Resultat En beskrivning av dialogen De fyra personerna som samtalar är mellan 20 och 35 år och för ett naturligt och oformellt samtal via chatten MSN. Vi upplever det som om de är vana vid att föra en teknikmedierad dialog och chatten flyter på utan problem. Men även om chatten är oformell och naturlig så har det organisatorisk struktur (Norrby, 2004), där själva basenheten är samtalsturen som hjälper chatten att flyta på och ge och ta samtalsturer av varandra. För att strukturera dessa samtalsturer finns i programvaran en hjälp där chattdeltagarna kan se vem eller vilka som är på gång att tillföra samtalet något, det vill säga dessa personer vill ha samtalstur. Hur själva turtagningen i samtalet går till diskuteras senare i analysen. Av analysen kan man finna att det inte är någon av personerna som är primärtalare (väljer att kalla det för talare trots att det handlar om skriftlig kommunikation). Alla deltagare förser samtalet med fakta och information. Man kan tydligt märka att deltagarna håller med varandra, visar uppskattning, begär förtydliganden och ifrågasätter varandras bidrag. De har en avslappnad dialog med aktiva kommentarer i interaktionen. Samtalets syfte och struktur Innan chatten skulle äga rum hade alla deltagare tittat på ett förbestämt avsnitt av programmet Idol. Syftet med chatten var att diskutera utifrån denna erfarenhet. I analysen av samtalet finner vi att chatten börjar på ett socialt plan med personlig karaktär där de frågar varandra om hur de mår. Därefter fortsätter deltagarna med att säkerställa att uppgiften kan genomföras på rätt sätt, dvs. att samtalet dokumenteras. Intressant är att de fortsätter chatten utan att de är säkra på dokumentationen, man väljer att ha förhoppningen om att det skall lösa sig efter hand (vilket det också gjorde). I början av samtalet är de tre deltagare, men precis som i face-to-face kommunikation så påbörjas ett samtal innan alla de väntande deltagarna är på plats. Det skulle kännas konstigt att sitta och titta på en chatt och bara vänta på den sista deltagaren. Men ändå anser vi att valet att vänta med samtalet är lättare vid teknikmedierad kommunikation. Tänk att sitta i ett mötesrum och det är alldeles tyst i 30 minuter innan alla är på plats. Det känns okej om ingen känner varandra tidigare, annars skulle det nog vara ett märkligt beteende. Om vi däremot genomför samma samtal via en chatt så har alla alternativet att koppla bort samtalet tills alla är på plats och vi menar att detta är ett helt naturligt sätt att göra då man samtalar via tekniken. Ämne och samtalsfas I vår analys kan det tydligt göras en indelning i 3 faser av dialogens olika ämnesval. Den första fasen kallar vi inledningsfas. Eftersom inte alla deltagare är på plats från början varvas denna fas av hälsnings- och artighetsfraser och småprat dels hämtade från den konkreta miljön runt omkring och dels praktiskt prat om uppgiften som samtalsparterna är där för att utföra. B says: Hej tjejen! A says: hur är det? A says: hej C B says: HEJ - allt kanon. själva rå B says: Nån som vet hur vi ska skriva för att kunna spara allt? A says: jo då jag har koll
B says: Va bra - då antar man att du fixar Den andra fasen har vi valt att kalla huvudfasen eftersom den berör det ämne deltagarna innan bestämt att samtalet ska kretsa kring. Denna fas inleds när en av deltagarna tar initiativet genom att säga: A says: så har nån kollat på idol nu då? I och med den här introduktionen börjar deltagarn diskutera det ämne som egentligen var syftet med chatten. Eftersom de alla hade sett samma avsnitt av Idol så kan det tyckas att de skulle förstå varandra bättre än vad vi upplever att de gör i vår analys. Slutsatsen vi drar av det är naturligtvis att deltagarna som olika individer tar till sig olika intryck av programmet. Och att de därefter minns olika personligheter som förekom och även har sina egna tolkningar av personer