Verksamhetsberättelse och verksamhetsplan för systemvetenskapliga

Transkript

1 Sid 1 (16) Verksamhetsberättelse och verksamhetsplan för systemvetenskapliga programmet Verksamhetsberättelse Beskrivning av programmet Programmets främsta mål är att utbilda studenter för att kunna arbeta inom olika IT-relaterade arbeten så som systemutvecklare, verksamhetsutredare, projektledare, IT-konsult, IT-chef, ITsamordnare, programmerare, webbutvecklare. m.m. inom både privat och offentlig sektor. Utbildningen ges i huvudsak av institutionen för informatik med inslag av institutionen för matematik och matematisk statistik (7,5 hp) och Statistik på Handelshögskolan (15 hp). En termin (termin 5) är valfri. Programmets upplägg visas i tabellen nedan. Programupplägg Termin 1 Informationssystem, 15.0 hp Samhällets digitalisering Informationssystem i organisationer Verksamhetsutveckling i digitala organisationer, 15hp Systemteori och organisationsförändring Verksamhetsmodellering Termin 2 Programspecifika kurser, 30 Hp Diskret matematik, 7,5 hp Att undersöka och utvärdera digitala miljöer, 7,5 hp Statistik A1 15 hp Termin 3, Design av informationssystem, 30 hp Programmeringens grunder Databasdesign Människa-datorinteraktion Objektorienterad systemutveckling och systemintegration Termin 4, Webbaserade system, 30 hp Webbaserade klienter Implementation av system och användargränssnitt Programvarukvalitet Tillämpat IT-projektarbete Termin 5, valfri termin Exempelvis Företagsekonomi, Pedagogik, Psykologi, Sociologi, Kulturgeografi, Datavetenskap, UTLANDSSTUDIER, m.m. Termin 6 Kvalitet och innovation, 30 Hp Kvalitetsarbetet och standardisering Digitala plattformar och innovation Examensarbete Samverkan Det systemvetenskapliga programmet är en av de mer tillämpningsorienterade utbildningarna som naturligt alltid haft koppling till samverkan med det omgivande samhället. Detta innebär att de flesta studenter föredrar samverkan med någon extern partner i sitt examensarbete. För årets examensarbeten, vårterminen 2016, har 93 %, 14 av 15 uppsatser, registrerat att de haft samverkan med extern part i DIVA-systemet. Dessutom förekommer kontinuerligt olika typer av samverkande inslag på kursnivå. Exempel kan nämnas att det förekommit gästföreläsningar från IT-företag på kurser såsom IT-arkitektur, Systemutveckling och Organisationsförändring och Programvarukvalitet. På momentet Tillämpat ITprojektarbete har det stora projektarbetet som är en del i examinationen varit baserad på uppdrag från

2 Sid 2 (16) externa aktörer såsom CGI, KnowIT, Umeå Energi-Dåvamyran etc. Dessutom sker träffar med representanter för It-företagen i både Umeå och Skellefteå och då i samband med att studenterna ska välja uppsatsämne. Under utbildningens gång hjälper vi också studentföreningen UMSYS, att arrangera sina events, t ex Systemvetardagen, där det oftast förekommer 3-4 It-företag som presenterar sig och sin verksamhet. Föreningar såsom Dataföreningen i Sverige har också seminarier och träffar, t ex Möjligheternas Dag i Skellefteå, där våra studenter kostnadsfritt får busstransport och lyssna på såväl föreläsningar som studiebesök på olika It-företag. Sedan våren 2016 ingår numera även en näringslivsrepresentant från ett IT-konsultföretag i programrådet, vilket är Andreas Hed på KnowIt AB. Syftet med representanten är att fånga upp åsikter från branschen. Under vecka 40, hösten 2016 genomförde Arbetsförmedlingen ett s.k. hackathon 1 i syfte att utveckla sin verksamhet där en student från programmet deltog i det praktiska utvecklingsarbetet. Nyckeltal Efter IT-branschens kris i början av 200o-talet har programmet återigen ett ökat söktryck och de flesta studenterna har redan fått arbete innan de tar ut sin examen. Programmet hade de senaste åren ett upplägg med en decentraliserad grupp med 10 platser i Skellefteå (även Örnsköldsvik har haft en kull studenter som antogs ht 2011) samt 20 platser i Umeå. Den sista decentraliserade kullen i Skellefteå, gick ut våren 2016 och från hösten 2014 sker endast antagning i Umeå med 30 platser. Detta avspeglas också i redovisningen då nyckeltalen för antagning endast baseras på intag till Umeå, medan nyckeltalen för genomströmning baseras på studentgrupper som antogs i Umeå och Skellefteå. Programmet är i nuläget populärt och få eller inga reserver kallas in i samband med programstart. Utbildningen har också få avhopp. Antalet förstahandssökande har varit stabil genom åren och legat vid studenter till 30 platser, se vidare bilaga 1. Fördelningen av män och kvinnor som söker utbildningen har varit historisk positiv i förhållande till övriga IT-utbildningar med likartat innehåll. Ambitionen att ha 60/40 relation har dock blivit en utmaning. Det är dock glädjande att se vi har 30 % kvinnor i den senaste kullen (ht2016). Genomströmningen för de båda åren baseras på antalet studenter som påbörjar och genomför termin 6, som visar att 80 % genomgår och blir färdig med sin utbildning. Orsaken till att vi inte har högre antal beror främst på ett frånfall från studiegruppen i Skellefteå. Ett annat nyckeltal är att undersöka antalet adjunkter, lektorer och professorer som undervisar på programmet. Under läsåret ht15-vt16, har alla utom 4 kursmoment haft lärare som varit minst universitetslektor. Orsaken till att de fyra momenten haft enbart adjunkter har delvis berott på bemanningsproblem pga. sjukdom hos några lektorer som normalt har undervisat på dessa moment. Detta kommer att förändras inför nästa läsår då sjukskrivningarna minskat och bl a den adjunkt som haft 3 av dessa moment disputerar i oktober Kurs Adjunkt Lektor Professor A1. Samhällets digitalisering 1 1

