Gårdsspecifika åtgärdsplaner inom Blackstaåns avrinningsområde Möjlig plats för fosfordamm på Röcklinge. Författare: Sören Eriksson och Jonas Gustafsson HS Konsult AB, Jonas Andersson och Maja Granath, WRS Uppsala AB. I samarbete med Tomas Hammarlund och Urban Larsson, lantbrukare på de bägge demogårdarna. Uppdragsfinansiär: Havs- och Vattenmyndigheten (LOVA) HS Konsult AB Uppsala Box 412, 751 06 Uppsala, Tel: 018-56 04 00 hskonsult@hushallningssallskapet.se, www.hushallningssallskapet.se/hskonsult
GÅRDSSPECIFIKA ÅTGÄRDSPLANER INOM 1 BLACKSTAÅNS AVRINNINGSOMRÅDE 1 1. Inledning 3 2. Bakgrundsfakta om gårdarna 3 2.1 Norra Billinge 3 2.2. Röcklinge 4 2.3 Växtföljder 4 3 Läckagerisk/beräkningar av läckage från gårdarna 4 3.1 Fosfor 4 3.2 Metod 5 3.3. Sediment?? 5 4 Generella åtgärdsförslag för minskat fosforläckage 5 4.1 Fångdammar 5 4.2 Strukturkalkning 6 4.3 Skyddszoner 7 5 Gårdsspecifika åtgärdsplaner 7 5.1 Norra Billinge 8 5.1.1 Läckageberäkningar 8 5.1.2 Åtgärder 8 Greppa Näringen 8 Fångdammar 8 Strukturkalkning 9 Skyddszoner på alla lämpliga ställen 9 Anpassad skyddszon 9 Ändrad gödslingsstrategi 10 Jordbearbetning på sluttande skiften upp mot gården 10 Omläggning till ekologisk drift 10 Underhåll dikessystemet 10 5.2 Röcklinge 11 5.2.1 Läckageberäkningar 11 5.2.2 Åtgärder 12 Greppa Näringen 12 Fångdammar 12 Strukturkalkning 14 Växtnäringsråd Röcklinge 15 Reducerad bearbetning 15 Skyddszoner på alla lämpliga ställen 15 Gödslingsplan 15 6 Referenser 16 2
1. Inledning Syftet med detta uppdrag är att upprätta pilotgårdar för att demonstrera förutsättningarna och konsekvenserna av åtgärder för att minska fosfor- och sedimentbelastningen på Blackstaån. I detta uppdrag tas inte kvävebelastning upp, utan fokus ligger på fosfor. Pilotgårdarna ska fungera som inspirationskälla för övriga lantbrukare i området. Blackstaån rinner ut i sjön Tysslingen som länge har lidit av övergödningsproblem, (se Länsstyrelsens rapport, 2009:40, om miljösituationen i Blackstaåns avrinnningsområde). Avrinningsområdet domineras av skogs- och jordbruksmark med en del djurhållning. Tillrinningsområdet är ett av de prioriterade områdena i Länsstyrelsens regionala plan mot övergödning. Det här uppdraget utgör en del i ett mer omfattande åtgärdsprojekt som syftar till att minska övergödningen i Blackstaåns och Tysslingens tillrinningsområden (se Länsstyrelsens rapport om Åtgärdsplan för Tysslingen, rapport 2010-10-28, som Sweco Environmenst AB arbetat fram 2010). I samråd med två intresserade lantbrukare upprättas specifika åtgärdsplaner och genomförande strategier med syfte att minska fosfor- och sedimentbelastningen på Blackstaån. En ungefärlig beräkning av P-läckage från gårdarnas marker har gjorts. I samråd med gårdarna har lämpliga/möjliga åtgärder diskuterats. En översiktlig utvärdering görs av effekterna av de föreslagna åtgärderna på gårdens fosfor- och sedimentbelastning på Blackstaån samt av åtgärdernas ekonomiska konsekvenser för företaget. 2. Bakgrundsfakta om gårdarna De två gårdarna som deltar som kommande demonstrationsgårdar är Norra Billinge, en ekologisk mjölkgård som drivs av Tomas Hammarlund och Röcklinge, en konventionell spannmålsgård med värphöns som drivs av Urban Larsson. 2.1 Norra Billinge Gården i Norra Billinge är en djurgård med 75 årskor och mycket vall i växtföljden. Enligt skifteskartan ligger cirka 107 hektar av de totalt 220 hektaren brukad mark inom avrinningsområdet till Blackstaån. Då ingen detaljerad jordartskarta funnits har det antagits att jordarten är mellanlera på samtliga skiften. Jordens fosforklass är generellt ganska låg på samtliga skiften, den varierar främst mellan P-AL klass II-III. Markens ph varierar mellan ph 5,6-6,8. Skyddszoner finns anlagda längs med alla blå vattendrag. Traditionell plöjning utförs som jordbearbetning. Den växtnäring som finns att tillgå är ca 2000 m 3 egen flytgödsel, samt ca 700 m 3 flytgödsel från suggor. Flytgödseln sprids både på vallar och slangsprids i växande spannmål. Ekologiskt godkänd svinflytgödsel sprids även på gården, via spridningskontrakt. Den tillförsel som sker idag via stallgödsel, egen och inköpt, ger ett underskott i gödslingsplanen med 9 kg P/ha. En potential för att öka volymen svingödsel med 3000 m2 finns för att komma till balans i gödslingsplanen. 3
