Yttrande över lokaliserings- och lämplighetsprövningar utanför detaljplanelagt område för fastigheten Laggarebo 1:3

SP4 BESLUTSFÖRSLAG Yttrande över lokaliserings- och lämplighetsprövningar utanför detaljplanelagt område för fastigheten Laggarebo 1:3 Kommunstyrelsen föreslås besluta: Ansökan avstyrks då fastigheten ligger inom grönområde klass 1. 2014-06-02 Tom Andersson Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag 2014-06-03 Morgan Hjalmarsson Datum Kommunalråd Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2014/KS0066 216 (3/2014) Programområde: 2 Handläggare: Richard Mattsson, tfn 033 35 84 90 Datum/avdelningschef: 2014-05-15 / bh

Sida 1(1) 2014-06-16 Dnr 2014/KS0066 216 Samhällsplaneringsavdelningen Richard Mattsson Ert Dnr BN 2014-000232 Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över lokaliserings- och lämplighetsprövningar utanför detaljplanelagt område för fastigheten Laggarebo 1:3 Ansökan avstyrks då fastigheten ligger inom grönområde klass 1. Kransmossen har höga samt mycket höga naturvärden. Området har höga frilufts- och rekreationsvärden, samt höga och mycket höga bevarandevärden. Området har därför klass 1 i grönområdesplanen vilken är den högsta klassen som anses som oersättlig och har ett mycket stort värde för hela kommunen. KOMMUNSTYRELSEN Tom Andersson Kommunalråd Bengt Himmelmann Samhällsplaneringschef POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Kungsgatan 55 WEBBPLATS boras.se E-POST boras.stad@boras.se TELEFON 033-35 70 00 vx FAX 033-35 32 00

SP5 BESLUTSFÖRSLAG Yttrande över planbesked för ändring av detaljplan för del av Centrum, Vulkanus 15 Kommunstyrelsen föreslås besluta: Skrivelse avges enligt upprättat förslag. 2014-06-02 Tom Andersson Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag 2014-06-03 Morgan Hjalmarsson Datum Kommunalråd Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2014/KS0361 214 Programområde: 2 Handläggare: Jonas Hallberg, 8442 Datum/avdelningschef: 2014-05-19 / bh

Sida 1(1) 2014-06-16 Dnr 2014/KS0361 214 Avd: Samhällsplanering Handläggare: Jonas Hallberg Ert Dnr: BN2014-671 Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över planbesked för ändring av detaljplan för del av Centrum, Vulkanus 15 Sökanden vill bygga två våningar med bostäder på befintliga byggnader på fastigheten Vulkanus 15. En utökning av bostäder i centrum är en positiv utveckling och följer tankegångarna i Borås Stads vision, Borås 2025. Förslaget innebär bostäder i en del av centrum som i dagsläget har en begränsad del bostäder, vilket är positivt och ökar underlaget för handel. Hela kvarteret Vulkanus är i dag planlagt för industriändamål vilket inte överensstämmer med dess nuvarande användning, något som försvårar bygglovshandläggningen. Hela kvarteret Vulkanus bör därför tas med i detaljplanen. Om det finns behov av att göra avsteg från Borås Stads parkeringsnorm ska detaljplanen antas av Kommunfullmäktige. Plankostnadsavtal som reglerar detaljplanens kostnader samt tillhörande utredningar ska upprättas för fastigheten Vulkanus 15. Kostnader för resterande delar tas ut i planavgifter i framtida bygglov. Kommunstyrelsen är positiv till att Samhällsbyggnadsnämnden prövar möjligheten att upprätta detaljplan för kvarteret Vulkanus KOMMUNSTYRELSEN Tom Andersson Kommunalråd Bengt Himmelmann Samhällsplaneringschef POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Kungsgatan 55 WEBBPLATS boras.se E-POST boras.stad@boras.se TELEFON 033-35 70 00 vx FAX 033-35 32 00

SP6 BESLUTSFÖRSLAG Uppdrag att utreda geohydrologi inom Viared Västra Kommunstyrelsen föreslås besluta: Skrivelse avges enligt upprättat förslag. 2014-05-27 Tom Andersson Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag 2014-05-28 Morgan Hjalmarsson Datum Kommunalråd Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2010/KS0435 214 Programområde: 2 Handläggare: Jonas Hallberg, 8442 Datum/avdelningschef: 2014-05-21 / bh

Sida 1(1) 2014-06-16 Dnr 2010/KS0435 214 Avd: Samhällsplanering Handläggare: Jonas Hallberg Samhällsbyggnadsnämnden Uppdrag att utreda geohydrologi inom Viared Västra Utbyggnaden av industriområdet Viared Västra pågår. Centralt i området finns en mosse som omges av framtida industrimark. Kommunstyrelsen ger Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag utreda den geohydrologiska situationen för att bedöma ev ytterligare utökning av industrimarken. KOMMUNSTYRELSEN Tom Andersson Kommunalråd Bengt Himmelmann Samhällsbyggnadschef POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Kungsgatan 55 WEBBPLATS boras.se E-POST boras.stad@boras.se TELEFON 033-35 70 00 vx FAX 033-35 32 00

SP7 BESLUTSFÖRSLAG Yttrande över samrådsunderlag vindkraftsprojekt Hedared Kommunstyrelsen föreslås besluta: Skrivelse avges enligt upprättat förslag. 2014-05-27 Tom Andersson Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag 2014-05-28 Morgan Hjalmarsson Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2013/KS0295 370 Programområde: 2 Handläggare: Monica Lindqvist, tfn 7322 Datum/avdelningschef: 2014-05-19 / bh

Sida 1(1) 2014-06-16 Dnr 2013/KS0295 370 Avd: Samhällsplanering Handläggare: Monica Lindqvist Ert Dnr 551-42517-2013 Länsstyrelsen Västra Götalands län Miljöskyddsenheten Yttrande över samrådsunderlag vindkraftsprojekt i Hedared (Länsstyrelsens diarienummer 551-42517 -2013) För att få god kunskap om ärendet har företaget Gamesas vindkraftplaner tidigt kommunicerats intern. För ett drygt år sedan sändes det dåvarande kunskapsunderlaget på internremiss till Miljö & konsumentnämnden, Samhällsbyggnadsnämnden, Fritid & folkhälsonämnden, Kulturnämnden, Tekniska nämnden samt Stadsdelsnämnd Väster. Svaren vid detta tidiga skede gav inte några indikationer på negativa konsekvenser av påverkan på området. Ärendet med det mer gedigna kunskapsunderlaget har nu sänts på ny intern remiss till Miljö & konsumentnämnden och Samhällsbyggnadsnämnden. Miljö- och konsumentnämnden har beslutat att föreslå Kommunstyrelsen att avvakta med beslut till dess att begärda kompletteringar av ansökan inkommit. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att avstyrka remissen. Nämnden fokuserar sitt yttrande kring hur verken kommer att upplevas visuellt genom sin påverkan på landskapsbilden. Samhällsbyggnadsnämnden anser att utredningen har tagit hänsyn till de synpunkter som nämnden tidigare framfört inför val av fotopunkter och redovisning av landskapsbild. De framtagna fotomontagen visar att verken framför allt kommer att vara synliga från högt belägna utsiktspunkter och öppna landskapsrum, dock bedöms inte verken skada landskapets värden på dessa platser. Samhällsbyggnadsnämnden anser att folkopinionen inte får tillräckligt stort utrymme i beslutsunderlaget samt att de framtagna fotomontagen inte visas ur en rättvisande vinkel eller är tagna under olika årstider. Det finns ingen antagen vindkraftsplan och nämnden anser att inga beslut om vindkraftsparker bör göras innan en sådan är beslutad. Kommunstyrelsen kan inte varken tillstyrka eller avstyrka i dagsläge, men vill påtala vikten av kompletterande handlingar i enlighet med Miljöförvaltningens skrivelse till Länsstyrelsen, främst kompletterande fågelstudier samt konsekvensbeskrivning av eventuella kumulativa effekter med planerad intilliggande vindkraftpark. KOMMUNSTYRELSEN Ulf Olsson Kommunstyrelsens ordförande Bengt Himmelmann Samhällsplaneringschef POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Kungsgatan 55 WEBBPLATS boras.se E-POST boras.stad@boras.se TELEFON 033-35 70 00 vx FAX 033-35 32 00

