Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos) ska komma in i cellerna och förse dem med näring. När vi äter mat bryts kolhydraterna ner till socker som går vidare ut i blodet från mag-tarmkanalen. Hos friska människor ser insulinet till att cellerna kan släppa in sockret, men vid diabetes blir sockret kvar i blodet och blodsockerhalten stiger. Insulin produceras i bukspottskörteln. En av de stora folksjukdomarna I Sverige räknar man med att drygt 400 000 människor har sjukdomen. i En stor studie från Världshälsoorganisationen, WHO, visar att hjärt-och kärlsjukdom ligger bakom drygt hälften av dödsfallen bland personer med typ 2-diabetes. ii Två huvudsakliga typer av diabetes Typ 1-diabetes där kroppens egen produktion av insulin har slutat att fungera helt eller nästan helt. Typ 2-diabetes där kroppen fortfarande kan producera insulin, men inte i tillräcklig mängd. Typ 1-diabetes Mellan 10 och 15 procent av alla diabetesfall är av typ 1, som även kallas ungdoms- eller barndiabetes. Sjukdomen bryter oftast ut tidigt i livet, men kan även drabba vuxna. Bland symtomen märks stora urinmängder, ökad törst, viktnedgång och så kallad dimsyn. Typ 1-diabetes behandlas med insulin som injiceras flera gånger dagligen livet ut.
Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom vilket innebär att det är kroppens eget immunförsvar som angriper och förstör de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Typ 2-diabetes Typ 2-diabetes, ibland kallad icke-insulinkrävande diabetes eller åldersdiabetes, står för mellan 85 och 90 procent av diabetesfallen. Typ 2-diabetes orsakas av att kroppens celler utvecklar insulinresistens, vilket betyder att känsligheten för kroppseget insulin är nedsatt i muskler, lever och fettväv. Orsaken till typ 2-diabetes är ofta livsstilsrelaterade. Rökning, stillasittande arbete, övervikt, stort alkoholintag och högt blodtryck, har avgörande betydelse. Men typ 2-diabetes är delvis ärftligt. Vanliga symtom är ökad törst, ökad urinmängd, trötthet och yrsel. På sikt drabbas många diabetiker av känselbortfall i fötter och ben, ökad infektionskänslighet, njurproblem och synproblem, men också risken för hjärt-kärlsjukdom ökar mer om följdsjukdomar nedan. Behandlingen av typ 2-diabetes omfattar som regel förändringar i livsstilen som ökad motion och sundare kosthållning. Det är också viktigt att inte röka eftersom rökare har omkring 15 procent lägre insulinkänslighet. Försämrad insulinkänslighet till följd av rökning brukar vara återställd cirka två månader efter rökstopp. Oftast räcker det inte med förändrade kost- och motionsvanor. I de flesta fall krävs även läkemedelsbehandling. Hypoglykemi, lågt blodsocker Hypoglykemi är ett akut tillstånd som uppstår när blodets sockerhalt blir för låg. Ofta orsakas hypoglykemi av att patienten feldoserat sin medicin
eller att kroppen behövt mindre insulin för att man ätit mindre än vanligt, motionerat eller druckit alkohol. Man skiljer på lätt hypoglykemi eller insulinkänning och allvarlig hypoglykemi, insulinchock, som kräver sjukhusvård. Lätt hypoglykemi kan hävas genom intag av 10-20 gram glukos i form av exempelvis saft, mjölk, juice eller druvsockertabletter. Vid allvarlig hypoglykemi bör ambulans tillkallas och intravenöst glukos ges, alternativt kan glukagon, ett blodsockerhöjande hormon, injiceras. Följdsjukdomar av typ 2-diabetes Typ 2-diabetes kan orsaka en mängd följdsjukdomar och det är dessa som är den viktigaste förklaringen till att diabetes idag är den tredje största dödsorsaken i Sverige. Man räknar med att mellan 85 och 90 procent av alla diabetiker så småningom drabbas av allvarliga följdsjukdomar. Skador på njurarna Det är viktigt att regelbundet undersöka sina njurvärden vid diabetes. Diabetesrelaterad njurskada drabbar en tredjedel av alla diabetiker. Sjukdomen brukar upptäckas i samband med de urinprov som tas på diabetiker. Då mäter man förekomsten av äggviteämnet albumin i urinen. Ofta tar det många år innan skadorna uppträder. Äggvita i urinen är en stark riskfaktor för flera andra diabeteskomplikationer, som hjärtinfarkt, stroke och synpåverkan. Högt blodtryck spelar en dubbel roll i samband med diabetesrelaterad njursjukdom. Dels som följdsjukdom av njurpåverkan, dels som försvårande faktor som måste behandlas med blodtrycksmedicin, ACE-hämmare, för att sakta ned njursjukdomens utvecklingstakt. Det höga blodtrycket är alltså både orsak och verkan. Diabetiska fotsår
