Sid 1 (8) Verksamhetsberättelse och verksamhetsplan för Systemvetenskapliga programmet med inriktning mot design, interaktion och innovation Samverkan Det systemvetenskapliga programmet är en av de mer tillämpningsorienterade utbildningarna som naturligt alltid haft koppling till samverkan med det omgivande samhället. Detta innebär att de flesta studenter föredrar samverkan med någon extern partner i sitt examensarbete. För årets examensarbeten, vt 2015, har 2/3 (dvs 6 av 9 uppsatser) hittills registrerat att de haft samverkan med extern part i DIVA-systemet. Dessutom förekommer kontinuerligt olika typer av samverkande inslag på kursnivå. Exempel kan nämnas att det förekommit gästföreläsningar från IT-företag på kurser såsom IT-arkitektur, Systemutveckling och Organisationsförändring. På momentet Tillämpat ITprojektarbete har det stora projektarbetet som är en del i examinationen varit baserad på uppdrag från externa aktörer såsom CGI, KnowIT, Umeå Energi-Dåvamyran etc. Dessutom sker träffar med representanter för It-företagen i både Umeå och Skellefteå och då i samband med att studenterna ska välja uppsatsämne. Under utbildningens gång hjälper vi också studentföreningen UMSYS, att arrangera sina events, t ex Systemvetardagen, där det oftast förekommer 3-4 It-företag som presenterar sig och sin verksamhet. Föreningar såsom Dataföreningen i Sverige har också seminarier och träffar, t ex Möjligheternas Dag i Skellefteå, där våra studenter kostnadsfritt får busstransport och lyssna på såväl föreläsningar som studiebesök på olika It-företag. Nyckeltal Efter IT-branschens kris i början av 200o-talet har programmet återigen ett ökat söktryck och de flesta studenterna har redan fått arbete innan de tar ut sin examen. Programmet har de senaste åren varit decentraliserad med 10 platser i Skellefteå (även Övik har haft en kull studenter som antogs ht 2011) samt 20 platser i Umeå. Från hösten 2014 sker endast antagning i Umeå med 30 platser. Detta avspeglas också i redovisningen då nyckeltalen för antagning endast baseras på intag till Umeå, medan nyckeltalen för genomströmning baseras på studentgrupper som antogs i Skellefteå, Umeå och Örnsköldsvik. Programmet är i nuläget populärt och få eller inga reserver kallas in i samband med programstart. Antalet förstahandssökande har varit stabil genom åren och legat vid 70-80 studenter till 30 platser, se vidare bilaga 1. Fördelningen av män och kvinnor som söker utbildningen har varit historisk positiv i förhållande till övriga IT-utbildningar med likartat innehåll. Ambitionen att ha 60/40 relation har dock blivit en utmaning när vi ser att vi får ett minskat antal kvinnliga sökanden. De två senaste årskullarna som presenteras i bilaga 1, visar på 15-20% kvinnliga studenter vilket är lägre än de två avgångsklasser som påbörjade sin utbildning 2011/2012 som uppvisar minst en tredjedel kvinnor i respektive årskull. Dock är den större än jämförande kandidatprogram t ex i datavetenskap som visar på ett litet antal kvinnliga sökanden, 1 kvinnlig förstahandssökande (HT 2014) och 2 förstahandssökande (HT 2013). Genomströmningen för de båda åren baseras på antalet studenter som påbörjar och genomför termin 6, som visar att ca 73% genomgår och blir färdig med sin utbildning. Orsaken till att vi inte har högre antal, kan bero på att ett flertal av studenterna, främst de med studieort Skellefteå och Örnsköldsvik har valt att i slutskedet avbryta sina studier på programmet och hoppa på en kandidatexamen i Informatik. Anledningen till detta har angivits från dessa studenter att de har problem med vissa kurser, t ex Statistik eller att de fått arbete som gör att de inte kan ta igen kurser som de missat, alternativt har haft problem med. Det är då enklare att ta ut en filosofie kandidatexamen i Informatik,