Samhällsbyggnadsnämnden Eva-Marie Larsson REMISSVAR 2014-05-15 1 (1) 2014/SBF0038 Kommunstyrelsen Remiss avseende tillståndsansökan enligt e miljöbalken 16 kap 4 med anledning av planeradd vindkraftpark i Hedaredd Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0295 Nämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att avstyrka remissen. Nämndens yttrande Länsstyrelsen har skickat enn remiss till Borås Stad angående tillståndsansökan om en vindkraftsanläggning för 8 verk utanför Hedareds tätort. Samhällsbyggnadsnämnden fokuserar sitt yttrande kring hur verken kommer att upplevas u visuellt genom sin påverkan på landskapsbilden. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser attt utredningen har tagitt hänsyn till de synpunkter nämnden tidigare framfört inför val av fotopunkter och o redovisning av landskapsbilden. De framtagna fotomontagen visarr att verken framför alltt kommer vara synliga från f högt belägna utsiktspunkter och öppna landskapsrum. Samhällsbyggnadsnämnden anser dock att folkopinionen inte fått tillräckligtt stort utrymme i beslutsunderlaget samt att dee framtagna fotomontagen inte visas ur en rättvisande vinkel eller är tagna under olika årstider. Det finns ingenn antagen vindkraftsplan och nämnden anser att inga beslut om vindkraftsparker bör göras innan en sådan är beslutad. Protokollsanteckning Förvaltningens förslag är attt tillstyrka remissen. Per Månssonn föreslår att nämndenn ska avstyrka remissen då folkopinionen inte fått tillräckligt stort utrymme i beslutsunderlaget, de framtagna fotomontagen inte visas ur en rättvisande vinkel eller är tagna under olika årstider samt att det inte heller finns någon vindkraftsplan. Inga I beslut om vindkraftsparker bör tas innan en sådan är beslutad. Ordföranden ställer förslagen f mot varandraa och finner att nämnden beslutar enligt Per Månssons förslag. SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Per Månsson Ordförande Rita Johansson Förvaltningschef

Datum 2014-04-25 Dnr 2013-1112 Sida 1(2) Linda Björnberg, 033-35 30 26 linda.bjornberg@boras.se Länsstyrelsen i Västra Götaland Miljöskyddsenheten 403 40 Göteborg Prövning enligt miljöbalken, Vindkraftspark Hedared Lst. Dnr: 551-42517-2013 Sökande: Gamesa Energy Sweden AB Fastigheter: Hedared 2:7, 1:3, 1:4, 1:18, Töllsjö-Slätthult 4:1, 1:32 samt Risa 1:11. i Borås Stad och Bollebygd kommun. Ärendet Gamesa Energy Sweden AB har lämnat en ansökan till Länsstyrelsen om tillstånd för uppförande av vindkraftverk på fastigheterna Hedared 2:7, 1:3, 1:4, 1:18, Töllsjö- Slätthult 4:1, 1:32 samt Risa 1:11 i Borås Stad och Bollebygd kommun. Miljöförvaltningen i Borås Stad bedömer att ansökan och Miljökonsekvensbeskrivningen behöver kompletteras med följande information: 1. En tabell som redogör för vilket vindkraftverk som är placerat på respektive fastighet. 2. En karta över hur Gothia Vind AB:s planerade verksamhetsområde Älmåsa ligger i förhållande till vindpark Hedared. 3. En karta som visar planerade verksplatsytor för varje verk och hur dessa förhåller sig till de ytor med naturvärden som identifierats, t ex. vid verk H8 som gränsar till område med naturvärde. 4. Kungörelsen, bilaga 4, avser ett annat vindkraftsprojekt än Hedared. Vänligen komplettera med rätt kungörelse. 5. Eftersom att effektreducering används för att klara bullerriktvärderna behöver även den minskade effekten på elproduktionen redovisas 6. En redovisning av vilket syfte det tilltänkta naturreservatet Västgöta Fjällar ska ha. På vilket sätt kommer vindkraftspark Hedared att påverka syftet med naturreservatet? 7. Kompletterande fågelstudier avseende lommar och rovfåglar. Kontroll av tjärnar och flygvägsstudier har enbart utförts några dagar i juni månad. Fler kontroller utspridda under säsongen behövs för att kunna utesluta häckning av smålom och eventuell återetablering av rovfågel som tidigare häckat i området. Ytterligare studier av flygstråk för smålom och rovfåglar som häckar i det omgivande landskapet behövs för att kunna bedöma påverkan. I vilken mån området nyttjas för födosök eller passage till och från fiskesjöar behöver klarläggas. Miljöförvaltningen POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Sturegatan 42 WEBBPLATS boras.se E-POST miljo@boras.se TELEFON 033-35 30 00 FAX 033-35 30 25

