SAMRÅDSHANDLING 2015-06-08 Detaljplaneprogram för del av kvarteret ASPEN ASPEN 10, 11 och 12 FORSHAGA KOMMUN VÄRMLANDS LÄN innehåll: fastighetsförteckning beskrivning programskiss GODKÄND 20XX-XX-XX ANTAGEN 20XX-XX-XX LAGA KRAFT 20XX-XX-XX
Detaljplaneprogram för del av kvarteret Aspen (Aspen 10, 11 och 12) FASTIGHETSFÖRTECKNING HANDLINGAR Fastighetsförteckning Beskrivning Programskiss Fastighetsägarna enligt förteckningen nedan har bedömts utgöra samrådskrets, avgränsning se kartbilaga.
Detaljplaneprogram för del av kvarteret Aspen (Aspen 10, 11 och 12) BESKRIVNING HANDLINGAR Fastighetsförteckning Beskrivning Programskiss BAKGRUND OCH SYFTE En av våra lågprismatvarukedjor letar efter en plats för etablering inom Forshaga tätort. Konceptet kan sägas vara en större servicebutik med begränsat varuutbud. Tänkbara lokaliseringar har presenterats för intressenten. Inget läge har dock uppfattats som idealiskt. Nu har de själva föreslagit en lokalisering som de bedömer som intressant längs Storgatan, inom kvarteret Aspen, mellan Nygatan och Skivedsleden. En lokalisering vid det s.k. Petruskorset bedöms som kommersiellt intressant och skulle fånga upp såväl forshaga- som skivedstrafiken. Petruskorset, det aktuella området rakt fram Syftet med detaljplaneprogrammet är att undersöka förutsättningarna för en sådan etablering. Nu gällande detaljplan möjliggör i och för sig handel i det aktuella området men planen är utformad med sådana begränsningar att ett eventuellt genomförande kommer att kräva en ny detaljplan. Läge Markägoförhållanden Området avgränsas i väster av Storgatan, i norr av Nygatan, i öster av befintlig villabebyggelse inom kvarteret Aspen och i söder av Skivedsleden. Kvartersmarken är i enskild ägo.
2 AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN Markens lämplighet Värdefulla områden Riksintressen Miljökvalitetsnormer Enligt miljöbalkens 3 kap. 1 skall mark- och vattenområden användas, för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Det aktuella området ligger strategiskt till för den tänkta användningen och med närhet till fungerande infrastruktur. Etableringen är av allmänt intresse och bedöms vara förenlig med intentionerna i 3 kap. 1 miljöbalken. Enligt 3 kap. 2-5 miljöbalken skall stora opåverkade områden, ekologiskt känsliga områden, åker och skog av nationell betydelse samt fiskevatten skyddas mot påtaglig skada. Områden med värden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras natur- eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall, enligt 3 kap. 6 miljöbalken, så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan medföra påtaglig skada. Behovet av grönområden i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Planläggningen tar inte anspråk något sådant område som avses ovan. Däremot har området uppmärksammats i såväl det regionala kulturmiljöprogrammet som i det kommunala kulturmiljövårdsprogrammet, se vidare under rubriken TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN. Tillgången till grönområden är god inom närområdet. Enligt 3 kap. 5-8 och 4 kap. miljöbalken kan områden av särskild betydelse ur ett nationellt perspektiv vara av riksintresse. Områden av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra, skada eller motverka dem. Staten kan ingripa mot exploateringsföretag eller andra ingrepp som kan påtagligt skada riksintressen. Planområdet berör inte något riksintresseområde. Planområdet ligger dock inom Klarälvens avrinningsområde som i avsnittet från Deje i norr och söderut är av riksintresse för naturvården bl.a. som vandringsled för klarälvslax och klarälvsöring enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Vidare mynnar Klarälven ut i Vänern som bl.a. är av riksintresse för yrkesfisket enligt 3 kap. 5. Bedömningen görs dock att den föreslagna etableringen inte kommer att hota något av dessa riksintressen. De aktuella fastigheterna ligger inom kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp. Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som regleras med stöd av 5 kap. miljöbalken. Idag finns miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft vad gäller partiklar (PM 10), kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly, bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren, för olika föreningar i fisk- och musselvatten, omgivningsbuller samt för vattenförvaltningen.
