Pöyry SwedPower AB Sida 1 Bilaga 13 till MKB Ha lsingeskogens vindkraftpark Förstudie väg- och anläggningsarbeten samt framkomlighetsanalys (Pöyry SwedPower AB)
2013-06-20 323024800_00 Bilaga 13 till MKB Hälsingeskogens Vindkraftpark BERGVIK SKOG Förstudie väg- och anläggningsarbeten samt framkomlighetsanalys för Hälsingeskogen vindkraftpark
1 SAMMANFATTNING Bergvik skog AB utreder möjligheten att anlägga en vindkraftpark med projektnamn Hälsingeskogen i Ovanåkers kommun. Denna studie syftar till att översiktligt utreda väg- och anläggningsarbetena för projektet. Studien har gjorts i form av en skrivbordsstudie. Vilken transportväg till vindparken som är att föredra beror på var vindturbinerna produceras. Kommer de med båt är Gävle hamn en möjlig anlöpningshamn. Från Gävle hamn har tre möjliga transportvägar identifierats. Transportsträckan till vindkraftparken blir 110-190 km. Det finns ett flertal enskilda vägar av varierande standard in till vindkraftparken. Flera går från riksväg 50 väster om projektområdet och en går från länsväg 609 öster om projektområdet. Det rekommenderas att använda tre infarter från riksväg 50 för anslutning till vindkraftparken. Vid behov kan också anslutningsvägen från länsväg 609 användas. För transport till och inom vindkraftparken behöver ca 50 km befintlig väg breddas och förstärkas. Dessutom behöver ca 29 km nya vägar anläggas. Behovet av röjning uppgår till ca 130 ha och schakt- och fyllnadsbehovet uppskattas till runt 650 000 m 3. För anläggande av vägar, kranplatser och lagerytor åtgår ungefär 390 000 m 3 bergs- och grusmaterial. Det som inte kan utvinnas inom projektområdet, transporteras från någon av de närliggande bergtäkterna eller från en ny täkt. Det kommer att behövas ca 1 100 specialtransporter för vindturbinerna och lyftkranar samt ett flertal transporter för fundament, vägar och kranplatser. Det totala transportbehovet inom Sverige uppskattas till ca 1 200 000 km och koldioxidutsläppen från transporterna har beräknats till omkring 1 000 ton.
2 Innehåll 1 INFRASTRUKTUR I OMRÅDET... 3 2 TRANSPORTVÄGAR TILL OMRÅDET... 4 2.1 Närliggande hamnar... 4 2.2 Transportvägar från Kristinehamn... 4 2.3 Transportvägar från Gävle... 4 2.4 Möjliga anslutningsvägar... 5 3 VÄGLAYOUT... 8 3.1 Förstärkning av befintliga vägar... 8 3.2 Anläggningstekniker för nya vägar inom projektområdet... 9 3.3 Röjnings-, schakt- och fyllnadsbehov för anläggningsarbetena... 9 3.4 Materialåtgång för anläggningsarbetena... 10 4 TRANSPORTBEHOV... 11 5 NÄRLIGGANDE TÄKTER... 12 Bilaga 1 Karta med väglayout och vindkraftverk Kontakt: Jonas Barman Box 1002 (Gullbergs Strandgata 8) 405 21 Göteborg Sverige E-Post: swedpower@poyry.com Tel 010-474 0000 Fax 010-474 0999 Org.nr: 556850-0515 www.poyry.se Pöyry SwedPower AB
1 INFRASTRUKTUR I OMRÅDET Riksväg 50 löper i nord-sydlig riktning ca 1 km väster om det projektområdet. Länsväg 609 är en grusväg av högsta bärighetsklass (BK1) som löper nord-sydlig riktning ca 10 km öster om projektområdet. I projektområdet finns ett nät av skogsvägar. Från länsväg 609 vid Bocksjön till Svabensverk vid Riksväg 50 går en enskild väg som håller högre standard, vilken till stor del löper genom projektområdet, se Figur 1. 3 Figur 1 Befintligt vägnät i området