3 Sid 3 (16) A2. Informationssystem och systemteori 1 A3. Informationsteknik och org.föränd. 1 A4. Att undersöka och utvärdera digit 1 Verksamhetsmodellering 1 Diskret Matematik 1 Statistik 5 C. Systemdesign 1 C. IT och organisationsförändring 1 C. Datamodeller och användargränssnitt 1 C. IT-arkitektur 1 1 C2. Programvarukvalitet 1 1 C2. Kvalitetsarbete och standardisering 2 C2. Examensarbete 1 Tabell: Kategori av lärare på kurs/kursmoment för ht2015-vt2016 Internationalisering Utresande på centrala avtal: två studenter. Utresande på institutionsavtal till Limrick: en student. Säkring av examensmål En genomgång av förväntade studieresultat för programmet gjordes senast våren Den som visar att de kurser som ingår i programmet ligger väl inom ramen för de 8 nationella examensmålen. Se vidare bilaga 2 för specifikation över respektive kurs i relation till de nationella målen. Programutvärdering Den årliga utvärderingen för programmet arrangerades 25 maj 2016, kl, i Ma456. Kallelse till utvärderingsdagen skickades ut en vecka före (16 maj) till alla ledamöter till programrådet, samt till alla studenter som läser programmet i Umeå och Skellefteå. I överlag ger studenterna ett mycket gott betyg vad gäller bemötande av våra lärare och längtade tillbaka till SVP när de läste valfria terminen. Om examinationsformer önskade studenterna tydligare beskrivningar och förutsättningar, samt ökad grad av variation. De flesta synpunkter som togs upp berörde den gamla versionen av programmet. Majoriteten av dessa synpunkter har hanterats i och med programrevideringen. Se bilaga 3 för en mer noggrann genomgång av utvärderingsdagen. Samverkansworkshop, 22 april Den förändrade terminsindelningen innebär att kurserna har harmoniserats på sådant sätt att diskret matematik och statistik föregår programmeringskurser. I samband med detta har ett intresse för att se över möjligheterna att samverka mera och dela med sig av såväl lärarresurser, övningar och praktikfall mellan varandra. Som tidigare beslutas på programrådsmötet i oktober 2015, hölls en workshop den 22 april 2016 där olika samverkansmöjligheter mellan de olika ämnena inom programmet. Förslagen som togs fram under workshopen redovisas i bilaga 4. Resultatet från denna workshop har redan kommit programmet till nytta under hösten 2016 genom en bättre koppling mellan matematikkursens innehåll och kursmomentet programmeringens grunder.

4 Sid 4 (16) Utveckling av fristående kurser Under våren 2016 utvecklades två nya fristående nätkurser där studenter på det systemvetenskapliga programmet ges platsgaranti. Syftet med detta var att underlätta för studenterna att hitta lämpliga kurser att läsa under den femte terminen då en del av våra befintliga nätkurser nu, ämnesmässigt har inkorporerats i programmet. Dessa två kurser är: Webbsystem och ramverk, 7.5 hp och NoSQLdatabaser, 7.5 hp 2. Verksamhetsplan Utveckling av programmet Inga förändringar är inplanerade då programmet nyss blivit reviderat och implementationen inleddes under hösten Allt arbete fokuseras på att kursutveckla och genomföra de nya kurserna och momenten i enlighet med den nya utbildningsplanen. Den nya termin tre ges nu första gången under innevarande termin (ht 2016). Kursutvecklingsarbetet med den nya termin fyra kommer att ges för första gången under våren 2017 pågår. Kursutvecklingsarbetet av den sista terminen kommer att påbörjas under hösten Utfasningen av den gamla programversionen pågår Den sista kullen i det gamla programmet går nu under hösten 2016 termin 5 för att sedan gå ut under våren Detta kommer innebära att visa kursmoment under våren både kommer att läsas av termin 4 på det nya programmet och termin 6 på det gamla programmet. Samverkansportal Under hösten kommer några av programmets kursmoment ingå i ett test för en samverkansportal (se figur nedan) som skapats av informatik inom ramen för ett projekt mot PiiA Academy 3 som syftar att möjliggöra för lärare att lägga ut samverkansförfrågningar angående t.ex. gästföreläsningar, examensarbeten, där mottagarna återfinns inom (främst) industrin. Utöver det systemvetenskapliga programmet kommer även programmet: Digital Medieproduktion, Beteendevetenskapliga programmet med inriktning mot IT-miljöer, Kandidatprogrammet i datavetenskap och Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi ingår i testet. Implementation av modell för progression av generiska färdigheter Under hösten kommer arbetet att inledas med att implementera den modell (se bilaga 5) för att säkra progressions av generiska färdigheter som muntlig och skriftlig presentation, i programmet. Modellen är framtagen av P O Ågren på institutionen. 2 Kursplaner för dessa kurser: och 3

5 Sid 5 (16) Figur 1 - Samverkansportal för PiiA Academy (observera att bilden innehåller prototypdata) Systemvetenskapliga programmet 40 år Det systemvetenskapliga programmet startades som linje 1977 och firar därför nästa år sitt fyrtioårsjubileum. Något sorts arrangemang planeras att genomföras under nästa år.

