När ekosystem står som modell. Hur ser odlingssystemen ut då?
|
|
- Martin Lund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 När ekosystem står som modell. Hur ser odlingssystemen ut då? INLEDNING Brett perspektiv Varför är skogsträdgården relevant? FOKUS FRAMTID Skogsträdgården PROTOTYP Kretsloppssamhälle Grundläg gande problem Mångfaldsbruk Nytt agrartekniskt komplex Esbjörn Wandt Alnarp
2 DEN HUMANEKOLOGISKA TRIANGELN SAMHÄLLETS FRAMVÄXT NATUR (N) SAMHÄLLE (S) Strukturer Ekonomisk str. Politisk Arkaisk (social str.) Biosfären Geosfären Individen PERSON (P) Diskursivt medvetande Praktiskt medvetande Det omedvetna Fysisk varelse Biologisk varelse Yrkesidentitet Offentlig indetitet Frändskapsidentitet 2
3 DAGENS (ICKE)FOKUS Kortsiktigt Kollektivt Långsiktigt We cannot solve the significant problems we face at the same level of thinking we were at when we created them. Albert Einstein Individuellt 3
4 KRETSLOPPSSAMHÄLLET VÅRT SAMSPEL MED NATUREN Information s samhället Industrisamhället N N S Jordbrukssamhället Kretsloppssamhället Samlar-jägar samhället P 4
5 HOLISTISTISK OCH ORGANISK GRUNDSYN Helheten är något mer än summan av delarna NATURLIGA SYSTEM ÄR MODELL FÖR SKOGSTRÄDGÅRDEN De enskilda delarna har endast betydelse i sitt sammanhang Komplexa system Självreglerande Självreproducerande Cirkulära orsakssamband Stort informationsflöde, feedback (redundans) Människan del i systemen 5
6 SKOGSTRÄDGÅRD Odlingssystem som imiterar naturliga skogsekosystem (lundar, skogsbryn, woodland) Flerskiktad Direkta nyttoväxter och växter som gynnar andra växter och/eller ekosystemet i sin helhet MÅL Hög och varierad skörd Självskötande system Friskt ekosystem för ekosystemtjänster även utanför odlingssystemet 6
7 SYNERGETISK POLYKULTUR = resultatet är mer än summan av de enskilda delarna SKOGSTRÄDGÅREN PÅ HOLMA Större resursutnyttjande: - de befintliga resurserna utnyttjas bättre - mer resurser samlas in till systemet - resurserna hålls kvar bättre i systemet Mindre effekter av skadedjur, sjukdomar och andra stressfaktorer 7
8 HUR NÅR VI MÅLEN? GRUNDSTRUKTUR - Vegetationsskikt, mikroklimat successionsstadium BRETT SKOGSBRYN FRISK JORD - självgenererande bördighet MÅNGFALD i struktur, sammansättning och funktionella kopplingar - rovinsekt, parasitsteklar, pollinerare m.m. gynnas FYLLDA VÄXTNISCHER - minskad konkurrens mellan grödor och från ogräs 8
9 BÖRDIG JORD Djup väldränerad och lucker jord Organiskt material i olika stadier Mycket humus Rikt och friskt markliv Fin grynstruktur Tillräckligt med växtnäringsämnen 9
10 HUR SKAPAS EN BÖRDIG JORD? Mångfald av växter Mångfald av organiskt material Mångfald av rötter Olika fördelning i rummet Olika rotzonsfauna Kvävefixering Dynamiska ackumulatorer Mykorrhiza Djupa rötter MÅNGFALD för skadedjursreglering och pollinering Spindlar Strukturell mångfald Insekter, fåglar, grodor, paddor Mat, vatten, bo- och övervintringsställen Blomflugor och parasitsteklar Flockblommiga-, korgblommiga-, kransblommiga växter, lökväxter (Allium) och ärtväxter Pollinatörer Nektar- och pollenväxter 10
11 SYNERGETISK POLYKULTUR SKOGSTRÄDGÅRDEN SOM MODELL FÖR UTHÅLLIGT JORDBRUK 11
12 AGROFORESTRY Odling av träd och buskar på samma mark som man odlar andra grödor eller som används som betesmark Fokus ligger på interaktionen mellan komponenterna i systemet Solitärer med utbredda kronor, avkvistade timmerträd, hamlade träd och stubbskott Skogsträdgård OLIKA TYPER AV AGROFORESTRY Mångfunktionella vindsskyddsplanteringar Bärande skyddszoner Skogsbrynsplanteringar Frukt- eller hasselodling med höns eller andra betande djur Poppel, ask eller starkväxande päronträd i åkermark Odlingssystem med kvävefixerande träd Skogsbete Skogsodling (Forest farming) 12