2 TRANSPORTVÄGAR TILL OMRÅDET För transport av vindturbindelar med varierande storlek och tyngd är det vanligt att olika transportvägar måste användas för olika last. Exempelvis kan nacellerna behöva transporteras en omväg för att undvika broar med låg bärighet. Långa transporter som de för rotorbladen behöver vägar utan skarpa kurvor. När upphandlingen av turbiner är klar kan det utredas vilken transportväg som är mest lönsam och leder till minst transportbehov. Det rekommenderas att turbinerna fraktas med båt. Enligt Trafikverkets är det mer lönsamt att skeppa vindturbiner än att transportera dem på väg. Vid detaljprojekteringen kommer transportföretaget att utreda vilken transportväg som är mest lönsamt. Vid denna utredning söker transportföretaget dispens för transporterna från Trafikverket. Vissa turbinleverantörer efterfrågar en fri höjd på över 4.5 meter. Då den fria höjden på riksvägnätet är 4.5 m kan detta leda till problem. Det är dock vanligt att transportörerna använder sig av trailers som klarar den fria höjden. 4 2.1 Närliggande hamnar Trafikverket förordar att vindkraftverk lossas i en hamn inom 30 mil från vindparken. Det finns sex hamnar som har hanterat vindkraftverk tidigare inom denna radie. Dessa är Härnösands hamn (ca 26 mil från projektområdet), Delta Terminal AB i Timrå (ca 22 mil från projektområdet) Sundsvalls hamn AB (ca 21 mil från projektområdet), Gävle hamn AB (ca 11 mil från projektområdet) och Kristinehamn (ca 29 mil från projektområdet). Kapellkärrs Hamn AB ligger ca 32 mils körväg från projektområdet, men inom 30 mil om man räknar fågelvägen. Eftersom Härnösand, Timrå och Sundsvall ligger norr om vindparken och transporten mest troligt kommer söderifrån används sannolikt inte dessa hamnar. Gävle eller Kristinehamn hamn anses vara de mest lämpade mottagningshamnarna. Om Kristinehamn ska användas kommer sjötransporten att gå via Göta Älv. Vindkraftverk har tidigare transporterats via Göta Älv, men för stora vindturbiner rekommenderas det att en noggrannare studie av detta utförs. 2.2 Transportvägar från Kristinehamn Från Kristinehamn är den närmsta vägen till projektområdet via väg 26. Det krävs att en del korsningar och rondeller passeras för att nå väg 26 från hamnen. Järnvägen begränsar höjden till 3.8 m på den närmsta vägen, varför transporterna måste ta omvägar. För utfart på E18 måste motsatt körriktning användas och vajerräcken behöver då monteras ner. I nuläget rekommenderas inte Kristinehamn på grund av svårigheten att hitta transportvägar. Men transportföretaget kan i ett senare skede välja denna väg eftersom avståndet för sjötransporten troligtvis blir kortare. 2.3 Transportvägar från Gävle Från Gävle hamn finns tre transportvägar till projektområdet, se Figur 2, vilka med viss modifiering uppfyller de krav som ställs för denna typ av transporter. En transportväg går via E4 och länsväg 303 mot länsväg 609 som ligger öster om projektområdet. De två övriga går till Riksväg 50 väster om projektområdet. Längs transportvägarna finns ett antal korsningar, rondeller och påfarter där vägen kan behöva breddas något och vägskyltar och trafikljus kan behöva monteras ned temporärt. Transportvägarna håller högsta bärighetsklass (BK1), men en bärighetsanalys krävs för att säkerställa att broarna klarar de tyngsta transportekipagen. Transportsträckan för rutten via Ockelbo till projektområdet blir ca 110 km, via Svärdsjö är det ca 150 km och via Falun ca 190 km.