Datum 2014-04-25 Dnr 2013-1112 Sida 2(2) 8. Konsekvensbeskrivning av kumulativa effekter för fågellivet saknas. Även om ingen exakt placering av verk inom verksamhetsområde Älmåsa finns tillgänglig kan man förhålla sig till området och antal placerade verk. 9. Hur säkerställs att de skyddsåtgärder man anger gällande värdefulla miljöer i MKB sid 50 åtföljs i byggfas? Kommer ytor att avgränsas/snitslas av för markarbeten påbörjas? Skyddsavstånd anges för tre områden (ID 2, 3 och 4) medan minsta skyddszon för område 1 samt trädridå kring våtmarker, bäckar och sumpskogar saknas. De angivna skyddsåtgärderna är allmänt hållna och behöver preciseras. 10. Kabelförläggning över Nolån planeras ovan mark i befintlig ledningsgata. Om dessa åtgärder påverkar vattendraget behöver teknik och tidpunkt för planerade arbeten klargöras. Följande frågor önskar Miljöförvaltningen även få svar på: A. I miljökonsekvensbeskrivningen, sidan 50, beskrivs att väg över våtmark kommer att anläggas utan diken. Miljöförvaltningen undrar om det är klarlagt vart, gärna inritat på karta, som väg över våtmarker kommer att anläggas. B. Har försvarsmakten informerats om de reviderade placeringarna av vindkraftverken sedan de fick möjlighet att yttra sig över projektet 2013. Försvarsmakten vill, enligt remissvaret, ha en ny remiss om verken flyttas mer än 30 meter. (Se bilaga 11). C. Kommer förnyad kontakt tas med de personer och organisationer som bidragit med kunskap till skrivbordsstudien av fågelfaunan för att samla in aktuella uppgifter om senaste årets noteringar? Övrig information/kommentarer: Gamesa behöver uppdatera informationen om vindkraftverkens placeringar i Vindbrukskollen, då fler vindkraftverk än de åtta som bolaget söker för är inlagda där. I Miljökonsekvensbeskrivningen, punkt 4, står det att tillståndsprövande myndighet är Miljöprövningsdelegationen i Kalmar län och Länsstyrelsen i Kronobergslän är tillsynsmyndighet. Miljö- och konsumentnämnden är medveten om att det hela bör röra sig om en felskrivning. Framöver kan Miljö- och konsumentnämnden i Borås ha synpunkter på föreslagna villkorsformuleringar. Linda Björnberg Miljöinspektör Yttrandet har lämnats med stöd av delegationsordning fastställd av Miljö- och konsumentnämnden.

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-05-05 Dnr 2013-1112 Sida 1(5) Linda Björnberg, 033-35 30 26 linda.bjornberg@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Ansökan om tillstånd för etablering av Vindkraftpark Hedared Yttrande till Kommunstyrelsen (Dnr 2013/KS0295) Verksamhetsutövare: Gamesa Energy Sweden AB, Solna Strandväg 78, 171 54 Solna Fastigheter: Hedared 2:7, 1:3, 1:4, 1:18, Töllsjö-Slätthult 4:1, 1:32 samt Risa 1:11. i Borås Stad och Bollebygds kommun Sammanfattning Gamesa Energy Sweden AB ansöker om tillstånd att få uppföra och driva en vindkraftsanläggning med tillhörande infrastruktur som tillfartsvägar, fundament och elnätsanslutningar i ett område som omfattas av fastigheterna Hedared 2:7, 1:3, 1:4, 1:18, Töllsjö-Slätthult 4:1, 1:32 samt Risa 1:11. Anläggningen omfattar fastigheter i både Borås Stad och Bollebygds kommun. Vindkraftsparken benämns i ansökan som Vindkraftspark Hedared. Huvudalternativet för etableringen innefattar en anläggning om åtta vindkraftverk med en installerad kapacitet på upp till 5 MW vardera och med upp till 192 meters totalhöjd. De planerade vindkraftverken planeras att ha en maximal navhöjd på upp till 120 meter och en rotordiameter på upp till 144 meter. Den årliga elproduktionen som produceras blir som mest 96 GWh, vilket motsvarar hushållsel för cirka 19 200 villor/radhus. Tillståndsansökan, inklusive en miljökonsekvensbeskrivning, har av Länsstyrelsen remitterats till Kommunstyrelsen i Borås Stad. Kommunen ska i sitt yttrande tidigt informera Länsstyrelsen om man avser tillstyrka eller avstyrka ansökan. Miljö- och konsumentnämnden har i sin tur fått ärendet på remiss från Kommunstyrelsen. MKB-processen har lett till att vindkraftverk fått andra placeringar än vad som planerades i ett tidigt skede dels på grund av andra intressen i området och dels på grund av hänsyn till ett biotopskyddat område. Miljöförvaltningen anser att ansökan behöver kompletteras med bland annat ytterligare fågelinventeringar innan beslut om tillstyrkan eller avstyrkan kan fattas. Miljöförvaltningen POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Sturegatan 42 WEBBPLATS boras.se E-POST miljo@boras.se TELEFON 033-35 30 00 FAX 033-35 30 25

Datum 2014-05-05 Dnr 2013-1112 Sida 2(5) Förslag till beslut Miljö- och konsumentnämnden beslutar att föreslå Kommunstyrelsen att avvakta med beslut till dess att begärda kompletteringar av ansökan inkommit. Ärendet Ansökan Gamesa Energy Sweden AB ansöker om tillstånd att nordväst om Hedared få uppföra och driva en gruppstation med åtta vindkraftverk med en installerad kapacitet på upp till 5 MW vardera och med upp till 192 meters totalhöjd. Vindkraftsparken benämns i ansökan som Vindkraftspark Hedared. Anläggningen kommer att vara placerad i både Bollebygds kommun och Borås Stad. De planerade vindkraftverken planeras att ha en navhöjd på upp till 120 meter och en rotordiameter på upp till 144 meter. Som alternativ utformning föreslås åtta mindre vindkraftverk på samma platser, men med en installerad kapacitet på upp till 2,5 MW vardera och med en totalhöjd på upp till 150 meter. Anläggningens totala installerade effekt blir därmed som högst 40 MW och den årliga elproduktionen blir som mest 96 GWh, vilket motsvarar hushållsel för cirka 19 200 villor/radhus. Bolaget har lämnat ett antal förslag till villkor för verksamheten. Tillståndsansökan, inklusive en miljökonsekvensbeskrivning, har av Länsstyrelsen remitterats till Kommunstyrelsen i Borås Stad. Kommunen ska i sitt yttrande tidigt informera Länsstyrelsen om man avser tillstyrka eller avstyrka ansökan. Miljö- och konsumentnämnden har i sin tur fått ärendet på remiss från Kommunstyrelsen. Miljö- och konsumentnämnden är i rollen som tillsynsmyndighet även remissinstans direkt till Länsstyrelsen. I det ärendet har förvaltningen begärt vissa kompletteringar och tydliggöranden av ansökan, se vidare nedan. Området De fastigheter som berörs av ansökan är Hedared 2:7, 1:3, 1:4, 1:18, Töllsjö-Slätthult 4:1, 1:32 samt Risa 1:11. Fyra av de åtta verken placeras inom Borås Stad. Ingen bebyggelse är belägen inom projektområdet. Närmsta bostadshus ligger ca 730 meter från närmsta vindkraftverk. Närmsta tätorter är Hedared och Töllsjö. I Borås Stads eget framtagna dokument Förutsättningar för att bygga vindkraft i Borås ligger den aktuella parken inom område 3, där Bollebygds kommun önskar stor restriktion. Bollebygds kommun har därefter gjort ett tematiskt tillägg till ÖP 02 som bedömer delar av området som lämpligt för vindkraftsetablering. Området omfattas inte av någon detaljplan. I Borås Stads översiktsplan (ÖP06) utpekas delar av området för den planerade vindkraftsparken som ett stort opåverkat område. Delar av projektområdet, som ligger i Bollebygds kommun, berör även riksintresse för naturvård. Inom det området