2.2. Röcklinge Gården i Röcklinge är en växtodlingsgård men med 18 000 värphöns för äggproduktion. Växtföljden domineras av stråsäd med inslag av lin ett år. Enligt skifteskartan ligger ca 94 ha inom avrinningsområdet till Blackstaån. Totalt brukas ca 285 ha. På gården dominerar mjälarik mellanlera men ett skifte har främst lättlera och ett mindre skifte styvare lera. Generellt ligger fosforklassen mellan klass II och III men med ett skifte i klass IV A. Det är ett relativt jämnt ph-värde mellan skiftena och ligger mellan ph 6,0-6,5. Jordbearbetningen är fördelad 50/50 mellan traditionell plöjning och plöjningsfri odling och skyddszoner finns anlagda längsmed alla blå vattendrag. Dräneringssystemet är i gott skick. Växtnäringsbalansen för fosfor är i stort sett i jämvikt på skiftena. Växtnäringsbalansen visar ett underskott på 1 kg P. Skyddszoner är utlagda längs alla vattendrag. Ca 70 % av gödseln från hönsen sprids vid vårbruket, och resterande under hösten. 2.3 Växtföljder Uppgifter om växtföljd från gårdarna har använts för P-läckageberäkning och presenteras i tabell 1. Tabell 1 Aktuell växtföljd för båda gårdarna. Växtföljd Röcklinge Norra Billinge År 1 Vårkorn Vall I År 2 Höstvete Vall II År 3 Havre Vall III År 4 Höstvete Rågvete År 5 Lin Ärter År 6 Havre Havre År 7 Vårvete - 3 Läckagerisk/beräkningar av läckage från gårdarna 3.1 Fosfor Fosforläckage sker antingen genom partikulärt bundet fosfor eller i löst reaktiv form. I genomsnitt är ca 45 % i löst reaktiv form (s 11), men det varierar mycket beroende på kemiska och fysikaliska markegenskaper. T.ex. har jordprofiler med mjäla och lera i allmänhet en hög risk för erosion och därmed även en högre risk för läckage av partikulärt bundet fosfor. (Bergström et al., 2007). Fosfor har ett löslighetsmaximum mellan ph 5,5-8 och är som mest tillgängligt för växter i spannet mellan ph 6,5-7,5. Vid lägre ph-värden är fosfor hårt bundet till antingen aluminiumjoner eller järnjoner och vid högre värden binds det hårt i kalciumföreningar (Wiklander). Båda gårdarna ligger inom värdena för löslighetsmaximum med ett relativt lättillgängligt fosfor för grödorna, vilket även innebär att det finns löst fosfor i markvattnet. Parametrar som påverkar P-läckage 4
Enligt K. Blombäck (muntligt 04-2012) går det inte att statistiskt säkerställa att det är skillnad i P-läckage beroende på om stall- eller mineralgödsel tillförts. Gården i Norra Billinge sprider främst stallgödsel från sitt djurbestånd men i Röcklinge räcker inte gödseln från hönsen till så där sprids mer mineralgödsel. Blombäck säger även att det är svårt att dra generella slutsatser gällande jordbearbetning på våren eller hösten. P-läckage är så pass eventbaserat att det inte går att med säkerhet säga vilken tidpunkt för jordbearbetning som har störst påverkan på P- läckage. Kraftig nederbörd närsomhelst på året ökar risken för ytavrinning och läckage av partikelbunden fosfor. Enligt resultaten från Johansson et al., 2007, beror mängden P-läckage på om marken är beväxt eller inte. Om marken är bar sker en högre ytavrinning än om den är beväxt men avrinningen påverkas också av vilken gröda som växer. En flerårig vall tenderar att minska mängden ytavrinning av partikel bunden fosfor än till exempel vid havreproduktion. Ytavrinning påverkas till stor del av jordart och strukturen i marken. En optimal jord för minimal ytavrinning har en struktur som gör att nederbörden infiltrerar marken i lagom takt, inte för snabbt för att undvika att partikelbundet fosfor transporteras ner genom marken men tillräckligt snabbt för att undvika ytavrinning. 3.2 Metod För att få fram siffror på P-läckage från respektive gård har data används från resultaten i Johansson et. al 2008. Rapporten presenterar P-läckage från det aktuella området för en särskild jordart med en särskild gröda med hänsyn till jordbearbetning, gödsling, marklutning och fosforklass. I den undersökningen användes en modell som kallas ICREAMDB. Modellen tar hänsyn till medelnederbörd och typavrinning för det aktuella området (Mälaroch Hjälmarbygden) och markens kemiska och fysikaliska egenskaper. 3.3. Sediment?? Ska vi nämna detta?? 4 Generella åtgärdsförslag för minskat fosforläckage När det gäller fosfor är fångdammar, strukturkalkning och skyddszoner de mest effektiva metoderna för att minska utlakningen. På de bägge demogårdarna ligger redan skyddszoner efter alla blåmarkerade vattendrag, så här finns inte mycket mer att göra. Därför har större vikt lagts på att lokalisera lämpliga platser för fångdammar. Även strukturkalkning ses som en viktig åtgärd att försöka genomföra. 4.1 Fångdammar Eftersom fosforiäckage är mycket eventbaserat är det svårt att undvika läckage. Våtmarker som är designade för att fånga upp fosfor är det bästa redskapet för att minska fosforläckage till större vattendrag. I rapporten som Sweco tog fram lyfter de också fram fångdammar som den enskilt viktigaste åtgärden för minskad fosforutlakning till Blackstaån. 5