6 Sid 6 (16) Bilaga 1. Nyckeltal antagna och genomströmning Nyckeltal antagning Program: Systemvetenskapliga programmet Antal nybörjarplatser (enligt budget) Antal förstahandssökande Antal förstahandssökande per plats 2,93 2,37 2,43 Antal antagna Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor): Totalt: Män: Kvinnor: Nyckeltal genomströmning Examen: Systemvetarexamen Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor) 6 Antal som genomfört termin 6 (30 sep resp. 30 mars) 7 Genomströmning 8 (%) Totalt: Män: Kvinnor: Totalt: Män: Kvinnor: Totalt: Män: Kvinnor: Innevarande år (antagna ht13) 40: 27 (ume)+13(skele) 27: 20 (u) + 7(s) 13: 7(u) + 6(s) 32: 27 (u) + 5 (s) 19: 17(u) + 2(s) 13: 10(u) + 3(s) 80% : 100% (u) + 38,4%(s) 70,3%: 85%(u) + 28,5%(s) 100%: 140% 9 (u) + 50%(s) Innevarande år (antagna ht 12) ,7% 74,2% 69,2% Föregående år (antagna ht 11) ,3% 73,3% 70,6% 4 Enligt UHR s antagningsstatistik Antal antagna enligt UHR s antagningsstatistik (Urval 2) Här anges antalet nybörjarstudenter i den kull som skulle kunna ta ut examen i fall de fullföljt utbildningsprogrammet i enlighet med den utbildningsplan de antogs till, d.v.s. att för ett treårigt program antalet studenter som registrerades för tre år sedan. 7 Här anges antal studenter som blev antagna till termin 6, dvs inte avslutat och tagit ut examen. Siffran kommenteras eftersom programmens förutsättningar, liksom kursstruktur skiljer sig åt. 8 Siffran kommenteras i VB n eftersom programmens förutsättningar, liksom kursstruktur skiljer sig åt. 9 Några omregisterade studenter förklarar att genomströmningen är högre än 100%

7 Sid 7 (16) Bilaga 2. Programmatris nationella examensmål Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt NM1 NM2 NM3 NM4 NM5 NM6 NM7 NM8 Informationssystem, 15 hp Mom 1. Samhällets digitalisering,7,5 hp ,5 4,5 Informationssystem, 15 hp Mom 2. Informationssystem i organisationer, 7,5 hp 1,2,3, ,7 Verksamhetsutveckling i digitala organisationer, 15 hp Mom 1. Systemteori och organisationsförändring, 7,5 hp 1 2,3,4 2,3,4 5 2,3,4 6 Verksamhetsutveckling i digitala organisationer, 15 hp Mom 2. Verksamhetsmodellering, 7,5 hp 1,2,3 5 4,6 9 7,8,9 8 Att undersöka och utvärdera digitala miljöer, 7,5 hp 1,2, ,8 7 Design av informationssystem, 30 hp Mom 1. Programmeringens grunder, 7,5 hp 1 1, 2 1, 2 2,3 Design av informationssystem, 30 hp Mom 2. Databasdesign, 7,5 hp 1, 2, 3 4,5,6 4,5,6 4,5,6 7 Kunskap och förståelse För kandidatexamen skall studenten: NM1 visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga För kandidatexamen skall studenten: NM2 Visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera, företeelser, frågeställningar och situationer, NM3 Visa förmåga att

8 Sid 8 (16) Design av informationssystem, 30 hp Mom 3. Människadatorinteraktion, 7,5 hp 1 2,3 2,3 4 2,3 5 Design av informationssystem, 30 hp Mom 4. Objektorienterad systemutveckling och systemintegration, 7,5 hp 1,2,3,4, 5,6 5,6 5,6 7 7 Webbaserade system, 30 hp Mom 1. Webbaserade klienter, 7,5 hp 1 2,3,4 2,3,4 2,3,4 Webbaserade system, 30 hp Mom 2. Implementation av system- och användargränssnitt, 7,5 hp Webbaserade system, 30 hp Mom 3. Programvarukvalitet, 7,5 hp 1 2,3,4 2,3,4 2,3,4 Webbaserade system, 30 hp Mom 4. Tillämpat ITprojektarbete, 7,5 hp 1,2 3,4 3,4 5 3,4 6 6 Kvalitet och innovation, 30 hp Mom 1. Kvalitetsarbete och standardisering, 7,5 hp Kvalitet och innovation, 30 hp Mom 2. Digitala plattformar och innovation, 7,5 hp Kvalitet och innovation, 30 hp Mom 3. Examensarbete i informatik med inriktning mot systemvetenskap självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, NM4 Visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och NM5 Visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen skall studenten: NM6 Visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, NM7 Visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och NM8 Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

9 Sid 9 (16) Diskret matematik för samhällsvetare, 7,5 hp 6 1,2 4,5 3,4 7 Statistik A.1, 15 hp ,4,5,6,7,8,9 3,5,6,7,9,10 1,2,8 3,4,5,6,7,8,9