som framträdde i programmet. Deltagarna diskuterar bland annat en personlighet av typen Rocker men en rockig personlighet hur är en sådan för dig eller för mig? Eftersom deltagarna inte direkt förstår varandra så förekommer en hel del förtydliganden i dialogen. De förklarar programdeltagarnas beteende och utseende för att försöka få det att stämma överens om vilken person som diskuteras. Under denna fas förekommer också en kort ämnesdigression som uppstår av en situationsbetingad händelse i en av deltagarnas lokala miljö (Norrby, 2004). A says: brb ska säga godnatt till zaccarias D says: Ok D says: gjorde just samma sak. Nattade alltså. B says:ja me - men han kom just upptrippande igen... Men precis som i analysen av face-to-face samtalen så återgår samtalet till det tidigare diskuterade ämnet efter det här lokala ämnesbytet. Den tredje och sista fasen kallar vi avslutningsfas. Avslutningsfasen inleds abrupt när en av deltagarna deklarerar att hon skall avvika från chatten. A says: näe hörrni kl är snart 2000 ska faktiskt gå och lägga mig ska upp 0130 så jag smiter iväg om ni fortsätter ska ka nni väl lägga upp konversationen på konferensen så kan vi väl skrivas där i morgon Det leder till en förberedande avslutning för övriga deltagare: B says: Vi kanske ska sova alla - en gravid och två småbarnsföräldrar behöver också sömn... Därefter följer lite småprat om det praktiska kring uppgiften och tillsist så kommer avslutningsfraserna. Turtagning Vi upplever att i vår analys består samtalsturerna till stor del av en pesons inlägg. Därefter lämnas det fritt för vem som helst av deltagarna att ta ordet. Blickar och andra ickeverbala signaler är viktiga faktorer vid turtagning. (Norrby, 2004) En person kan vid ett face-to-face samtal t.ex. luta sig framåt eller uppfånga talarens blick för att på så sätt meddela att denne vill ha ordet. Detta är inte möjligt vid en textbaserad kommunikation som i det här fallet Chat. Därför kan det ibland vara svårt att veta vems tur det är att ta/få ordet. Det är troligen också anledningen till att nästa talare ofta får nominera sig själv.
Samtalsstöd Samtalsstödet blir i en textbaserad kommunikation likt i ett telefonsamtal mycket viktigt då det inte går att se hur lyssnaren uppfattar något som sagts eller ens om lyssnaren fortfarande finns kvar i andra änden. Här kommer de korta inläggen mm och mhm in för att bekräfta för talaren att man fortfarande är närvarande och har uppfattat talarens inlägg. Ett mm kan dock ha många betydelser och utan ansiktsuttryck blir de svåra att tyda. Har lyssnaren förstått, håller denne med talaren eller är det endast en bekräftelse på att lyssnaren fortfarande är kvar? I textbaserad kommunikation används också skratt som en typ av samtalsstöd. Genom skrattet bekräftas det humoristiska i en talares inlägg. Skratt och humor Vi upplever att det kan vara svårt att få fram humor, framförallt ironi i en textbaserad miljö eftersom dessa ofta bygger på intonationer. Det har msn försökt hjälpa med tillgång till smilefigurer. Ett uttryck som Jag sa ju det kan uppfattas på många sätt i en statisk text. Det kan vara skämtsamt menat men ändå uppfattas irriterat. Om det i samband med detta uttalande hade används en glad smile-figur skulle tolkningsmöjligheterna ha blivit något mer begränsade och chansen för att inlägget skulle uppfattas som det var menat hade troligen ökat. Skratt och smile-figurer kan också användas för att bygga upp stämningar och visa känslor. Smile-figurerna används för att i någon liten mån försöka förmedla det kroppsspråk och de ansiktsuttryck vi människor är van. Social responsivitet Social responsivitet är det växelspel som sker mellan två personer som på något sätt är inbegripna i ett samspel menar Asplund (1997). Vad den ene personen gör är ett gensvar på vad den andre nyss gjort. Man kanske inte ställer samma krav på social responsivitet via msn som man gör