En fosfordamm ska anläggas högt upp i systemet nära källan, exempelvis ett skifte med hög lerhalt. En fosforfångdamm kan delas upp i tre huvuddelar. Först kommer en djupare sedimentationsdel (ca 1-1,5 m djup) där det grövsta materialet kan sedimentera snabbt. Sedan kommer en översilningsdel med grövre material och därefter en eller flera grundare vegetationszoner där vattnet bromsas upp och finare partiklar kan filtreras bort. I preliminära resultat från forskningsförsök (SLU) som pågått sedan 2009 kan en fångdamm ackumulera runt 70 kg P/ha våtmark * år. Tidiga analyser av resultaten visar att fångdammen har reducerat ca 35-40% av den totala fosforbelastningen. (Kynkäänniemi, P. muntligt 03-2012) 4.2 Strukturkalkning I försök med strukturkalkning på jordar med hög lerhalt runt Bornsjön har strukturkalkning och reducerad bearbetning lett till ca 50 % minskning av P-läckage. Vid vanlig plöjning av marken reducerades P-läckaget med ca 35 % (Greppa) 3. Kalken reagerar med lerpartiklarna så det måste finnas ler i jorden, alltså har inte strukturkalkning någon märkbar effekt på en sandjord. Ju högre lerhalt desto större mängd kalk kan man lägga på och fortfarande få effekt (www.slu.se/strukturkalk, 2012-03-14). Inom ett av pilotområdena )(U8 i Västmanland) inom projekt Greppa fosforn, så strukturkalkades 94 % av totalt åkerarealen (293 ha) sommaren 2010 med 4 ton kalk/ha. Efterföljande säsong 2010/2011 har haft det klart lägsta fosforläckaget av alla provtagningsåren, vilket till största delen tillskrivs kalkningen. Även en ovanligt liten mängd nederbörd, samt en kraftig ökning av arealen skyddszon i området bidrog också till minskningen. 400 300 Avrinning (mm/år) Pilotområde U8 Typområde C6 200 100 0 2008/2009 2009/2010 2010/2011 0,40 0,30 Totalfosfor (mg/l) Pilotområde U8 Typområde C6 0,20 0,10 0,00 2008/2009 2009/2010 2010/2011 1,2 0,9 Totalfosfor (kg/ha) Pilotområde U8 Typområde C6 0,6 0,3 0,0 2008/2009 2009/2010 2010/2011 Jämförelse mellan två typområden inom projekt Greppa forsforn; U8, i Västmanland som kalkades sommar/höst 2010, (94 % av alla åkerareal) och C6 i Uppland som inte har kalkats. En låg 6
årsmedelnederbörd, samt ökad areal skyddszon bidrar till en del av minskningen. Men den stora minskningen i U8 kan med stor sannolikhet tillskrivas kalkningen, enligt forskarna i projektet. Enligt produktchefen på ett stort kalkförsäljningsföretag i Sverige (Nordkalk) har strukturkalkning en positiv effekt och är ekonomiskt försvarbart att tillföra ner till en lerhalt på 15-20 % i marken. En strukturkalkning uppskattas ha effekt i 15-20 år efter tillförsel. Enligt en stor svensk återförsäljare (Lantmännen) av krävs 5-6 ton kalk för att uppnå struktureffekt, detta skulle kosta mellan 1 600 2 900 kr/ha för produkt, frakt och spridning. Ersättning finns att söka inom LOVA-stödet, där upp till 50 % finansiering kan fås. 4.3 Skyddszoner Hur en skyddszon ska utformas beror på omgivningen främst i form av erosionsrisk och recipientstatus. Främst är det skyddszonens bredd som påverkar hur mycket fosfor som kan fångas upp, flödeshastighet, vegetationstyp och täthet hade mindre betydelse enligt resultat från en nordisk studie. I studien fanns försök som visade på en variation mellan 27-97 % uppsamling av fosfor beroende av skyddszonens bredd (Malgeryd et al., 2008). Effekten av en skyddszon är naturligtvis helt beroende av att det faktiskt förekommer ytavrinning, vilket beror på arrondering av skiftet och är mer vanligt förekommande på jordar med hög ler- och mjälahalt. I vetenskaplig litteratur rekommenderas för bäckar och åar ofta en bredd av skyddszonen på åtminstone mellan 10 och 15 meter som en kompromiss mellan naturskydd och jordbrukets intressen. (Greppa) 1 En