Sid 2 (8) då det inte är lika hårt reglerad avseende på vilka kurser man ska ha läst. Ett annat skäl till att procentsiffran är låg baseras på att drop-out från programmet har skett under slutet av termin 1 och 2, framför allt de som antagits i Skellefteå och Örnsköldsvik. T ex antogs 19 studenter hösten 2011 på dessa orter, men endast 10 återstod efter första året. Ett annat nyckeltal är att undersöka antalet adjunkter, lektorer och professorer som undervisar på programmet. Under läsåret ht14-vt15, har alla utom 4 kursmoment haft lärare som varit minst universitetslektor. Orsaken till att de fyra momenten haft enbart adjunkter har delvis berott på bemanningsproblem pga sjukdom hos några lektorer som normalt har undervisat på dessa moment. Detta kommer att förändras inför nästa läsår då sjukskrivningarna minskat och bl a den adjunkt som haft 3 av dessa moment disputerar i oktober 2015. Kurs/kursmoment Adjunkt Lektor Professor A1. Intro till Informatik 2 A2. Informationsteknologi 2 1 A3. Design och utvärdering 1 A4. Systemteori och organisationsförändring 2 B1 Programmeringens grunder 1 2 B2 Databaser 1 1 B3. Projektledning 1 B4. Tillämpat IT-projektarbete 1 Diskret Matematik 1 Statistik 2 Kommunikationsteknik 1 C.Systemdesign 1 C. IT och organisationsförändring 1 Datamodeller och användargränssnitt 1 IT-arkitektur 1 1 Programvarukvalitet 1 Kvalitetsarbete och standardisering 1 Examensarbete 1 Tabell: Kategori av lärare på kurs/kursmoment för ht2014-vt2015 Säkring av examensmål En genomgång har gjorts 2014 av förväntade studieresultat för programmet som visar att de kurser som ingår i programmet ligger väl inom ramen för de 8 nationella examensmålen. Dessa kommer att revideras då det nya programmet påbörjas under hösten 2015 och kommer att redovisas vid nästa verksamhetsberättelse. Se vidare bilaga 2 för specifikation över respektive kurs i relation till de nationella målen. Förändringar och utveckling Hösten 2015 startade det reviderade programmet som har inneburit att vårens arbete varit av kursutvecklingskaraktär. Det nya programmet har initialt inneburit att nya moment har kommit in som krävt både utveckling, men också viss re-design av nygamla kursmoment. Förändringen har också inneburit parallellkörning då terminsindelningen är annorlunda.
Sid 3 (8) Den förändrade terminsindelningen innebär att kurserna har harmoniserats på sådant sätt att diskret matematik och statistik föregår programmeringskurser. I samband med detta har ett intresse för att se över möjligheterna att samverka mera och dela med sig av såväl lärarresurser, övningar och praktikfall mellan varandra. Detta har diskuterats på senaste programrådsmötet i oktober och resulterat i att workshops kommer att planeras in i november/december där lärare från Statistik, Matematik och Informatik presenterar varandras kurser och diskuterar på vilket sätt de kan dela med sig av databaser, praktikfall, exempel, workshops som kan användas oavsett ämne för att knyta an till studentens framtida profession. Som exempel kan vara att införliva beräknings- och utvärderingsmodeller som återfinns i Lagen om Offentlig Upphandling som kan användas som case i Statistik, test och utvärderingsmodeller av gränssnitt, data och databaser genererade av informatik som också kan användas av andra institutioner, grafteori och andra grundläggande aspekter i Matematik som underlag för bättre förståelse för programspråk etc. Programutvärdering Den årliga utvärderingen för programmet arrangerades 27 maj kl 13-15 i Ma 456 samt D202 Skellefteå. Kallelse till utvärderingsdagen skickades ut en vecka före (21 maj) till alla ledamöter till programrådet, samt till alla studenter som läser programmet i Umeå och Skellefteå. I överlag ger studenterna ett mycket gott betyg vad gäller bemötande av våra lärare och längtade tillbaka till SVP när de läste valfria terminen. Om examinationsformer önskade studenterna tydligare beskrivningar och förutsättningar, samt ökad grad av variation. En hel del av de saker som studenterna tog upp är en del av de förändringar i strukturen som realiseras från och med hösten 2015. Se bilaga 3 för en mer noggrann genomgång av utvärderingsdagen. Planerade förändringar Inga förändringar är inplanerade då programmet nyss blivit reviderat och implementerat under hösten 2015. Allt arbete fokuseras på att kursutveckla och genomföra de nya kurserna och momenten i enlighet med den nya utbildningsplanen. Den plan som kommer att upprättas är de insatser som riktar sig till att integrera ämnena och som är angiven ovan. Dock finns en plan från Informatiks sida att se över utbudet av fristående kurser inför hösten 2016 för att ge möjligheter till studenter som läser valfria terminen att ta kurser som är i linje med det reviderade programmet.
