Mångfunktionella utomhusmiljöer som främjar hälsa och hållbarhet: en studie av samverkansprocesser för stärkta ekosystemtjänster i staden

Relevanta dokument
Planeten ska med. Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster

Planeten ska med. Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster

Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster. Karolina Brick

Bakgrund, inspiration och utveckling av förskolegården

Ekosystemtjänster en självklarhet? Veronika Johansson, Hållbarhetsspecialist Riksbyggen

Riksbyggens verktyg för ekosystemtjänster. Karolina Brick

Anna Dalins Förskola JÖNKÖPINGS KOMMUN. Förbättringsarbete för en hållbar utveckling

Anna Dalins förskoleområde

Mångfunktionella förskolegårdar. som främjar hälsa, inlärning och hållbarhet. 2017

Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Målarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt

Ett pedagogiskt uterum

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Multifunktionella utomhusmiljöer. Grimstorps förskola och fritidshem

Välkommen till Sveriges mest innovativa bostadsprojekt

Brf Viva. Therese Berg

Mångfunktionella utomhusmiljöer

Stadens ekosystemtjänster Goda exempel på hur ekosystemtjänster integrerats på ett bra sätt i en kommuns översiktsplan och detaljplan.

Förskolans pedagogiska uppdrag - om undervisning, lärande och förskollärares ansvar

Baronens Hälsofrämjande gårdsprojekt

Projekt gröna skolgårdar på Tvärflöjtensförskola

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Rapport från Stiftelsen BMSL-förskola

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Planeten ska med. Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster

Vårt Gröna skolgårdsprojekt på förskolan Tåget november 2016 växter, växtkub samt staket

Rapport från Stiftelsen BMSL-förskola

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Gröna skolgårdar, rapport 2013

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Multifunktionella utomhusmiljöer på förskolor. som främjar hälsa, inlärning och hållbarhet.

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Västra Vrams strategi för

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

När ekosystem står som modell. Hur ser odlingssystemen ut då?

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt

Trädgårdsprojekt på Humlebo Skola: KOM UT- VA MED!/ En inbjudande skolgård

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Skutans prioriterade mål våren 2017, med fokus på natur och teknik

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Vika Förskola Spring önskelista

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

ASKIV ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN UTOMHUSLEK

Närtuna Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Futura International Pre-school. Danderyd

PM Ekosystemtjänster och grön infrastuktur Hasselnöten.

Redovisning av Gröna skolgårdsprojektet på förskolan Rida Ranka

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Pågående förbättringsarbete-multifunktionella utomhusmiljöer på förskolor

Rapport Gröna skolgårdsprojekt 2016 Stinsens Förskola

HÅLLBARHETSFRÅGOR I FÖRSKOLAN - UTIFRÅN EN UTFORSKANDE INGÅNG

Wihlborgs Fastigheter AB. Soil Security, Lund Staffan Fredlund, Miljöchef

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Ekosystemtjänster i praktiken - några exempel och hur enkelt är det egentligen? Christina Wikberger, miljöstrateg Värmdö kommun

Systematiska kvalitetsarbetet

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera!

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Ekosystemtjänster. Andreas Magnusson Jönköping University, Buf Kristianstad och HKR

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Miljöplan för Torpets Förskola

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Gunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Vad är hållbar utveckling i arbetet med de yngsta?

Gården har vidareutvecklats

Skolinspektionens verksamhet

Projekt sinneslabyrinten. Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018

Systematiskt kvalitetsarbete

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Projekt Gröna skolgårdar, Tegelstugans förskola ht-2014

Notbladets plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN 2014

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vår lokala likabehandlingsplan

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Tillsyn av den fristående förskolan Hanna

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Ugglan Barn- och utbildningsförvaltningen

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Mångfunktionella utomhusmiljöer som främjar hälsa inlärning hållbarhet

Pågående förbättringsarbetemultifunktionella

Transkript:

Mångfunktionella utomhusmiljöer som främjar hälsa och hållbarhet: en studie av samverkansprocesser för stärkta ekosystemtjänster i staden Ellen Almers Per Askerlund Mikael Gustafsson Sofia Kjellström Robert Lecusay Lina Mrak Tobias Samuelsson

Mångfunktionaliteten Att väsentligt förbättra urbana miljöer utifrån barnens behov, främst i anslutning till förskolor med tonvikt på socialt utsatta områden: välbefinnande, lek, rörelse, estetik, utveckling/lärande produktion av bär, frukt, blad bindning av koldioxid, upprätthållande av luftkvalitet, pollinering, biologisk kontroll, mikroklimat och vattenrening, skydd mot uvstrålning och buller

Agroforestry mångfunktionell markanvändning med perenna grödor

I den lilla skalan: Skogsträdgård Efterliknar naturliga ekosystem Mångfald av perenna ätliga och funktionella växter, Lättskött Många arter som samverkar This Photo by Unknown Author is licensed under CC BY (Crawford, 2010; Jacke & Toensmeier, 2005; Whitefield, 2002).

Övergripande forskningsfrågor 1. Vilka ekosystemtjänster utvecklas, prioriteras och upprätthålls av deltagarna under och efter förbättringsarbetet och hur går det till? 2. Hur utvecklas de deltagande barnens, förskolepersonalens och närboendes arbete med förskolornas utomhusmiljöer under perioden? 3. Vilka typer av sociala och logistiska hinder uppträder under förbättringsarbetet?

Fem delstudier A. Vilka ekosystemtjänster upprätthålls och genereras? B. Samtalspromenader: barns preferenser för olika utomhusmiljöer C. Visionsverkstäder: förändringar i barns önskemål om framtida utomhusmiljöer D. Hur påverkar barnens fantasilek deras intresse för och förståelse av hållbar utveckling? E. Studier av regionens intervention hur påverkar den deltagarnas samverkan

Delstudie A. Vilka ekosystemtjänster upprätthålls och genereras?

9 Analys av 15 ekosystemtjänster 450 Kulturmiljövärden 400 Turism 350 Rekreation och estetiska värden Habitat för arter 300 Förebyggande av jorderosion 250 Biologisk kontroll 200 150 Pollinering Upprätthållande av luftkvalitet Bindning av koldioxid 100 Mikroklimat Vattenrening 50 Vattenreglering och skydd mot extrema väder 0 Vad vi kan förlora Vad vi bevarar/kompenserar/adderar Färskvatten

Exempel på vanligt föreslagna åtgärder Utökning av odlingsmöjligheter Skogsträdgård Uppsamling av regnvatten för bevattning Bygge av pergola med växtlighet Plantering av pilträd som kan användas för kojbygge Plantering av träd för luftrenande förmåga Plantering av ängsväxter Nyttja död ved och låt material ligga kvar Insektshotell Stubbar och nedfallna träd till hinderbana eller sittplatser Användning av biokol Odling av bambu.. Vilka åtgärder har genomförts av förskolorna? En uppföljande studie är på gång

Hur lärarnas syften förändrats sedan starten Ny syn på vad den egna utomhusmiljön har att erbjuda och att man kan utnyttja det naturliga systemet istället för en massa lekredskap Från den här lilla grejen vi hittar ute i marken kan det bli en jättestor grej Från ett ursprungligt behov att förnya förnya en gammal och tråkig gård till nya tankesätt om möjlighet till UVskydd, rörelse och lärande om naturen

Praktiker som utvecklats och förändrats Mest nämnda Mer vistelse i natur, undervisningstema om natur Odling, skörd och tillagande av egenodlad mat Hjälpa pollinerare och andra djur Ofta nämnda Underlätta fysisk aktivitet, rörelse Insamlande av vatten Ökat UV-skydd Mer sällan nämnda Skapa möjligheter till återhämtning