skyddszon kan lätt anpassas och vara bredare på ställen med högre risk för erosion, exempelvis vid svackor och översvämningsdrabbade områden, och smalare där risken är lägre. I teorin skulle en skyddszon med tiden kunna bli mättad på fosfor men detta är inget man hittills kunnat påvisa i försök. Lantbrukaren kan få 3 000 kr/ha skyddszon i ersättning, med en uppskattad insåningskostnad på 675 kr som fördelas på 5 år blir kostnaden 160 kronor per år. Kostnaden för putsning bedöms till 260 kr, vilket tillsammans med insåningskostnaden blir 420 kronor per hektar och år. Vid små ytor antas hektarkostnaden öka med 50 %. Med ovanstående förutsättningar blir åtgärden lönsam för lantbrukaren.(greppa) 5. 5 Gårdsspecifika åtgärdsplaner Bägge gårdarna har redan skyddszoner längs alla blåmarkerade vattendrag, bra dräneringsssystem, aktuella markkartor samt anpassar gödselgivan noggrant. Båda gårdarna har låga-normala fosforhalter, och antingen ett litet underskott i fosforbalansen (Norra Billinge) alternativt i stort sett jämvikt (Röcklinge). Det finns därför inte mycket att göra ur ett växtodlingsperspektiv för gårdarna. Vi har därför fokuserat på andra åtgärder som kan minska utlakningen som strukturkalkning, anpassade skyddszoner och fångdammar. Dessa åtgärder är dyra att genomföra, och kräver att man har ett bra samarbete med de markägare man arrenderar av. För Norra Billinge som exempel 7
finns inga lämpliga ställen för fångdammar på Tomas egna marker, så ska man kunna anlägga en fosfordamm på de arrenderade markerna krävs det markägarens samtycke. Försök har gjorts där fosforuppgödslad jord har odlats med en normal växtföljd i 16 år utan någon ytterligare tillförsel av fosfor har gjorts. Där har fosforläckaget varit nästan konstant under samtliga år. Dessa resultat tyder på att det är svårt att minska markens fosforhalt och därmed även läckage, genom bortodling/fosformining. (Lindvall & Ulén, 2008). Båda de aktuella gårdarna har relativt låga P-AL klasser på sina marker vilket är positivt ur läckagesynpunkt då det förmodligen skulle läcka mer om marken hade en högre klass. 5.1 Norra Billinge 5.1.1 Läckageberäkningar Växtföljden på gården i Norra Billinge består av en treårsvall vilket är en stor anledning till att det sker ett lägre P-läckage från den gårdens marker än från Röcklinge. Idag läcker de med ett medelvärde på 0,44 kg P/ha Osäkerhetsfaktorn är dock större på Norra Billinge då den korrekta jordarten inte är känd. Tabell 2. Fosforläckage från gård i Norra Billinge baserat på lättlera och fördelning av gröda i växtföljd. Jordart Växtföljd ha Läckage kg P/ha gröda kg P/år Mellanlera vall I 17,89 0,34 6,0826 vall II 17,89 0,34 6,0826 vall III 17,89 0,34 6,0826 Rågvete 17,89 0,36 6,4404 Ärter 17,89 0,54 9,6606 Havre 17,89 0,53 9,4817 P-läckage kg/år 107,34 43,8305 P-läckage kg/ha år 0,408333 5.1.2 Åtgärder Greppa Näringen Gården är med i Greppa Näringen, sen 2010. Startmodul med växtnäringsbalans (1A), fosformodul (12 B) och våtmarksmodul (14 A) har utförts. Rådgivning har visat sig vara ett bra att minska läckage på, då man får input från vana växtodlingsrådgivare, som ser på gården med andra ögon. Fångdammar 8
En genomgång av möjliga placeringar av våtmarker har markerats i figur XXX och utifrån dessa har en arealuppskattning för dess avrinningsområden gjorts. Dessa uppgifter har sedan använts för P-läckageberäkningar för respektive område, se tabell 4. De enda lämpliga platserna ligger på arrenderad mark. På Tomas egna marker, blir anläggningskostnaden orimligt hög. Här har en arealuppskattning för deras respektive avrinningsområden gjorts. Arrenden försvårar möjligheten att anlägga P-dammar på rätt plats. Ett exempel är att vid Billinge ligger ett perfekt läge, norr om den arrenderade marken, då på grannens mark. Den här platsen vore ett självklart val om man fick välja rent geografiskt Norra Billinge ha ha Skog Tot belastning kgp/år Fångdamm 1 25 20 11,8 Fångdamm 3 80 150 42,8 Fångdamm 4 10 300 32,2 Fångdamm 5 135 450 85,3 Tabell xx. Platser som skulle vara möjliga för fångdammar, rent geografiskt. Vid läge 3, 4, 5 är det stora vattenmängder på grund av stora arealer skogsmark, vilket gör dem olämpliga. Strukturkalkning Erosion kan på lerjordar även ske inom markprofilen genom s.k. inre erosion. Den kan vi inte stoppa genom några skyddszoner, utan här måste