5 Figur 2 Möjliga transportvägar från Gävle hamn till projektområdet 2.4 Möjliga anslutningsvägar För transport från det allmänna vägnätet till projektområdet har flera anslutningsvägar studerats utifrån tillgängligt kartmaterial. Riksväg 50 ligger strax väster om projektområdet och flera enskilda vägar löper från riksvägen in genom projektområdet. För transport till östra delen av projektområdet kan en infart från väg 609 i öster vara ett alternativ. I Figur 3 visas en karta över de studerade anslutningsvägarna. I Tabell 1 redovisas natur- och kulturvärden samt hus som kan påverkas om anslutningsvägen används för vindkraftparken. Då inget sitebesök har genomförts finns en viss osäkerhet i huruvida vägarna lämpar sig för anslutning till vindkraftparken.
6 Figur 3 Anslutningsvägar Tabell 1 Utredda anslutningsvägar Nr Längd till siten (km) 1a 5,3 2 1b 0,6 +5,8 2-1 2 3 2,6 0,9+0,3+ 3,5 Klass Naturvärden Kultur Hus Övrigt 2-3-1 Vattenskyddsområde vid infarten Naturvårdsprogram vid infarten Går inom strandskydd Korsar Gäddviksbobäcken: Frivillig avsättning bäck med nyckelbiotop Korsar Änkans bäck: Frivillig avsättning bäck med nyckelbiotop/gammal korridor Går inom strandskydd för Öratjärnsbäcken Passerar övrig kulturhistorisk lämning Går igenom naturvärdesområde med vissa naturvärden (klass 3) Vattenskyddsområde vid infarten Naturvårdsprogram vid infarten Går inom strandskydd Frivillig avsättning Kantzonsmiljö vid projektområdet Korsar sankmark och mindre bäckar. Glitterån: Frivillig avsättning bäck med gammal korridor Frivillig avsättning Kantzonsmiljö vid projektområdet Korsar mindre bäck. Korsar skoterled Passerar övrig kulturhistorisk lämning Passerar en frivillig avsättning Björskog gammal förstärkning Hus-grund vid Furumo Inom 50 m Inom 50 m Furumo Gård? nära vägen Infart mest lämpad från söder Infart mest lämpad från söder Spansk sväng vid infarten som kan gå att nyttja
Nr Längd till siten (km) 4 10,5 1 Klass Naturvärden Kultur Hus Övrigt Korsar Svartbäcken: Frivillig avsättning gammal korridor Går igenom Stora opåverkade områden Korsar Normalmsbäcken Går inom strandskydd från Kölsjön Bocksjön, hus nära väg Vägen håller troligen hög standard. Infart från väg 609 Anslutningsväg 1a och 1b bedöms vara relativt bra vägar för transporter till södra delen av projektområdet. Anslutningsväg 2 är kortare än 1b, men korsar Glitterån, vilket hur naturhänsyn kan vara mindre lämpligt. Anslutningsväg 3 bedöms vara en väl lämpad transportväg för den norra delen av projektområdet. Vägen passerar genom kulturvärden i Furumo, men då det endast handlar om breddning och förstärkning av en befintlig väg bedöms det vara möjligt att använda den. Anslutningsväg 4 håller enligt kartmaterialet en hög klass. Den kan vara en lämplig transportväg för sydöstra delen av projektområdet. Det finns befintliga vägar som löper in genom den nordöstra delen av projektområdet, men då det är långt till det allmänna vägnätet och flera hus passeras rekommenderas det inte att dessa används. Det kan dock vara fördelaktigt att använda dem för mindre transporter, under intensiva perioder i byggskedet, för att minska trafikmängden längs de interna vägarna inom vindkraftparken. 7
