Förslag till utvecklingsplan för en attraktiv skola, en högre utbildningsnivå och höjda kunskapsresultat

Norrtälje kommun Kommunstyrelsens ordförande Kommunfullmäktige 2015-12-31 Rapport Utredning av skolstruktur Förslag till utvecklingsplan för en attraktiv skola, en högre utbildningsnivå och höjda kunskapsresultat > med fokus på eleverna i Norrtälje kommuns kommunala grundskolor HRM Affärsutveckling AB Kompetensområdet Världens Bästa Skola

Innehåll 1. Inledning uppdraget... sid 3 2. Sammanfattning... sid 4 3. Rapportens struktur och metod... sid 5 4. Rapportens insamlade underlag... sid 6 5. Nuläge... sid 7 6. Processledning... sid 16 7. Förslag till utvecklingsplan, rekommendationer... sid 18 8. Slutsatser... sid 26 9. Avslutning... sid 26 10. Referenser... sid 28 2

1. Inledning uppdraget Norrtälje kommun arbetar aktivt med att stärka och utveckla sina skolor och har särskilt lyft fram skolan, som ett prioriterat utvecklingsområde, i den kommunala långsiktiga översiktsplanen (ÖP 2040), som bl a innehåller ett fokusområde kallat Kunskapsresultaten i skolan ska förbättras och utbildningsnivån höjas. Det här visar på den politiskt starka viljan, för utbildning och skola, i Norrtälje kommun. En hög utbildningsnivå och goda kunskapsresultat är viktiga förutsättningar för hela Norrtälje kommuns framtida positiva utveckling och konkurrenskraft i korsdraget mellan Stockholm och Uppsala inte minst. Det kan innebära att kommunen behåller sina unga medborgare över tid, att en större nyinflyttning av individer, familjer, företag och tjänster sker, utflyttare vänder åter etc. En höjd utbildningsnivå kan också innebära sundare och friskare medborgare. Under den senaste fem-årsperioden har flera oberoende utredningar indikerat att skolstrukturen i kommunen behöver ses över och förändras för att bli långsiktigt hållbar och tillräckligt konkurrenskraftig. Även kommunens revisorer har konstaterat att beslut måste fattas för en hållbar skolstruktur. Begreppet skolstruktur är för oss mångfacetterat och vi ser att många vi möter definierar ordet skolstruktur som hur skolor och skolområden ska struktureras och placeras rent fysiskt (utvecklas, slås samman eller avvecklas/stängas). I rapporten vidgar vi begreppet (skol)struktur till att också omfatta själva grunden och förutsättningarna för skolans framgång, d.v.s. uppdraget, formen, organisationen och målbilderna. Med struktur i en skolorganisation menar vi bl a ett systematiskt arbete med målfokus och analys, en effektiv organisation, god kommunikation, stabilitet och tydlighet, koordinering, samordning och en fysisk skolstruktur (var och hur skolor är placerade rent fysiskt). Kommunfullmäktige beslutade redan 2013 att en extern utredare skulle lämna förslag för en attraktiv skola (grundskola). Detta beslut verkställdes 2015 och denna rapport är resultatet av detta fullmäktigebeslut. Att genomföra en utredning innebär, förutom att samla och läsa in fakta, materiel och intervjuunderlag från olika funktioner, personer och grupper, också att lägga ett begripligt pussel av de spridda pusselbitar vi har. Det innebär att sammanställa och göra greppbart, för kloka och framför allt långsiktigt hållbara beslut för Norrtälje kommuns kommunala grundskolor. Framför allt handlar en utredning om att se vad detta pussel visar och berättar om framtida insatser och utfall, för en attraktiv och framgångsrik skola och utbildning för varje barn och elev, varje dag. I sin förlängning ser vi att kommande beslut och insatser kommer att ge Norrtälje en än mer framgångrik skola och utbildning. Med ständigt förbättrade resultat och ökad nöjdhet på alla nivåer i organisationen och kommunen. I vårt uppdrag har ingått att göra en nulägesbeskrivning, att gå igenom tidigare utredningar och rapporter samt intervjua nämndens (Barn- och skolnämnden) presidie, de fackliga parterna, kommun- och förvaltningsledningen. Vi har i uppdraget arbetat på en mer övergripande systemnivå än praktisk skol- och klassrumsnivå. 3

Vidare har vi processlett arbetet genom att förbereda och genomföra ett antal workshops, hearings och dialogseminarier med politiker, tjänstemän, lärar- och föräldragrupper samt andra berörda aktörer. Vi redovisar här uppdraget i form av en rapport med förslag till utvecklingsplan för organisationsutveckling, s.k. rekommendationer. Allt med syfte att över tid uppfylla grundskolans uppdrag, höja dess kvalitet och attraktionskraft samt nå översiktplanens (ÖP 2040) målsättningar. Rapporten är tänkt att stödja kommande beslut och inriktningar för Norrtäljes grundskolor. Begrepp som kultur, struktur och process har varit viktiga utgångspunkter i vårt arbete. Detta kopplat till de underlag vi fått ta del av från kommunen, de möten och samtal vi haft samt till skolforskning och beprövade erfarenheter från kommuner, utbildningschefer, rektorer och lärare runt om i Sverige. Vi, HRM Affärsutveckling AB, tackar Norrtälje kommun för förtroendet och det är med stort intresse och ödmjukhet vi närmat oss och genomfört utredningsuppdraget. Vi vet att det självklart inte bara finns ett svar och en sanning i detta arbete, utan denna rapport ska visa de bilder och konsekvenser som vi kunnat se, förstå och analysera. 2. Sammanfattning Utbildning och skola är en mycket viktig fråga för Norrtälje kommun och dess framtid. Att ge alla elever en likvärdig utbildning av högsta kvalitet, med rätt verktyg, som gör att de kan utvecklas optimalt och göra medvetna livs- och yrkesval, är avgörande för detta. I en kommun med stora arealer, med skolor på skärgårdsöar och i stad, är detta en utmaning att leva upp till. Vi vet att flera insatser gjorts och görs för att röna framgång i elevernas lärande, att tidigare utredningar och rapporter gjorts för att belysa utmaningarna och vi kommer i denna rapport att komplettera dessa. Den dubbla styrningen av skolan från stat och kommun ställer stora krav på Norrtälje kommun som huvudman men också på de professionella. Huvudmannen har ansvaret för en likvärdig skola, den övergripande organisationen och resurserna för utbildningen, medan målen för skolan är nationellt fastställda. Genom resursfördelning till och mellan skolor har skolhuvudmannen möjligheter att påverka förutsättningar för att alla elever ska kunna nå de nationella målen och må bra. Rektor är en nyckelspelare och har, förutom statens krav i skollag och läroplan, ett lokalt uppdrag att uppfylla kommunens olika måldokument. Det är rektor som leder och samordnar den pedagogiska verksamheten och ansvarar för elevernas kunskapsresultat och måluppfyllelse samt skolans kvalitet. Lärarna är avgörande och de som genomför arbetet med eleverna, i nära samverkan med kolleger och hemmen. Under vårt arbete har vi enligt uppdrag gjort en nulägesbeskrivning, gått igenom tidigare utredningar och rapporter, intervjuat Barn- och skolnämndens presidie, de fackliga parterna, kommun- och förvaltningsledningen. Vidare har vi processlett arbetet genom att förbereda och 4