man först se till att strukturen i marken är bra. I försök har strukturkalkning visat sig vara effektiv, men kalkningen måste då göras med bränd eller släckt kalk för att fungera. I praktisk spridning är det då produkter med så hög andel släckt kalk som möjligt som är aktuella. Strukturkalkning som genomförs i området minskar i bästa fall P-läckaget med 35 %. Kostnaden är att kalka Billinges 107 ha med 4 ton/ha à 600 kr/ton + 600 kr i nedbrukning skulle med ett hektarpris om 3000 kr kosta 321 000 kr. Med en reducering på 35 % skulle det bli 22,1 kg P/år i minskat läckage för hela gården. Om effekten håller i 15 år, ger detta 331 kg P, vilket motsvarar 807 kr/renat kg P. Kostnaden för att kalka Tomas egna 50 ha skulle med ett hektarpris på 3000 kr/ha bli 150 000. Med 35 % reducering ger detta en reducering på 10,3 kg P/år. Skyddszoner på alla lämpliga ställen Sex meter breda zoner finns redan längs alla vattendrag. Det är ett flackt landskap, med lite ytavrinning, så att bredda dem skulle inte öka nyttan så mycket. Anpassad skyddszon 9
Låglänta marker eller svackor i åkermarksskiften, där det ofta blir stående vatten, kan man anlägga s.k. anpassad skyddszon. Man sår in en vallgräsblandning som får ligga i fem år. Den gödslas och sprutas inte under perioden. Tanken är att minska ytavrinning från området. På de marker som Tomas brukar finns ett skifte som ligger låglänt, och som vissa blöta år inte går att skörda alls. Markägaren är tillfrågad om intresse finns för anpassad skyddszon här. Sen har Tomas sökt anpassad skyddszon runt en mindre, äldre anlagd damm. Beslut från Länsstyrelsen kommer tidigast under säsongen 2012. Aktuell areal för sökt anpassad skyddszon är xx ha. Detta beräknas minska läckaget från skiftet till nära noll vilket motsvarar de 0,59 kg P/ha*år som marken läcker i genomsnitt. Ekonomin för lantbrukare är så att man får ersättning om 4000 kr/ha. Minskning i P-läckage motsvarar inte mer än 0,5-0,7 kg/ha*år för en sådan här åtgärd, även om man räknar med nollutsläpp från denna mark. Kostnad per kg P uppgår till 5700-8000 kr. Slutsatsen är att anpassad skyddszon bör tillämpas på marker som läcker mer än vad Billinge gör. Ändrad gödslingsstrategi I dagsläget visar gödslingsplanen på ett underskott på 9 kg fosfor per hektar. Det här är utarmande av marken, som leder till lägre skörd. Samtidigt kommer detta att ge ett sämre utnyttjande av annan växtnäring, däribland kväve. I dagsläget sprids stallgödsel från annan gård via spridningskontrakt. Som balansen i gödslingsplanen ser ut finns det inget hinder att öka den stallgödselspridningen. Om allt annat är oförändrat finns en möjlighet att öka spridningen av suggflytgödsel med ungefär 3000 m 3, om de volymerna finns. Det här ökar utlakningsrisken för gården, men sett till helheten för Blackstaåns ARO, är det en positiv åtgärd. Man flyttar upp mer gödsling längre upp i ARO helt enkelt. Jordbearbetning på sluttande skiften upp mot gården Här finns större risk för ytavrinning. Det man kan göra är att plöja tvärsemot höjdriktningen. Redan idag blir alltid vändtegens 24 m plöjda på detta sätt. Omläggning till ekologisk drift Hur påverkar detta??? Jonas G.fyller på. Underhåll dikessystemet Se till att inga öppna eller täckta diken är igensatta. En bra dränering är viktig för att undvika ytavrinning. Dräneringsystem bidrar till en bättre och jämnare infiltration mindre p- läckage men innebär samtidigt att det vatten som hamnar i dräneringsrören inte renas ytterligare och vilket då kan innebära högre halter fosfor i avrinningsvattnet än om vattnet transporterats längre i marken. (Bergström et al. 2007) 10
5.1.3 Summering minskning av fosforläckage Med de åtgärder som beskrivs i ovanstående delar kan läckaget av fosfor från Röcklinge minska med uppskattningsvis xx %. Det här är en bit ifrån målet på 70% minskning som enligt Swecos rapport behövs för att Blackstaån ska uppnå god ekologiska status. 