10 Sid 10 (16) Bilaga års programutvärdering av systemvetenskapliga programmet Inledning Årets programutvärdering genomfördes den 25 maj, där främst termin 4 och termin 6 blivit inbjudna. Inbjudan har föregåtts av personliga besök av programsamordnaren i respektive klass, utvärderingstillfället fanns angivet i respektive schema samt att meddelanden har skrivits in på anslagstavlan i Cambro hos berörda terminer. Vid utvärderingstillfället deltog lärare från samtliga institutioner, (Johan Svensson Statistik, Per- Håkan Ludow, Matematik, Ulf Hedestig,, Dan Johansson Informatik). Dessutom deltog 7 studenter från termin 6. Utvärderingens upplägg och genomförande Utvärderingen gjordes in plenum med alla deltagare och utgick ifrån de kriterier som ska ingå i en programutvärdering, dvs Utbildningens innehåll; Når vi målen? Röda tråden i programmet? Progression? Genomförande; undervisningsformer, struktur, bemötande, datasalar m m. Examination; bedömning, relevans, formerna Samverkan; gästföreläsningar, projektarbeten, examensarbeten Internationalisering; utlandsstudier, utbytesavtal, undervisning på engelska Generiska kompetenser; muntlig presentation, dialog/samarbete, skriftlig förmåga, kritiskt förhållningssätt, problemlösning, inhämta kunskap Övriga synpunkter; studievägledning, studieadministration, IT-support, lokalsituation, CSN osv. Sammanfattning av utvärderingen Studentgruppen var generellt sett mycket nöjd med utbildningen där alla tyckte att kurserna var relevanta, att det förekommit progression och att man hela tiden fått fördjupa sig och lära sig mera. De synpunkter som framkom under utvärderingen har till stor del redan införts i samband med att systemvetarprogrammet har reviderats från hösten De åsikter som togs upp t ex mer programmering, översyn av vissa kursmoment såsom kommunikationsteknik och systemdesign, flytta statistik och matematik före programmering osv, har justerats i det nya programmet. Idag innehåller programmet två programspråk (Java och Javascript) där det senaste endast fanns som valbar nätkurs under termin 5. Systemdesign och kommunikationsteknik har försvunnit och ersatts av en metodkurs samt Javascriptkurs. Matematik och statistik återfinns numera under termin 2 och programmeringskurserna har flyttats till termin 3. De synpunkter som vi lärare fick ta till oss var mer knuten till kursutformning. Studenterna föredrog andra examinationsformer än skrivsalstentamen, fler videoinspelade föreläsningar, fler

11 Sid 11 (16) seminariediskussioner, och koppla teori och praktik tydligare. Att teori och praktik inte hängde ihop avsåg alla typer av kurser. Enligt studenterna var det lite koppling till praktik i teorimomenten, samtidigt som man önskade mer teorikoppling i samband med de praktiska momenten. Detta diskuterades under en längre tid hur bättre koppling skulle göras. Ett av exemplen som togs upp var det förslag på samarbete som ämnena kommer genomföra till hösten där material och studentgenererad resultat överförs mellan kursmomenten så att lärare kan utnyttja t ex data/databaser från andra kurser till teoretiska begrepp och modeller i andra moment. Övriga klagomål har varit riktat mot administrationen av kurserna där både termin 4 och termin 6 haft störningar hos vissa kurser i informatik. Det har främst varit i form av att schema inte kommit ut i tid, att examinationer inte varit rättade inom 15 arbetsdagar m m. Detta har dock påpekats tidigare av programkommittén och åtgärdats av institutionens ledning under våren. Avslutningsvis ville de peka på och berömma kvaliteten i våra datasalar (med ev undantag av Linuxlabbet) samt att de fått ha nästintill ett hemklassrum i Ma456 som fungerat både som klassrum och grupprum. Nedan följer en mer detaljerad redovisning av studenternas synpunkter. Temafråga 1: Utbildningens innehåll Når vi målen? En student menade att det var svårt att ge ett övergripande svar. Vissa kurser har haft sin poäng (statistik var en sådan). Kursmomentet Kommunikationsteknik hade kunnat utgå i förmån för en programmeringskurs. Genomförande av Kommunikationsteknik var kanske det störst problemet då man t.ex. inte genomförde inspelningarna av föredragen. En annan student tillade att man också får träning i muntliga presentationer på de flesta andra kurser. Innehållet i kursmomentet Systemdesign ansågs ligga långt ifrån det som krävs för att arbeta med systemutveckling. Kursmomentet IT-arkitektur ansågs allmänt vara ett av det bästa kursmomentet på utbildningen, bl.a. för att det på bra sätt kopplade samman praktiskt och teoretisk kunskap. Studenterna ansåg att det borde vara mera praktiskt moment inom utbildningen. Flera studenter menade också att vissa kursmoment var lite för enkla, d.v.s. att de krävde för lite av studenterna och att det hade kunnat ställas högre kvar. T.ex. menade man att kursmomentet Datamodeller och grafiska användargränssnitt kunde ha tagits längre genom att inkorporera teorier för gränssnittsdesign. Flera studenter menade också att VG-givande uppgifter skulle kunna vara mer utmanande. Per-Håkan (matematik) frågade om kursen Diskret matematik, borde ge en bättre förberedelse inför statistikkursen? Studenterna tyckte detta var en bra idé.