i ett face-to-face samtal. I ett face-to-face samtal skulle det kännas väldigt konstigt om personerna man talade med bara gick i väg mitt under samtalets gång utan att säga nåt, men under en MSN konversation påverkar det inte konversationen på samma sätt om någon går i väg, det är inte ens säkert att någon skulle märka att man kilade i väg en stund för att sedan komma tillbaka och sätta sig in i konversationen efter en stund. Kanske är det så att den sociala responsivitet finns inom människan automatiskt och det är därför personen här känner sig manad att berätta att denna ska gå i väg. Hur vi agerar och ger respons bygger på vad människor runt omkring oss gör och säger samt på vilka andra händelser som inträffar. Interaktion blir det sammanvävda flödet av handlingar och händelser (Linderoth, 2004). A says: brb ska säga godnatt till zaccarias D says: Ok D says: gjorde just samma sak. Nattade alltså. B says:ja me - men han kom just upptrippande igen... I vardagligt tal är det vanligt att man talar i munnen på varandra eller fortsätter på den andres mening, men detta sker inte på MSN. Här kan du alltid se när någon skriver och man kan vänta in för att se vad som kommer härnäst eller så kan man skriva vidare för den andre kan alltid läsa upp sig på det som finns i loggen. Nästan hela tiden sker det samtida skrift och överlappande
skrift på MSN och det är ingen som blir störd av detta utan alla förstår varandra ändå, men överlappning eller samtidigt tal i ett face-to-face skulle uppfattas som oartigt. D says: Jag gillade Rocker-tjejen B says: dom e ganska tuffa B says: vem? B says: hon som åkte? C says: hon me brorsan lr A says: vem av dom det finns 3 typ D says: Jag tror hon hade lite piercingar och svart hår och tatueringar D says: Javisst, hon som hade en brorsa. D says: Gick han oxå vidare? B says: minns inte Något som också är vanligt i en MSN konversation ser vi här ovan man kan ställa flera frågor samtidigt och även svara på flera frågor samtidigt från olika personer utan att det blir rörigt. Teoretiskt perspektiv Är då en MSN konversation mellan två eller flera personer en linjär konversation eller sociokulturell? Vet man vad som är den viktiga skillnaden mellan dessa är det lätt att avgöra. Linjär konversation är uppbyggt på att det finns en sändare och en mottagare medan i det sociokulturella perspektivet är det inte givet vem som har vilken roll. Alla inblandade parter har samma möjligheter till deltagande och utformningen av den pågående konversationen. Sedan är det ju med tekniken helt omöjligt att tala i munnen på varandra och överlappa i tal, men en konversation som sker över MSN är utan tvekan en icke-linjär sådan, alltså sociokulturell. Sedan för att se det ur ett mer tekniskt perspektiv så är MSN ett program som styrs av ett stort företag och har mycket stora möjligheter att påverka oss. De kan t.ex. påverka oss genom att lägga in funktioner som vi sedan använder för att de finns. Smilies är ett bra exempel på det. I det fallet kan de även påverka vilka emotes vi ska kunna uttrycka eftersom det finns ett begränsat antal smilies. På senare tid har visserligen MSN ökat möjligheterna till att kunna använda fler egna olika bilder för att kunna uttrycka sig i deras chatt-program. Men det viktiga i detta är att MSN styrs av ett så pass stort företag att de skulle kunna påverka väldigt mycket av hur vi använder deras programvara. Det är ett linjärt perspektiv. Själva konversationen mellan oss som den här rapporten i grunden handlar om är dock som sagt icke-linjärt. Man skulle kunna påstå att vi för en icke-linjär konversation i en linjär miljö styrd av programutvecklaren. Kontext Inre Kontext MSN, det är platsen vi befinner oss på, det har alla gemensamt som är med i samtalet. Rummet är vår konferens i programmet MSN. Det är också att alla deltagarna nyss har sätt Idol och har olika uppfattningar om vad vi tyckte om det.