Vistelse i natur och undervisning om natur Förändrade praktiker enligt lärarna Mer naturtema i undervisningen; projekt om t.ex. insekter Lärandesituationer (om ex. nedbrytning) kommer in mer naturligt Använder både egna gården och skolskogen (eller motsvarande) oftare Förändringar hos barnen enligt lärarna Barnen pratar om insekter och andra djur, med varandra och sina föräldrar De uppmärksammar djuren, det har de inte gjort tidigare Barnen upplevs mindre rädda för insekter och andra djur än tidigare Men nu är dom är helt galna, dom vill vara ute hela tiden

Odling, skörd och tillagande av egenodlad mat Förändrade praktiker enligt lärarna Mer odling med barnen, oftast i pallkragar Några förskolor hade börjat anlägga mini-skogsträdgårdar Mer egenodlad mat, smak- och doftupplevelser Förändringar hos barnen enligt lärarna Barnen äter det som odlats med stor aptit Gräslöken har knappt vuxit eftersom barnen har ätit upp den Talar om för sina kompisar och föräldrar vad man kan äta och vad man inte kan äta Gräva, lägga i jord, plantera och skörda upplevs som roligt Allt var roligt i samband med skogsträdgården tyckte barnen, att vattna och att se hur det växte

Hjälpa pollinerare och andra djur Förändrade praktiker enligt lärarna Uppsättning och tillverkning av insektshotell, fågel- och fladdermusholkar Etablering av fjärilsrestauranger Förändringar hos barnen enligt lärarna Barnen visar insikt om insekternas betydelse för pollination Ja, titta dom har varit här för nu har det kommit smultron De större barnen undervisar de mindre, om t. ex. nektar

Underlätta fysisk aktivitet, rörelse Förändrade praktiker enligt lärarna Öppnat upp gårdar, tagit bort staket för att ge ökade möjligheter till att springa runt och klättra Restriktioner om att springa runt borttagna Förändringar hos barnen enligt lärarna Barnen hittar krypin, leker mer i buskage Barnen är mycket och leker i buskarna, där det är mycket skugga det är något spännande med dom där krypinen eller bakom förrådet där vi har öppnat upp staketet med, där är det lite lummigt"

Delstudie B: Samtalspromenader: barns preferenser för olika utomhusmiljöer Saker att klättra på

Backar och kullar

Sand till olika ändamål

Gömställen, krypin

Överskrida och tänja på gränser och regler

Små förändringar ger effekt

Oväntade platser

Fina saker

Odlingar

Fantastiska möjligheter till undersökande och upptäckande

Frågor som motiverar denna forskning

Frågor som motiverar denna forskning Undervisining: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden (Skollag, 2010:80)

Frågor som motiverar denna forskning Resultaten visar att barnen i stort ges förutsättningar att utvecklas och lära men det sker sällan genom medveten undervisning, det vill säga målstyrda processer, som syftar till utveckling och lärande. Det är därmed inte säkerställt att barnens utveckling och lärande sker i riktning mot de mål som förskolan ska sträva efter, (Skolinspektionen 2016, s 4).

Frågor som motiverar denna forskning

Frågor som motiverar denna forskning Förskolor är platser för lek och utforskande...

Frågor som motiverar denna forskning Förskolor är platser för lek och utforskande...... aktiviteter som är öppna, oförutsägbara och formas av flera samtidiga mål och betydelser...

Frågor som motiverar denna forskning Förskolor är platser för lek och utforskande...... aktiviteter som är öppna, oförutsägbara och formas av flera samtidiga mål och betydelser...... ofta leds av barnen.

