Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir



Relevanta dokument
Ortopediska infektioner

Ortopediska infektioner Anna Stefánsdóttir

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

SVENSK ORTOPEDISK FÖRENINGS SKRIFTSERIE NR

Kurs om ORTOPEDISKA INFEKTIONER

Excellens inom modern cementeringsteknik

Revision Toolbox. En tredelad indikationsspecifik lösning för knärevisioner

LEDPROTESINFEKTIONER Symposium Riksstämman Gbg nov Ref: AW

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Artros! Thord von Schewelov, Med Dr, Överläkare Malmö

Ortopediska infektioner Anna Stefánsdóttir

Giltighetstid: längst t om

Ledprotesinfektioner och biofilmpraktiska synpunkter på diagnostik och behandling

RECORD-studierna (Regulation of Coagulation in major Orthopaedic surgery reducing the Risk of DVT and PE).

Neurokirurgiska CNS infektioner

Malrotation av femur- och tibiakomponenten som orsak till dåligt resultat efter TKA

Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl

Övre luftvägsinfektioner hos barn

Kurs om ORTOPEDISKA INFEKTIONER

Bilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedeln

Ortopediska proteser och implantat dos and donts. Bo Söderquist, Örebro Staffan Tevell, Karlstad

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor

PM URINVÄGSINFEKTIONER

Gastrointestinal cancer

Herpes simplexmeningit

Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi. Föreläsning , Uppsala Anders Heimdahl

Artros i höft och knäled. Jon Tjörnstrand Ortopediska kliniken USiL

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:

Tecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama

Riktlinjer för antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp

V.A.C. VeraFlo Therapy. Rensar.. behandlar.. läker..

Svåra eksem hos barn. Natalia Ballardini, Barnläkare Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset AB

HÖFT. Radiologisk undersökning vid proteskirurgi

Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Fortbildning för infektionsambassadörer. Infektionsverktyget - rapportverktyget

Faktorer som påverkar resultatet av operationen

Årsrapport Svenska Knäprotesregistret. Ortopediska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund

Ekokardiografi. Kombinerade vitier Användarmötet Mats Broqvist Ulf Hermansson Eva Nylander

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Manual. Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering

Del 4. 9 sidor 17 poäng

HANDKIRURGI HANDKIRURGI HANDKIRURGI. 1/3 Trauma. 1/3 RA 1/3 Övrigt. Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset

Missfall och misstänkt X

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps

Resultat Ortopedkliniken

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

ANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama

Kvalitetsregister Endokardit Juli 2011

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?

Tentamen kirurgi HT-08 MEQ urologi

Främre korsbandsskador (ACL) Kan vi förutsäga vilka som behöver operera sitt främre korsband? Djurgården.

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012

Transfusionsprojektet Thorax Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Reservdelsmänniskan. en översikt ur ett i första hand ortopediskt perspektiv. Karl Eriksson Överläkare, med dr Ortopedkliniken SÖS

Antibiotikaprofylax vid ortopedisk kirurgi

Protesnära fraktur. Per Wretenberg

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros

ANELÄK Premedicinering till barn

Kvinnlig sterilisering utan narkos: ja! Sofie Eriksson, Sonia Andersson, Miriam Mints

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

Uppdatering av vårdprogrammet för lymfödem

Rationell antibiotikaanvändning

ÅRSRAPPORT Nationalregistret för Höftledsplastiker i Sverige PRIMÄROPERATIONER REVISIONER

Ortopediska infektioner Strama

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström

Ätstörningar vid fetma

Del 4_5 sidor_13 poäng

KNÄ. Radiologisk undersökning vid proteskirurgi

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Spondylit. Bertil Christensson Lund

Utbildningsprogram 2009/2010

Akut astma magnesium och teofyllin

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly

Diagnos och förlopp av MS. Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus

Handledning av ST-läkare. Michael Ullman Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

HCC-övervakning (surveillance)

Nuklearmedicinska undersökningar hos patienter med infektion i ortopediska proteser

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

Septisk artrit. Bertil Christensson Stockholm 2012

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Till Registeransvarig för Svenska Knästudien

FEMALE URINARY INCONTINENCE Impact on sexual life and psychosocial wellbeing in patients and partners, and patient-reported outcome after surgery

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

flexorsenskada vanligen kombinerad med skada på nerv eller andra senor. Samtliga senor, inklusive handledens flexorsenor, skall därför testas och n

Vetenskapligt Förhållningssätt

Clostridium difficile i sjukvården

Knäledsartros. Vad händer i kroppen?