Yttre Kontext Deltagarna är alla från samma land och talar samma språk och är alla medlemmar i klassen. Det är underförstått i samtalet och märks kanske inte så mycket men det påverkar definitivt. Brus Syftet med samtalet som vi nu har analyserat var att diskutera Idol. Vad är då allt annat som diskuteras, jo det är brus. Människans behov av att vara sociala och associera gör att själva syftet med samtalet får störningar. Människor är multimediala från början av naturen, vi är skapade att kunna använda flera typer av sätt att kommunicera. MSN gör då att vi hämmas i vår kommunikation eftersom det är i första hand enbart till för att kommunicera med hjälp av knapptryckningar, skrift och visuellt titta på en skärm. Eftersom vi eftersträvar heltiden att ha möjligheten till minst samma möjligheter inom tekniken som i verkligheten så har utvecklaren lagt till flera olika möjligheter till att göra kommuniceringen mer flexibel. Från början var det möjligheten att lägga in ansiktsuttryck för hur man kände sig, bilder istället för de så vanligt förekommande uttrycken som redan existerade i chatt-språket, sedan fortsatte man utvecklandet med att man kunde samtala med ljud och även webcam. Pauser De pauser som infinner sig i en chatt, skiljer sig markant från dem som återfinns i ett face-toface samtal. Det är så pass stor skillnad att vi inte kan mäta och analysera pauserna i en chatt på samma sätt och efter samma mallar, som vi använder när vi analyserar ett face-to-face samtal. I en diskussion som består av flera deltagare så förekommer knappt några längre pauser över huvud taget. När man för en diskussion via t.ex. MSN så är det ett undantag att pauserna är kortare än några sekunder, även om man är flera personer som diskuterar ett och samma ämne. Anledningen till detta är att man först måste läsa igenom en text innan man reagerar mot den, vilket man i sin tur gör genom att först skriva ett meddelande för att sedan posta det i diskussionen. Mediet förhindrar alltså en snabb och direkt konversation, längre pauser är oundvikliga. Toleransnivån, när det gäller pausernas längd, är mycket högre i en chatt än i ett samtal där deltagarna befinner sig i samma rum. Reaktionspauserna i ett face-to-face samtal (Norrby, 2004), medan man i en chatt kan få vänta i allt från några få sekunder till ett par minuter på ett svar. Det finns flera orsaker till detta. Som jag nämnde innan, så förhindrar mediet en ögonblicklig respons samtidigt som det erbjuder en oändlig massa andra aktiviteter som kan skötas parallellt med diskussionen. Samtalsformen bidrar även till att man tänker igenom svaren i större utsträckning än i en direkt diskussion. Eftersom du ser vad och hur du har formulerat ditt påstående, så har du chansen att ändra det innan de övriga deltagarna får se din kommentar. I ett face-to-face samtal så är det ett undantag att man funderar över eller formulerar om sitt svar till någon, responsen sker reflexmässigt. När man chattar är det inte heller ovanligt att man för flera diskussioner med olika personer och grupper samtidigt, vilket är näst intill omöjligt i ett "vanligt" samtal. Talarens vilopunkter och mikropauser(norrby, 2004) försvinner helt i en chatt-miljö. Även om man pausar när man skriver ned sina svar, så är ju det inget som uppfattas av de övriga deltagarna.
Länkar, dela med sig av kunskap Tillgången till den oändliga källa av information som finns på Internet, gör att deltagarna i en Chat, på ett väldigt enkelt sätt, kan dela med sig av information och kunskap kring det ämne som diskuteras. Vad man än samtalar om, så finns det mer information kring ämnet endast ett par knapptryckningar bort. I våran diskussion så postade deltagarna länkar till andra sidor på Internet vid två tillfällen. Den ena var en länk för att kunna uppdatera sin version av MSN, och den andra var en länk till Idol s hemsida. Vi hade då diskuterat de olika deltagarna ett tag och det kunde råda viss förvirring om vem som var vem. Det löstes väldigt smidigt genom att vi alla fick tillgång till ett "register" över samtliga Idol s deltagare, med bild och namn. Vid en liknande situation i ett face-to-face samtal så skulle alla kanske inte ha fått klart för sig vem som var vem och till slut hade antagligen ett samtalsuppehåll (C.Norrby2004) uppstått och deltagarna skulle komma att diskutera något annat. Diskussionen skulle även kunna fortsätta, men då skulle kanske flera deltagare vara osäkra på vem det var man talade om och man skulle få svårt att tillföra samtalet någonting. Mönster Det finns ett ganska tydligt mönster i hur chatten är uppbyggd där rollerna som