Frågor som motiverar denna forskning Hållbarhet: Öppet begrepp med flera betydelser

Frågor som motiverar denna forskning målstyrda processer, under ledning av lärare öppna, oförutsägbara, flera mål och betydelser; leds av barnen. Hållbarhet: Öppet begrepp, flera betydelser

Frågor som motiverar denna forskning målstyrda processer, under ledning av lärare Vilka spänningar / motsättningar (produktiva och oproduktiva) finns bland dessa aktiviteter / idéer, och hur hanterar lärarna det i praktiken? öppna, oförutsägbara, flera mål och betydelser; leds av barnen. Hållbarhet: Öppet begrepp, flera betydelser

Frågor som motiverar denna forskning målstyrda processer, under ledning av lärare Vilka spänningar / motsättningar (produktiva och oproduktiva) finns bland dessa aktiviteter / idéer, och hur hanterar lärarna det i praktiken? öppna, oförutsägbara, flera mål och betydelser; leds av barnen. Hur ser barns lek och utforskande ut i förskolor som arbetar med utbildning för en hållbar utveckling? Hållbarhet: Öppet begrepp, flera betydelser

Study Design Inspiration Inspiration Inspiration Inspiration -träff #1 -träff #2 -träff #3 -träff #4 2017 2018 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr May Jun Tid 1 Intervju, observation, & undersökning Förskola-1 Förskola-2 Förskola-3 Tid 2 Intervju, observation, & undersökning Förskola-1 Förskola-2 Förskola-3 Tid 3 Intervju, observation, & undersökning Förskola-1 Förskola-2 Förskola-3

(Mycket!) Preliminära Observationer Symboliskt lek (inklusive rollek, socio-dramatiskt lek och objektorienterad lek) Vanligt medel för individuellt och kollektivt meningsskapande för problem som är relaterade till ekologisk hållbarhet. Nyckel, återkommande exempel: Antropomorphisering som ett sätt att ha empati med och känna för växter, djur och ekosystem. Undervisning: Allmänt definierad bland förskollärare. Ingen konsensusdefinition. Men inte problematisk: Lärarna var generellt övertygade om sin kompetens att undervisa. Kritik av Skolinspektionens rekommendation, dvs. att ha ett fast, fördefinierat mål som vägleder undervisningen till skillnad mot vikten av erfarenhetsbaserad improvisation i en oförutsägbar miljö

(Mycket!) Preliminära Observationer Symboliskt lek (inklusive rollek, socio-dramatiskt lek och objektorienterad lek) Vanligt medel för individuellt och kollektivt meningsskapande för problem som är relaterade till ekologisk hållbarhet. Nyckel, återkommande exempel: Antropomorphisering som ett sätt att ha empati med och känna för växter, djur och ekosystem. Undervisning: Allmänt definierad bland förskollärare. Ingen konsensusdefinition. Men inte problematisk: Lärarna var generellt övertygade om sin kompetens att undervisa. Kritik av Skolinspektionens rekommendation, dvs. att ha ett fast, fördefinierat mål som vägleder undervisningen till skillnad mot vikten av erfarenhetsbaserad improvisation i en oförutsägbar miljö

(Mycket!) Preliminära Observationer Symboliskt lek (inklusive rollek, socio-dramatiskt lek och objektorienterad lek) Vanligt medel för individuellt och kollektivt meningsskapande för problem som är relaterade till ekologisk hållbarhet. Nyckel, återkommande exempel: Antropomorphisering som ett sätt att ha empati med och känna för växter, djur och ekosystem. Undervisning: Allmänt definierad bland förskollärare. Ingen konsensusdefinition. Men inte problematisk: Lärarna var generellt övertygade om sin kompetens att undervisa. Kritik av Skolinspektionens rekommendation, dvs. att ha ett fast, fördefinierat mål som vägleder undervisningen till skillnad mot vikten av erfarenhetsbaserad improvisation i en oförutsägbar miljö

(Mycket!) Preliminära Observationer Symboliskt lek (inklusive rollek, socio-dramatiskt lek och objektorienterad lek) Vanligt medel för individuellt och kollektivt meningsskapande för problem som är relaterade till ekologisk hållbarhet. Nyckel, återkommande exempel: Antropomorphisering som ett sätt att ha empati med och känna för växter, djur och ekosystem. Undervisning: Allmänt definierad bland förskollärare. Ingen konsensusdefinition. Men inte problematisk: Lärarna var generellt övertygade om sin kompetens att undervisa. Kritik av Skolinspektionens rekommendation, dvs. att ha ett fast, fördefinierat mål som vägleder undervisningen till skillnad mot vikten av erfarenhetsbaserad improvisation i en oförutsägbar miljö