Datum 2014-05-05 Dnr 2013-1112 Sida 3(5) är dock inga vindkraftverk placerade. I övrigt berörs inga riksintressen för kulturmiljövård, Natura 2000 eller friluftsliv. Vägledande för placeringen har varit topografin och vindförhållandena på platsen. Andra styrande faktorer har varit den dominerande vindriktningen och avstånd till bostäder, naturvärden och fornminnen. Det har även eftersträvats att i första hand placera verken på höjder då vinden där kan utnyttjas maximalt. Styrande för placering har även varit att undvika fornlämningar och höga naturvärden. Projektområdet är ca 6 km 2 stort och består i huvudsak av brukad barrskog. En stor del av området utgörs av kalhyggen. Över hela projektområdet förekommer några våtmarker och sjöar, där Västra Valsjön är en av de större. Enligt beräkningar så ligger vindens årsmedelvärde inom området 6,6-7 m/s på 103 meters höjd. Sökandens beskrivning av miljökonsekvenser Ljud och skuggor Gamesa har gjort beräkningar på hur ljud och skuggor kommer att påverka de boende i omgivningen. Beräkningarna visar att Naturvårdsverkets riktvärden för buller på 40 db(a) inte överskrids. Vindkraftverken kommer att skugga några fastigheter mer än Boverkets riktlinjer på 8 timmar per år eller 30 minuter per dag. I dessa fall kommer sökanden att vidta skuggreducerande åtgärder för verken vid den störningskänsliga bebyggelsen. I Bollebygds kommun planerar Gothia Vind en vindkraftsetablering, Älmåsa, vilken ligger 1-2 km väster om vindpark Hedared. Den etableringen är i ett så tidigt skede att Gamesa gör bedömningen att det är svårt att beräkna eventuella kumulativa effekter av ljudet. Landskapsbild Anläggningen kommer att påverka landskapsbilden. En siktbarhetsanalys är utförd som visar att anläggningen kommer att vara synlig från 4,6 % av ytan i området. Närmsta bostad ligger 734 meter från ett av vindkraftverken. Den bostaden kommer även, enligt siktbarhetsanalysen, att kunna se 7-8 vindkraftverk. För att åskådliggöra hur intrycket av vindkraftverken påverkar landskapet har ett antal fotomontage tagits fram. Naturvärden En naturvärdesinventering har genomförts inför framtagandet av ansökan. Fyra områden med värdefulla miljöer identifierades, vilka är en blandbarrskog och tre bestånd av gammal granskog. En av skogarna bedömdes vara nyckelbiotop och en bedömdes vara ett naturvärdesobjekt. Sammanfattningsvis förekommer få värdefulla miljöer inom projektområdet på grund av det storskaliga skogsbruk som bedrivs där. Gamesa kommer att lämna orörda skyddszoner runt de värdefulla miljöerna för att de inte ska påverkas av exploateringen.

Datum 2014-05-05 Dnr 2013-1112 Sida 4(5) Naturvård Den nordöstra delen av projektområdet berör ett riksintresse för naturvård, Skogsbygden, vilket innefattar ett odlingslandskap med naturbetesmark och äng samt våtmarkslandskap. En förutsättning för områdets bevarande är att myrmarkerna bevaras orörda och att området inte avvattnas. Inget intrång kommer att göras i detta område. Natura 2000 Det Natura 2000-område som ligger närmast den tilltänkta vindkraftsparken är Gantarås, vilket ligger ca 1 km norr om projektområdet. Området är litet och utgörs av en slåtteräng, vilken inte kommer att påverkas at planerad etablering. Naturreservat Närmsta naturreservat är Tränningen, vilket ligger ca 5 km norr om projektområdet. Reservatet utgörs av två mossar med omgivande skogar. Syftet med reservatet är bland annat att bevara och utveckla naturvärden knutna till kulturlandskapet samt att friluftsliv ska kunna bedrivas i hela naturreservatet. Inget intrång kommer att göras i reservatet. Det pågår även en utredning gällande bildandet av ett naturreservat norr om väg 180, kallat Västgöta Fjällar. Området är inkluderat i myrskyddsplanen för Sverige och klassat som naturvärdesklass 1. Inga vindkraftsverk placeras norr om väg 180, och bolaget bedömer att anläggningen inte utgör någon påverkan. Stora opåverkade områden Delar av den tänkta anläggningen ligger inom ett område som i ÖP 06 bedöms som ett stort opåverkat område. I ÖP anges att stora opåverkade områden ska värnas mot åtgärder som påverkar ett opåverkat områdes karaktär. Strandskydd Inom området finns tre sjöar som omfattas av strandskydd på 100 meter. Parken har utformats så att inget intrång på strandskyddet sker. Kulturmiljö och fornminnen En arkeologisk utredning har genomförts i det tänkta vindkraftsområdet. Utredningen har resulterat i att åtgärder kommer att vidtas i samband med exploateringen så att påverkan minimeras. Hedareds stavkyrka är Sveriges enda kvarvarande stavkyrka som står kvar på ursprunglig plats. Kyrkan bedöms som ett omistligt nationellt kulturarv och skyddas även som ett kyrkligt kulturminne. Den planerade anläggningen bedöms främst bidra med en visuell påverkan på stavkyrkan och andra kulturmiljöer i området. Sandhults kyrkliga samfällighet har inte lämnat några synpunkter på etableringen. Fåglar och fladdermöss Gamesa har låtit utföra en förstudie och efterföljande inventeringar avseende bland annat skogshöns, rovfågel och lommar inom projektområdet. För att ta reda på hur fladdermusfaunan ser ut i området har man även låtit göra en förstudie och inventering av fladdermöss genomförts.

Datum 2014-05-05 Dnr 2013-1112 Sida 5(5) Den sammanvägda bedömningen är att etableringen av anläggningen innebär en liten negativ konsekvens för fågellivet och fladdermöss. Övrigt Gamesa har även utrett andra aspekter som kan påverkas såsom hydrologi, geologi och friluftsliv. Hur MKB-processen har påverkat utformningen av vindkraftparken MKB-processen har specifikt bidragit till att tre vindkraftverk har flyttats jämfört med ursprunglig planerad placering. Verk 5, 6 och 8 har fått nya placeringar på grund av motstående intressen och höga naturvärden. Miljöförvaltningens bedömning Miljöförvaltningen har granskat den inlämnade ansökan med tillhörande MKB. I stort anser förvaltningen att ansökan är omfattande, men den behöver kompletteras och förtydligas inom ett antal områden för att kunna utgöra ett komplett beslutsunderlag. Bland annat behöver fågelinventeringarna utökas och konsekvensbeskrivningar för eventuella kumulativa effekter med en planerad intilliggande vindkraftspark göras. Miljöförvaltningen har i ett yttrande till Länsstyrelsen begärt att ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen ska kompletteras och tydliggöras. Förvaltningens yttrande till Länsstyrelsen bifogas. Sammantaget anser Miljöförvaltningen att beslut om tillstyrkan inte kan fattas på befintlig ansökan och föreslår att Miljö- och konsumentnämnden och Kommunstyrelsen avvaktar med beslut om tillstyrkan till dess att begärda kompletteringar inkommit. Leif Schöndell Miljöchef Linda Björnberg Miljöinspektör Beslut skickas till Kommunstyrelsen Bilaga Miljöförvaltningens yttrande till Länsstyrelsen 2014-04-25 Miljökonsekvensbeskrivning

PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-05-13 Sida 80 Dnr 2013-1112 Ansökan om tillstånd för etablering av Vindkraftpark Hedared Yttrande till Kommunstyrelsen (Dnr 2013/KS0295) Verksamhetsutövare: Gamesa Energy Sweden AB, Solna Strandväg 78, 171 54 Solna Fastigheter: Hedared 2:7, 1:3, 1:4, 1:18, Töllsjö-Slätthult 4:1, 1:32 samt Risa 1:11. i Borås Stad och Bollebygds kommun Sammanfattning Gamesa Energy Sweden AB ansöker om tillstånd att få uppföra och driva en vindkraftsanläggning med tillhörande infrastruktur som tillfartsvägar, fundament och elnätsanslutningar i ett område som omfattas av fastigheterna Hedared 2:7, 1:3, 1:4, 1:18, Töllsjö-Slätthult 4:1, 1:32 samt Risa 1:11. Anläggningen omfattar fastigheter i både Borås Stad och Bollebygds kommun. Vindkraftsparken benämns i ansökan som Vindkraftspark Hedared. Huvudalternativet för etableringen innefattar en anläggning om åtta vindkraftverk med en installerad kapacitet på upp till 5 MW vardera och med upp till 192 meters totalhöjd. De planerade vindkraftverken planeras att ha en maximal navhöjd på upp till 120 meter och en rotordiameter på upp till 144 meter. Den årliga elproduktionen som produceras blir som mest 96 GWh, vilket motsvarar hushållsel för cirka 19 200 villor/radhus. Tillståndsansökan, inklusive en miljökonsekvensbeskrivning, har av Länsstyrelsen remitterats till Kommunstyrelsen i Borås Stad. Kommunen ska i sitt yttrande tidigt informera Länsstyrelsen om man avser tillstyrka eller avstyrka ansökan. Miljö- och konsumentnämnden har i sin tur fått ärendet på remiss från Kommunstyrelsen. MKB-processen har lett till att vindkraftverk fått andra placeringar än vad som planerades i ett tidigt skede dels på grund av andra intressen i området och dels på grund av hänsyn till ett biotopskyddat område. Miljöförvaltningen anser att ansökan behöver kompletteras med bland annat ytterligare fågelinventeringar innan beslut om tillstyrkan eller avstyrkan kan fattas. Beslutsunderlag Miljöförvaltningens tjänsteskrivelse den 5 maj 2014. Justerande sign Utdragsbestyrkande

PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-05-13 Sida 80 Dnr 2013-1112 Miljö- och konsumentnämndens beslut Miljö- och konsumentnämnden beslutar att föreslå Kommunstyrelsen att avvakta med beslut till dess att begärda kompletteringar av ansökan inkommit. Denna paragraf förklaras omedelbart justerad. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerande sign Utdragsbestyrkande

SP8 BESLUTSFÖRSLAG Trafikstrategi 2035 skickas på remiss Kommunstyrelsen föreslås besluta: Förslag till Trafikstrategi 2035 sänds på remiss. 2014-05-27 Tom Andersson Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag 2014-05-28 Morgan Hjalmarsson Datum Kommunalråd Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2014/KS0184 302 Programområde: 2 Handläggare: Karin Johansson, tfn 7057 Datum/avdelningschef: 2014-05-26 / bh

Sida 1(2) 2014-06-16 Dnr 2014/KS0184 302 Avd: Samhällsplanering Handläggare: Karin Johansson Enligt sändlista Trafikstrategi 2035 Borås växer med mer bostäder, arbetsplatser och handel. Fler och fler behöver förflytta sig på våra gator och vägar. Borås allt större roll som nav för Sjuhärad och i en växande arbetsmarknadsregion ökar också konkurrensen om utrymmet. Götalandsbanan, vårt viktigaste samhällsbyggnadsprojekt, kommer att påverka både stadens utveckling och vårt resande. Detta ställer krav på ett transportsystem som kan hantera ökad trafik och rörlighet, samtidigt som samhället ska gå i en hållbar riktning. Inför en ny översiktsplan behöver vi se över trafiksystemet och särskilja trafikfrågorna. Vi behöver se trafiken i ett helhetsperspektiv för att kunna utveckla en både hållbar och attraktiv stad. Trafikstrategin ger en inriktning och en målbild för vår trafikplanering. Strategin handlar främst om hur trafiken ska förändras i centralorten, men också i kransorter och utmed stråken för kollektivtrafik. Den omfattar gångtrafik, cykeltrafik, biltrafik, kollektivtrafik med buss och tåg, godshantering, tung trafik, och utryckningstrafik. Trafikstrategin behöver stödja ett förändrat beteende som är hållbart på lång sikt. Det innebär att förädla respektive utveckla nya områden så att alla kan välja ett hållbart transportsätt. Trafiksystemet ska tillgodose transportbehov och var tryggt, säkert och trivsamt, samtidigt som det bidrar till en bättre miljö. Då skapas också en attraktiv stadsmiljö. Trafikstrategin har samma tidshorisont som vår kommande översiktsplan, år 2035. Vid den tidpunkten förväntas Götalandsbanan vara utbyggd mellan Göteborg och Stockholm via Borås, Västlänken i drift och målbilden för tågtrafiken i Västra Götaland genomförd. Dessa är avgörande för att trafikstrategin ska få full effekt på vårt resande. För att få in synpunkter och idéer skickas trafikstrategin på remiss till berörda nämnder/styrelser/myndigheter under tiden 26 juni 26 september 2014 För att kunna följa upp det framtida arbetet behöver den slutgiltiga trafikstrategin kompletteras med mätbara indikatorer som inte redan finns i andra fastställda styrdokument. Som en del i remissen vill Kommunstyrelsen få förslag på möjliga indikatorer som vardera nämnd/styrelse/myndigheter kan ansvara för. KOMMUNSTYRELSEN Tom Andersson Kommunalråd Bengt Himmelmann Samhällsplaneringschef POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Kungsgatan 55 WEBBPLATS boras.se E-POST boras.stad@boras.se TELEFON 033-35 70 00 vx FAX 033-35 32 00

2 Sändlista: Länsstyrelsen Västra Götalands Län Västra Götalandsregionen Trafikverket Region Väst Västtrafik Polismyndigheten i Västra Götaland Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Sjuhärads Kommunalförbund Bollebygds kommun Herrljunga kommun Marks kommun Svenljunga kommun Tranemo kommun Ulricehamns kommun Vårgårda kommun Miljö- och konsumentnämnden Tekniska nämnden Samhällsbyggnadsnämnden Fritids- och folkhälsonämnden Lokalförsörjningsnämnden Stadsdelsnämnd Väster Stadsdelsnämnd Norr Stadsdelsnämnd Öster Borås Energi och Miljö AB Borås Elnät AB Borås kommuns Parkerings AB Ungdomsrådet Pensionärsrådet Näringslivsrådet Trygghetsfrämjande rådet Brottsförebyggande rådet Kommunala funktionshinderrådet BoråsBorås Borås City Centrumledning Knalleland Företagarna i Borås, FB Viareds företagarförening Borås Naturskyddsförening Cykelfrämjandet.