3 VÄGLAYOUT En preliminär väglayout för 83 vindturbiner visas i Bilaga 1. Hänsyn har tagits till kända natur- och kulturvärden samt topografin i området. Inom området finns flera höga berg med sluttningar brantare än 10 %. I de lägre områdena finns sumpskogar och myrmarker och en hel del bäckar avvattnar våtmarker och tjärn i området. Morän är den klart dominerande jordarten inom området. Den preliminära väglayouten innebär att ca 29 km ny väg måste anläggas. Dessutom behöver ca 35 km befintlig väg inom projektområdet och ca 15 km befintlig väg till projektområdet breddas och förstärkas. Mötesplatser anläggs vanligtvis med ca en kilometers mellanrum, vilket ger totalt ca 80 mötesplatser. Dessa bör vara ca 80 m långa. Vägarna till och inom projektområdet behöver dimensioneras efter turbinleverantörens specifikationer. Dessa är beroende av turbinernas storlek men är liknande för olika leverantörer. Ett exempel från REpowers 3.2 MW turbin visas i Tabell 3 7. 8 Tabell 2 Rekommenderade specifikationer för vägar och kranplatser inom vindkraftparken 7 Körbanebredd 1 4.5 m Fri bredd 1 Fri höjd Horisontalradie inner & ytter Vertikalradie 5.5 m 5.5 m 40 respektive 47.5 m 200 m Lutning 7 % 2 Axeltryck Totalvikt 12.5 ton 140 ton Bärighet vägar 180 kn/m 2 Storlek kranplats 50 x 28 m Bärighet kranplats 200 kn/m 2 1) Vid kurvor är kravet på körbanebredd och fri bredd större. 2) Brantare lutningar kan tillåtas efter konsultation. Vid varje vindkraftverk anläggs en ca 1 500 m 2 stor kranplats. Varje fundament och arbetsytan kring det upptar ca 500 m 2. Omkring fem centrala uppställningsplatser på 5 000 m 2 för lagring av material samt uppställning av personalbodar m.m. bedöms vara lämpligt för en vindkraftpark av denna storlek. 3.1 Förstärkning av befintliga vägar De befintliga vägarna till och inom projektområdet är av varierande standard. Bärigheten behöver kontrolleras med en geoteknisk utredning. För de vägsträckor bärigheten är för låg behöver vägen förstärkas med ett extra bärlager som täcks med ett slitlager. Vägarna behöver också breddas och kurvorna rätas ut för att uppfylla turbinleverantörens krav. Längs de befintliga vägarna finns troligen ett flertal vägtrummor. Då vägen breddas förlängs vägtrummorna för att bibehålla vattenflödet. Det är också viktigt att bärigheten säkerställs i dessa områden. Vägplåtar kan förläggas på vägen ovan vägtrummorna för att öka bärigheten. Efter byggtiden ska vägtrummorna kontrolleras och eventuella skador repareras.
3.2 Anläggningstekniker för nya vägar inom projektområdet Inom projektområdet är berg med ett moräntäcke av varierande mäktighet den dominerande markegenskapen. Vissa partier är också våtmarker. Vissa områden är mycket kuperade, vilket försvårar anläggandet av vägar. Vägkroppens uppbyggnad och anläggningstekniken skiljer sig åt beroende av markens förhållande och egenskaper. Inom projektområdet finns en del våtmarker. Det bör undvikas att anlägga väg genom en våtmark eftersom det kan störa den naturliga hydrologin och för att markstabiliteten är lägre. I de fall våtmarker måste passeras finns generellt två tekniker; utskiftning eller flytande vägkropp. Det första alternativet är att schakta bort material ner till fast mark (berg, morän eller dylikt). Schakten fylls med genomsläppligt grusmaterial upp till den högsta naturliga grundvattennivån, för att säkerställa ett naturligt vattenflöde. Ovan detta anläggs en vägbank med typsektion enligt Figur 4. Vid områden med höga grundvattennivåer eller ytvatten kan vägtrummor användas för att säkerställa vattentransporten, samt för att djur och organismer ska kunna passera. 