Sid 4 (8) Bilaga 1. Nyckeltal antagna och genomströmning Nyckeltal antagning Program: Systemvetenskapliga programmet 2015 2014 Antal nybörjarplatser (enl budget) 30 30 Antal förstahandssökande 1 71 73 Antal förstahandssökande per plats 2,37 2,43 Antal antagna 2 33 32 Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor): Totalt: Män: Kvinnor: 33 28 5 32 25 7 Nyckeltal genomströmning Examen: Systemvetarexamen Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor) 3 Antal som genomfört termin 6 (30 sep resp. 30 mars) 4 Genomströmning 5 (%) Totalt: Män: Kvinnor: Totalt: Män: Kvinnor: Totalt: Män: Kvinnor: Innevarande år (antagna ht 12) 44 31 13 32 23 9 72,7% 74,2% 69,2% Föregående år (antagna ht 11) 47 30 17 34 22 12 72,3% 73,3% 70,6% 1 Enligt UHR s antagningsstatistik - http://statistik.uhr.se/ 2 Antal antagna enligt UHR s antagningsstatistik (Urval 2) - http://statistik.uhr.se/ 3 Här anges antalet nybörjarstudenter i den kull som skulle kunna ta ut examen i fall de fullföljt utbildningsprogrammet i enlighet med den utbildningsplan de antogs till, d.v.s. att för ett treårigt program antalet studenter som registrerades för tre år sedan. 4 Här anges antal studenter som blev antagna till termin 6, dvs inte avslutat och tagit ut examen. Siffran kommenteras eftersom programmens förutsättningar, liksom kursstruktur skiljer sig åt. 5 Siffran kommenteras i VB n eftersom programmens förutsättningar, liksom kursstruktur skiljer sig åt.
Sid 5 (8) Bilaga 2. Programmatris nationella examensmål
Sid 6 (8) Bilaga 3. Årlig utvärderingsdag för systemvetarprogrammet Den årliga utvärderingen för programmet arrangerades 27 maj kl 13-15 i Ma 456 samt D202 i Skellefteå. Kallelse till utvärderingsdagen skickades ut en vecka före (21 maj) till alla ledamöter till programrådet, samt till alla studenter som läser programmet i Umeå och Skellefteå Närvarande på utvärderingen var, Göran Landgren, information, samt Jessica Fahlén, statistik och Per Bylund Matematik. Dessutom deltog 12 studenter från årskurs 1 och 2. Utvärderingen genomfördes i två grupper, en i Umeå och en i Skellefteå. Upplägget var att respektive grupp under 20 minuter skulle diskutera ett antal temaområden. I bilaga 2 finns en mer utförlig beskrivning, men kan sammanfattas på följande sätt: Utbildningens innehåll? Når vi målen? Röda tråden i programmet? Finns progression? För varje tema skulle studenterna diskutera aktuella läget, vad som var dåligt, finns det någon best practice, samt förslag på förändringar Genomförande undervisningsformer, struktur, bemötande och datorsalar/administration. Även här skulle studenterna diskutera aktuella läget, vad som var dåligt, finns det någon best practice, samt förslag på förändringar Examination bedömning relevans och formerna. Även här skulle studenterna diskutera aktuella läget, vad som var dåligt, finns det någon best practice, samt förslag på förändringar Generiska kompetenser muntlig presentation, dialog/samarbete, skriftlig förmåga, problemlösning osv. Även här skulle studenterna diskutera aktuella läget, vad som var dåligt, finns det någon best practice, samt förslag på förändringar. Sammanfattning av kommentarer från studenterna Här nedan redovisas de kommentarer som kom fram under respektive temaområde: 1) Utbildningens innehåll De problem som studenterna angav var lite annorlunda i förhållande till tidigare utvärderingar. De tydligaste kommentarerna var att programmeringsmomenten på utbildningen var alltför åtskilda över tid vilket innebar att man glömde bort en hel del mellan kursmomenten. Studenterna pekade också på att vissa saker inte behandlades under matematikkursen, t ex grafteori, som studenterna hade önskat få. Dessutom låg mattekursen fel i tidpunkt, dvs efter programmeringskursen. Ytterligare saker som studenterna pekade på var att ämnet programmerarens profession borde plockas bort under första programmeringskursen då den tog alltför mycket tid i anspråk. Dessa synpunkter diskuterades och mycket kommer att förändras till det bättre i samband med det nya programinnehållet från hösten 2014 då matematik och statistik kommer i termin 2 istället för termin 3. Dessutom kommer programmeringsmomenten i det nya programmet att komma tätare inpå varandra. Till de positiva aspekterna var att studenterna hyllade den återkoppling och feedback studenterna får på kurserna och då pekade man ut statistik som ett föredöme.
