Får r vi tillräckligt med läkemedel l påp äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten i Västra V Götaland
80-åringar och äldre använder nder i genomsnitt 5 läkemedell 15% av dem använder nder 10 läkemedel eller fler
Kvinna 81 år Diagnoser Blodtryck 190/110 Hjärtinfarkt/k rtinfarkt/kärlkramprlkramp Hjärtsvikt Kolesterol 9mmol/l Diabetes typ 2 Osteoporos med smärtande kotkompression Nedstämdhet Stora sömnsvs mnsvårigheter Behandling Moduretic Nitroglycerin v.b. Glimepirid Calcium-D-vitamin 1x2 Panodil v.b. Imovane 5 mg
Kvinna 81 år Diagnoser Blodtryck 190/110 Hjärtinfarkt/k rtinfarkt/kärlkramprlkramp Hjärtsvikt Kolesterol 9mmol/l Diabetes typ 2 Osteoporos med smärtande kotkompression Nedstämdhet Stora sömnsvs mnsvårigheter Behandling Moduretic, bisoprolol Nitroglycerin v.b. ASA, ACE-hämmare Lipidsänkare? Glimepirid, Insulin? Calcium-D-vitamin 1x2 Fosamax 70 mg/vecka Panodil v.b. Antidepressiva? Imovane 5 mg
Lönar sig förebyggande behandling? Blodtryck, lipider, osteoporos
Läkemedelsprevention av kardiovaskulär r risk Bevis Bevis finns för f r nytta av behandling av blodtryck hos äldre (STOP, STOP-2, MRC- Elderly,, SHEP, HYVET) liksom liksom även för f simvastatin-behandling (HPS)
Högt blodtryck föregår utvecklingen av demens Icke denmenta SBP mm Hg 180 170 DBP mm Hg 110 100 Debut av Alzheimer efter 79 år 160 90 150 140 80 70 70 75 80 85 Ålder 70 75 80 85 Ålder Skoog I et al Lancet 1996
Prevention av demens med Calciumblockerare (Forette et al, Arch Int Med 2002: 162: 2046 ISH- Syst-Eur )
50% 40% Andel PCI/CABG 30% 20% 10% 0% 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Kvinnor <65 år Kvinnor 65-74 år Kvinnor >=75 år Män <65 år Män 65-74 år Män >=75 år Fig kön PCI/CABG 18e. Utvecklingen av PC I/CABG under sjukhusvård i relation till ålder och vid akut hjärtinfarkt under sjukhusvård 1995-2005. vid akut hjärtinfarkt
Äldres återstående livslängd har ökat 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Effektiva behandlingsmetoder Män kvi 0 år 50 år 65 år 80 år 90 år (SCB 2006)
Läkemedel gör i grunden nytta för patienten. men kan också innebära risker. Vid kronisk sjukdom ger läkemedel, rätt använt, ökad livslängd och bättre livskvalitet. Många sjukdomar fordrar kombinationsbehandling och därmed flera läkemedel.
Äldres läkemedelsbehandlingl Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från n studier påp personer <65 år Nästan aldrig studier påp patienter >80 år
Äldres läkemedelsbehandlingl Mycket fåf studier påp äldre med många m sjukdomar Samma behandlingsresultat som hos studiepopulationerna?
Behandlingseffekt Mortalitet Morbiditet Symtomlindring - Livskvalitet Ålder
Äldre står inte alltid påp tillräckligt med läkemedel Men Äldre står r ofta påp för r många m olämpliga läkemedel
> 10 LM bland personer > 80 år 2007
> 3 psykofarmaka bland > 80 år 2007
Läkemedelsbehandling orsakar ca 5000 vårdskador om året i slutenvården i Västra Götaland
Vad har vi gjort? för r att förbf rbättra behandlingen Patientutbildning Personalutbildning Läroböcker Studiecirklar Temadagar Fasut/Lärut Läkemedelsgenomgångarngar
Förskrivarstöd Vad har vi gjort? för r att förbf rbättra behandlingen Kloka listan Medicinska riktlinjer Inplastade kort Kvalitetsindikatorer MiniQ och liknande ProjektProjekt
Vilka resultat ser vi? Färre biverkningar? Förbättrad sjukdomsbild? Förbättrad livskvalitet? Förbättrad funktionsförm rmåga? Färre läkemedel? l Lägre kostnader? Men: Men: bättre b behandlingsresultat
SBU-rapport Äldres läkemedelsanvl kemedelsanvändningndning Hur kan den förbf rbättras
20% av äldre som söker sjukhusvård har biverkningar.
Slutsatser 28-54% av äldres läkemedelsbiverkningar l är förutsägbara och därmed d ofta möjliga m att undvika Orsaker: Orsaker: felaktig ordination, bristande uppföljning Polyfarmaci ökar risken för f r biverkningar
Slutsatser Vissa Vissa läkemedel l är r riskläkemedel kemedel Antikolinerg effekt ökar risken för f r psykiska biverkningar Bensodiazepiner ökar risken för f r fall och höftfraktur Antiinflammatoriska läkemedel l (NSAID) ökar risken för f r magblödning och hjärtsvikt
Riskläkemedel kemedel Neuroleptika extrapyramidala symtom, ortostatism stroke, psykiska biverkningar Lätta opioider förvirring, illamående, yrsel
Riskläkemedel kemedel Diuretika Urvätskning tskning, elektrolytrubbningar WaranWaran Ökad blödningsrisk hos äldre
Slutsatser Minskning av vissa läkemedelsrelaterade l problem kan ske genom Utbildning, information till sjukvårdspersonal Uppföljning och läkemedelsavstl kemedelsavstämning mning med multidiciplinära team eller personal med speciell läkemedelskompetens
Slutsatser Förbättrad följsamhet f kan fås f s genom En kombination av individuellt anpassade insatser Utbildning, information till patienter Minskat Minskat antal läkemedell Förenklad renklad läkemedelslistal
Slutsatser Dosdispensering (Apodos( Apodos) Otillräckligt vetenskapligt underlag för f r att bedöma om följsamhet f eller patientsäkerhet förbättras
Slutsatser Överlevnad, sjuklighet, sjukvårdskonsumtion, livskvalitet Saknas vetenskapligt stöd d för f r att någon n av de genomgångna ngna metoderna påverkar p dessa faktorer
Slutsatser - rekommendationer Ytterligare forskning behövs Som tar hänsyn h till komplexiteten hos äldre patienter Med fler hälsorelaterade h utfallsmått tt Över dokumentation och uppföljning
Slutsatser - rekommendationer Avsaknad av studier med god kvalitet och högt bevisvärde innebär r inte att pågående p individuellt anpassade aktiviteter som syftar till förbf rbättrad läkemedelsbehandling l av äldre skall upphöra
SBU Ingen Ingen enskild studerad metod påverkade i sig hälsa h eller livskvalitet Ett helhetsgrepp fordras
ingen enskild åtgärd löser l hela problemet Helhetsgrepp Läkekonst Dokumentation Läkemedelsavstämningmning Förskrivarstöd