12 Sid 12 (16) Temafråga 2: Genomförande Undervisningsformer? Några studenter menade att vi i större utsträckning borde anamma flipped classroommodellen så som görs på kursmomentet Datamodeller och grafiska användargränssnitt där inspelade föreläsningar (s.k. e-föreläsningar) används tillsammans med workshopmoment i datorlabben. Användning av kurslitteratur diskuterades. Per-Håkan (matematik) menade att det finns ett värde att kunna läsa teknisk litteratur (t.ex. kurslitteratur). Man bör kanske kombinera läsning av litteratur med e-föreläsningar. Flera studenter följde upp detta med att mena att vi borde premiera läsning. Kursmomentet IT och organisationsförändring framhölls som ett bra moment i detta avseende då studenterna var tvungna att läsa en stor mängd vetenskapliga artiklar. Man önskade också mer praktiska workshopar på de mera teoretiska kurserna och inte bara på programmeringskurser (där workshopar är ett återkommande inslag). Här var det kopplingen mellan teori och praktik som borde finnas på alla kursmoment. Just nu var det alltför vattentäta skott mellan teorikurserna och de mer praktiska momenten. På det nya, företrädesvis teoretiska kursmomentet Versamhetsmodellering som i våras gavs för första gången i den nya versionen av programmet, har betydande inslag av workshops, detsamma gäller också för kursmomentet Systemteori och Organisationsförändring som har flera workshopar fokuserade på tillämpning av systemteori och Lagen om Offentlig upphandling. Bemötande Studenterna upplevde överlag att de har fått ett mycket bra bemötande från lärare. Däremot har det varit vissa administrativa problem (rättningar, återlämningar, etc.) med vissa lärare. Studenterna upplevde det som mycket lätt att interagera med lärarna. En anledning till detta är att studentgrupperna är ganska små så att lärare och studenter lär känna varandra under kursernas gång. Datorsalar/Progadm. Överlag var man nöjd med lokalerna och tillgången till dessa. Man påpekade att det fortfarande fanns vissa problem med el-uttagen i MA456. Linux-labbet upplevdes ha vissa problem med datorerna. Temafråga 3: Examination Bedömning Några studenter menade att examinationerna på statistikkursen var lite konstigt upplagda. Vissa frågor om rättning av tentan på A-delen då man inte rättade delen av tentan om man hade gjort ett inledande fel. Ibland har vissa betygsmotiveringar och kommentarer på examinationerna varit knapphändiga.

13 Sid 13 (16) Formerna? Det är lite för lätta examinationsuppgifter ibland. Ulf påtalade att vi förut hade vi en större variation av examinationsformer än vad vi har idag. Några studenter menade att det är bra med examinationsformer där man får möjligheten att verkliga visa upp vad man har lärt sig, vilket kan vara svårt på en salstentamen. En 7,5 hpmoment kanske är för kort för att man ska kunna visa kunskaperna m.h.a. en salstentamen. Det är bra med hemtentor då det ger en möjlighet att visa på en djup kunskap men också för att man måste träna på att skriva vilket är bra inför uppsatsskrivandet. Muntligt förhör diskuterades. Denna grupp beklagade sig att deras kursmoment rörande IT-projektarbete inte hade haft samma upplägg som tidigare och framtida kurser. Hela klassen fick jobba med samma case som varken var orienterad som ett SU-projekt eller hade karaktären av ett projektarbete. Kursmomenten (B3 och B4) blev därför i deras ögon meningslösa och rekommenderade att man skulle använda sig av uppdrag från IT-branschen i fortsättningen Temafråga 4: Samverkan Någon student menade att det hade varit bra med praktik ute på företag. Ett sätt att genomföra detta skulle kunna vara att förlägga detta under projektarbetskursen. Man skulle kunna kräva att examensarbete genomförs i samarbete med ett företag. Gästföreläsningar Den dålig uppslutning bland studenterna på gästföreläsningarna är ett problem som diskuterades. Någon student menade att man kanske inte ser nyttan med detta. Göran föreslog att man även borde ha mer gästworkshopar istället för gästföreläsningar. Ulf föreslog att studenter (genom t.ex. UMSYS) skulle kunna bjuda in toppföreläsare. Någon student menade att ett sätt att öka intresset och acceptansen för gästföreläsningar är att låta studenterna vara med och besluta om man ska genomföra gästföreläsningar eller inte på ett kursmoment. Temafråga 4: Internationalisering Utlandsstudier En student som har de genom fört utbytesstudier under termin fem framhöll att utbildningssystemet (på Irland) var mycket olikt det svenska då det förra är mer gymnasialt i sin karaktär. Antalet kurser att man kan läsa utomlands är för få. Då är det bättre att läsa i Sverige. Flera studenter ansåg att det var viktigare att läsa kurser hemma i Sverige som låg i linje med vad framtida IT-bransch tyckte var viktigt än att ta en termins studier utomlands där man inte visste vilka kurser som fanns eller vilken kvalitet som de hade.

14 Sid 14 (16) Undervisning på engelska En student menade att statistikkursen skulle kunna ges på engelska då både boken och e- föreläsningarna var på engelska. En annan student menade att studenter är generellt bra på engelska vilket bör göra undervisning på engelska okontroversiellt. Temafråga 5: Generiska kompetenser En student framhöll att han blivit mycket bättre att uttrycka sig i text och att han har också lärt sig att tala inför andra. En student framhöll att man har lärt sig problemlösning och kritiskt förhållningssätt som kan tillämpas både inom den kommande yrkesrollen men också i privatlivet. MA456 som hemklassrum har varit betydelsefullt.