5.2 Röcklinge 5.2.1 Läckageberäkningar Läckageberäkningarna på gården i Röcklinge är anpassade efter jordart och gröda och presenteras i tabell 3 med ett medelvärde av P-läckage på 0,71 kg P/ha år. Tabell 3. Fosforläckage från Röcklinge och fördelning av jordart och gröda i växtföljd Jordart Växtföljd ha Läckage kg P/ha kg gröda P/år Lättlera Vårkorn 14,21 0,52 7,3892 Höstvete 14,21 0,37 5,2577 Havre 14,21 0,53 7,5313 Höstvete 14,21 0,37 5,2577 Lin 14,21 0,54 7,6734 Havre 14,21 0,53 7,5313 Vårvete 14,21 0,51 7,2471 Mellanlera Vårkorn 74,6 0,805 60,053 Höstvete 74,6 0,72 53,712 Havre 74,6 0,81 60,426 Höstvete 74,6 0,72 53,712 Lin 74,6 0,69 51,474 Havre 74,6 0,81 60,426 Vårvete 74,6 0,695 51,847 Styv lera Vårkorn 5,29 0,81 4,2849 Höstvete 5,29 0,72 3,8088 Havre 5,29 0,81 4,2849 Höstvete 5,29 0,72 3,8088 Lin 5,29 0,81 4,2849 Havre 5,29 0,81 4,2849 Vårvete 5,29 0,81 4,2849 Medel P-läckage 66,9 kg/år Medel P-läckage kg/ha år 0,71 I beräkningarna i tabell 2 & 3 har ingen hänsyn tagits till eventuell mullhalt i marken. Generellt kan det sägas att P-läckaget minskar med ökad mullhalt på grund av en bättre 11
struktur i marken. Men om det är en ren mulljord med mycket hög halt organsikt material kan det innebära att fosfor blir mer mobilt och därmed större risk för läckage (B. Ulén muntligt 04-2012) för att minska risken för läckage rekommenderar Ulén lägre gödsling på mycket mullrika jordar. Gården i Röcklinge har ganska mullhaltiga jordar med flera skiften som har mycket mullrik jord vilket kan vara en anledning till lägre gödselmängd än normalt. Den höga mullhalten kan innebära att läckaget från dessa jordar är något lägre än de mer generella beräkningarna från Johansson et. al. 2008, då halten inte anses vara så pass hög att det skulle göra fosforn mer mobil. 5.2.2 Åtgärder Växtodlingsmässigt finns det inte mycket att göra. Skyddszoner finns redan, hälften av arealen brukas med reducerad bearbetning och dräneringssystemen är underhållna. Växtnäringsbalansen ger att fosforn är i jämvikt och gödslingsplanen ger ett underskott på 4 kg P/ha. Gården tar emot och sprider stallgödsel från andra gårdar. Det finns en del skiften som sluttar, men i övrigt är det ett flackt landskap. Vårbearbetning känns uteslutet på gårdens lerjordar. Greppa Näringen Gården är med i Greppa Näringen, sen 2010. Startmodul med växtnäringsbalans (1A), fosformodul (12 B) och våtmarksmodul (14 A) har utförts. Rådgivning har visat sig vara ett bra att minska läckage på, då man får input från vana växtodlingsrådgivare, som ser på gården med andra ögon. Fångdammar Efter två fältgenomgångar har ett par möjliga placeringar av fångdammar lokaliserats, se figur XXX. Plats 1 och 2 har vi skissat vidare på. Plats 3, är en geografiskt bra plats, precis innan utloppet till ån med 40 ha ARO från enbart gårdens marker. Den försvinner som ett realistiskt alternativ då det är djup dikesskärning här och därmed alldeles för dyrt att anlägga. Möjligen kan man här göra en mindre ren sedimentationsdamm. 12
Läge 1 Läge 2 Läge 3 BYT KARTA!: Karta från hitta.se 2011-10-31. Avrinningen är i huvudsak Röcklinges egna åkermarker. Blå områden är ungefärliga ARO:n. För Röcklinge är ev. antal hektar skog i avrinningsområdet okänt. Röcklinge Ha Belastning kgp/år Fångdamm 1 14,5 11 Fångdamm 2 52 39 Fångdamm 3 60 45 Läge 1 Avrinningsområde: Ca 50 (52) ha åker. Här kan man göra enklast möjliga fosforfälla, d.v.s. en breddning av befintligt dike som går igenom ett öppet, flackt åkerlandskap. Enbart marken på ena sidan av diket brukas av Urban, så breddning får utgå ifrån dikesfåran och ut på Urbans åker. Man tar bort 10-12 m åkermark på Urbans sida, varav en del blir släntlutning till dammen. En längd om 80-100 m är möjlig att få plats med. Det är 1,5-2 m ned till botten på diket. Se skiss på damm Jonas A. Lämplig fördelningen kan vara xx meter sedimentationskammare och xx meter grundare vegetationsklädd del. Uppskattad mängd schaktmassor blir ca xxx m3. Schablonkostnad om 40 kr/m3 ger xxx kr i grävkostnad. Cirkapriset på 40 kr/m3 räcker dock inte för att köra iväg massorna någon lång sträcka. Total yta på dammen blir cirka 100*12, dvs 0,12 ha. Byt ut siffrorna Jonas, har du någon bild kan du peta in den också. 13