13 MÅNGFALDSBRUK Mosaik av olika odlings- och djurhållningssystem PRODUKTIVT MOSAIKLANDSKAP Hög komplexitet. Platsanpassning. Mångfunktionalitet. Ekosystemtjänster på alla nivåer. Ekologisk mångfald: Vegetationsstruktur, artsammansättning och funktionella kopplingar. Olika skalor: Balkongodling, kolonilotter, småbruk. Överskott till grannar, den lokala marknaden och regionen. Teknik anpassad till skalan. BIOTOPMÅNGFALD OCH PLATSANPASSNING Olika intensitet: Från aquaponicsystem (kombinerad fisk- och grönsaksodling) till gynnande av hassel, fläder och andra bärande träd. 13
14 SKOGSTRÄDGÅRDEN i samspel med människan N S N Mångfaldsbruk N HELA MÄNNISKAN P S P Rekursivt medvetande Praktiskt medvetande Det omedvetna 14
15 KRETSLOPPSSAMHÄLLE anpassat till ekosystemen KRETSLOPPSSAMHÄLLET Decentraliserad samhällsstruktur och ekonomi Mångfaldsbruk KRETSLOPPS- SAMHÄLLE Bioregionen Balans djurhållning, markareal... Matsuveränitet. N Strukturell kompatibilitet P Mångfunktionellt Lokalsamhälle S Lokalsamhället och stadsdelen Ruralisering. Intensiva statsodlingar. Ekoenheter. Självförvaltning. Engagemang och demokrati. Mångfald: Brukningsformer, sysselsättning, distributionssystem m.m. Mångfunktionalitet. Flexibilitet. Hög grad av modularitet, redundans och resiliens. 15
16 ÖRESUNSREGIONEN EN BIOREGION PERMAKULTUR Analys- och designredskap Ekologiska helhetslösningar även social organisation och ekonomi Naturliga ekosystem som modell Uppbyggnad av resurser (jord, vatten, energi, luft, organisation) Permakulturprinciper (Mångfunktionalitet, biologiska resurser, zonindelning, fördröjning av energiflöden, kantzoner m.fl.) Kopplingar mellan de olika delarna i systemet 16
17 NYTT FOKUS DEN MÄNNSKLIGA OCH BIOLOGISKA POTENTIALEN Kollektivt? HUSBEHOVSODLING Kortsiktigt Långsiktigt Individuellt 17
18 UTVECKLINGSARBETE KRING EFFEKTIV HUSBEHOVSODLING Ändrade matvanor. Ärtor, bönor, nötter, quinoa, amarant, massor av olika grönsaker Perenna grönsaker för tillagning Perenna grönsaker för sallad Polykultur med perenna rotgrönsaker Jordärtskockor, potatisböna, chorogi och knölvial Hassel och sibirisk ärtbuske 18
19 DET PRODUKTIVA HEMMET ANPASSAD EKONOMI Koncentration av resurser Korta kretslopp Hela människan. Självtillit. Engagemang i omgivningen. Kreativitet. Arbetsväxling från lönearbete till självverksamhet (t.ex. odling och byggande). Fjällbete ek för, Södra Rörums Sam-bruk Strukturer Ekonomisk str. Politisk Arkaisk (social str.) Biosfären Geosfären Mångfunktionalitet t.ex. fritid arbete Småbruket ett specialfall. Produktion utöver självförsörjning. Till grannar eller till den lokala, regionala eller globala marknaden. Basen för lokalt engagemang och självförvaltning Fysisk varelse Biologisk varelse Individen Yrkesidentitet Offentlig indetitet Frändskapsidentitet 19
Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv. 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt
Permakultur för ett hållbart lokalt näringsliv 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt Livets kretslopp Naturen som modell Skogsträdgården - odling med de naturliga ekosystemen som modell
Läs merOGRÄSET. En paviljong i parken. Lunds Konst/Designskola 2014 OGRÄSET. ARKITEKTURPROJEKT 2014 LUNDS KONST/DESIGNSKOLA. Alexandra Nylander
OGRÄSET En paviljong i parken Lunds Konst/Designskola 2014 Alexandra Nylander PROJEKTBESKRIVNING Arkitekturprojektet går ut på att studera och formge en mindre paviljong där du tar hänsyn till estetik,
Läs merMat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
Läs merEkologi Så fungerar naturen
EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merEKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT
EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT Maria Cosnier 19 maj 2014 Vilka är U&We? 16 konsulter i Stockholm och i Brasilien Catalyst for Good Business - hållbarhetsdriven affärsutveckling
Läs merLivsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?
Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en
Läs merPollinatörer i fröodling
Pollinatörer i fröodling SVEA-konferensen 13 januari 2015 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Insektspollineringens betydelse Åtgärder för humlor Bin och blommor i korthet Alla växter som blommar och
Läs merVi växer för en hållbar framtid!
Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,
Läs merSKOGSTRÄDGÅRDEN OCH DESS PLATS I PERMAKULTUR
1 SKOGSTRÄDGÅRDEN OCH DESS PLATS I PERMAKULTUR Man kan fråga sig om skogsträdgården har någon viktig plats i nordisk permakultur. Jag menar det. Jag ser den som ett produktivt system, med stor förmåga
Läs merEkologiska produktionsfunktioner
Ekosystemtjänster, kunskapsläge och utveckling i Sverige reflektioner Henrik Smith Centrum för miljö och klimatforskning, Lunds Universitet Bakgrund Vad är poängen? Hur kan ES konceptet informera beslut?
Läs merSammanställning av intervjuer med rådgivare
Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland
Läs merTRÄDGÅRDSODLING. Ämnets syfte
TRÄDGÅRDSODLING Odling av växter har stor betydelse för produktion av livsmedel, växtmaterial och råvaror av olika slag. Biologiskt kunnande i kombination med användning av modern teknik bidrar till en
Läs merJordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås
Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merVälkomna! N Kväve. P Fosfor K Kalium. Trädplanteringsworkshops Permakultur aktion Frukt nötter och bär överallt Gratis mat! Åker
Välkomna! Trädplanteringsworkshops Permakultur aktion Frukt nötter och bär överallt Gratis mat! Åker N Kväve P Fosfor K Kalium 1 Klok design istället för olja, slit & miljöförstöring med naturen Skogsträdgården
Läs merArv och utveckling Arvet
ARV OCH UTVECKLING ARVET Arv och utveckling Arvet Vad kan hända när mutationer drabbar könsceller? Elevboken, Förstår du?, uppgift 6, sida 337. Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den.
Läs merTisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans
Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt
Läs merBibliografiska uppgifter för Permakultur - när naturen själv får stå modell
Bibliografiska uppgifter för Permakultur - när naturen själv får stå modell Författare Jansson K. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 4 Utgivare Förbundet organisk biologisk odling Redaktör
Läs merLÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR INNOVATIONS- FÖRMÅGA DELTAGANDE LÄRANDE SOCIAL- EKOLOGISKT MINNE BUFFRING & RESERVER
LÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR Hur förbereder vi oss för globala förändringar, t.ex. i ekonomin, klimatet eller energitillgång? Vilka är de gradvisa trender i vårt samhälle och i naturen som minskar
Läs merTILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING
TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad
Läs merOdlingsbäddar och växter enligt permakulturens principer. Linda Olsson
Odlingsbäddar och växter enligt permakulturens principer Linda Olsson 2010 Examensarbete, högskolenivå, 15 hp Biologi Examensarbete B, 15 hp Trädgårdsmästarprogrammet Handledare: Anders Fahlén Examinator:
Läs merMILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan
MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs merFAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
Läs mer3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering
3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå
Läs merPermakultur och Skogsträdgårdar i Dalarna
Permakultur och Skogsträdgårdar i Dalarna Philipp Weiss Det råder ingen tvekan om att vi radikalt måste ändra vår energianvändning om vi ska kunna hålla oss inom ramarna för det som planeten tål i form
Läs merFRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER
På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER PÅ riktigt Den som odlar ekopotatis behöver välja potatissort extra noga varför? tuffa potatisar När äpplen eller
Läs merVad gör Åland unikt: Finns mycket kunskap inom många olika områden. Stolt företagshistoria.