15 Sid 15 (16) Bilaga 4. Förslag till samverkan mellan ämnena inom systemvetarprogrammet Under träffen i samband med föregående programrådsmöte , gjordes en genomlysning av aktuellt innehåll på de olika kurser i systemvetarprogrammet, vilket resulterade i ett flertal förslag till samverkansmöjligheter. I den avslutande diskussionen fick ordföranden i uppdrag att sammanfatta ett dokument på vilka möjliga och rimliga åtgärder som skulle kunna genomföras redan under hösten med avsikt att realiseras redan våren I diskussionen framkom tre rimliga åtgärder som skulle medföra högre kvalitet genom att ge studenten bättre förståelse för olika moment, men också att färdigheten också är viktig i deras framtida profession. Nedan presenteras ett första utkast till material som skulle kunna delas mellan ämnena. Gemensamt lärarmaterial Ett av det enklaste och snabbaste sättet att skapa samverkan är att producera material (främst från lärare i Informatik) som illustrerar och demonstrerar olika tillämpningsområden som är viktiga både utifrån ämnena, men också för studenternas framtida profession. Detta material kan produceras i form av en powerpoint som kan distribueras till alla lärare som undervisar våra systemvetare. De områden som kan belysas i denna powerpoint kan vara: Experiment utifrån människa-dator interaktion där användartester, experiment och proceduren runt detta presenteras. Exempel på förstudier som genomförs i samband med projektarbete, t ex i form av marknadsundersökning, kundnöjdhetsundersökning, m.m. Rekursion och mängdlära med exempel från programmering och databaser Algoritmkomplexitet från programmering Exempel på predikatlogik i uppbyggnad av databaser Exempel på genomförda marknadsundersökningar från statistikkursen som kan fungera som underlag när studenterna genomför tillämpat IT-projektarbete under termin 4. Studentgenererade läromedel I vissa kursmoment kommer våra studenter självständigt och i grupp skapa material som kan vara utmärkt underlag eller läromedel på andra kurser. Genom att vi har tre årskullar på programmet kan detta material distribueras över klasserna som gör att yngre studentgrupper får ta del av vad äldre studenter producerar, men även kanske innehåll som på ett bättre sätt speglar tillämpningsområdet för en systemvetare. En ytterligare fördel med ett sådant upplägg är att vi kan se möjligheten att kontinuerligt fylla på med nya data allt eftersom nya studentgrupper arbetar med läromedlet. Vi ser här framför allt två läromedel som skulle kunna produceras

16 Sid 16 (16) Genomförda användartester i datasal. Under termin 2 kommer systemvetarna att parallellt med diskret matematik ha en kurs som fokuserar sig på kvalitativa metoder. Dock kommer vi i Informatik ha ett pass om experiment där vi kan tänka oss att skapa ett underlag som statistik kan använda i samband med analys av data med hjälp av chi-2 etc. Konkret kan vi tänka oss att uppgiften består i att en studentgrupp ska genomföra ett användartest av ett gränssnitt, t ex två olika operativsystem, mobil app vs stationär dator, 2 olika webbgränssnitt etc. På metodkursen är deras uppdrag att planera, designa och utföra experimentet. Resultatet dokumenteras och överlämnas till den efterföljande statistikkursen som genomför analys och presentation av experimentet. I ett första läge kanske vi inte har så stora testgrupper (men och andra sidan kan statistik vara med och kritisera den praxis som råder i näringslivet där man utnyttjar Nielsens rekommendation att det räcker med 5 användare för att fånga 85% av alla fel). Även här kan vi tänka oss att köra samma experiment över tid vilket gör att vi kan öka mängden testpersoner och data. Databaser, konstruerade av studenter som läser årskurs 2 (termin 3). Under kursen databasdesign (som också läses av statistikerprogrammet), kommer studenterna att konstruera databaser med ett visst innehåll. Här är det också möjligt att dessa databaser skulle kunna användas av andra kurser, t ex i statistik som har sina moment rörande analys och sammanställning av datamaterial. Dessa databaser kan också med fördel användas av diskret matematik för att diskutera predikatlogik m m. Databaskursen inleds redan under oktober 2016, vilket innebär en viss tidspress ifall sådana databaser ska konstrueras och därefter utnyttjas från våren Samverkan med externa organisationer Ett ytterligare sätt att skapa tillämpningsområden, exempel och praktikfall är att utnyttja våra samverkanspartners. Detta kan göras på olika sätt i form av gästföreläsning, genomförande av workshops, eller uppdrag där studenterna får arbeta med problemlösning knuten till något av våra ämnen. Vi har redan idag många former av samarbete men detta skulle kunna öka och framförallt systematiseras på ett bättre sätt. Informatik är i ett skede där vi kommer att etablera en samverkansplattform där vi på ett systematiskt sätt försöker ta ett helhetsgrepp på vår samverkan, både ur ett utbildningsperspektiv (via våra 3 kandidatprogram och 2 masterprogram), och ur ett forskningsperspektiv (via våra centrumbildningar såsom ProcessIT, SCDI mfl). På sikt kommer vi här att få ett bättre utrymme för att t ex utnyttja externa parter för att få underlag till praktikfall, förfrågningar, övningsuppgifter, uppdrag m m som kan göra att studenterna kan genomföra olika typer av undersökningar tillsammans med riktiga uppdragsgivare. Ovanstående förslag är inte i omfattning särskilt krävande vilket skulle kunna realiseras redan under hösten. Ett förslag är därför att vid höstterminens första programråd konkretisera och planera för att gemensamt lärarmaterial och åtminstone delar av det studentgenererade läromedlet blir en verklighet som kan utnyttjas under våren 2017 Ulf Hedestig Ordförande