Plats 1. Här kan en enkel breddning bli aktuell, in på Urbans sida av åkern, t.h. Läge 2 Avrinningsområde ca 14,5 ha åkermark, plus en gårdsmiljö. (tillkommer några enskilda avlopp??). ARO:t består av ett enda skifte. Enligt markkarteringen så är det mestadels klass III och några klass II för de 24 jordproverna som tagits här. Två stamledningar mynnar ut i södra änden, vilka kan ledas in via en damm, innan det rinner ut genom mindre vägkulvert och vidare in i nästa dike. En yta om 0,3 % av ARO:t ger 450 m 2 dammyta. (55 *8 m vattenvolym) Reningseffektivitet på xx % av fosfor( * siffra ifrån Bornsjön ex- minus lite grann) ger xx kg P /år, kostnad per kg P xx kr (räknat på 30 år), rensningskostnad xx kr var 5:e år. Kostnad på 30 års sikt. Tabell 4. Beräkningar för P-läckage från avrinningsområdet för Fångdamm 2 i Röcklinge. Växtföljd Ha Läckage kg P/ha gröda, år Läckage kg P/damm 2, år Vårkorn 14,47 0,805 11,64835 H-vete 14,47 0,72 10,4184 Havre 14,47 0,81 11,7207 H-vete 14,47 0,72 10,4184 Lin 14,47 0,69 9,9843 Havre 14,47 0,81 11,7207 V-vete 14,47 0,695 10,05665 Medel 10,85 Skiss ska in JONAS A Strukturkalkning Erosion kan på lerjordar även ske inom markprofilen genom s.k. inre erosion. Den kan vi inte stoppa genom några skyddszoner, utan här måste man först se till att strukturen i marken är bra. I försök har strukturkalkning visat sig vara effektiv, men kalkningen måste då göras med bränd eller släckt kalk för att fungera. I praktisk spridning är det då produkter med så hög andel släckt kalk som möjligt som är aktuella. 14
Strukturkalkning som genomförs i området minskar i bästa fall P-läckaget med 35 %. Kostnaden är att kalka Röcklinges 94 ha med 4 ton/ha à 600 kr/ton + 600 kr i nedbrukning. skulle med en hektarpris om 3000 kr kosta 282 000. Med en reducering på 35 % skulle det bli 23,4 kg P/år i minskat läckage för hela gården. Om effekten håller i 15 år, ger detta 351 kg P, vilket motsvarar 669kr/renat kg P. Reducerad bearbetning Redan idag brukas hälften av arealen med reducerad bearbetning. Detta ger mer material i markytan. Ur fosforsynpunkt är det positivt med denna typ av jordbearbetning, eftersom mer växtmaterial ligger på markytan och hindrar ytvatten från att flöda obehindrat. Kan andelen öka??, Sören Skyddszoner på alla lämpliga ställen Finns redan anlagda, så här finns inte mycket mer att göra. Det är ett flackt landskap, med lite ytavrinning, så att bredda dem skulle inte öka nyttan. Det är ett flackt landskap, med lite ytavrinning, så att bredda dem skulle inte öka nyttan. Gödslingsplan I dagsläget visar gödslingsplanen på ett underskott på 4 kg fosfor per hektar. På mycket lång sikt är det här utarmande av marken, vilket leder till lägre skörd. Samtidigt är det inga katastrofala siffror, utan ett bra riktvärde för planering av den framtida gödslingen. I dagsläget sprids stallgödsel från andra gårdar via spridningskontrakt. Som balansen i gödslingsplanen ser ut finns det inget hinder att öka den stallgödselspridningen. Om allt annat är oförändrat finns en möjlighet att öka spridningen av svinflytgödsel till ungefär 1200 m 3, eftersom där finns potential att öka spridningskontraktet. En andra alternativ gödslingsplan, med ökad gödsling av flytgödsel utifrån de volymer som diskuterats finns också bifogad. Övriga växtnäringsråd Röcklinge - På de fält som plöjs tänk på att plöja tvärs emot höjdriktning. Skillnaden i hur stort läckaget blir beroende av bearbetningsriktning beror av lutningen på skiftet. Redan idag blir alltid vändtegens 24 m plöjda på detta sätt. - Tänk på att ha marken höstsådd så mycket som möjligt, vilket minskar erosionen en del. Ett alternativ vore att odla vallfrö, istället för slåttervall, som du inte har något eget behov av. Vallen är också bra ur ett långsiktigt bördighetsperspektiv. Undersökningar har gjorts på hur P-läckage skiljer sig åt beroende av vår- eller höstplöjning.k. Blombäck på SLU, säger att det är svårt att dra generella slutsatser gällande jordbearbetning på våren eller hösten. P-läckage är så pass eventbaserat att det inte går att med säkerhet säga vilken tidpunkt för jordbearbetning som har störst påverkan på läckaget, menar Blombäck, för att kraftig nederbörd närsomhelst på året ökar risken för ytavrinning och läckage av partikelbunden fosfor - Gå över dikessystemen och se till att de inte är igensatta för att undvika översvämningar och stående vatten. Dräneringsystem bidrar till en bättre och 15
