk omsorg, 5 % inom enskild förskola samt 14 % i andra kommuner. Jämfört med år 2012 ökar kostnaden med 5 755 Tkr vilket motsvarar 17 % där knappt 2 % står för prisuppräkning och övrigt är volymökning. Nyttjandegraden inom verksamhet för barn 1-5 år har ökat från 91 % till 94 % och det är i genomsnitt 117 fler barn inskrivna än budget. Ökat köp av platser medför lägre kostnader 20

Verksamhetsberättelse 2013 Barn- och ungdomsnämnden på andra kostnadsslag vilket tillsammans med återhållsamhet på flera poster medför lägre kostnader för bland annat tjänster och material motsvarande 1 148 Tkr. Under året har Mörtvägens förskola avvecklats efter sommaren och Väne-Ryrs förskola startats upp under hösten. Enheterna inom barnomsorgen redovisar ett överskott med 753 Tkr. Nyckeltal BARNOMSORGEN 2011 2012 2013 Förändr. 12-13 % Personalkostnadens andel av bruttokostnaden, % 68 66 65 *-1 Hyreskostnadens andel av bruttokostnaden, % 10 10 9 *-1 Bidrag till fristående o interkom ers andel av brutto 13 15 17 *2 kostnader, % Verksamhetens nettokostnad per invånare, kr 4 994 5 179 5 330 3 Antal barn: - förskola 1 768 1 798 1826 2 - pedagogisk omsorg (familjedaghem) 150 188 215 14 Varav: - enskild förskola 189 192 201 5 - enskild pedagogisk omsorg 56 100 148 48 Andel av placerade barn, i fristående och enskild regi % 13 15 17 *2 Andel placerade barn i ålder 1 år - 5 år, % 91 91 94 *3 - Nettokostnad kommunal förskola per plats - förskola, kr 94 704 96 222 98 057 2 - pedagogisk omsorg (familjedaghem), kr 102 789 90 658 96 067 6 Avgiftstäckning kommunal förskola % 7 7 7 - *) avser förändring i procentenheter Kommentarer till nyckeltal Antalet barn avser ett genomsnitt för 12 månader. Efterfrågan på förskoleplatser är alltid lägre på hösten för att sedan öka till våren. Kostnader för bidrag till fristående/enskilda och interkommunala kostnader ökar sin andel av bruttokostnaden med ca 2 procentenheter. Eftersom mer verksamhet övergår till fristående och annan kommun så minskar personalkostnadsandelen. Antalet inskrivna barn ökade från 91 % till 94 % och det är inom enskild pedagogisk omsorg som det ökar mest medan efterfrågan på kommunal pedagogisk omsorg minskade något. Även förskolan ökar, både den kommunala och den enskilda. Antalet barn inom förskolan ökar med ca 2 % vilket även nettokostnaden per kommunal förskoleplats gör medan kostnaden för en kommunal plats inom pedagogisk omsorg ökar med 6 % vilket delvis beror på förändrad organisation. Både antalet anställda och antalet barn i kommunal pedagogisk omsorg har minskat under året. Vid årets slut fanns 13 anställda inom kommunal pedagogisk omsorg. Personalkostnaden per barn i den kommunala förskolan ökade med 2 % medan löneökningar enligt avtal påverkar med drygt 3 %. Detta beror på att förskolorna tagit emot fler barn utan att utöka personalen. Kostnaden per inskrivet barn i den kommunala förskolan och pedagogiska omsorgen var lägre än riket 2012 enligt statistik från skolverket och SCB. Även personaltätheten per barn var lägre än riket för båda verksamheterna. 21