Från breddad rekrytering till breddat deltagande 2014-11-04 Caroline Tovatt, UHR
En analys av hur lärosäten presenterar sitt arbete med lika möjligheter till högre studier
Begreppsförklaringar Breddad rekrytering - ökad rekrytering av socialt och etniskt underrepresenterade grupper vid högskolan Frånvaron av en enhetlig definition av termen ger ett utvidgat tolkningsutrymme för lärosätena när de utformar sina strategier och åtgärder i relation till uppdraget de har I Sverige och i EU har breddad rekrytering alltmer kommit att även inbegripa breddat deltagande, ökad genomströmning samt anställningsbarhet Dvs ansvar för att de studenter som antas tar sig igenom och blir anställningsbara (ungf. att studenten är väl rustad och besitter kunskaper som arbetsmarknaden behöver) Lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning (diskrimineringslagen).
Syfte och avgränsning Syftet med studien är att undersöka hur lärosätena arbetar med breddad rekrytering och lika möjligheter Studien avgränsas till hur universitet och högskolor presenterar detta arbete på webben Lärosätenas hemsidor analyseras dels utifrån tillgängliga texter/dokument och dels utifrån konkreta åtgärder och aktiviteter som ska bidra till ökat deltagande och ökad genomströmning 11 universitet och högskolor Kriterier för urval av lärosäten har varit geografisk spridning samt en variation i utbildningsinriktning och organisation
Reservationer Texterna måste inte spegla den praktik som finns på ett lärosäte Längre eller kortare i sitt arbete än vad som återspeglas i hemsideinformationen Men, lärosätenas hemsidor är en central informationskanal och hur lärosätet, utbildningarna och studentlivet presenteras i text och bild kan bidra till vilka som väljer att söka sig till ett specifikt lärosäte Rimligt är också att det finns en viss samstämmighet mellan det som står på hemsidan och det stöd som finns tillgängligt. En hemsida är inte ett statiskt dokument utan tenderar att modifieras och förändras fortlöpande
Hur tolkas uppdraget med breddad rekrytering? Lärosätets profil, befintlig studentsammansättning och potentiellt studentunderlag påverkar vilka grupper som ett lärosätes arbete med breddad rekrytering riktas mot Snedrekryteringen av kön, social- och etnisk bakgrund Demografisk spridning, heterogenitet och/eller representation av det omgivande samhället En strategi för att fylla kurserna när studentkullarna minskar En förutsättning för att skapa en excellensmiljö eller som en skyldighet att serva arbetsgivarna med en större talang- och kompetensbas
Paradoxen i den högre utbildningen Å ena sida präglas universitetsvärlden av konkurrens, rankingslistor, excellens och internationalisering Å andra sidan ska lärosätena arbeta med breddad rekrytering, breddat deltagande och lika möjligheter Här navigerar lärosätena olika: Alla är välkomna - the best and the brightest En tredje väg är att genomgående markera att excellens inte har ett kön, en hudfärg, en religiös tillhörighet eller en viss funktionalitet
Hur arbetar lärosätena?
Övergången till högre studier För att nå ut med information om utbildningar och campusliv används Youtube, Twitter, Facebook, bloggar och digitala studentdagböcker Öppet hus-dagar, möjligheten att vara student för en dag eller skugga en befintlig student Samverkansprojekt eller fadderverksamhet med grund- och gymnasieskolor Kurser som ska underlätta övergången från gymnasiet till högskolan Collegeår, en termin då blivande studenter får en introduktion till högskolestudier
Tillträde och genomströmning Lärosätena arbetar med tilltal, bilder, tillgänglighet när det gäller information till studenter Studieverkstäder (studieteknik, text, matematik, mm) Mentorskap/buddyprogram Studievägledning Nästa steg arbetsmarknad (söka jobb, starta företag, mötesplattformar med arbetsmarknaden, mentorsverksamhet) Studenthälsa Receptet?
Likabehandling och lika möjligheter De undersökta lärosätena har likabehandlingsplaner En del inkluderar social bakgrund i planen även om den sociala dimensionen inte omfattas av diskrimineringslagen. Jämställdhet, jämlikhet, mångfald, olik, normkritik, osv (numerär sammansättning och representation, lika möjligheter och maktrelationer) Etisk policy (regler om bemötande mellan individer)
Tillgänglighet I relation till tillgänglighet är lika möjligheter inte synonymt med lika stöd För en student med en funktionsnedsättning är lika möjligheter en fråga om tillgänglig information, tillgängliga lokaler och praktiska hjälpmedel i vardagen. Hemsidan (teknisk uppbyggnad, struktur, överskådlighet, begripligt språk, formgivning och läsbarhet) Praktiskt stöd - anteckningshjälp, personlig assistent, teckentolk, diktafon/fickminne, läspenna, tillgänglig kurslitteratur i form av talbok och punktskrift, rättstavningsprogram och möjligheten till kopiering. Hörslingor, anpassad tentamen, anpassade lokaler, resursrum med hjälpmedel, vilorum, mentorsstöd, kontakt med en funktionshindersamordnare och informationsträffar för studenter med ADHD, ADD och dyslexi
Konklusioner Att göra en kartläggning av befintlig studentpopulation kan vara en ingång till att tydliggöra vart fokus bör riktas i arbetet med den breddade rekryteringen och breddat deltagande. En hemsidas tilltal och formspråk sänder signaler om vilka studenter som är önskade på lärosätet. Ansvariga webbdesigner bör på varje lärosäte få ett uttryckligt uppdrag att utveckla en visuellt tilltalande OCH tillgänglig hemsida. Lärosätena bör se till att den svenska webbplatsen är lika informativ information på svenska som på engelska. Det går att samarbeta med skolor både för att locka elever till de utbildningar som är svåra att fylla och för att etablera en relation med elever som är underrepresenterade på lärosätet.
forts. konklusioner En introduktionstermin, collageår, är ett sätt att förbereda studenter för den akademiska utbildningen. Inför en högskolepedagogisk kurs för lektorerna med fokus på breddad rekrytering och breddat deltagande. Studieverkstäder som erbjuder generellt stöd till studenterna är ett konkret sätt att underlätta studenternas möte med de akademiska studierna. Se: https://kib.ki.se/node/60581 Mentorskapsprogram kan användas dels som en resurs för den nya osäkra studenter och dels som ett stöd till en student som är på väg ut på arbetsmarknaden Följ upp de studenter som inte slutför sina studier för att få mer kunskap om vilka underliggande orsaker som finns bakom en avbruten studiegång.
forts. konklusioner En ökad dialog mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden kan bidra till att göra studenterna mer anställningsbara. Alternativt urval och bedömning av reell kompetens kan vara en metod för att erkänna och stärka underrepresenterade grupper på utbildningen.
Diskussionsfrågor Vilken hjälp behöver lärosätena ha av Universitetsoch högskolerådet när det gäller arbetet med breddad rekrytering, breddat deltagande och lika möjligheter? Vad kan lärosätena gör ytterligare för att stärka lika möjligheter [tex på hemsidan eller i de befintliga stödstrukturerna]