Sid 7 (8) Rekommendationer som Informatik fick ta med sig var att studenterna önskade få mer information om saker som inte behandlas i utbildningen och som de själva kunde ta reda på, t ex lära sig annat programspråk, fördjupning i vissa programvaror etc. Institutionen har sedan tidigare haft ett koncept som kallats verktygslådan som innehållit tips och information om metoder, verktyg och tekniker som studenterna kunnat fördjupa sig på egen hand som kanske skulle kunna återinföras och göras aktuell. 2) Genomförande Den kritik som fanns på detta temaområde berörde till stor del att saker och ting inte fanns på plats när kursen startade eller det saknades dokument i samband med examinationerna. Som exempel togs upp att tekniken inte fungerade på IT-arkitekturmomentet och att formelbladet i statistiktentan inte följde med i tentan. Ett annat klagomål var att man på programmeringen fick ut ett antal övningar och att all kod för VG fanns i detta material innan själva tentan. Detta innebar att det inte behövdes särskilt stor ansträngning för att erhålla ett högre betyg. I övrigt var det mest positiva omdömen som framkom här. Det alla hyllade var Andreas L s e- föreläsningar som fungerade jättebra. Workshops i anslutning till de formella momenten fungerade också mycket bra och även i Skellefteå tyckte man att både lokalerna och handledningen fungerade utmärkt i och med att läraren Dan även delvis bor i Skellefteå, och fanns på plats i Skeå. Bemötandet var i överlag mycket bra och studenterna pekade på att det dörren alltid är öppen och att lärarna är mycket flexibla. De rekommendationer som studenterna framförde var att - Det skulle kunna finnas fler gruppuppgifter, vissa kursmoment saknar denna typ av examination. - Fler kopplingar till företag - Gärna fler e-föreläsningar på kursmomenten - Att IT-supporten testar programvara och teknik innan kursstart - Bättre access till bokning av grupprum - Hur få bättre access till datasalarna för de studenter som läser annat ämne än informatik 3) Examination Även här var studenterna överlag positiva till upplägg och genomförande av examinationerna. De tyckte att det var bra fördelning mellan tenta, seminarier, gruppuppgifter etc. Någon av studenterna önskade dock fler salstentor. Det som också var positivt var att vissa moment infört G och VGuppgifter där studenten själv kan välja vilken nivå på uppgifter som de vill besvara. Andra saker som framkom var också att det var bra när lärare t ex vid seminarier ser till att fördela ordet till alla deltagare så att inte någon glider med och blir godkänd bara för att ha varit fysiskt närvarande.
Sid 8 (8) Den kritik som framkom handlade mest om kommentarer och bedömningar som lärare gjorde som var ibland obefintlig eller inkonsekvent. Bl a togs kommunikationsteknik upp där det inte fanns någon kommentar och när studenterna efterfrågade detta fick de till svar att det inte var inlagd som aktivitet i uppdraget (troligen en extern aktör som köpts in till kursmomentet). Ett annat exempel var från informatik där en lärare bara angav kommentarer för vissa, medan andra fick bara betyget. Rekommendationerna var därför att göra bättre kommentarer och framförallt var tydlig i bedömningarna 4) Generiska kompetenser Här verkar studenterna peka på att de mesta uppnås utom kanske den muntliga presentationen. Man har blivit bättre på att skriva på ett strukturerat sätt, men att presentera inför andra kunde förbättras. Man hade förväntningar på kommunikationsteknikkursen, men den fick vi inte öva så mycket och återkopplingen var mycket liten. Denna kommentar återfinns också i förra årets utvärdering. I det nya programmet försvinner kommunikationsteknik som kurs och bakas in i de övriga momenten där studenterna kommer att arbeta med skriftlig och muntlig framställan. Ytterligare synpunkter med koppling till generiska kompetenser var grupparbetena och projektarbetet som inneburit att man lärt sig att arbeta i grupp och även planera och styra utifrån olika premisser. De såg också att de blivit bättre på att skriva och söka information då varje kurs har haft en progression vilket inneburit att det blivit en högre nivå på kurserna och därigenom också kravet på deras dokumentation. Rekommendationen var att man helst ville ha presentationer för externa personer (t ex för företag) så att man skulle skärpa sig ännu mer och lära sig.