I gruppen med Lotta Berner som samtalsledare medverkade Camilla Sommarström, Rebecka Eriksson, Michael Taevs, Alexandra Sjöblom, Gisela Linde och Mikael Wennström. Vad gör Åland unikt: Stor kärlek och
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merMål: Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö
Mål: Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö PAGE 1 Klimatförändringar i Stockholm: o + 4-6 C varmare Mer regn (20%), skyfall Mildare vintrar & riktigt kalla o dagar (under 10 C) försvinner Högre havsnivå
Läs merMiljövänlig trädgård. Suzanne Wesséus
Miljövänlig trädgård Suzanne Wesséus Böcker jag använt inför föredraget. Biologiskt växtskydd i trädgården avschmid/henggeler, 1986, Bokskogen. Författarna är två schweiziska biologiska odlare med lång
Läs merKompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd
Kompis med kroppen 1. Häng med på upptäcksfärd Hej! Häng med och lär dig mer om hur du är schysst mot kroppen och blir mer klimatsmart! Du kan säkert redan en hel del om frukt och grönsaker och vet att
Läs merTrädgårdsmästare, ekologi och entreprenörskap YH 400 p.
Trädgårdsmästare, ekologi och entreprenörskap YH 400 p. är en unik trädgårdsmästarutbildning, där vi kompletterar den traditionella hantverkskunskapen hos trädgårdsmästaren med ekologi och entreprenörskap.
Läs mer1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla?
Frågeställningar kring hållbart 1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla? 2. Är hållbarhetsbegreppet något som vi ska arbeta med? Hur
Läs merFrämmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef
Främmande trädslag på Sveaskog Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef Sveaskogs markinnehav Finns i hela Sverige 3,3 milj. ha produktiv skogsmark 20% naturvård All vår skog är FSCcertifierad Trädslagsfördelning
Läs merStenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar
Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merPresentation av medlemmarna i arbetsgruppen för Hållbara bygder
Presentation av medlemmarna i arbetsgruppen för Hållbara bygder Thomas Norrby Jag är bördig från Gotland, lever med en underbar familj med fru och 4 barn i Storvreta. Jag gillar att laga mat, sporta och
Läs merSammanfattning av utställningen. En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun
Sammanfattning av utställningen Vår härliga matresa En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun Projektet Minska matsvinnet Produktion och konsumtion av livsmedel står för en stor miljöpåverkan,
Läs merEKO LOGISKT. Plocktomater. 031-780 27 00 www.hebe.se
EKO LOGISKT Plocktomater 2015 031-780 27 00 www.hebe.se Låt dina kunder njuta av ekologiska plocktomater i sommar. Vi förstärker lösviktstrenden inom ekologiskt! I år utvecklar vi konceptet med plocktomater
Läs merKartläggning av naturens mångfald på gården JORDBRUKETS MILJÖSTÖD
Kartläggning av naturens mångfald på gården JORDBRUKETS MILJÖSTÖD 2007 1. Inledning Kartläggningen av naturens mångfald på gården ingår i basåtgärden som gäller bevarandet av naturens mångfald och landskapet
Läs merWe cannot solve our problems with the same kind of thinking we used when we created them
Spaning mot framtiden Designtänkande som stöd för framtidsvisioner Åsa Wikberg Nilsson Innovation och Design Luleå tekniska universitet We cannot solve our problems with the same kind of thinking we used
Läs merVad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?
2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU
Läs merVÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR
VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser
Läs merGunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering
Gunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering Bakgrund: Gunnesboskolan Övre har renoverats under vintern 2014/2015, vilket
Läs merSpridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö
Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö I växtskyddsarbetet finns det alltid en risk att växtskyddsmedel hamnar i den omgivande miljön. En del av spridningsvägarna kan du själv påverka.