9 Figur 4 Anlägga väg genom en myr med hjälp av utskiftning Det andra alternativet är att anlägga en flytande vägbank direkt på myren. Denna teknik används generellt vid större myrmäktighet. Dock skall sättningsrisken beaktas. Den befintliga markytan förstärks med geotextil och geonät som minskar sättningarna och sprider lasterna, se Figur 5. Det är viktigt att torven lämnas orörd innan geonätet läggs på eftersom den största bärigheten finns i det översta lagret torv. Vältning och vibrering måste utföras med försiktighet så att inte grundvatten kan pressas upp i vägkroppen och försämra bärigheten. Vattentransporten säkerställs vid behov med vägtrummor. Figur 5 Anlägga väg genom en myr med hjälp av geonät och flytande vägkropp 3.3 Röjnings-, schakt- och fyllnadsbehov för anläggningsarbetena Vid anläggande av vägar, kranplatser och lagerytor inom en vindkraftpark måste vegetationen röjas, marken jämnas ut och ytorna förstärkas. Baserat på topografin i området och på erfarenheter från tidigare byggda vindkraftparker uppskattas arealbehovet samt schakt- och fyllnadsbehovet i Tabell 3 nedan. Vid detaljprojekteringen eftersträvas en vägprofil som leder till att massbalans erhålls. I ett sådant fall minskas behovet av massor från sidotag och täkter. Tabell 3 Ungefärligt röjnings, schakt och fyllnadsbehov för byggnation av vägar och uppställningsplatser för 83 vindturbiner Typ Längd/storlek Röjningsbehov Schakt- och fyllnadsbehov Nya vägar 29 000 m 51 ha 190 000 m 3
10 Typ Längd/storlek Röjningsbehov Schakt- och fyllnadsbehov Mötesplatser 6 300 m 6 ha 40 000 m 3 Befintliga vägar 50 000 m 50 ha 150 000 m 3 Kran- och fundamentplatser 166 000 m 2 21 ha 250 000 m 3 Uppställningsplatser 25 000 m 2 3 ha 20 000 m 3 Summa, ca 140 ha 650 000 m 3 3.4 Materialåtgång för anläggningsarbetena Baserat på erfarenheter från tidigare byggda vindkraftparker uppskattas materialåtgången för anläggning av vägar och uppställningsplatser enligt Tabell 4 nedan. Tabell 4 Ungefärlig materialåtgång för byggnation av vägar och uppställningsplatser Typ Längd/storlek Tjocklek (m i snitt) Bredd (m i snitt) Mängd (m 3 ) Nya vägar 29 000 m 0,7 6,0 120 000 Mötesplatser 6 300 m 0,7 4,0 18 000 Befintliga vägar 50 000 m 0,4 6,0 120 000 Kran- och fundamentplatser 166 000 m 2 0,7 116 000 Uppställningsplatser 25 000 m 2 0,6 15 000 Summa, ca 390 000 m 3 Då skrymdensiteten för fyllnadsmassor är ca 1,8 ton/m 3 kommer ca 740 000 ton behövas. En del av dessa massor kommer att kunna utvinnas längs med de nya vägarna, men en stor del av materialet behöver troligen hämtas från en befintlig täkt utanför området eller från en ny täkt i anslutning till området.
4 TRANSPORTBEHOV Det totala transportbehovet för anläggande av en vindkraftpark består av transport av fundament och delar till vindturbinerna samt transport av grus- och bergmaterial för anläggande av vägar och uppställningsytor. Transportbehovet för delar till ett vindkraftverk är beroende av många faktorer såsom storlek på verket, om det är ett stål-, betong- eller hybridtorn och var vindturbinerna produceras. Leveransen antas ske båt till Gävle hamn och därifrån med trailer till vindkraftparken. Denna beräkning inkluderar endast transportbehovet från hamnen till vindkraftparken. Den är baserad på vindturbiner med ståltorn vilket betyder ca 11 specialtransporter för transport av varje vindturbin. Betongtorn kräver långt fler transporter än ståltorn. Det anses behövas tre lyftkranar för montering av vindturbinerna. Vardera kran kräver ca 50 specialtransporter. Transportbehovet för fundamenten beror främst på om gravitationsfundament eller bergsförankrade fundament används. Det behövs ca 100 transporter för betong och armering till varje gravitationsfundament. För bergsförankrade fundament krävs ca 20 transporter. För att minimera transportsträckan bör mobila betongstationer användas. Ballast tas då från en närliggande täkt och vatten tas i direkt anslutning till