genomföra ett antal workshops, hearings och dialogseminarier med politiker, tjänstemän, läraroch föräldragrupper samt andra berörda aktörer. I våra möten och samtal har vi också fått klart för oss att frågan om småskolornas vara eller icke vara är mycket viktig och känslig för berörda parter. Vi har inte haft i uppdrag att peka ut skolor som ska utvecklas, slås samman eller avvecklas. Däremot har vi valt att lyfta fram en idé om en modell att använda inför den typen av frågeställningar. Ett verktyg som stöd i processen till tjänstemän och politiker inför viktiga och komplexa beslut, gällande skolstruktur och resursfördelning. Efter insamling och analys ser vi att av de utvecklingsområden vi penetrerat väljer vi här att särskilt lyfta fram följande i våra rekommendationer. För att lyckas skapa en mer kvalitativ skola, en höjd utbildningsnivå med förbättrade kunskapsresultat och nöjda elever, lärare/medarbetare och vårdnadshavare behöver Norrtälje kommun: förbättra kommunikationen i alla led, från politiker och tjänstemän till rektorer, lärare, elever och föräldrar. arbeta brett med beteenden, attityder och värderingar kring synen på och vikten av utbildning och skola. stärka samsynen, tilliten och förtroendet i alla led, från politiker och tjänstemän till rektorer, lärare, elever och föräldrar. utveckla och förändra organisationen med klok förändringsledning, där förändringsledning innebär att på ett strukturerat tillvägagångssätt över tid ledsaga och samspela med individer, grupper och organisationer från ett nuläge till ett önskvärt framtida läge. förbättra och stärka organisationens olika gränssnitt, d.v.s. mellan politik och förvaltning, förvaltning och verksamhet (skolor), förvaltning/verksamhet/politik och hemmen. fatta beslut om en långsiktigt hållbar fysisk skolstruktur förbered, planera för och kommunicera skolors utveckling, sammanslagning eller avveckling. Tala klarspråk. Utöver dessa utvecklingsområden ser vi också följande nyckelfaktorer för skolans framgång: att stärka ledarskapet i alla led, inte minst rektors roll och funktion att lyfta fram lärarna höja läraryrkets status och attraktionskraft att ha höga förväntningar i alla led att enas om skolans mål med kontinuitet och långsiktighet 3. Rapportens struktur och metod Utredningsarbetet är ett direkt uppdrag från kommunfullmäktige i Norrtälje kommun och rapporten är i första hand skriven för dess politiker samt barn-och utbildningsförvaltningens tjänstemän. Vår ambition är att rapporten ska vara lättläst och begriplig. 5

Utredningsrapporten ger inledningsvis viss bakgrundsinformation för att skapa förförståelse för läsaren. Därefter tittar vi in på nuläget och de processer som arbetet genomgått. Avslutningsvis lämnar vi våra rekommendationer över utvecklingsområden utifrån det givna utredningsuppdraget. Rapportens rekommendationer är tänkta att ligga till grund för politikernas kommande långsiktiga beslut för en bättre grundskola i Norrtälje kommun. Vår arbetsmodell för utredningar bygger på Kyléns och Burells Sju-stegsmodell. En modell för effektiva och framgångsrika utredningar, som i korta drag delas in i följande steg: Uppdrag 1. Bakgrund för att klargöra fokus i utredningen 2. Inriktning för att styra upp arbetet Råjobb 3. Detaljplanering för att hitta rätt 4. Insamling för att spegla verkligheten 5. Sammanställning för att få överblick Resultat 6. Analys och konsekvensbeskrivning för att tolka och förstå 7. Slutsats för att få fram beslut Avslut Som avslut på uppdraget lämnas denna rapport, måndagen den 4 januari 2016, till kommunstyrelsens ordförande Ulrika Falk. Efter avslutat uppdrag sker en gemensam utvärdering av uppdraget i sig. Vi vill här också passa på att betona vikten av att det i ett kommande utvecklingsarbete behövs en mycket stor medvetenhet om förändringsprocesser, både lokalt på skolorna, centralt på förvaltningen och i nämnden samt hos elever, föräldrar och medborgare. Detta innebär bland annat att samtliga involverade görs medvetna om och engagerade i de processer, som ryms inom ramen för ett långsiktigt positivt förbättringsarbete. Värdeord är då kommunikation, öppenhet och tydlighet i alla led. 4. Rapportens insamlade underlag Det insamlande bakgrundsmaterialet har bestått av rapporter/utredningar, enkäter, intervjuer och olika möten och dialoger med flera parter. Dessa har varit: tidigare utredning/granskning av barn- och skolnämnden, Öhrlings PriceWaterCooper/ Komrev, 2005 tidigare utredning/granskning av skola och barnomsorg samt dess yttrande, KPMG, 2013 intern utredning, anpassning av skollokaler, 2006 intern utredning, Kvalitetsöversyn i grundskolan, 2012 underlag kring pågående utvecklings- och förbättringsarbeten inom grundskolan underlag till beslutsfattare från medborgare, Kvalitet i skolan med andra ögon, 2012 yttrande angående lokalbehov, kulturskolan i Rimbo 2015 intervjuer med ett 40-tal politiker (gruppledare för samtliga partier samt nämndledamöter i Barn- och skolnämnden), tjänstemän, rektorer och fackliga företrädare tre workshops med politiker och tjänstemän 6