3 utomhusluft fisk- och musselvatten Ett plangenomförande kommer inte att medföra någon risk för att gällande miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten kommer att överskridas. omgivningsbuller vattenförvaltning När det gäller utomhusluft brukar det vara minst skillnad mellan normer och uppmätta halter av luftföroreningar, i miljöer likt denna, för partiklar, bensen och kvävedioxid. Dimensionerande är oftast normerna för partiklar och bensen och i andra hand för kvävedioxid. I Forshaga finns mätningar gjorda i centrum vintern 2004/2005. Mätningarna visar att normerna för kvävedioxid, svaveldioxid och bensen klaras med bred marginal. När det gäller partiklar visar mätresultaten att kommunen i enlighet med bestämmelserna i förordningen om miljökvalitetsnormer måste fortsätta att mäta partikelhalten i utomhusluft, dvs. den s.k. över utvärderingströskeln överskrids för många gånger per år. Av de faktorer som är lättast att påverka har trafikmängden störst betydelse. Den enskilt mest effektiva åtgärden för att reducera halten partiklar torde, enligt olika försök, vara att minska dubbdäcksanvändningen. Man kan anta att trafiken i området kommer att öka något i omfattning även om det i stort torde vara de redan befintliga trafikströmmarna som fångas in. Det centrala läget med närhet till omgivande bostäder gör att många av besökarna med stor sannolikhet kommer att välja att gå eller cykla till butiken. Plangenomförandet bedöms inte innebära några andra förändringar som medför ökade utsläpp till luften. Planområdet ligger inom Klarälvens avrinningsområde. Klarälven mynnar ut i Vänern. Såväl Klarälven som Vänern ingår i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som skall skyddas. De klassas som laxfiskvatten och då avser miljökvalitetsnormerna parametrarna temperatur, upplöst syre, ph-värde, uppslammade fasta substanser, syreförbrukning, nitriter, fenolföreningar, mineraloljebaserade kolväten, ammoniak, ammonium, restklor, zink och upplöst koppar. Bebyggelse kommer att anslutas till de kommunala näten vilket innebär att spill- och dagvatten kommer att renas på ett betryggande sätt innan det når recipient. Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller, så som de idag är formulerade, gäller egentligen bara skyldigheten att kartlägga och upprätta åtgärdsprogram för kommuner med fler än 100 000 invånare. Ett plangenomförande kommer att alstra trafik, såväl varutransporter som besökstrafik, som i någon omfattning kommer att påverka bullersituationen i närområdet. Inom ramen för det s.k. vattendirektivet behandlas alla yt- och grundvatten. Inom vattenförvaltningen har en klassning av alla vattens kemiska och ekologiska status gjorts, miljökvalitetsnormer har antagits. Det är framför allt Klarälven som skulle kunna komma att påverkas. Klarälven inom det aktuella området uppnår idag måttlig ekologisk status och god kemisk status, exklusive halten av kvicksilver som idag överskrider gränsvärdet.
4 Vattenmyndigheten har bedömt att det är ekonomiskt orimligt och/eller tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle behövas för att uppnå en god ekologisk status till år 2015. Därför omfattas Klarälven av en tidsfrist till år 2021 för att uppnå miljökvalitetsnormen god ekologisk status undantaget från flödesregleringen. Spill- och dagvatten är anslutna till de kommunala ledningsnäten och omhändertas och renas på ett betryggande sätt innan det når recipient. Ett plangenomförande bedöms därför inte påverka möjligheterna att uppnå god kemisk och ekologisk status vattnen. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Detaljplaner, områdesbestämmelser, förordnanden m.m. detaljplaner Gällande översiktsplan, Översiktsplan 2010, antogs av kommunfullmäktige den 26 januari 2010. I översiktsplanen utgörs planområdet en del av Forshaga tätort utan närmare precisering. Den aktuella planeringen har alltså stöd i gällande översiktsplanering. Det aktuella området omfattas idag av en detaljplan, Förslag till ändring av stadsplan för område söder om Forshaga järnvägsstation, fastställd 1955-02-11. Planen anger bostads- och handelsändamål för det berörda området i anslutning till Storgatan. För den innanför liggande delen av kvarteret anges endast bostadsändamål. Planens genomförandetid är utgången. Idag gällande detaljplan från 1955