17 Umeå universitet Inst för informatik P O Ågren Sid 1 (6) En modell för progression av generiska färdigheter Bakgrund Inom undervisningen i informatik ges studenter möjlighet att genomföra muntliga presentationer utifrån skriftliga rapporter. Oftast, men inte alltid, sker detta gruppvis, eftersom det som presenteras är resultatet av ett grupparbete/projektarbete som genomförts i grupper om 4-6 studenter. Den återkoppling studenterna får efter sina presentationer rör vanligtvis innehållet i presentationerna. Återkopplingen är ämnesbaserad och syftar till att utveckla ämneskunskaper. Detsamma är vanligt även när det gäller individuella skriftliga inlämningsuppgifter i form av essäer/uppsatser: återkoppling avser oftast innehåll snarare än form. Ett självklart undantag är examensarbeten, där återkoppling under handledning ges på såväl språklig form som uppsatsstruktur. Examensarbetet ges emellertid först på kandidatnivåns avslutande termin. Syftet med denna rapport är att skapa en modell för att säkerställa att studenter också får individuell återkoppling på de generiska kunskaperna och färdigheterna när det gäller muntlig och skriftlig presentation redan från början av och under utbildningen. Syftet är också att återkopplingen på själva presentationsformen, såväl den muntliga som den skriftliga, ska ha en progression som därmed säkerställer att studenterna utvecklar sina generiska förmågor. Denna rapport är ett resultat av ett pedagogiskt utvecklingsprojekt som finansierats av samhällsvetenskaplig fakultet vid Umeå universitet. Den modell som presenteras uttrycker progressivitet i de generiska förmågorna muntlig och skriftlig presentation, vilket syfte de olika förmågorna bör ha, förslag till förväntade studieresultat samt vilket stöd studenterna bör kunna förvänta sig för att kunna utveckla dessa förmågor. Modellens utgångspunkter Förmågan att uttrycka sig väl i tal och skrift kan inte underskattas. I högskolelagen 1 kap, 8 framgår följande: Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att ( ) utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. 1 I Högskoleförordningens examensmål för generella examina på kandidatnivå framgår att studenten ska visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. I Högskoleförordningens examensmål för generella examina på avancerad nivå framgår att!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 1 Högskolelag (1992:1434). 1

18 studenten ska visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper. 2 Studenter förutsätts därmed ha dessa generiska förmågor efter en genomgången akademisk utbildning. Det är därför viktigt att träna dessa förmågor under utbildningen, inte enbart för att uppnå dessa färdigheter, utan även för att ge studenterna möjlighet att för lärare, studenter och eventuella avnämare och sig själva visa och demonstrera den kunskaps- och färdighetsutveckling de genomgår. Studier eller dokumenterade erfarenheter av att genomföra en progression av dessa generiska förmågor genom en hel utbildning är inte så förekommande. 3 Det finns emellertid flera studier där problem som berör hur generiska förmågor kan bedömas och betygsättas med flergradiga skalor studeras. 4 Hur bedömningskriterier för de olika generiska förmågorna ska formuleras är emellertid inget som berörs i denna rapport. En utgångspunkt är att skapa diskreta skillnader mellan de olika progressionsnivåerna av tillägnandet av generiska färdigheter, inte kontinuerliga skillnader. Med diskreta skillnader avses tydliga olikheter beträffande vilka färdigheter som ska uppnås på respektive nivå. Med kontinuerliga skillnader avses att man utvecklar exakt samma färdighet på respektive nivå, men ställer högre krav kontinuerligt. Modellen som följer är inspirerad av en modell som införts vid Truman State University, 5 men är utformad så generellt att den måste ges en individuell anpassning till de utbildningsprogram som avser att implementera modellen. För att en progression ska säkerställas bör de olika nivåerna av förmågor formuleras som förväntade studieresultat i de kursplaner där implementeringen av respektive nivå sker. I modellen finns därför förslag på allmänt formulerade förväntade studieresultat för respektive nivå i progressionen, men som kan formuleras mer specifikt för det enskilda utbildningsprogrammet. Många gånger följer studenters muntliga presentationer på deras skriftliga presentationer i form av individuella uppsatser eller projektrapporter. Därför föreslås i denna modell att progressionen av respektive färdighet också följer varandra och uppträder med viss samtidigt i utbildningen. En ytterligare utgångspunkt är att den generiska förmågan som innebär att presentera ett vetenskapligt material muntligt och skriftligt, föregår dito förmåga till en ickeakademisk målgrupp.!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 2 Högskoleförordning (1993:100). 3 Kerby & Romine (2009). 4 Se exempelvis Magin & Helmore (2010), Dobson (2007) och Basturk (2008). 5 Kerby & Romine (2009). 2

19 En sista utgångspunkt utgörs av utmaningen att inte göra modellen alltför detaljerad, så att lärare upplever sig sakna frihetsgrader att planera och genomföra undervisning och examination, men ändå låta modellen uppnå tillräcklig precision så att vissa undervisnings- och examinationsformer blir stabila över tid. Modellens innehåll Modellen är indelad i fem faser. Den första fasen har som syfte i den muntliga delen att påbörja en träning i att tala inför en liten publik. Uppgiften är att genomföra en individuell presentation utan tekniska hjälpmedel. Den skriftliga delen har som syfte att träna på att formulera en sammanhållen text där träning ges i referenshantering. Företrädesvis sker detta redan på det första kursmomentet i ett kandidatprogram. Den andra fasen har som syfte i den muntliga delen att träna studenterna i en vetenskaplig framställning med stöd av något adekvat tekniskt presentationsverktyg. Den skriftliga delen har som syfte att träna studenterna i att formulera sig i den vetenskapliga uppsatsens format. Denna fas genomförs med fördel av studenterna parvis. Företrädesvis görs detta under det första eller andra året på ett kandidatprogram. Den tredje fasen har som syfte i den muntliga delen att träna studenter att genomföra en målgruppsanalys och anpassa presentationen till denna målgrupp. Denna målgrupp bör vara ickeakademisk och gärna återfinnas inom den bransch studenterna sannolikt kommer att arbeta inom efter sina studier. Denna fas genomförs med fördel av studenterna i projektgrupper. Samma syfte gäller för den skriftliga delen: Att utforma en rapport för en målgrupp utanför akademin. Företrädesvis görs detta under det andra eller tredje året på ett kandidatprogram. Den fjärde fasen har som syfte att i den muntliga delen argumentera för problem, metod, analys och resultat av en längre vetenskaplig studie i form av ett examensarbete samt försvara sitt arbete utifrån kritik från andra studenter. Denna fas genomförs med fördel parvis. Syftet med den skriftliga delen är att utifrån en genomförd undersökning knyta problem, analys och slutsatser till litteratur inom området. Detta görs under den sista terminen på ett kandidatprogram i form av ett examensarbete. Den femte fasen har som syfte i den muntliga delen träna studenterna i att leda en vetenskaplig seminariediskussion genom att initiera, vidmakthålla och avsluta ett vetenskapligt samtal. Denna fas genomförs med fördel individuellt. Den skriftliga delen har som syfte att träna studenterna att skriva en konferensrapport, det vill säga en uppsats med avsikt att presentera ett arbete vid en vetenskaplig konferens. Företrädesvis görs detta under det första året på ett program på avancerad nivå. På omstående sida ges en överblick över modellens fem faser med förslag till allmänt hållna förväntade studieresultat, kortfattad uppgiftsbeskrivning, syfte med uppgifterna och stöd till studenterna. 3