tre hearings med lärare och skolledare i Hallstavik, Norrtälje och Rimbo tre dialogseminarier med vårdnadshavare i Hallstavik, Norrtälje och Rimbo enkät till samtliga lärare och skolledare kompletterande möten och samtal underlag från Skolverket underlag från Skolinspektionen litteratur om framgångsrika skolor och skolkommuner Utifrån dessa underlag har vi påbörjat arbetet med att försöka se ett nuläge som Norrtäljes kommunala grundskolor befinner sig i. 5. Nuläge Vi definierar en nulägesbeskrivning som att visa på en nulägesbild samt en sammanställning av olika, tidigare och aktuella, underlag och förutsättningar för den kommunala grundskolan i Norrtälje. Den statliga och kommunala styrningen (skollag, läroplan, författningar, översiktsplan mm) är givetvis också en del av ett nuläge (förutsättningar), som grundskolorna har att förhålla sig till och arbeta utifrån. Det är vad vi läst, hört och sett som bildar grunden till det nuläge vi presenterar. Tidigare utredningar Vi har gått igenom tidigare externa utredningar, genomförda av Komrev/Öhrlings PriveWaterhouseCoopers 2005 samt KPMG 2013. Här under en sammanställning av dessa. Utredning 2005, Komrev/Öhrlings PriveWaterhouseCoopers Uppdrag: att granska barn- och skolnämndens styrning av skolorganisationen mot en ekonomi i balans med utgångspunkt i Hallstaviksområdet. Bakgrund: ett minskande elevunderlag samt tecken på ett ineffektivt resursutnyttjande. (Vår anmärkning: Den övergripande revisionsfrågan då var huruvida skolresurserna användes på ett effektivt sätt.) Sammanfattning, av kommunens revisorer: Genomgången av nämndens beslut tyder på att en anpassning av verksamheten till de ekonomiska förutsättningarna inte kommer att vara tillräckliga för att få en ekonomi i balans 2005. Flera möjliga besparingsförslag som tagits fram av förvaltningen har inte tagits av nämnden. Nämnden tycks undvika att fatta svåra beslut genom att hänvisa till ytterligare utredningar eller lägga besparingar på ett mera generellt plan. Nämndes agerande indikerar stor beslutsvånda och framskjutande av beslut. Effekten av vidtagna åtgärder har fått mycket liten effekt under 2005. Våra kommentarer: Detta var en utredning som mest berörde ekonomi och lokaler, inte så mycket kvalitet i skolans utbildning och organisation. Barn- och skolnämndens svårigheter att fatta beslut lyftes då upp och det kan vi fortfarande känna igen till vissa delar, inte minst kring några skolors utveckling, sammanslagning alternativt avveckling/stängning. Vi kan också känna igen att utnyttjandet av befintliga resurser och kompetenser bör kunna bli effektivare. Mer om detta i våra rekommendationer. 7

Utredning 2013, KPMG Uppdrag: KPMG har av Norrtälje kommuns revisorer haft i uppdrag att granska ledning, styrning och verksamhet av verksamhetsområdet skola och barnomsorg inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde. Bakgrund: Förskolan och skolan i Norrtälje kommun har utvecklats positivt inom flera områden de senaste åren. Vi bedömer att nuvarande organisation ger ändamålsenliga möjligheter till att ta ett samlat grepp över det aktuella verksamhetsområdet i Norrtälje kommun, men vi tror också att detta kräver en kraftfull och genomtänkt ledning av hela verksamheten. Sammanfattning: KPMG:s rapport redovisade ett antal identifierade förbättringsområden där utredaren då särskilt framhöll: Organisationen skall präglas av en helhetssyn. Förhållningssätt och synsätt är det viktigaste för att utveckla en verksamhet med god kvalitet, fokus på varje barn/elev och en helhetssyn på verksamheten. Kommunen behöver fatta beslut om den framtida skolstrukturen för att möjliggöra och skapa förutsättningar för fortsatt positiv utveckling av undervisningskvaliteten. Det krävs mod att fatta beslut! Förbättringsarbete kring förvaltningens ekonomi- och verksamhetsstyrning bör fortsätta och förfinas. Det krävs bättre budgetdisciplin främst inom grundskolan. Vi finner att det pedagogiska ledarskapet behöver få ökat utrymme. Det är därför viktigt att en effektivisering av administrationen ger rektorerna möjlighet att i större utsträckning bedriva det pedagogiska ledarskapet. Informationskanalerna bör utvecklas och samordnas. Kommunen bör överväga att upprätta uppdragsbeskrivningar för alla sina strategiska chefer. Det behövs en långsiktig strategi för att klara ledarskapsförsörjningen i framtiden. Ledningsfunktionen inom förvaltningen behöver ytterligare tydliggöras bl a avseende verksamhetschefernas roll och funktion och de biträdande rektorernas ställning i organisationen. Ledningsstrukturen behöver fortlöpande anpassas. Nämnden föreslås intensifiera sitt utvecklingsarbete avseende det systematiska kvalitetsarbetet. Oavsett hur ledningsorganisationen formeras centralt, vid enheter och skolor är det viktigt att ledningen uppträder med samsyn och med budskap som inte tolkas på olika sätt beroende på vem som framför dem. Behov finns att utveckla ledningsgruppernas arbetssätt och arbetsformer liksom samverkansformerna på främst lokal nivå. Nämndens uppgift att prioritera verksamheter, besluta om inriktning och fördela resurser kräver god insikt om verksamheternas resultat i fråga om hur man lyckats uppnå fastställda mål. Det är positivt att verksamheterna på ett mer aktivt sätt börjat arbeta med metoder för uppföljning och utvärdering. Våra kommentarer: I denna utredning, och framför allt i förslagen till nämnden, har vi sett flera utvecklingsområden som fortfarande är högaktuella och av mycket stor vikt för att kunna skapa en framgångsrik skola med hög kvalitet, med fokus på elevernas utveckling och utbildning. För en del av dessa utvecklingsområden pågår idag insatser inom förvaltningen och på skolorna och en del områden behöver påbörjas. Mer om detta i våra rekommendationer. 8