5 kulturmiljöprogram för Värmland kulturmiljövårdsprogram för Forshaga Länsstyrelsen har i sitt Kulturmiljöprogram för Värmland från 1989 uppmärksammat Forshaga brukssamhälle som en kulturhistoriskt värdefull miljö. Hela planområdet utgör en del av denna miljö så som den definierats. I kommunens Kulturmiljövårdsprogram från år 2000 har dels området som sådant, Storgatan, liksom två av de tre enskilda byggnaderna, Aspen 11 och 12, uppmärksammats som kulturhistoriskt särskilt värdefulla. I kulturmiljövårdsprogrammet står att Storgatan i detta avsnitt innehåller den tidiga, ej helt bruksanknutna, centrumbebyggelsen från sekelskiftet 1900. Den är intressant då stora delar av gatans bebyggelse rivits eller kraftigt förändrats och ersatts med mer storskalig bebyggelse. De få kvarvarande någorlunda oförändrade husen bör vårdas och underhållas på ett varsamt sätt. Vidare står att på Storgatans östra sida ligger två värdefulla hus, Aspen 11 och Aspen 12. De är båda uppförda i sekelskiftetes panelarkitektur som kännetecknas av detaljrika fasader målade i ljusa oljefärger och ståtliga glasverandor. Utdrag ur det kommunala Kulturmiljövårdsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR / FÖRÄNDRINGAR Natur Det aktuella området utgörs idag av villaträdgårdar med eftersatt skötsel. Vid ett eventuellt plangenomförande kommer trädgårdskaraktären att gå förlorad. Den allra största delen av tomtmarken kommer att asfalteras för att ge plats för parkeringsplatser och körytor. Ut mot gatorna kan ny vegetationen i viss omfattning anläggas. Verksamheter Av de tre befintliga byggnaderna står två helt tomma sedan ett antal år medan den tredje, Aspen 12, innehåller ett kafé.
6 Aspen 12 De två byggnaderna som står tomma fungerade tidigare som bostadshus. Vid ett eventuellt plangenomförande kommer handel av dagligvaror att ske inom området. Det är en förfrågan från en av våra lågprismatvarubutiker som initierat programarbetet. Konceptet kan sägas vara en större servicebutik med ett begränsat varuutbud. Bebyggelse Inom det aktuella området finns idag tre byggnader huvudbyggnader och två uthusbyggnader. Huvudbyggnaderna är av trä och uppförda i en och en halv våning. Uthusbyggnaderna utgörs av enklare träbyggnader i en våning. Två av byggnaderna har uppmärksammats som kulturhistoriskt värdefulla, det gäller Aspen 11 och Aspen 12. Alla byggnader förutom huvudbyggnaden på Aspen 12 har ett eftersatt underhåll och några har varit utsatta för skadegörelse. Byggnadernas framtid får anses som osäker. Kommunens möjligheter att påverka situationen med gällande lagstiftning är begränsad. Aspen 11
7 Uthus på Aspen 12 Aspen 10 Huvudbyggnaden på Aspen 12 håller för närvarande på att genomgå en utvändig upprustning.
8 Skulle en butiksetablering bli aktuell kommer de tre befintliga byggnaderna att rivas och ersättas med en affärsbyggnad i en våning. Eftersom det handlar om en affärskedja med en strikt profil är troligtvis möjligheterna att anpassa byggnadens utseende till omgivningen relativt begränsad. Service Kommersiell service är i allt väsentligt lokaliserad längs Storgatan i Forshaga. Huvuddelen av servicen är koncentrerad till själva centrumområdet, dvs. i stort området mellan Bruksgatan i norr och Esplanaden i söder. Petruskorsets strategiska läge har dock gjort att det genom åren alltid har funnits kommersiell service i någon omfattning inom området. Befintlig verksamhet söder om Petruskorset En etablering av en butik i det nu aktuella läget skulle kunna sägas beröva själva centrumområdet en värdefull aktör. Butikens karaktär som servicebutik gör dock att alternativa lokaliseringar, närmare bostäderna, kan kännas naturlig. Generellt har det dock varit en strävan från kommunens sida att i möjligaste mån koncentrera servicefunktioner som behöver nås av många människor till centrumområdet. Trafik Ur såväl kommersiell synpunkt som ur trafikförsörjningssynpunkt är det aktuella läget strategiskt vid korsningen mellan Storgatan och Skivedsleden. Intressenten har gjort en enkel förslagsskiss på hur området skulle kunna disponeras för önskad affärsanläggning. Den visar en avlång enkel byggnadsvolym med parkeringsplatser framför mot Storgatan och varuintag på baksidan mot öster. Besökstrafiken har in- och utfart från Nygatan. Det finns även en anslutning markerad mot Skivedsleden enligt principen höger in-höger ut. Varutransporterna går in från Nygatan och ut mot Skivedsleden.