20 Progressionsfas FSR Muntlig del Vad gäller färdighet och förmåga förväntas studenten efter avslutat kursmoment kunna: - Presentera eget arbete muntligt. FSR Skriftlig del Vad gäller färdighet och förmåga förväntas studenten efter avslutat kursmoment kunna: - Presentera eget arbete skriftligt. Uppgift Syfte Stöd Första kursmomentet i respektive kandidatprogram Att genomföra en individuell muntlig presentation utan tekniska hjälpmedel. Att skriva en kort kursrelaterad individuell uppsats. Att genomföra en muntlig presentation, individuellt eller i par av ett eget vetenskapligt arbete. Att kunna tala inför en liten publik med stöd i retorikens grunder samt att kunna referera andras texter. Att kunna framföra vetenskapliga resultat med stöd av tekniska presentationsverktyg samt i den vetenskapliga uppsatsens format. Undervisning om retorikens grunder, ett underlag för kollegial bedömning samt stöd för referenshantering. Under det första/andra året - Presentera ett vetenskapligt arbete muntligt med stöd av adekvata presentationsverktyg. - Presentera ett vetenskapligt arbete skriftligt i den vetenskapliga uppsatsens format. Att genomföra en mindre vetenskaplig studie som avrapporteras i den vetenskapliga uppsatsens format. Att i grupper utföra målgruppsanalys och genomföra muntliga presentationer till icke-akademiska mottagare. Undervisning om vetenskapliga presentationer, ett underlag för kollegial bedömning av användning av tekniskt stöd samt undervisning om vetenskapligt skrivande. Ett träningsmoment där varje students presentation spelas in med kamera och granskas kollegialt samt undervisning i målgruppsanalys. Under det andra/tredje året - Utföra en målgruppsanalys samt utforma och genomföra en muntlig presentation till en icke-akademisk målgrupp. - Utföra en målgruppsanalys samt strukturera och formulera en skriftlig presentation till en icke-akademisk målgrupp. Att skriftligen utforma en projektdokumentation som aktörer utanför akademin kan ta till sig. Att muntligt presentera och försvara ett vetenskapligt arbete inför andra studenter samt att vara diskutant till andra studenters examensarbeten. Att kunna framföra designförslag till aktörer utanför akademin, utifrån en adekvat målgruppsanalys. Under sista terminen på kandidatnivå - Se nuvarande FSR för kursen Examensarbete i informatik på kandidatnivå. - Se nuvarande FSR för kursen Examensarbete i informatik på kandidatnivå. Att kunna argumentera för och försvara utformning och resultat av en vetenskaplig uppsats. Ett träningsmoment där studenten får undervisning om och träning i vetenskaplig argumentation och argumentationsanalys. Att genomföra en vetenskaplig undersökning som resulterar i att kunskap genereras och presenteras i den vetenskapliga uppsatsens format. 4

21 Första året på avancerad nivå - Initiera och leda en vetenskaplig seminariediskussion. - Presentera ett arbete skriftligt för en vetenskaplig konferens. Att leda en seminariediskussion, dvs att initiera, vidmakthålla och avsluta ett vetenskapligt samtal. Att genomföra en empirisk studie eller ett designprojekt och redovisa detta som en konferensrapport. Att kunna förbereda sig för och leda ett vetenskapligt samtal om ett givet ämne. Ett lärarlett seminarium som diskuterar det vetenskapliga seminariets syfte och som genererar tips och stöd. 5

22 Referenser Basturk, Ramazan (2008). Applying the many-facet Rasch model to evaluate PowerPoint presentation performance in higher education. Assessment & Evaluation in Higher Education, 33:4, Dobson, Stephen (2007). The assessment of student PowerPoint presentations attempting the impossible? Assessment & Evaluation in Higher Education, 31:1, Högskolelag (1992:1434). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Högskoleförordning (1993:100). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Kerby, Debra & Romine, Jeff (2009). Develop Oral Presentation Skills Through Accounting Curriculum Design and Course-Embedded Assessment. Journal of Education for Business, 85:3, pp Magin, Douglas & Helmore, Phil (2010). Peer och Teacher Assessments of Oral Presentation Skills: How reliable are they? Studies in Higher Education, 26:3, ! 6