betongstationen. Cement måste transporteras till platsen från en cementfabrik. Den genomsnittliga transportsträckan för betong och armering uppskattas med mobila betongstationer till 15 km. Baserat på geologin i området uppskattas 28 bergsförankrade fundament och 55 gravitationsfundament användas. Det har i kapitel 3.4 visats att ca 390 000 m 3 grus- och bergmaterial behövs för anläggningsarbeten. Grusbilar med släp tar ca 20 m 3 per transport. Närliggande täkter redovisas i kapitel 5. Transportsträckan antas bli i snitt 15 km. Schaktbehovet har i kapitel 3.3 uppskattats till 650 000 m 3 för anläggningsarbetena. Massorna antas kunna flyttas med grävmaskin och dumper inom området. Det uppskattas att hälften av massorna måste flyttas med dumper och den genomsnittliga transportsträckan ansätts till 2 km tur och retur. En dumper lastar ca 10 m 3. Övriga massor antas bara behöva flyttas inom samma position med hjälp av grävmaskiner. Utsläppen från grävmaskinerna är inkluderat i massförflyttningen inom parken. För alla transportsträckor är returresan till utgångspunkten medräknad. 11 Tabell 5 Transportbehov Typ Antal transporter Transportsträcka (km) Transportbehov (km) Utsläpp CO 2 (ton) (1) Fundament (2) 6 100 30 180 000 132 Delar till vindturbiner 910 320 (3) 290 000 303 Delar till lyftkran 150 320 (3) 48 000 48 Massförflyttning inom vindkraftparken 33 000 2 65 000 138 Grus- och bergmaterial 20 000 30 590 000 432 Summa ca: 60 000 (4) 1 200 000 1 000 (1) Baseras på ett utsläpp av 7 kg CO 2 per mil för grus- och betongbilar, 10 CO 2 per mil för specialtransporter och 20 kg CO 2 per mil för dumprar och grävmaskiner. (2) Baseras på 28 bergsförankrade fundament och 55 gravitationsfundament (3) Transportsträckan är ett snitt för vindkraftverken och baseras på transport med trailer från Gävle hamn, enligt kapitel 2.3. Transport från fabrik till hamn med båt är inte inkluderat. (4) Det totala antalet transporter inkluderar inte massförflyttning inom vindkraftparken
5 NÄRLIGGANDE TÄKTER Tabell 6 Tabell där de täkter som finns i närheten av projektområdet presenteras. Nr Täktnamn Personnamn1 Slutdatum 12 Bollnäs Finnskog 1:1 Swerock AB, Täkthandläggnin Mängd [ton] 2012-12-31 350 000 Täkttyp Bergkross, Morän 30 Skålsjön 3:1 Hälsingefrakt AB 2013-12-31 1 000 000 Bergkross 31 33 Svabensverk 7:1 Mållångstuga 3:16 Skanska Sverige AB 2017-12-31 650 000 Bergkross Mållångens samfällighetsförening 2015-12-31 49 900 Morän Kommentar 12 Ej svar. Kontakt Hans Lingh 0733-84 76 93 17 km till siten 500 000 ton kvar. Ej beslut om ansökan om nytt tillstånd. Ej testat för betongproduktion. 9 km till siten. Troligtvis inte mycket uttaget om ens öppnad. 3 km till siten. Det finns bergtäkter inom relativt kort avstånd till parken. Tillståndet för Skålsjön 3:1 går troligen ut innan det blir aktuellt att bygga vindkraftparken, men enligt Anders Öberg (tel.nr. 0650-155 69) finns det möjlighet för dem att ansöka om förlängt tillstånd och utökade mängder om efterfrågan finns. Det har inte utförts några tester för att påvisa möjligheten att använda berget för betongproduktion. Skanskas täkt har troligtvis inte använts. Avsikten var att använda täkten till ett projekt som inte blev av. Det anses inte vara till någon nytta att använda moräntäkten eftersom morän troligvis finns i området och går att utvinna längs med väglinjen. Behovet av bergskross och ballast för betongproduktionen är mycket stort och ett alternativ kan vara att öppna en eller flera nya täkter inom området. Ansökan för dessa bör göras i god tid.
Bilaga 1 Karta med vägnät och vindkraftverk 1