Intern utredning 2012, Kvalitetsöversyn i grundskolan 2012 Inom ramen för vårt arbete har vi också tagit del av en gedigen intern utredning som genomfördes av Barn- och utbildningskontoret under andra halvan av 2012. Vi väljer här att också referera till Mats Ekholm, professor emeritus och f.d. generaldirektör vid Skolverket och Myndigheten för skolutveckling, som på förfrågan en tid efter utredningen bl a skrev att Det underlag som finns är helt tillräckligt för att Norrtälje ska kunna ta ställning till vilken framtida utformning som förskolor och skolor ska ha. Här under finns Barn- och utbildningskontorets förslag till kvalitetssatsning i grundskolan, där det föreslogs att: en kraftsamling görs i den kommunala grundskolans organisation som frigör resurser för alla elever för att möta de krav som uttrycks i skollag och läroplan. en konsekvens av kraftsamlingen blir en stängning av följande skolor: Singö skola, Herrängs skola, Skebo skola, Söderbykarls skola, Björkö-Arholma skola och Närtuna skola. Stängningen sker till läsåret 2014-15, d.v.s. under sommaren 2014. samtliga lärartjänster och fritidspedagogtjänster behålls i organisationen. ekonomisk förstärkning ges för att genomföra en landsbygds- och skärgårdssatsning som möjliggör att följande skolor kan fortsätta drivas: Grisslehamns skola F-3, Vätö skola F-3, Rånäs skola F-6 och Köpmanholms skola F-3. I denna satsning ingår även en utredning och försöksverksamhet rörande digitalt lärande. De förutsättningar Barn- och utbildningskontorets hade och avsåg var: ämnesbehöriga lärare i alla ämnen för alla elever lokaler, utrustning och skolbibliotek garanterad undervisningstid särskilt stöd, studiehandledning, studie- och yrkesvägledning och elevhälsa pedagogisk ledning lärartätheten ska bli mer likvärdig näringsriktiga skolmåltider Medborgare med anknytning till de ovan nämnda skolorna inkom med en skrift som ett kompletterande beslutsunderlag ( Kvalitet i skolan med andra ögon ). Där bemöter man Barn- och utbildningskontorets förslag till kvalitetssatsning 2012. Processen, efter förvaltningens/utredningens dialogmöten med medborgare under hösten, blev sedan sådan att det i december 2012 kallades till ett extra arbetsutskott, där ärendet skulle behandlas inför Barn- och skolnämndens sammanträde senare samma månad. Troligen skulle beslut fattas i Barn- och skolnämnden i december för att sedan tas i kommunfullmäktige i början av 2013. Det blev dock inte möjligt att uppnå politisk enighet i frågan och ärendet utgick från föredragningslistan. Det blev således inte några beslut tagna kring utredningsförslagen i kvalitetsöversynen. Våra kommentarer: I möten och samtal upplever vi en bitter eftersmak av denna process och vi hör många som fortfarande väntar på tydliga hållbara beslut kring framför allt småskolorna. Politikernas agerande indikerar stor beslutsvånda och framskjutande av beslut., skriver en tidigare rapportförfattare. För att komma till långsiktigt hållbara beslut behövs nu under 2016 väl grundade beslut, politiskt mod och vilja i frågan. 9

Aktuella fakta Vi har också tagit del av uppgifter för grundskolan (Barn- och utbildningsförvaltningen), varav här är några, per augusti 2015: 27 fysiska grundskolor 4 611 elever 323 lärare (tillsvidareanställda) 15 rektorer lärartäthet: variation om 5-21 elever/lärare, genomsnitt 12,5 elever/lärare på kartan här under ses kommunala grundskolor och elevantal per sista augusti 2015 Resultat Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Öppna jämförelser Vi har gått igenom en del ( skol- )resultat för Norrtäljes grundskolor över tid för att se hur man placerar sig i några nationellt årligt återkommande kommunjämförelser. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har under snart 10 år genomfört sina s.k. Öppna jämförelser för Sveriges grundskolor, där kommunen kan jämföra resultat och resursindikatorer på kommunnivå. Skolans resultat beskrivs utifrån slutbetyg, ämnesprov och 10

omvärldskunskap och resurserna utifrån uppgifter om kostnader och personal. Sedan 2012 har elevenkäten Elevernas syn på undervisning också ingått som en del i Öppna jämförelser. Syftet är att ge en översiktlig bild av resultaten i skolan, både nationellt och för respektive kommun. Politiker, tjänstemän, skolledare och lärare kan använda rapporterna för att fördjupa sin analys om skolans resultat och diskutera olika åtgärder för förbättringar. På så sätt kan Öppna jämförelser användas som underlag för att systematiskt styra verksamheten mot en högre och bättre kvalitet. Det här tror vi kan leda till större framgång för Norrtäljes grundskolor. Norrtäljes grundskolor har under de senaste åren haft en trend mot bättre (sammanvägt) resultat/ranking. Den bröts dock 2013, men var 2015 åter på väg mot högre höjder, om än från en låg nivå. Vi ser det som viktigt att använda dessa resultat för att fördjupa analysen och förståelsen för skolans resultat och diskutera åtgärder för förbättringar. Det gäller framför allt hos politiken och tjänstemännen, på övergripande nivå. Varför blev det som det blev när vi gjorde som vi gjorde? År Sammanvägt värde/resultat 2015 131 2014 214 2013 211 2012 131 2011 180 2010 214 2009 247 Tabell: Norrtälje kommuns grundskolors placeringar i SKL:s Öppna Jämförelser 2009-2015. Ju lägre värde/siffra ju bättre resultat, 1-290. Skolinspektionens tillsyn 2015 Skolinspektionens tillsyn innebär regelbunden granskning av all skolverksamhet i hela landet, för att se att lagar, regler och läroplaner följs. Målet är att bidra till alla elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Skolinspektionen genomförde vårterminen 2015 tillsyn av Norrtälje kommun och dess skolformer. Tillsynen avsåg det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom bl a förskoleklass och grundskola. I sitt beslut efter tillsynen inleder inspektionen med att eleverna i Norrtälje kommun sedan 2005 haft lägre samlade kunskapsresultat än riket i stort. Man skriver vidare att resultaten vid några tillfällen varit i nivå med genomsnittet i riket och att det här innebär att allt för många elever i kommunen gått ut grundskolan utan att ha inhämtat de kunskaper som behövs. En förutsättning för att elever ska kunna få en utbildning av hög kvalitet är att lärarna, rektorerna och huvudmannen tillsammans genomför ett systematiskt kvalitetsarbete som syftar till att utveckla utbildningen, och därmed ger eleverna bättre förutsättningar att utveckla kunskaper och värden. Det är huvudmannens ansvar att se till att skapa goda förutsättningar för skolornas utvecklingsarbete. I detta arbete ingår att informera sig om vilka behov som finns i skolorna, identifiera eventuella brister och vidta åtgärder. 11