Primärtalare, sekundärtalare och lyssnare (Norrby, 2004) skiftar ständigt kring deltagarna. Det är oftast någon av deltagarna som delar med sig av sin uppfattning om en Idoldeltagare (1). Sedan svarar de övriga med sin åsikt (2), man fäller lite kommentarer (3) och efter en stund så tas en ny Idoldeltagare upp (4). Medan man svarar på det ny påståendet så trillar det även in lite kommentarer som gäller den förra Idolen som diskuterades (5). Dessa får sällan någon respons, utan man koncentrerar sig på den nya personen som diskuteras. Ofta så postas även två svar efter varandra från samma person (6), antagligen så har det dykt upp ett nytt tillägg som man vill svara på medan man skrev sitt meddelande. A says: Jorå - kollade i fredags. Tyckte Ville skulle gå vidare (1) B says:kollade också i fredags (2) C says:han hade passat bättre i Bets program vad det nu hette (2) A says: Han e redan idol för mig - snacka om vilja (2) A says: okej du kanske har rätt (6) D says: Om ville hade sett som Anders så hade han gått vidare (2) C says:han e duktig som bara den me ningen popstjärna (3) B says:jag gillar bonden (4) A says:tror faktiskt oxå de - utseendet spelar roll (5) B says:men han har hoppat av hörde jag (2) C says:vem e bonden? (2) D says:det är ju så det funkar (5) A says:vem hade hoppat (2) D says: Anders (2) B says anders någonting (2) D says: Hoppat? (2)
Relationer och lokala avvikelser Den avslappnade attityden i samtalet tyder på att det är en grupp människor som känner varandra väl, eller åtminstone tillräckligt väl för att kunna föra ett informellt samtal kring ett förutbestämt ämne. T.ex. När man inte håller sig till ämnet, så är det varandras barn som diskuteras och det är ju inget man pratar med främlingar om. Rummet och situationen som deltagarna befinner sig i skiljer sig åt mellan varje person. I ett chattrum så är man fysiskt isolerade från varandra, vilket i sig formar diskussionen. Man pratar inte i lika stor utsträckning om det fysiska rummet som man befinner sig i. Om man gör det så gäller det oftast saker som är av vikt för diskussionen, som när A ursäktar sig för att hon skall gå och natta sin son. Detta berättar hon för att de andra deltagarna inte ska undra vart hon har tagit vägen. I ett face-to-face samtal så innehåller diskussionen mycket mer kommentarer som rör det fysiska rummet man befinner sig i Slutsats Som ni nu sett och hört har vi uppfattat MSN-chatten på vissa sätt lik en face-to-face kommunikation, men ändå mycket, mycket annorlunda. Känslor visas med hjälp av smilefigurer. Samtalsstöd behövs inte bara för social responsivitet utan också för att bekräfta att man som samtalspartner är kvar i chatten. Vi anser också att den sociala responsiviteten är annorlunda vid tekniskt medierad kommunikation än vid face-to-face samtal. Kanske kommer detta att ändras ju mer vi använder tekniken i framtiden. Turtagningsreglerna är annorlunda eftersom kroppsspråket saknas. Vem som helst kan ta samtalsturen genom att trycka på enter och då blir det en slags självnominering. Och eftersom deltagarna inte kan prata i munnen på varandra blir det inget samtidigt tal eller kanske kan man säga att det alltid är samtidigt tal när deltagarna skriver samtidigt- för det går ju. Själva samtalsstrukturen är uppdelad i olika faser, men kommer ändå tillbaka till fas den första fasen innan avslutet. Jämför här med hur man i ett face-to-face samtal eller en berättelse eller artikel ofta avslutar just med att återskapa början igen. Vad gäller pauserna så finner vi även här en skillnad. Det går ju inte riktigt att analysera pauserna efter vår dokumentation, men vi har ändå som ni hört kommit fram till pausernas betydelse via chatten. Tekniken förhindrar en ögonblicklig respons samtidigt som det erbjuder en oändlig massa andra aktiviteter som kan skötas parallellt med diskussionen. Samtalsformen bidrar även till att man tänker igenom svaren i större utsträckning än i en direkt diskussion. Vad gäller det tekniska perspektivet så blir vi intresserade av det som tekniken skapar åt oss. De förutsättningar vi får som påverkar konversationen. Detta sker bland annat genom smileys, hjälpfunktioner, och vibrationer. Intressant är då frågan om vi tar tekniken i anspråk eller det är tekniken som tar oss i anspråk då den påverkar vår konversation. Referenser C. Norrby. Samtalsanalys, så gör vi när vi pratar med varandra. Studentlitteratur, Lund, 2004. J. Asplund. Det sociala livets elementära former. Korpen, Göteborg, 1987 J. Linderoth. Datorspelandets mening. Bortom idén om den interaktiva illusionen. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg, 2004