Läs merMöjligheternas Karlstad. jobb istället för ökade klyftor
Möjligheternas Karlstad jobb istället för ökade klyftor Karlstad ska vara möjligheternas kommun Det ska vara lockande att flytta hit och attraktivt att bo här. Fler som bor, arbetar och driver företag
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merResilienta mikroregioner
Resilienta mikroregioner Att ta till vara på sina lokala resurser för ett framtida överlevande AgrDr Bengt Lundegårdh Studiefrämjandet/Global Organic Sweden AB I en värld som allt mer karaktäriseras av
Läs merTillväxtverkets arbete med regional tillväxt
Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser
Läs merNaturreservat i Örebro län. Björka Lertag
Naturreservat i Örebro län Björka Lertag Historik Under senare delen av 1800-talet utdikades och torrlades större delen av de våtmarker och sjöar som fanns på Närkeslätten. Syftet var att utöka den odlingsbara
Läs merAreella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Läs merEkologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark
Ekologisk och SMART mat Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Regeringens aktionsplan 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor till år 2010 Miljömålsarbete 16 Nationella miljömål
Läs merLANDSKAPET SOM DYNAMISK HELHET
LANDSKAPET SOM DYNAMISK HELHET henrik olsson pilot landscape architecture Syfte: - Att dryfta planering på ett grundläggande plan. - Att ge inspiration till nya planeringsmetoder för nya landskap. Landskapet
Läs merTäkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.
Täkters betydelse för biologisk mångfald Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Måns Bruun Koordinator för ÅGP Länsstyrelsen i Skåne Artskyddsförodningen Grund
Läs mer- en ren naturprodukt
Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är
Läs merODLING. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet odling ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ODLING Ämnet odling behandlar trädgårdsodling och odling av lantbruksgrödor. Ämnet handlar om produktion av livsmedel, växtmaterial och råvaror av olika slag. I ämnet ingår samspelet mellan växterna och
Läs merHur gynnar vi nyttodjur i fält?
Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen
Läs merRapport i maj 2011 från projektet Demonstrationsgård la Candela
Rapport i maj 2011 från projektet Demonstrationsgård la Candela Agroekologi och samverkan mellan småbrukare som småföretagare i Colombia Vid årsskiftet 2010/2011 tecknades ett arrendekontrakt mellan projektet
Läs merGötene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens
Läs merEnkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv
2015-06-29 Enkla mångfaldsåtgärder på gården Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 1 Mångfald på slätten Både tio ton vete och lärksång Jordbruksverket Fyra fokusområden: Nyttodjur Fåglar
Läs merKvävedynamik vid organisk gödsling
Kvävedynamik vid organisk gödsling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Kvävehushållning och hållbar produktion Egenskaper hos organiska gödselmedel Pågående forskning: rotmiljöns kvävedynamik
Läs merKunskapskrav SVENSKA År 9
Kunskapskrav SVENSKA År 9 LÄSA: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med ( ) flyt genom att ( ) välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra ( ) sammanfattningar
Läs merNågra material & Ekologi
Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins
Läs merGod Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön
REMISSYTTRANDE 2015-04-20 Ert datum 2015-02-01 Ert dnr 3563-14 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 Göteborg God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön Sveriges Fiskevattenägareförbund har
Läs mer3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald
Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra
Läs merLäsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)
Läsårsplanering NO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,
Läs merLäsa. Betyg E Betyg C Betyg A
Läsa med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera
Läs merFormas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat
Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Arbetsuppgifter till Formas Fokuserar Jordbruk som håller i längden Ekosystemtjänster i ett hållbart jordbruk Av Henrik Smith I vilka fyra olika grupper brukar
Läs merÅtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2
Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre
Läs merFolkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Läs merKompostering Hushålls- och trädgårdsavfall
Kompostering Hushålls- och trädgårdsavfall Ta chansen och ta hand om ditt avfall samtidigt som du gör något nyttigt av det! Genom att kompostera ditt eget köks- och trädgårdsavfall skapar du själv ett
Läs merKostpolicy för Lunds kommun
Kostpolicy för Lunds kommun Kommungemensamt styrdokument för kost, livsmedel och måltider i Lunds kommun. Beslutad av kommun fullmäktige, gäller från och med 2014-08-28 1 2 Inledning I Lunds kommun är
Läs merKostpolicy för Lunds kommun
Kostpolicy för Lunds kommun Kommungemensamt styrdokument för kost, livsmedel och måltider i Lunds kommun. Beslutad av kommun fullmäktige, gäller från och med 2014-08-28 1 Inledning I Lunds kommun är engagemanget
Läs merTrädgård på naturens villkor
Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!