Det är framför allt brister i det systematiska kvalitetsarbetet på skol- och huvudmannanivå man pekar på och där även en del förutsättningar saknas för detta arbete. Även utredningen som genomfördes av KPMG 2013 pekar på detta. Norrtälje kommun behöver således ta ett samlat grepp om skolverksamheten och vidta åtgärder som har betydelse för kunskapsresultaten och en hög kvalitet i utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet som är grunden för att identifiera åtgärder för ökad måluppfyllelse behöver förbättras på alla nivåer i organisationen. Skolinspektionen skriver vidare att huvudmannen också saknar tillräckliga möjligheter att göra bedömningar kring sambanden mellan resursfördelningen och grundskolans måluppfyllelse på ett systematiskt sätt. I och med detta saknas de facto möjligheter att fördela resurserna till grundskolorna utifrån elevernas behov och förutsättningar, vilket innebär att huvudmannen inte tar sitt fulla ansvar för att säkerställa att utbildningen är likvärdig för eleverna. Norrtälje kommun redovisade därefter sitt svar till Skolinspektionen och arbetar idag aktivt med bl a det systematiska kvalitetsarbetet på alla nivåer samt kring resursfördelningen. Värt att notera är att dessa insatser påbörjades läsåret innan Skolinspektionens tillsyn, vilket visar att Norrtälje som huvudman redan sett vad som behöver åtgärdas och förbättras. Detta bl a som ett led av KPMG:s tidigare utredning 2013. I sitt svar till inspektionen beskriver Norrtälje bl a det projektarbete som pågått sedan läsåret innan och som har syftet att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet inom samtliga skolformer, på flera nivåer. Ett arbete som utmynnat i en modell, på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå, där man systematiskt och dokumenterat planerar, genomför, följer upp, analyserar och förbättrar. Skolornas pedagogiska bokslut är en annan produkt av detta utvecklingsarbete, där skolornas samlade pedagogiska bokslut ger huvudmannen sitt övergripande pedagogiska bokslut. Utifrån det vi läst, sett och hört sker idag ett fortsatt aktivt arbete, på förvaltningen och ute på skolorna, kring det systematiska kvalitetsarbetet och resursfördelningen, med avsikt att ge förbättrade kunskapsresultat för eleverna. Skolinspektionens skolenkät Det finns fler nationellt jämförande mätningar som görs kontinuerligt och vi har också tittat på Skolinspektionens Skolenkät för höstterminen 2014 (då Skolenkäten för hösterminen 2015 ännu inte var är publicerad under vårt arbete). Skolenkäten används för att samla in synpunkter från elever, föräldrar och den pedagogiska personalen, som ett underlag inför bedömningen av skolan. Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor och kommuner som ingår i Skolinspektionens regelbundna tillsyn följande termin. Under ett år besvarar ca 100 000 personer Skolenkäten. Det sammantagna totala enkätresultatet för alla skolenheter i varje enkätomgång baseras inte på ett slumpmässigt, nationellt representativt urval och bör därför inte jämställas med ett riksgenomsnitt. Det bör dock betonas att resultaten baseras på ett mycket stort underlag, vilket borgar för att resultaten ändå ger en god tendens på nationell nivå. Skolinspektionens skolenkät (Norrtälje kommun) höstterminen 2014 Vårdnadshavare i förskoleklass har lägre svarsvärden än riket i stort, förutom kring delaktighet, inflytande och trygghet, där man svarar högre (bättre). 12

För elever i årskurs 5 är svarsvärdena totalt sett genomgående något lägre än för rikets övriga respondenter. På ett av frågeområdena (om ordningsregler) ligger man högre (bättre) än övriga elever i riket som besvarat enkäten. Även för elever i årskurs 8 är svarsvärdena genomgående något lägre än för rikets övriga respondenter. I personalenkäten svarar personalen högre på samtliga frågor, än övriga riket, förutom på frågorna om det pedagogiska ledarskapet (rektors pedagogiska ledarskap) och utveckling av utbildningen (rektors agerande kring denna utveckling). I vårdnadshavarenkäten för grundskolan svarar de lägre på samtliga frågor, än i övriga riket, förutom på frågorna om en avgiftsfri skola. Sammanfattningsvis tyder det på att elever och vårdnadshavare tenderar att skatta sin upplevelse av skolan något lägre än genomsnittet i riket, medan lärarna tenderar att skatta sin upplevelse av skolan något högre än genomsnittet i riket, undantaget kring bilden av rektor. Ekonomi Förutom de statliga kraven från skollag och läroplan finns grundförutsättningar i personal, ekonomi och lokaler för verksamheten och grundskolorna. De tre senaste åren har Norrtäljes kommunala grundskolor i sig gjort underskott och de närmaste åren väntar kostnadsbesparingar på drygt 50 Mkr, på en total budget för Barn- och Skolnämnden (2016) om 994,4 Mkr. Det blir en utmaning att förbättra verksamheten, höja utbildningsnivå och kunskapsresultat, samtidigt som ekonomin pekar neråt. Det är då som analyser och förbättringsarbete blir desto viktigare. Vi ser här att grundskoleverksamheten totalt sett, även förvaltningen centralt, behöver genomlysa sina insatser (kostnader, investeringar, arbetssätt och input-output) och effekterna av desamma samt att en mycket god controlling kommer att behövas, i allt från ekonomiska till pedagogiska mått. Att man allt mer värderar och analyserar de resultat och värden man ser och därefter justerar. Vi kan också se, likt tidigare utredningar, att grundskolorna totalt sett har en överkapacitet på lokaler, vilket ger stora kostnader. Dessa lokalytor är ojämnt fördelade i kommunen vilket är vanligt i kommuner med stora arealer. Frågan behöver bearbetas. Parallellt med detta hör vi också flera röster som önskar klarspråk och tydlighet kring beslut, oavsett om dessa fattas utifrån ekonomiska, personella, demografiska eller politiska ramar. Aktiva utvecklingsområden Inom barn- och utbildningsförvaltningen och på grundskolorna sker idag ett antal utvecklingsinsatser, som ska leda till en bättre utbildning och skola. Detta bl a som led i tidigare utredningars och rapporters förslag. Här under exempel några pågående insatser som ska främja en fortsatt god skolutveckling: Röda-tråden-seminarier, från förskola till vuxenutbildning, som vänder sig till politiker och ledare inom förskola och skola. Stärka ledarskapet: framtagande av strategier för framgång, ledarskapsutvärderingar och analyser, kvalitetsdialoger med rektor-verksamhetschef-förvaltningschef, verksamhetschef och skolstrateg i coachande samtal med rektor 13

Det systematiska kvalitetsarbetet ( SKA ): på tre nivåer: klassrum-skola-förvaltning, pedagogiska bokslut med uppföljning och analys för förbättring Elevhälsan: övertagande och omorganisering till en effektivare stödorganisation Kommunövergripande strategiska projektet Norrtälje lär mer Digitalt lärande Forskningsseminarier: tillgängliggöra relevant forskning för utvecklingsarbete i skolan Skolutvecklare som forskar och stödjer grundskolornas arbeten Bedömningsseminarier (betyg) Learning study (lärare som tillsammans utvecklar undervisningen för elevernas lärande) Läs- och Matematiklyft, statliga satsningar genom Skolverket Den dubbla styrningen En realitet idag är att skolan som organisation styrs från både stat och kommun. Denna dubbla styrning märks kanske tydligast i rektors roll, där både kommunen (fullmäktige, nämnd, utbildningschef etc) och staten (i form av skollag, läroplaner, författningar, Skolverket, Skolinspektionen, Utbildningsdepartement etc) ställer olika krav och förväntningar. Rektors komplexa uppdrag innebär också att vara pedagogisk ledare, som ska genomföra det nationella utbildningsuppdraget, genom att arbeta utifrån de förutsättningar som huvudmannen (kommunen) ger. Här ser vi en av de stora framgångsnycklarna för en bättre utbildning och skola rektor som tydlig pedagogisk ledare. Bild: Den dubbla styrningen från stat och kommun. Inspirerad av Lärarförbundet 2013. 14