jämnare infiltration mindre p-läckage men innebär samtidigt att det vatten som hamnar i dräneringsrören inte renas ytterligare och vilket då kan innebära högre halter fosfor i avrinningsvattnet än om vattnet transporterats längre i marken. (Bergström et al. 2007) 5.2.3 Summering minskning av fosforläckage Med de åtgärder som beskrivs i ovanstående delar kan läckaget av fosfor från Röcklinge minska med uppskattningsvis xx %. Det här är en bit ifrån målet på 70% minskning som enligt Swecos rapport behövs för att Blackstaån ska uppnå god ekologiska status. kost Övrigt Vad ska vi säga om det här?? Sören. Fånggrödor Är det här något för gårdarna, troligen inte eller?? Sören En insådd fånggröda är redan etablerad vid skörd av huvudgrödan och kan då fortsätta växa under en längre tid på hösten och binda in näringsämnen och verka för en god struktur i marken. När behovet av fånggröda är som störst blir effekten ofta som bäst. Om mycket kväve ansamlas i marken på hösten gynnar det tillväxt hos fångröda som tar upp kvävet, då blir grödans rotsystem större vilket gynnar infiltration och biomassan ovan mark minskar den potentiella ytavrinningen. Försök på lätta jordar med fånggröda som bearbetas ner på våren har visat resultat på en halvering av kväveläckaget jämfört med bearbetning i september (Greppa 2 ). Studier har visat att en fånggröda som tillåts växa under en relativt lång period kan binda 10-30 kg P/ha i ovanjordisk biomassa (Lemunyon, 2006). Utfrysning av fosforn i växtceller, och därmed möjligheten till ökade förluster, är dock en risk även för fånggrödor under svenska klimatförhållanden. Miljöersättning för fånggröda är 900 kr/ha (Greppa) 4. Dikesrensningsstrategi Det är viktigt att planera både när på året och hur ofta en dikesrensning ska göras. Rensningen bör göras när den ursprungliga vattenvolymen har minskat ner till hälften på grund av sedimentation eller när sedimenttjockleken överstiger 30 cm. Ur biologisk synpunkt bör rensning undvikas under vår och försommaren. Det är även bra att utföra dikesrensning i omgångar så att det hela tiden finns växtlighet i olika stadier i diket. Det finns nyare studier som visar att dikesrensning inte nödvändigtvis har en negativ effekt på fosfortransport. Under en 12-månadersperiod var P-flödet mindre från ett rensat dike jämfört med ett orensat dike. Vilket kan bero kan oxidation av reducerade sediment, deposition av nytt sediment och återkolonisering av alger och växter. (Ahlgren et al., 2011) 6 Referenser 16
Ahlgren, J., Djojic, F. & Löfgren, S. (2011) Åtgärder för att förbättra fosforreention i öppna diken i riskområden i jordbrukslandskapet runt Östersjön. BalticSea 2020. http://www.balticsea2020.org/english/images/bilagor/20111015%20slutrapport%20tgrder %20i%20ppna%20diken.pdf Bergström, L., Djojic, F., Kirchmann, H., Nillsson, I., & Ulén, B. (2007) Fosfor från Jordbruksmark till Vatten tillstånd, flöden och motåtgärder i ett nordiskt perspektiv. Rapport MAT 21 nr 2/2007. SLU. Eghball, B., Binford, G.D. & Battenspergel, D.D. 1996. Phosphorus movement and adsorption in a soil receiving long-term manure fertilizer application. J. Environ. Qual. 25: 1339-1343. Johnsson, H., Larsson, M., Lindsjö, A., Mårtensson, K., Persson, K. & Torstensson, G. (2008) Läckage av näringsämnen från svensk åkermark. Naturvårdsverket Lemunyon, J. 2006b. Cover crops. SERA-17, Minimizing phosphorus losses from agriculture. (http://sera17.ext.vt.edu/). Lindvall, A., & Ulén, B. (2008) Fosforläckage vid uppgödsling och tärande av markens fosforförråd. Institutionen för Markvetenskap, SLU. http://ams.orbelon.com/slf/pdf/srp0455018.pdf Malgeryd, J., Albertsson, B., Folkesson, Ö. & de Maré. L. (2008) &4 Åtgärder inom jordruket för god vatten status. Rapport 2008:31. Jordbruksverket. Naturvårdsverket, Rapport 5507. 2005. Fosforförluster från mark till vatten. Redigerad av Ulén, B. www.slu.se/strukturkalk 2012-03-14 (Senast uppdaterad 2012-02-02) 1 Greppa, http://www.greppa.nu/uppslagsboken/renavattnet/erosionsskydd/skyddszoner.4.1c0ae761 17773233f7800011337.html 2012-03-14 (Senast uppdaterad 2010-10-28) 2 Greppa, http://www.greppa.nu/skrifter/godarad/12godarad/fanggrodorochvarbearbetning/fanggro dormilj.4.32b12c7f12940112a7c800021270.html 2012-03-14 3 Greppa, http://www.greppa.nu/omgreppa/nyheter/halveratfosforlackagemedstrukturkalkning.5.4d6 99a812c3c7b925d80001278.html 2012-03-14 (Senast uppdaterad 2010-11-19) 4 Greppa, http://www.greppa.nu/skrifter/godarad/12godarad/fanggrodorochvarbearbetning/fanggro dorekonomi.4.32b12c7f12940112a7c800021280.html 2012-03-14 (Senast uppdaterad 2010-10-26) 5 Greppa, http://www.greppa.nu/skrifter/godarad/12godarad/skyddszoner/skyddszonerekonomi.4.3 2b12c7f12940112a7c800021231.html 2012-03-14 (Senast uppdaterad 2010-10-26) 17
18