Förädla det vi har! TRAFIKSTRATEGI 2035 REMISS

2

Sammanfattning Borås växer med mer bostäder, arbetsplatser och handel. Fler och fler behöver förflytta sig på våra gator och vägar. Borås allt större roll som nav för Sjuhärad och i en växande arbetsmarknadsregion ökar också konkurrensen om utrymmet. Götalandsbanan, vårt viktigaste samhällsbyggnadsprojekt, kommer att påverka både stadens utveckling och vårt resande. Detta ställer krav på ett transportsystem som kan hantera ökad trafik och rörlighet, samtidigt som samhället ska gå i en hållbar riktning. Inför en ny översiktsplan behöver vi se över trafiksystemet och särskilja trafikfrågorna. Vi behöver se trafiken i ett helhetsperspektiv för att kunna utveckla en både hållbar och attraktiv stad. Trafikstrategin ger en inriktning och en målbild för vår trafikplanering. Strategin handlar främst om hur trafiken ska förändras i centralorten, men också i kransorter och utmed stråken för kollektivtrafik. Den omfattar gångtrafik, cykeltrafik, biltrafik, kollektivtrafik med buss och tåg, godshantering, tung trafik, och utryckningstrafik. Trafikstrategin behöver stödja ett förändrat beteende som är hållbart på lång sikt. Det innebär att förädla respektive utveckla nya områden så att alla kan välja ett hållbart transportsätt. Trafiksystemet ska tillgodose transportbehov och var tryggt, säkert och trivsamt, samtidigt som det bidrar till en bättre miljö. Då skapas också en attraktiv stadsmiljö. Trafikstrategin har samma tidshorisont som översiktsplanen, år 2035. Då är Götalandsbanan mellan Göteborg och Stockholm via Borås utbyggd, Västlänken i drift och målbilden för tågtrafiken i Västra Götaland genomförd. Dessa är avgörande för att trafikstrategin ska få full effekt på vårt resande. Trafikstrategin kompletteras senare med en eller flera trafikplaner med åtgärder, som även preciserar tidpunkter och kostnader. Förädla det vi har (paraplyet) Bilfritt centrum Huvudnätet är blodomloppet Knutpunkter Minskad trängsel genom att optimera flödet Lätt att välja rätt färdmedel Kollektivtrafiken är strukturbildande Prioritera mellan trafikslag och skapa förutsättningar för viktiga stråk Smarta parkeringslösningar Kapacitetsstarkt resecentrum med god anslutning till huvudnät Tydliga och säkra stråk för gående och cyklister Gaturummet ska vara utformat så att det är lätt att förstå vilket trafikslag som är prioriterat Regional nivå - Mellan orter - Inom tätort 3

Från vision till strategi Borås Stad har i visionen Borås 2025 en ram för all planering. För att gå visionens riktning behöver kommunen strategier som styr planeringen åt rätt håll, och uppföljning av att vi når målet i tid. De punkter i visionen som trafikstrategin bygger på är - Vi utvecklar samverkan med Göteborg och övriga Västsverige så att fler får snabba pålitliga och hållbara transporter - Vi gör det lätt för människor att förflytta sig inom stadskärnan och till andra delar av staden. - Vi stimulerar miljövänliga resvanor och transportsystem med nya tekniska lösningar - Vi gör delar av stadskärnan bilfri och låter de kollektiva transportsystemen dominera med nya tekniska lösningar - Vi utvecklar mötesplatser i det offentliga rummet med nya parker, grönytor och torg för mänsklig samvaro, rekreation, upplevelser och kreativa utbyten. Viskan får en framträdande plats och ger möjligheter till både aktiviteter och sinnesro - Vi skapar en ren, snygg och trygg stad - Vi förtätar boende och strävar efter att tredubbla antalet invånare i stadskärnan Det har lett till fyra principer i trafikstrategin: Förädla det vi har Bilfritt centrum Huvudnätet är blodomloppet Knutpunkter Till detta finns åtta målområden som är grunden i vår planering och visar vad som ska eftersträvas i Borås framtida trafiksystem. Trafikstrategin i planeringen Kommunal planering kan generellt ses som tre steg. Steg 1 är inriktningsplanering som ska styra i en viss riktning utan att gå in i detaljer. Här finns både översiktsplan och trafikstrategi, som med ett helhetsperspektiv benar ut vilka mål och strategier vi ska arbeta med. Trafikstrategin kommer således inte att redovisa lösningar på problem eller kartmaterial som visar på hur trafiken kommer att förändras. Nästa steg är åtgärdsplanering. Det kan vara en trafikplan för hela staden, eller ett delområde. Där ser vi vilka lösningar som behövs för att nå målen, och hur arbetet ska prioriteras i budgeten. Det är först då som det går att utläsa vilka åtgärder som behövs för att uppnå våra uppsatta mål i trafikstrategin. Det sista steget är genomförandeplanering. Här kommer arbetet till detalj och byggande. Tryggheten att vi gör rätt sak finns i en tydlig förankring av varför det görs. Inriktningsplanering Åtgärdsplanering Genomförandeplanering Översiktsplan / Trafikstrategi / Visioner Trafikplan / Åtgärdsprogram Projekt Ansvarsfördelning Kommunen har ett stort ansvar för att förverkliga trafikstrategin. Som ansvarig för drift och skötsel av större delen av gatunätet i Borås samt ansvarig för planering, prioriteringar och budgetanslag. Den kunskapsbas som kommunen har ska också förmedlas till invånare och företag för att påverka och förändra resebeteende. Trafikstrategin ska hjälpa oss att leda oss rätt i vårt arbete. 4