Bild: Rektor och den framgångsrika skolan. Inspirerad av Höög och Johansson, 2014. Begreppen likvärdig utbildning och huvudman Begrepp som är väsentliga att förstå i skolsammanhanget är likvärdig utbildning och huvudman. Med en likvärdig utbildning menas att elevers möjligheter att nå goda studieresultat inte ska bero på bakgrund eller vilken skola de går i. Kommunen ska erbjuda skolor med god och jämn kvalitet och ska kompensera de elever som behöver extra stöd av olika slag. Detta ställer stora krav på kommunens politiker och tjänstemän. Begreppet huvudman beskrivs i skollagen som: Kommuner som juridisk person är huvudman inom skolväsendet och kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ enligt kommunallagen. Det innebär att fullmäktige har det yttersta ansvaret för att den kommunala förskolan, skolan och vuxenutbildningen har den kvalitet och de resurser som krävs för att uppfylla nationella mål och genomföra utbildningen enligt de krav som ställs i skollagstiftningen.. Förutom en systematisk uppföljning av kunskapsresultaten och de sociala miljöerna är, som vi nämnt tidigare, resursfördelningen ett mycket viktigt verktyg för huvudmannen att styra verksamheterna. Genom resursfördelningen till och mellan skolor har skolhuvudmannen möjligheter att påverka förutsättningar för att alla elever ska kunna nå de nationella målen och må bra. Om framgångsrika skolkommuner Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), en arbetsgivarorganisation för alla kommuner, landsting och regioner, genomförde 2009 ett nationellt projekt kallat Framgångsrika skolkommuner. Här ville man försöka fånga framgångsfaktorer hos kommuner som över tid lyckas väl med sin utbildning och sina skolor. Projektet kunde se ett antal gemensamma faktorer hos dessa kommuner, nämligen att framgångsrika skolkommuner: 15

1. har bra ledare 2. lyfter fram kompetenta lärare 3. har höga förväntningar 4. tar reda på hur det går 5. har fungerande relationer 6. har tydlig ansvarsfördelning 7. fångar upp elever med svårigheter 8. har enats om skolans mål Inom ramen för de processer, möten och samtal vi haft kan vi se att dessa faktorer också lyfts upp i hög grad. Vi återkommer till dessa i våra rekommendationer längre fram i rapporten. Jämförande kommuner Som jämförelser har vi också tagit del av andra liknande arbeten och utredningsrapporter, som gjorts i svenska kommuner de senaste åren. Se referenser sist i rapporten. Processledning För att ytterligare lära och lyssna in nuläget för grundskolan har vi också genomfört och processlett ett antal möten och dialoger med olika berörda parter. Mer om detta i nästa avsnitt av rapporten, Processledning. Avslutningsvis vill vi trycka på den goda vilja och samsyn som råder i Norrtälje, från politiskt och tjänstemannahåll, om vikten av utbildning och skola. Detaljerna i detta behöver givetvis arbetas fram på flera nivåer, men samtliga parter har en stor vilja och enighet kring att skolan alltid måste vara högprioriterat, oavsett politisk majoritet. Kommunens Översiktsplan 2040 befäster detta i skrift. 6. Processledning Som ett led i utredningen gav beställaren oss i uppdrag att genomföra processledning genom att förbereda och genomföra ett antal dialogseminarier med politiker och tjänstemän samt föräldragrupper och andra berörda aktörer. Konkret bestod dessa samtal och möten i: intervjuer med ett 40-tal politiker (gruppledare samt nämndledamöter från Barn- och skolnämnden), högre tjänstemän, rektorer och fackliga parter tre workshops med politiker och tjänstemän tre lärarhearings på tre orter tre dialogseminarier med vårdnadshavare på tre orter 16

Bild: Utredningens aktiviteter under hösten 2015. Från dessa möten och dialoger kan vi se en hel del gemensamma nämnare och röda trådar: enighet och samsyn om vart man vill med Norrtäljes kommunala grundskolor, fokus på målbild och uppföljning samt ständiga förbättringar behoven av starka och tydliga ledarskap hos politiker, tjänstemän och rektorer en betydligt bättre kommunikation, inte minst med hemmen en öppenhet och transparens, i alla led att frågan om småskolorna hanteras samt de skolor som inte fungerar tillfredställande en kontinuitet och långsiktighet i målbilder, insatser och utvecklingsarbeten att låta rektor fokusera på att vara en pedagogisk ledare och därmed minska administrationen för denne att höja lärarnas status och kompetenser att arbeta strategiskt med kompetensförsörjning av lärare, ordna boende etc att höja nivån på skolornas arbetsmiljö, inte minst med moderna flexibla lokaler och utrustning att överbrygga glappet och övergången mellan förskolan och grundskolan att tala klarspråk kring utveckling, sammanslagning och nedläggning av skolor Flera av de synpunkter och tankar som kommit från de vi mött går väl i linje med vad organisationsteorier och praktiken/verkligheten säger om goda och friska organisationer och skolor. De arbetsprocesser vi genomfört under hösten har slutligen kokats ner till något vi valt att kalla för rekommendationer, för en attraktiv skola, en höjd utbildningsnivå och högre kunskapsresultat. Dessa följer i nästa avsnitt. 17

7. Förslag till utvecklingsplan, rekommendationer Utifrån det vi läst, hört och sett har vi valt att lägga upp våra rekommendationer på flera plan, med start på systemnivå och avslut i några mer praktiska utvecklingsområden för en framgångsrik utbildning och skola. Allt med fokus och sikte på elevernas bästa utbildning och skola, för deras och Norrtälje kommuns framtid. Detta har varit beställarens uppdrag. Vi är också medvetna om att det idag pågår utvecklings- och förbättringsarbeten på centralt håll och ute på skolorna. Tillsammans med dessa insatser har vi en förhoppning om att våra rekommendationer framöver ska ge näring åt att skapa en mer attraktiv och kvalitativ grundskola i Norrtälje, med en höjd utbildningsnivå och förbättrade kunskapsresultat. Vi har valt att i detta avsnitt lägga fram de rekommendationer vi ser som särskilt viktiga. Därefter följer några områden vi också ser behöver utvecklas. Vi börjar med att utgå från begreppen kultur, process och struktur, vilka vi ser som avgörande för ett optimalt och långsiktigt förbättringsarbete i en (skol)organisation. Med kultur menar vi rådande beteenden, attityder och värderingar såsom öppenhet, tillit, samverkan, lagarbete, samsyn, ledning, styrning, uppföljning samt synen på (vikten av) skola och utbildning. Med processer menar vi en planerad och sammanhängande uppsättning av framgångsrika aktiviteter, som upprepas i tiden, mäts och förbättras. Processerna omvandlar insatta resurser till goda prestationer och resultat och utgör förbättringar i och för organisationen. En slags förmåga till självförnyelse och förbättringsarbete. Med struktur i en organisation menar vi ett systematiskt arbete med målfokus och analys, en effektiv organisation, god kommunikation, stabilitet och tydlighet, koordinering, samordning och fysisk skolstruktur (som skolors utveckling, sammanslagning eller avveckling). Utifrån dessa tre huvudteman (på systemnivå) har vi formulerat och valt att särskilt lyfta fram några utvecklingsområden. Utvecklingsområden som sedan behöver specificeras, planeras, genomföras, utvärderas och analyseras i ett systematiskt kontinuerligt kvalitetsarbete. Utvecklingsområden där Norrtälje kommun tydligt måste ange ansvar, tidsperspektiv och förväntade utfall och effekter. Det måste vara full fokus och kontinuitet på dessa områden för att de ska kunna omsättas i positiva utfall, d.v.s. en mer attraktiv grundskola med en höjd utbildningsnivå och förbättrade kunskapsresultat! Kultur 1. En kulturförflyttning behöver göras inom skolan i Norrtälje. Det innebär bl a ett brett aktivt arbete med beteenden, attityder och värderingar om vikten av utbildning och kunskap i alla led, horisontellt och vertikalt, från politiker, tjänstemän, skolor, hem, ort/bygd till näringsliv och lokal media. 18