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT

Transkript:

Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir Överläkare, Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus

Total höftprotes Cementerad total höftartroplastik Från Svenska höftprotesregistret www.shpr.se

Total höftprotes Ocementerad total höftartroplastik Hybrid total höftartroplastik Från Svenska höftprotesregistret www.shpr.se

Reoperation 2 år från primär höftprotes Från Svenska höftprotesregistret www.shpr.se

Höftprotes Relativ fördelning av revisionsorsaker Tidpunkt för första gångs revision pga infektion Från Svenska höftprotesregistret www.shpr.se

Halvprotes i höftled Från Svenska höftprotesregistret www.shpr.se

Knäprotes UKA (uni-knä) TKA (total-knä) Från Svenska knäprotesregistret www.knee.se

Reoperation 2 år från primär knäprotes 2,0% 1,5% Reoperation Revision 1,0% 0,5% 0,0% Infektion Stelhet Patella Lossning Instabilitet Trauma Smärta Sår Progress Övrigt Från Svenska knäprotesregistret Martin Sundberg

Knäprotes revisionsfrekvens pga infektion Från Svenska knäprotesregistret www.knee.se

Behandlingsalternativ vid protesinfektion mjukdelsrensning och byte av utbytbara komponenter utbytesartroplastik 1 stegs 2 stegs artrodes resektion artroplastik Salvage procedures amputation supprimerande antibiotika

Akut protesinfektion - behandling - odling: prover: bilddiagnostik: sår, ledvätska, blod CRP slätrtg inläggning: första hand infektion, andra hand ortopeden antibiotika: beroende på AT samråd med inf läkare

- Alltid öppet - Alltid byte av utbytbara komponenter

En-stegs revision känd patogen bra resistensmönster mjukdelarna u.a. förbehandling med ab? per-operativ odling extraktion av protes rensning duka om byta kläder / handskar rena verktyg ny protes ab i cement

descriptive review of the literature to: compare one- and two-stage revision different types of spacer 31 papers: 152 one-stage and 926 two-stage revisions no randomized or controlled trial settings materials, treatment intervention, or both poorly described the details of antibiotic treatment were often unavailable the lenght of interval described in half of the studies

Success rate: one stage: 73 100% two-stage: 82 100%

Två-stegs revision - pre op planering sätta ut ev. ab minst 2 veckor ledpunktion odling ledvita + diff om negativ odling upprepa om fortfarande negativ vävnadsbiopsi

Två-stegs revision - steg I inget antibiotika 2 veckor innan steg I per-operativa odlingar ledvätska i flaskor vävnadsbitar för odling och PCR ultraljudsbehandling av protesen? starta empirisk ab beh när odlingar är tagna

Två-stegs revision - steg I extraktion av protes rensa bort allt cement, främmande material och dött ben skölja spacer med antibiotika enligt resistensmönster - gentamicin - gentamicin / clindamycin - gentamicin / vancomycin

Spacer lokal antibiotikum fylla hålrum minska ärrbildning behålla längd underlätta steg II underlätta mobilisering bättre funktion efter steg II?

StageOne select (Biomet)

Bencement att använda i spacer + valfri antibiotika

Två-stegs revision - interval iv antibiotika 7-10 dagar po antibiotika ca 5 veckor - sammanlagt 6 veckor följa CRP och sårläkning sätta ut ab vänta 2 veckor kontroll odling? om ua gå vidare till steg II

Två-stegs revision - steg II öppna och odla (innan spacern vidrörs) starta antibiotika - enligt tidigare resistensmönster - glöm inte vanlig profylax skölja ny protes - cementerad - ocementerad? antibiotika tills odlingssvar - negativt sätt ut ab - positiv fortsatt ab 3 mån

Bencement vid steg II eller Special beställd cement innehållande vancomycin och gentamicin * I enstaka fall standard genta cement

Behandlingsresultat korrelerad till typ av infektion allmän tillstånd lokal status McPherson et al. Am J Orthop 1999;28(3):161-5 Outcome of infected total knee utilizing a staging system for prosthetic joint infection. Cierny et al. Clin Orthop 2002;403:23-8 Periprosthetic total joint infections: staging, treatment, and outcomes.

Artrodes avsaknad av fungerande extensor mekanism stor risk för kvarstående eller ny infektion risker med ytterligare kirurgi extern fixation märgspik 1-stegs 2-stegs

Klassifikation Infektions symptom framkommer; inom 3 månader från operation = tidig infektion 3 månader till 2 år = fördröjd infektion > 2 år från operation utan tecken till sepsis = sen infektion med plötslig systemisk inflammatorisk reaktion = akut hematogen infektion Zimmerli and Oschner. Management of infection associated with prosthetic joints. Infection 2003; 31(2): 99-108

Klassifikation infection (superficial or deep) that develops < 4 weeks after operation = early post-operative infection that develops 4 weeks after operation = late chronic infection associated with a documented or suspected antecedent bacteremia and characterized by an acute onset of symptoms = acute haematogenous same organism in culture of at least two specimens obtained at the time of a presumed aseptic revision = positive cultures Segawa et al. Infection After Total Knee Arthroplasty. JBJS [Am] 1999; 81(10): 1434-45