9 Situationsplan, ai konsult Gatuingenjören har tittat på trafikföringen och menar att det ur trafikförings- och trafiksäkerhetssynpunkt skulle kunna fungera efter vissa justeringar. Det behövs troligtvis bl.a. till en breddning av Nygatan fram till varuinfarten. Störningar Området är redan idag utsatt för trafikbuller. Både Storgatan och Skivedsleden har ca 6000 fordon per årsmedeldygn (ÅDT). Skivedsleden har dessutom en relativt stor andel tung trafik till Näsets industriområde. Vid en butiksetablering i det aktuella läget kan man anta att trafiken kommer att öka ytterligare något även om det i stor utsträckning kommer att vara de redan befintliga trafikströmmarna som fångas in. Tillkommande trafik är dock definitivt varutransporterna till butiken. För de närmast kringboende kommer trafikens karaktär kanske framför allt att ändras, från trafik som passerar förbi till trafik som angör. Vidare kommer Nygatan, som idag har en låg trafikbelastning, i sin västra del att få en ökad trafik. Störningar kring butiksanläggningar kan, förutom från själva trafiken, vara ljud från fläktar, kompressorer och varuhantering. Hur störande dessa ljud blir beror på vilka bullerdämpande åtgärder som vidtas. Det finns goda tekniska möjligheter att avskärma fläkt- och kompressorljud. Ljud från inlastningen avskärmas normalt med plank eller inbyggnad. För att minska risken för störningar från varutransporterna kan även styrning ske till vissa tider på dygnet. Generellt kan sägas att störningar från trafiken i hög grad hänger ihop med öppettiderna.
10 Det finns schablonvärden för hur man räknar ut trafikalstringen kring en butik av det här slaget. Ett sätt är att räkna bilförflyttningar per anställd. För närbutiker räknar man ca 6 per anställd och för en stormarknad ca 25. Om man här räknar högt och gissar att det skulle kunna bli ca 15 bilförflyttningar per anställd skulle det med 7 anställda ge en trafikalstring på drygt 100 bilar per dag. Detta ska ställas i relation till stora trafikmängden på anslutande gator. Konsekvenser av planens genomförande Det aktuella området utgör idag ett kulturhistoriskt värdefullt område med bebyggelse från det tidiga Forshaga längs den gamla landsvägen, dvs. bebyggelse från sekelskiftet 1900. Här finns idag tre huvudbyggnader och två uthusbyggnader. Av dessa har alla utom en eftersatt underhåll och några är i riktigt dåligt skick. Vad som händer med dessa byggnader på sikt vet ingen idag. Det troliga är att någon eller några av byggnader på sikt måste rivas. Skyltläget vid infarten till Forshaga gör det särskilt angeläget att området hålls i ett vårdat skick. Om idén med en butiksanläggning i det aktuella läget skulle genomföras innebär det att ett ingrepp i en kulturhistoriskt värdefull miljö. Några av de äldsta byggnaderna i Forshaga skulle försvinna och området skulle ändra karaktär. Trafiksituationen i området kommer att förändras. För de närmast boende innebär det att trafik som tidigare har passerat området nu besöker det istället. Varubilar tillkommer och biltrafiken på Nygatan kommer att öka högst väsentligt, från en idag låg nivå. En butiksetablering innebär också att området som helhet vitaliseras och att serviceutbudet breddas. Vidare innebär inte sällan ytterligare en aktör att livsmedelspriserna på sikt pressas till nytta för konsumenterna. För många innebär det också att tillgängligheten ökar med ytterligare en livsmedelsbutik i närområdet. Generellt kan sägas att en ändrad markanvändning blir mer förutsägbar och långsiktig jämfört med dagens situation. 2015-06-08 Jan Erik Engström arkitekt SAR/MSA