Ex på aktiviteter och processer: Arbeta med signalsystemen ute på skolorna. Vad signalerar skolan om målbilden? etc Marknadsför utbildning och skola regelbundet i flera kanaler, inåt som utåt. För dialog och diskussion över tid, internt som externt, kring vikten av utbildning och skola. Arbeta med kulturen och det som sitter i väggarna. 2. Förbered och planera långsiktigt för att bygga samsyn, tillit och förtroende mellan politik, förvaltning och verksamhet (grundskolorna) samt med hemmen. Tillit och förtroende mellan politiker och skolans tjänstmän och rektorer, samt mellan hem och skola, är avgörande nycklar för ett framgångsrikt arbete. Ex på aktiviteter och processer: Stärk ledarskapen i flera led. Utöka rektors ansvar, mandat och det pedagogiska ledarskapet. Arbeta för ett nära och gott samarbete med huvudmannen. Skapa återkommande mötesplatser i alla led, kring utbildning och skolkultur. Skapa återkommande medborgardialogmöten, t ex kring Bålbro/Långsjö, småskolorna, Lommarskolan. Skapa rutiner för denna typ av dialogmöten. Process 3. För att utveckla skolorganisationen behövs erfaren och kompetent förändringsledning. Med förändringsledning menar vi att genom ett strukturerat tillvägagångssätt ledsaga och samspela med individer, grupper och organisationer från ett nuläge till ett önskvärt framtida läge. Vi ser ett mer långsiktigt förändringsperspektiv som avgörande för framgång. Att öka organisationens och skolornas förmåga till självförnyelse och förbättringsarbete är en synnerligen viktig process. Ex på aktiviteter och processer: Använd kompetent förändringsledning i arbetet med den fysiska skolstrukturen. Använd kompetent förändringsledning i det systematiska förändringsarbetet. Skapa effektiva och produktiva ledningsgrupper, team och arbetslag. 4. Ett gediget arbete behöver fortlöpande genomföras för att stärka organisationens olika gränssnitt, d.v.s. mellan: o politik och förvaltning o förvaltning och verksamhet (grundskolor) o förvaltning, verksamhet, politik och hemmen Här föreslår vi att en genomlysning sker av både nämnden och förvaltningen samt hur samverkan mellan dessa fungerar. Detta bör ske återkommande. Genomlysningarna bör kunna visa på områden för förbättring, utveckling och effektivisering. Ex på aktiviteter och processer: Arbeta för att stärka samsyn, tillit och förtroende i alla led. Tydliggör ansvar och befogenhet hos funktioner och ledare. 19

Låt genomlysa Barn- och skolnämnden samt Barn- och utbildningsförvaltningen och deras samverkan. Stärk och tydliggör rektors roll som pedagogisk ledare. Minska dennes administrativa uppgifter. Struktur 5. Många av de vi mött och det vi läst lyfter fram kommunikation som en avgörande faktor för att förbättringar ska ske och bestå. Därför lyfter vi upp en långsiktigt hållbar kommunikation, internt och externt, om Norrtälje kommuns och styrdokumentens målbilder. Ex på aktiviteter och processer: Lär om och hur kommunikation bör fungera i en organisation. Använd kompetenserna hos bl a kommunikationsavdelningen kring analoga och digitala kanaler för att kontinuerligt kommunicera om skolan och utbildning. Kommunicera och visualisera vision, målbilder på grundskolorna, på förvaltningen, utåt etc. 6. Vi förstår också att det är av mycket stor vikt att det fattas beslut om en långsiktigt hållbar fysisk skolstruktur, d.v.s. vilka skolor som eventuellt ska utvecklas, slås samman eller avvecklas. Detta utifrån att flera skolor under årens lopp funnits med i olika förändringsdiskussioner, inte minst kring nedläggning av små skolor. Flera tjänstemän, föräldrar och även politiker påtalar en trötthet i att det varit politiskt käbbel och långbänk kring dessa frågor och att det är dags för hållbara beslut. Klarspråk helt enkelt. Vi ser att denna fråga i sig inte kommer att ha så stor påverkan huruvida kvaliteten och attraktiviteten för Norrtäljes kommunala grundskolor överlag ökar och förbättras, d.v.s. en högre utbildningsnivå och ökade kunskapsresultat. För att politiker i nämnden och/eller fullmäktige ska kunna fatta väl grundade beslut tror vi att Norrtälje snarast tar fram och använder sig av ett slags Norrtäljemodell, likt ett filter som besluten måste passera innan beslut fattas. Kring en skolas framtid skulle då värdering och analys först göras utifrån ex v: o lagkrav o läroplanskrav o barnperspektivet o undervisnings-, kunskaps och pedagogiska mått/perspektiv o Skolinspektionens rapporter o medarbetar- och kundperspektiv (elev, vårdnadshavare) o ekonomiska mått/perspektiv o regionala- och/eller landsbygdsperspektiv o eventuellt andra aspekter och perspektiv Ex på aktiviteter och processer: 20