Tillsammans med kommunen finns det ett antal viktiga aktörer som har stor betydelse för att vi ska lyckas. Riksvägar och länsvägar på landsbygden och i centralorten sköts, med undantag av de centrala delarna av riksväg 42 och länsväg 180 av Trafikverket. Vägföreningar hanterar gatunätet i våra kransorter. Kommunen ansvarar dock via avtal med vägföreningar för drift och underhåll av vägarna inom kommunens tätorter. Trafikverket ansvarar för järnvägsnätet och är också de som utreder och planerar för nya järnvägsdragningar på uppdrag av staten. De har även ansvaret för utredningar och planering av nya större vägar som tillhör det statliga vägnätet. Västtrafik ansvarar för kollektivtrafiken i hela regionen och kommer att ha en betydande roll i det arbetet med att utveckla och förbättra möjligheten att åka kollektivt. I Borås och sjuhäradsbygden är busstrafiken dominerande men där finns stor potential att utveckla även på järnväg. Borås Stad behöver ett utökat samarbete med Trafikverket och Västtrafik för att kunna hantera hela trafiksituationen. För att centrumutvecklingen kommer även fastighetsägarna och övriga aktörer i centrum att ha en stor betydelse. Alla parter har ett stort ansvar i att hantera och kunna uppnå de nationella och regionala mål som beslutats. Fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipen är en metod för att optimera vägnätet. Genom att använda metoden underlättar vi samarbetet med Trafikverket, samtidigt som våra argument blir tydligare. Varje steg i fyrstegsprincipen täcker in olika aspekter och skeden i utvecklingen av vår infrastruktur. Hållbart resande lägger tyngdpunkten på de två första stegen, som handlar om att bearbeta attityder och marknadsföra hållbara resval. 1.Tänk om - påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. 2.Optimera - åtgärder för att mer effektivt utnyttja den infrastruktur som finns. 3.Bygg om - begränsade ombyggnationer. 4. Bygg nytt - nyinvesteringar eller större ombyggnader. Varje problem angrips först enligt steg ett och två. Tredje och fjärde steget genomförs om inte de tidigare stegen räcker till. Metoderna i trafikstrategin är granskade utifrån fyrstegsprincipen. Yttre krav och förväntningar på trafikstrategin Färdplan 2050 Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram ett underlag till en färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser 2050. Den ställer bland annat stora krav på att samhällsplaneringen behöver få en ändrad inriktning för att nå målet 2050. Det handlar om en klimatinriktning på infrastruktursatsningar och förändringar av nationell, regional och lokal planering för att samhället ska bli mer transportsnålt. Ett transportsnålt samhälle har också många andra fördelar, det bidrar till minskade luftföroreningar, buller etc. För trafikstrategin ger färdplanen tydliga signaler att ta tag i både hur vi reser och hur vi bygger upp vårt samhälle. Målbild tåg Västra Götalandsregionen har tagit fram en målbild för tågtrafiken. År 2035 ska tågtrafiken klara tre gånger så många resenärer, ett ambitiöst mål men inte omöjligt att uppnå. Målbilden förmedlar en vilja att utveckla Västra Götaland till ett konkurrenskraftigt tillväxtområde i norra Europa. I detta 5

sammanhang är goda kommunikationen en självklar komponent för invånare och näringsliv. Tågtrafiken är det färdmedel som kan förena ett framtida hållbart transportsystem och växande arbetsmarknadsregioner. Målbilden är ett naturligt utvecklingssteg kopplat till redan beslutande investeringar. Det finns stora möjligheter att tolka in målbilden för tåg i vår trafikstrategi. Ett tillhörande PM utreder dessutom Duospårvagn i Sjuhärad, vilket ger oss tydliga indikationer hur regionen vill utveckla våra befintliga järnvägar. När Götalandsbanan står klar mellan Borås och Göteborg kan nuvarande järnväg på sträckan Borås Sandared - Bollebygd (Göteborg) utvecklas för duospårvagnstrafik. De övriga tre järnvägsstråken utvecklas tills vidare med utbyggd regiontågstrafik, fjärrtrafik samt busstrafik, vilket förväntas innebära allt tätare turer för persontrafiken. Regional och nationell infrastrukturplan Regeringen har fastställt nationell infrastrukturplan för perioden 2014-2025. Regionen fastställer den regionala planen. Från planerna får vi indikationer på hur Trafikverket prioriterar och vilka stora projekt som kommer att genomföras fram till 2025. Utgångspunkten i planen är att vårda den infrastruktur vi har och använda den mer effektivt. Vi ska också bygga om och bygga nytt för att utveckla samhället, samt utveckla nya lösningar. Planen ska bidra till ett samhällsekonomiskt effektivt, internationellt konkurrenskraftigt och långsiktigt hållbart transportsystem, samt verka för att de transportpolitiska målen uppnås. Förslaget innebär en upprustning av järnvägen. Punktligheten på järnvägen förbättras genom att underhållsinsatser riktas mot högtrafikerade stråk där störningar ofta får stora konsekvenser. Genom att åtgärda brister i befintlig infrastruktur kan transportsystemets negativa påverkan på miljö och hälsa motverkas. En ökning av riktade åtgärder görs för att transportsystemet ska bidra till de nationella miljömålen. Det som föreslås är åtgärder inom buller, förorenade områden samt vatten och landskap. Även andra satsningar som görs i form av anpassning av hastigheter på vägarna till vägarnas säkerhetsstandard och fler trafiksäkerhetskameror gynnar miljö samtidigt som det ger stora effekter för säkerhet. Satsningar på cykel- och kollektivtrafik föreslås samtidigt som stationer och trafikmiljöer ska göras mer attraktiva och funktionella. Nya krav ställs när samhällen och människors behov av resor och transporter förändras. Trafikverket är en part i det arbetet, och arbetar nära näringsliv, kommuner, regioner och andra myndigheter för gemensamma lösningar på dagens och framtidens transportutmaningar. Trafikverket ska aktivt delta i samhällsplaneringen och bidra till att lokalisera verksamheter klokt så att tillkommande transportbehov går att hantera. Det handlar om att vårda, förbättra och utveckla transportsystemet. Trafikverket vill prioritera väg- och järnvägsstråk för godstransporter, möjligheterna till arbetspendling, kollektivtrafik, gång och cykel samt ökade möjligheter till trafikslagsövergripande användning av transportsystemet, exempelvis förbättrade järnvägsförbindelser till och från de större flygplatserna. Regeringen och Regionen har pekat ut ett antal investeringsåtgärder som ska genomföras under åren 2014-2025 till dessa kommer även potter för mindre åtgärder. För trafikstrategin är det intressant vilka namngivna objekt som berör närområdet. För sjuhärad utredningsuppdrag för dubbelspår till Göteborg samt investeringspengar för byggnation på delsträckan Bollebygd - Mölnlycke. Rv27 byggs ut mellan Kråkered och Viared samt forsättningen på ny sträckning av Rv 40 mot Ulricehamn. Dessutom finns projektpengar till Rv40 genom borås, främst förskönande element bulleråtgärder Skönheten och oljudet samt busskörfält. Fortsatta studier av ny sträckning av Lv180 Viared - Sandhult ska genomföras för att på sikt flytta trafik från nuvarande Rv42 förbi Fristad. Små potter finns också för upprustning av befintliga järnvägar. 6