Efter lång tid med höga nivåer av blodsocker kan nerverna ta skada vilket kan leda till sensorisk neuropati vilket innebär att känseln i fötterna och benen minskar. Att just nerverna i fötterna och benen ofta drabbas beror på att långa nerver är mer sårbara än korta. Känselbortfall i fötterna ökar risken att skada sig utan att man märker det och att så småningom utveckla infektion i såret. Därför är det viktigt att diabetiker med nedsatt känsel i fötterna kontrollerar sina fötter minst två gånger per dag, så att skador upptäcks innan de förvärras. Diabetiker har ofta försämrad blodcirkulation i fötter och ben. Det minskade blodflödet leder till långsammare läkning och ökad risk för infektion. Obehandlade fotsår kräver ofta kirurgiska ingrepp och hudtransplantationer. I allvarliga fall kan fotsår leda till att ben måste amputeras. Fotsår ligger bakom nästan 500 av de omkring 700 diabetesrelaterade amputationer som utförs i Sverige varje år. Påverkan på ögonen Diabetes kan skada blodkärlen till ögats näthinna vilket kan ge så kallad retinopati, som är en av de fyra vanligaste orsakerna till blindhet i västvärlden. Ofta kan utvecklingen bromsas och synen räddas under förutsättning att förändringarna upptäcks i tid. Framförallt äldre typ 2-diabetiker kan drabbas av så kallat makulaödem, vilket innebär att vätska från blodkärlen läcker ut i gula fläcken. För att ögat och synen inte ska påverkas av diabetes är det viktigt att hålla blodtrycket under kontroll. Nervsmärta Nervsmärta är en vanlig komplikation till diabetes som kan uppstå till följd av nervförändringar, oftast i benen. Detta tillstånd är samtidigt ett tecken på ökad risk för fotsår. Smärtan kan yttra sig på olika sätt; brännande, stickande eller svidande. I vissa fall kan patienten uppleva att bara kläderna mot huden ger en närmast outhärdlig, brännande smärta. Ofta är smärtorna övergående, men de kan pågå i flera år.
Läkemedelsbehandling av typ 2-diabetes Vanligtvis inleds läkemedelsbehandling med tablettbehandling. Efter hand kan man behöva lägga till ytterligare läkemedel och så småningom även insulinbehandling. Det finns flera olika grupper av diabetesläkemedel som har olika verkningsmekanismer: Biguanider (metformin) ökar insulinkänsligheten i kroppen och gör att cellerna kan ta upp socker från blodet. Sulfonureider ökar kroppens egen produktion av insulin. Glitinider, ibland glinider, ökar kroppens egen produktion av insulin. Alfaglukosidashämmare verkar genom att begränsa tarmens upptag av socker till blodet. Glitazoner sänker halten av socker i blodet och förbättrar fettcellernas känslighet för insulin. Inkretiner är en typ av diabetesläkemedel som verkar genom att minska nedbrytningen av det kroppsegna hormonet GLP-1. Detta hormon ökar frisättningen av insulin från bukspottkörteln. Det idag finns två typer av inkretinbehandlingar på marknaden, dels så kallade GLP-1-analoger för injektion, dels DPP-4-hämmare som tas i tablettform och minskar nerbrytningen av kroppseget GLP-1. SGLT2-hämmare är en ny grupp av diabetesläkemedel som verkar genom att hämma återupptaget av socker i njuren. Detta medför en utsöndring av socker i urinen, vilket leder till en sänkning av blodsockret. För medicinsk information kontakta: Lennart Jungersten, MD PhD lennart.jungersten@boehringer-ingelheim.com
i Diabetes i primärvården 2010, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms läns landsting, 2011. ii Morrish, N.J. et al. Mortality and causes of death in the WHO Multinational Study of Vascular Disease in Diabetes. Diabetologia.2001;44 Suppl 2: S14-S21. 2014-11-24