(Mycket!) Preliminära Observationer Symboliskt lek (inklusive rollek, socio-dramatiskt lek och objektorienterad lek) Vanligt medel för individuellt och kollektivt meningsskapande för problem som är relaterade till ekologisk hållbarhet. Nyckel, återkommande exempel: Antropomorphisering som ett sätt att ha empati med och känna för växter, djur och ekosystem. Undervisning: Allmänt definierad bland förskollärare. Ingen konsensusdefinition. Men inte problematisk: Lärarna var generellt övertygade om sin kompetens att undervisa. Kritik av Skolinspektionens rekommendation, dvs. att ha ett fast, fördefinierat mål som vägleder undervisningen till skillnad mot vikten av erfarenhetsbaserad improvisation i en oförutsägbar miljö

(Mycket!) Preliminära Observationer Symboliskt lek (inklusive rollek, socio-dramatiskt lek och objektorienterad lek) Vanligt medel för individuellt och kollektivt meningsskapande för problem som är relaterade till ekologisk hållbarhet. Nyckel, återkommande exempel: Antropomorphisering som ett sätt att ha empati med och känna för växter, djur och ekosystem. Undervisning: Allmänt definierad bland förskollärare. Ingen konsensusdefinition. Men inte problematisk: Lärarna var generellt övertygade om sin kompetens att undervisa. Kritik av Skolinspektionens rekommendation, dvs. att ha ett fast, fördefinierat mål som vägleder undervisningen till skillnad mot vikten av erfarenhetsbaserad improvisation i en oförutsägbar miljö

(Mycket!) Preliminära Observationer Symboliskt lek (inklusive rollek, socio-dramatiskt lek och objektorienterad lek) Vanligt medel för individuellt och kollektivt meningsskapande för problem som är relaterade till ekologisk hållbarhet. Nyckel, återkommande exempel: Antropomorphisering som ett sätt att ha empati med och känna för växter, djur och ekosystem. Undervisning: Allmänt definierad bland förskollärare. Ingen konsensusdefinition. Men inte problematisk: Lärarna var generellt övertygade om sin kompetens att undervisa. Kritik av Skolinspektionens rekommendation, dvs. att ha ett fast, fördefinierat mål som vägleder undervisningen till skillnad mot vikten av erfarenhetsbaserad improvisation i en oförutsägbar miljö

(Mycket!) Preliminära Observationer Betydelsen av dokumentation och reflektion praktiker Dokumentation och motsvarande organisatoriska praktiker: viktigt för att koppla lek och utforskande aktiviteter på sätt som främjar engagemang med ekologisk hållbarhet. Organisation: Att ha rutinmässiga tillfällen för reflektion inom och mellan förskoleavdelningar och med andra förskolor ses av lärare som att ge "korsbefruktning av idéer" och underlättar identifiering av barns intressen. Betydelsen av att utveckla och upprätthålla en lokal, pedagogisk kultur Vissa lärare beskriver sitt arbete som en form av deltagande i en lokal kultur med dokumentation och organisatorisk praxis som viktiga aspekter av den kulturen. Signalerar vikten av att utveckla och underhålla sådana kulturer. Kontinuitet hos personalen är absolut nödvändigt för att ha en hållbar pedagogisk kultur. Ömsesidigt beroende mellan de två: En meningsfull kultur kan leda till personalkontinuitet och personal som stannar kvar bevarar och fortsätter att utveckla kulturen.