Nämnd och förvaltning utser en styrgrupp som organiserar och förbereder ärenden kring skolstrukturen enligt en fastställd Norrtäljenorm, för kommande väl grundade beslut. En reell utmaning när det gäller skolplanering och fysisk skolstruktur är huruvida det finns förutsättningar att behålla och utveckla en skola, trots litet och vikande elevunderlag. Det finns flera faktorer man måste ta hänsyn till: ett gott och utvecklande pedagogiskt klimat, formella krav på undervisningens genomförande utifrån lagstiftning och läroplaner, demografiska faktorer, rimlig restid, trygghet, skolans roll och funktion i området etc. Allt detta måste vägas samman på lokal nivå i dialog på politikernivå, med lärare och skolledning, med föräldrar och medborgare. Förutom en systematisk uppföljning av kunskapsresultaten och de sociala miljöerna är resursfördelningen ett mycket viktigt verktyg för huvudmannen att styra verksamheterna. Genom resursfördelningen till och mellan skolor har skolhuvudmannen möjlighet att påverka förutsättningar för att alla elever ska kunna nå de nationella målen och må bra. Det handlar här om politiska prioriteringar och beslut, för vilket både klokskap och mod behövs. När det gäller småskolor, d.v.s. elever med få elever, finns många åsikter och tankar, både från professionellt håll, vårdnadshavare, politiker, media och andra. Vi upplever det som ett slags argumentationskamp där diskussionerna ibland går heta kring att eventuellt utveckla eller avveckla en skola. Vi har läst rapporter och utredningar om småskolor och även varit i kontakt med Skolverket och Skolinspektionen. Så länge en skola presterar en likvärdig utbildning med goda kunskapsresultat har staten inga större synpunkter i sig. Kommunen (huvudmannen) har dock ytterligare ett utmanande ansvar att förse samtliga skolor och alla elever med likvärdiga förutsättningar, ekonomiska resurser samt att följa den skollag och läroplan som finns. Hur liten kan då en skola vara egentligen? Skolinspektionen menar att allt för små grupper ställer allt större krav på lärarens kompetens och förmåga, men fungerar verksamheten och eleverna presterar goda kunskapsresultat har Skolinspektionen generellt inte några synpunkter. Undervisningen måste följa lagstiftningens krav och ingen jämförande statistik förs över små skolor respektive större skolor i landet. Skolinspektionen menar, liksom vi, att det i sig inte finns några större pedagogiska och kvalitetsmässiga fördelar med allt för små skolor, men samtidigt går det inte att sätta en siffra på elevantalets storlek. Nyare forskning menar att det är när lärare tillsammans med lärarkolleger får möjlighet att analysera och utvärdera sin egen undervisning som elevernas resultat förbättras. Att som lärare i vardagen få diskutera sin undervisning och arbeta tillsammans utifrån långsiktighet, systematik och fokus i det kollegiala samtalet. Ett sådant arbete sker bäst på skolor med många lärare. Vi tror också att en stor utmaning, både nu och än mer framöver, är att rekrytera och inte minst behålla behöriga och kompetenta lärare till allt för små skolor. Om argument emot en skolas avveckling/nedläggning Som vi tidigare nämnt finns det gott om argument för och emot en skolas avveckling (nedläggning/stängning). Exempel på argument som förs fram kring en skolas avveckling kan passa in under följande rubriker: 21

Individ små undervisningsgrupper och en individanpassad undervisning Närhet för att föräldrarna ska få ihop vardagen samt att eleven finns i kända sociala mönster. Trafiksäkerhetsaspekter. Ortens/bygdens överlevnad folk flyttar härifrån, ingen flyttar hit, den lokala opinionen, sysselsättningsaspekter, fastigheters värden Tiden Restider med eller utan skolskjutsar anses negativt, särskilt för mindre barn. Trygghet för såväl elever som lärare i den lilla skolan Om argument för en skolas avveckling/nedläggning På liknande sätt, som när man tittar på argumenten varför man väljer att behålla och utveckla en skola, kan man studera argument varför man väljer att avveckla eller slå samman en skola/ skolor. Några rubriker är då vanligen: Demografiska faktorer elevunderlaget urholkas. Allt färre elever på skolan. Ensamarbetsplats för läraren inte attraktivt ur arbetsmiljö- och kompetensutvecklings aspekter. Ger färre impulser och dynamik. Högre krav på en likvärdig utbildning och likvärdig social fostran. Svårare och mindre attraktiv skolledningsfunktion avstånd mellan skolledning och skola. Omoderna lokaler vilka ställer krav på stora nysatsningar samtidigt som elevunderlaget anses allt för litet för att kunna motivera en sådan investering. Problematiskt att tillhandahålla elevvårdsinsatser och andra stöd t ex skolbibliotek och idrottshall. Svårigheter att möta upp de formella behörighetskraven svårt att tillgodose olika kompetenskrav. Svårt att hitta lärare som kan undervisa åldersblandat med hög kvalitet. Svårigheter att rekrytera behöriga lärare inte attraktivt för lärare, framför allt inte för yngre/nyutbildade lärare. En skola med få elever är mer sårbar vad gäller kvalitet. Upp- och nergång i elevflöden, det fria skolvalet, kraven på behörighet hos lärare, elevers behov av särskilt stöd och tillgång på elevhälsa och skolbibliotek är faktorer som får större effekter på en liten skola, än på en större där man har mer flexibilitet i personalgrupp och ekonomi. Som vi tidigare nämnt måste politiska avvägningar göras utifrån ett ansvar för helheten. Ett av målen bör vara att minimera t.ex. lokalkostnader till förmån för mer pengar till pedagogisk verksamhet för eleverna. För all personal, föräldrar och elever behöver Norrtäljes politiker ta ställning till om alla, några eller någon av småskolorna ska finnas kvar eller inte. Ett beslut om framtiden för dessa skolor måste ske så snart möjligt och då utifrån en systematisk arbetsgång, modell. Idag finns oro och spekulationer om framtiden som kan leda till att lärare slutar, elever presterar sämre resultat, föräldrar väljer andra alternativ o.s.v. Om ställningstagandet blir att dessa skolor ska finnas kvar, behöver även beslut fattas om organisation och organisering samt vilken budget dessa skolor ska få över tid. Någon form av regional- /landsbygdsstöd kommer troligen att behövas. Besluten behöver planeras och kommuniceras enligt fastställd aktivitets- och tidplan till samtliga intressenter. Detta framfördes även i Barnoch utbildningsförvaltningens översyn 2012. 22

Bild: Illustration av en tänkt Norrtäljemodell. Exempel på rubriker med perspektiv och aspekter som måste beaktas då man granskar en skola, för en eventuell utveckling, sammanslagning eller avveckling/stängning. Slutligen behöver olika val göras för beslutsfattande och realisering. Detta ligger på politikerna. Bild: Faktorer och processer som skapar framgång i en skolorganisation över tid. Våra sex rekommendationer i yttersta cirkeln. Ytterligare utvecklingsområden för en kvalitativ och framgångsrik skola Förutom de rekommendationer vi valt att särskilt lyfta fram och fokusera på här ovan finns det självklart fler områden med faktorer för en framgångsrik utbildning och skola i Norrtälje kommuns grundskolor. Kring dessa pågår redan en del utvecklingsinsatser, men vi vill här betona vikten av dessa. 23