Läs merGranstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.
BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan
Läs merNorra Djurgårdsstadens grönytefaktor
2013-06-19 Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor Nils Göransson, Stockholms stad STOCKHOLMS UTVECKLINGSOMRÅDEN 2013-06-19 KLIMATANPASSNING OCH GRÖNSTRUKTUR Stadsdelen anpassas till kommande klimatförändringar
Läs merrör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur
Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation
Läs merStadens ekosystemtjänster Goda exempel på hur ekosystemtjänster integrerats på ett bra sätt i en kommuns översiktsplan och detaljplan.
Stadens ekosystemtjänster Goda exempel på hur ekosystemtjänster integrerats på ett bra sätt i en kommuns översiktsplan och detaljplan. Johanna Severinsson, Länsstyrelsen Järfälla kommuns ÖP Strax norr
Läs merVilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten
Läs merMILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER
52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande
Läs merLönsamhet för solel - Hur påverkar stöd och regler investeringsbeslutet
Lönsamhet för solel - Hur påverkar stöd och regler investeringsbeslutet Solforum 2016-04-07 Bengt Stridh, ABB Corporate Research + Lektor MDH Ekonomi för solel under hela livslängden Produktionskostnad
Läs merSundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö
SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merMål - Naturbruksprogrammet GY-2000 3 årig utbildning
Mål - Naturbruksprogrammet GY-2000 3 årig utbildning (hämtat från Skolverkets hemsida) Programmet är inriktat mot djur, växter, natur och miljö. Man lär sig också om turism, miljö- och landskapsvård, bioenergi
Läs merDärför ska man odla baljväxter
Därför ska man odla baljväxter kvävefixering, proteinförsörjning och diversifiering SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Jordbrukets utmaningar Foto: SLU Ökande efterfrågan på mark för
Läs merGreppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren
Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren Stockholm 2013-11-14 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se
Läs merHelena Elmquist
Helena Elmquist 2014-10-23 FN ledda toppmötet CBD COP 12 i Sydkorea Antalet arter i världen har halverats sedan 1970. dubbla det finansiella stödet till arbetet med biologisk mångfald Flertalet studier
Läs merÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH
NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURVÄRDESBEDÖMNING Kronetorps gård, Burlövs kommun UNDERLAG FÖR DETALJPLAN På uppdrag av FOJAB Arkitekter, Malmö 2010-03-18 Uppdragstagare
Läs merInfrastrukturens biotoper. Tommy Lennartsson
Infrastrukturens biotoper Tommy Lennartsson Infrastrukturens biotoper Referensgrupp Tommy Lennartsson, Roger Svensson, CBM Marie Johnsson, Martin Olgemar, Trv Anders Sjölund, Trv; J-O Helldin, CBM, Åsa
Läs merPlatsar människan i morgondagens företag?
Platsar människan i morgondagens företag? - att ta utgångspunkt i den mänskliga naturen Lasse Berg och Bo Rex HR-dagarna 2013-09-26 Hur människan blev människa om människans evolution Lasse Berg 1 Vad
Läs merLektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Läs merWelcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems
Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Resiliens i Urbana System Sara Borgström (Fil. Dr.) Stockholm Resilience Centre Vadskavi med naturentill? Vi
Läs mer2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur
Läs merEkologisk produktion
Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade
Läs merSynliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -
Läs merHållbar utveckling Broddetorp
Detta är ett levande dokument dokument i utveckling Hållbar utveckling Broddetorp Socialt hållbar utveckling Ekologiskt hållbar utveckling Ekonomiskt hållbar försörjning De tre byggstenarna, hållbarhetstriangeln,
Läs mer