(Mycket!) Preliminära Observationer Betydelsen av dokumentation och reflektion praktiker Dokumentation och motsvarande organisatoriska praktiker: viktigt för att koppla lek och utforskande aktiviteter på sätt som främjar engagemang med ekologisk hållbarhet. Organisation: Att ha rutinmässiga tillfällen för reflektion inom och mellan förskoleavdelningar och med andra förskolor ses av lärare som att ge "korsbefruktning av idéer" och underlättar identifiering av barns intressen. Betydelsen av att utveckla och upprätthålla en lokal, pedagogisk kultur Vissa lärare beskriver sitt arbete som en form av deltagande i en lokal kultur med dokumentation och organisatorisk praxis som viktiga aspekter av den kulturen. Signalerar vikten av att utveckla och underhålla sådana kulturer. Kontinuitet hos personalen är absolut nödvändigt för att ha en hållbar pedagogisk kultur. Ömsesidigt beroende mellan de två: En meningsfull kultur kan leda till personalkontinuitet och personal som stannar kvar bevarar och fortsätter att utveckla kulturen.

(Mycket!) Preliminära Observationer Betydelsen av dokumentation och reflektion praktiker Dokumentation och motsvarande organisatoriska praktiker: viktigt för att koppla lek och utforskande aktiviteter på sätt som främjar engagemang med ekologisk hållbarhet. Organisation: Att ha rutinmässiga tillfällen för reflektion inom och mellan förskoleavdelningar och med andra förskolor ses av lärare som att ge "korsbefruktning av idéer" och underlättar identifiering av barns intressen. Betydelsen av att utveckla och upprätthålla en lokal, pedagogisk kultur Vissa lärare beskriver sitt arbete som en form av deltagande i en lokal kultur med dokumentation och organisatorisk praxis som viktiga aspekter av den kulturen. Signalerar vikten av att utveckla och underhålla sådana kulturer. Kontinuitet hos personalen är absolut nödvändigt för att ha en hållbar pedagogisk kultur. Ömsesidigt beroende mellan de två: En meningsfull kultur kan leda till personalkontinuitet och personal som stannar kvar bevarar och fortsätter att utveckla kulturen.

(Mycket!) Preliminära Observationer Betydelsen av dokumentation och reflektion praktiker Dokumentation och motsvarande organisatoriska praktiker: viktigt för att koppla lek och utforskande aktiviteter på sätt som främjar engagemang med ekologisk hållbarhet. Organisation: Att ha rutinmässiga tillfällen för reflektion inom och mellan förskoleavdelningar och med andra förskolor ses av lärare som att ge "korsbefruktning av idéer" och underlättar identifiering av barns intressen. Betydelsen av att utveckla och upprätthålla en lokal, pedagogisk kultur Vissa lärare beskriver sitt arbete som en form av deltagande i en lokal kultur med dokumentation och organisatorisk praxis som viktiga aspekter av den kulturen. Signalerar vikten av att utveckla och underhålla sådana kulturer. Kontinuitet hos personalen är absolut nödvändigt för att ha en hållbar pedagogisk kultur. Ömsesidigt beroende mellan de två: En meningsfull kultur kan leda till personalkontinuitet och personal som stannar kvar bevarar och fortsätter att utveckla kulturen.

(Mycket!) Preliminära Observationer Betydelsen av dokumentation och reflektion praktiker Dokumentation och motsvarande organisatoriska praktiker: viktigt för att koppla lek och utforskande aktiviteter på sätt som främjar engagemang med ekologisk hållbarhet. Organisation: Att ha rutinmässiga tillfällen för reflektion inom och mellan förskoleavdelningar och med andra förskolor ses av lärare som att ge "korsbefruktning av idéer" och underlättar identifiering av barns intressen. Betydelsen av att utveckla och upprätthålla en lokal, pedagogisk kultur Vissa lärare beskriver sitt arbete som en form av deltagande i en lokal kultur med dokumentation och organisatorisk praxis som viktiga aspekter av den kulturen. Signalerar vikten av att utveckla och underhålla sådana kulturer. Kontinuitet hos personalen är absolut nödvändigt för att ha en hållbar pedagogisk kultur. Ömsesidigt beroende mellan de två: En meningsfull kultur kan leda till personalkontinuitet och personal som stannar kvar bevarar och fortsätter att utveckla kulturen.