Nulägesbeskrivning I tätorten Borås bor ca 65 % av kommunens befolkning, ca 65 000 invånare. Befolkningen har ökat allt snabbare och år 2013 ökade invånarantalet med 1100 personer i kommunen. Befolkningen ökar mest i Borås tätort. Från och med 2011 är kommunen indelad i tre stadsdelar: Norr, Väster, Öster med vardera ca 35 000 invånare. Befolkningen ökar i ett stråk västerut, i Sandared-Sjömarken och ett stråk norrut, i Tosseryd-Frufällan-Fristad. Bostäderna finns till 64,4% i tätorten Borås. Borås tätort förtätas i centrum, där det planeras för flera nya höga flerbostadshus. Ambitionen i visionen Borås 2025 är att tredubbla antalet invånare i centrum. De flesta av de nya bostäderna ligger i stadsdelarna Stadskärnan och Druvefors. På Norrby planeras ett stort bostadsprojekt med över 1000 bostäder. På Regementet och i Knallelandsområdet planeras och över 1500 bostäder vardera. Genom Borås går de nationella stråken mellan Göteborg och Stockholm i form av riksväg 40 respektive Göteborg-Karlskrona, riksväg 27. Större vägförbindelser är också riksväg 41 Borås- Varberg, riksväg 42 Borås-Vänersborg och länsväg 180 Borås-Alingsås. En ny sträcka på Rv 27 kommer förbinda Rv27/41 med Rv40 i höjd med Viaredsrondellen. Borås har dag järnvägsförbindelse i fyra riktningar, Göteborg, Herrljunga, Kalmar och Varberg. som trafikeras av både gods- och persontrafik. Utöver det pågår planering för Götalands-banan som planeras för höghastighetståg. Sträckan mot Göteborg ligger närmast i tid men en framtida fortsättning mot Jönköping/Stockholm. Antalet arbetstillfällen i kommunen var nära 55 000 år 2012. De största arbetsgivarna i Borås är: Borås Stad (ca 9 300), Västra Götalandsregionen, SÄS (ca 4 300), Ericsson AB (ca 1 000 anställda), Ellos (ca 920), Högskolan i Borås (ca 680), Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB (ca 580) och Volvo Bussar AB (ca 400). Viared är ett av de större industriområdena i utkanten av tätorten Borås väster ut längs riksväg 40, och området har ca 260 arbetsställen med ca 4500 anställda. Högskolan i Borås har sex institutioner och forskarutbildning. Utbildningar bedrivs inom biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomi och informatik, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap. Campus ligger mitt i city och högskolan har ca 15 000 studenter. Den största målpunkten är centrum där vi har många arbetsplatser och handel samt våra kollektivtrafiknoder Resecentrum och Södra Torget. Inte lågt efter kommer Knallelandsområdet. För arbetsresor är Södra Älvsborgs Sjukhus, Högskolan, Ramnaslätt/Lundaskog och Viared viktiga mål, förutom kommunens olika verksamheter. För upplevelser är Borås djurpark, Kulturhuset och Borås Arena området intressanta målpunkter. Biltrafik Vart vi reser är en viktig faktor när vi ska hitta lösningar för våra resor. För biltrafiken har SWECO studerat våra resesamband och skapat en schematisk beskrivning på genomfartstrafiken och mellan zoner i staden med hjälp av olika tjocka band utifrån antal bilar. (se nedan). Framtida förtätning av bebyggelse, nya områden samt nya användningar kommer att påverka flödena. I den första bilden redovisas enbart den genomgående trafiken och som inte har sin start eller mål i staden. Ytan för de gula cirklarna representerar mängden av alla bilresor som passerar gränsen till staden i de olika riktningarna. Varje riktning kan vara en summering av flera vägar såsom exempelvis sydost som omfattar både väg 27 och Gånghestervägen. De grå banden visar de största enskilda flödena mellan olika riktningar, alltså genomfartstrafik. Den allra största relationen återfinns på väg 40 med ca 6000 bilar/dygn och därefter mellan väg 27 och väg 40 väst med ca 2000 bilar/dygn. I bild två är de resorna som har sin start eller mål i staden som visas. För att se den totala trafikmängden behövs summorna slås samman. 7

Nordväst, väg 180 2 000 Nord, väg 42 2 000 Öst, väg 40 8 000 Västnordväst 1 000 Tidigare väg 40 2 000 6 000 2 000 Väst, väg 40 9 000 3 000 Syd väg 41 Sydost väg 27 4 000 Genomgående biltrafik Fordon/vardagsdygn år 2010 Genomgående biltrafik i Borås (2010) Västnordväst 3 000 Nordväst, väg 180 3 000 Nord, väg 42 11 000 Öst, väg 40 10 000 Tidigare väg 40 5 000 70 000 Väst, väg 40 12 000 11 000 Syd väg 41 Sydost väg 27 15 000 In-/utfartstrafik Fordon/vardagsdygn år 2010 In-/utfartsflöden i Borås (2010) Mängden av alla in-/utfartsresor som passerar gränsen till staden i de olika riktningarna redovisas ovan. Exempelvis är det ca 12 000 fordon/vardagsdygn omedelbart väster om Nabbamotet som har start eller mål i Borås. Totalt är det ca 70 000 fordon/vardagsdygn som utgör in-/utfartstrafik. 8

Bilflöden mellan zoner i Borås (2010) Ytan för de gula cirklarna representerar det totala antalet bilresor till och från respektive zon. De grå banden representerar storleken på flödet mellan zonerna. I bilden ovan redovisas de 50 största enskilda flödena. Den största zonen utgör centrum med över 50 000 bilresor/dygn men även zonen norr där om som innehåller Armbåga, Knalleland, Viskastrand och ICA-city har ca 37 500 resor. Viared har ca 12 000 bilresor/dygn. Parkering I centrum finns ca 3500 allmänna parkeringsplatser varav flertalet är markparkering på kvartersmark. Av dessa finns 1267 platser inom Cityringen (stadskärnan) varav ca 1/3 är gatuparkering. Utöver dessa allmänna p-platser finns ett antal garageplatser hos privata fastighetsägare. I Knalleland finns det ca 2500 parkeringsplatser som drivs i privat regi. Inom stadsdelarna Villastaden, Lugnet, Östermalm och Salängen tillämpas boendeparkering. Syftet är att göra det möjligt för dem som bor i delar av centrala staden och inte är beroende av bilen varje dag att kunna lämna bilen hemma. Tåg Borås har dag järnvägsförbindelse i fyra riktningar, Göteborg, Herrljunga, Kalmar och Varberg. Banorna har relativt låg standard vilket medför längre restider. Det finns kapacitetsbrist för att möjliggöra ökad spårbunden kollektivtrafik. Utöver det pågår planering för Götalandsbanan som planeras för höghastighetståg. Sträckan mot Göteborg ligger närmast i tid men en framtida fortsättning mot Jönköping/Stockholm. Kollektivtrafik Borås är en viktig nod och arbetsmarknadsregion med en stor in- och utpendling från övriga kommuner i Sjuhärad samt Göteborgsområdet. Pendling sker både med buss och tåg med fyra banor: Kust till kustbanan Göteborg-Borås, Borås-Alvesta-Karlskrona, Viskadalsbanan Borås-Varberg samt Älvsborgsbanan (Borås-Herrljunga-Uddevalla). Regionala bussar ansluter till Borås från alla huvudorter i grannkommunerna samt från kommunens alla tätorter. En stor del av den regionala bussoch tågtrafiken består av arbetsresor utmed de starka pendlingsstråken samt skolresor från de övriga orterna. Resandeutvecklingen på de regionala busslinjerna och tågtrafiken ligger stabilt på ungefär 9