(Mycket!) Preliminära Observationer Betydelsen av dokumentation och reflektion praktiker Dokumentation och motsvarande organisatoriska praktiker: viktigt för att koppla lek och utforskande aktiviteter på sätt som främjar engagemang med ekologisk hållbarhet. Organisation: Att ha rutinmässiga tillfällen för reflektion inom och mellan förskoleavdelningar och med andra förskolor ses av lärare som att ge "korsbefruktning av idéer" och underlättar identifiering av barns intressen. Betydelsen av att utveckla och upprätthålla en lokal, pedagogisk kultur Vissa lärare beskriver sitt arbete som en form av deltagande i en lokal kultur med dokumentation och organisatorisk praxis som viktiga aspekter av den kulturen. Signalerar vikten av att utveckla och underhålla sådana kulturer. Kontinuitet hos personalen är absolut nödvändigt för att ha en hållbar pedagogisk kultur. Ömsesidigt beroende mellan de två: En meningsfull kultur kan leda till personalkontinuitet och personal som stannar kvar bevarar och fortsätter att utveckla kulturen.

(Mycket!) Preliminära Observationer Betydelsen av dokumentation och reflektion praktiker Dokumentation och motsvarande organisatoriska praktiker: viktigt för att koppla lek och utforskande aktiviteter på sätt som främjar engagemang med ekologisk hållbarhet. Organisation: Att ha rutinmässiga tillfällen för reflektion inom och mellan förskoleavdelningar och med andra förskolor ses av lärare som att ge "korsbefruktning av idéer" och underlättar identifiering av barns intressen. Betydelsen av att utveckla och upprätthålla en lokal, pedagogisk kultur Vissa lärare beskriver sitt arbete som en form av deltagande i en lokal kultur med dokumentation och organisatorisk praxis som viktiga aspekter av den kulturen. Signalerar vikten av att utveckla och underhålla sådana kulturer. Kontinuitet hos personalen är absolut nödvändigt för att ha en hållbar pedagogisk kultur. Ömsesidigt beroende mellan de två: En meningsfull kultur kan leda till personalkontinuitet och personal som stannar kvar bevarar och fortsätter att utveckla kulturen.

Delstudie E: Studier av regionens intervention hur påverkar den deltagarnas samverkan

Systematiskt förbättringsarbete kan leda till innovativa arbetssätt, bättre arbetsmiljö och är motiverande

Ju längre tiden har gått desto mer har barnen involverats Tid till förbättringsarbete (9) I Range: 1-20 timmar Medel: 7 timmar Median: 5 timmar II Range: 0-20 timmar Medel: 5 timmar Median: 2,5 timmar III Range: 3-25 timmar Medel: 10 timmar Median: 7 timmar IV Range: 0-26 timmar Medel: 6 timmar Median: 3 timmar Tillsammans med barnen (10) I Range: 0-5 timmar Medel: 41 min Median: 15 min II Range: 0-10 timmar Medel: 1,5 timme Median: 1 timme III Range: 0-10 timmar Medel: 3 timmar Median: 2 timmar IV Range: 0-20 timmar Medel: 3 timmar Median: 2 timmar

Pengar blir allt mindre viktigt det går att åstadkomma mycket med små resurser

Avslutande personlig reflektion Imponerad av vad som åstadkommits (tex. odlingar, insektshotell osv) Men det handlar inte bara om att göra saker, några ser det också som ett nytt förhållningsätt (tex låta barn klättra, se att man kan leka på fler sätt med samma sak) Att ha ett nytt förhållningsätt kostar varken tid eller pengar.

Reflektionsfrågor Vad blir jag mest inspirerad av? Vad skulle jag vilja gå hem och göra eller hur vill jag vara tillsammans medll barnen? Vad behöver jag lära mer om? Vad tar du med dig hem?