Utredning om förutsättningar att anlägga våtmarker och/eller fosforfällor i Springsta- och Kungsårabäcken
|
|
- Stina Nilsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utredning om förutsättningar att anlägga våtmarker och/eller fosforfällor i Springsta- och Kungsårabäcken Läge för mindre fosfordamm, vid Skysta. Foto. Sören Eriksson. HS Konsult AB. Författare: Sören Eriksson och Petter Ström, HS Konsult AB. Uppsala Uppdragsfinansiär: Västerås Stad via Havs- och Vattenmyndigheten (LOVA) HS Konsult AB Box 412, Uppsala, Tel: hskonsult@hushallningssallskapet.se,
2 UTREDNING OM FÖRUTSÄTTNINGAR ATT ANLÄGGA VÅTMARKER OCH/ELLER FOSFORFÄLLOR I SPRINGSTA- OCH KUNGSÅRABÄCKEN 1 1. Inledning 3 2. Fakta om avrinningsområdena Springstabäcken Kungsårabäcken 4 3 Läckagerisk från områdena Fosfor 6 4 Generella åtgärdsförslag för minskat fosforläckage Fångdammar 6 5 Lämpliga platser för dammar/våtmarker inom områdena Springstabäcken Beskrivning av de olika fångdammarna Kostnadsberäkningar Övriga åtgärder inom Springstabäcken Kungsårabäcken Beskrivning av de olika fångdammarna Kostnadsberäkning Alternativa placeringar Summering minskning av fosforläckage 17 7 Referenser 17 Sören Eriksson /Petter Ström, HS Konsult AB, Okt
3 1. Inledning Syftet med detta uppdrag är att lokalisera lämpliga platser för anläggning av fosfordammar och våtmarker inom två avrinningsområden (ARO:n) vars bäckar mynnar ut i Mälaren. De berörda områdena är Kungsårabäcken och Springstabäcken och dess ungefärliga avgränsning visas på karta 1 och 2. Fokus för åtgärderna är att reducera växtnäringsförlusterna, fr.a. fosfor, till Mälaren. Om möjligt ska även hänsyn tas till biologisk mångfald vid utformning av dammar/våtmarker. Åtgärder i både mynningsområden och längre upp i systemet har beaktats. Kontakter med markägare har tagits och om intresse finns så har deras marker besökts och i vissa fall har även avvägning genomförts. Avrinningsområdena domineras av skogs- och jordbruksmark med en del djurhållning (höns och häst). En mindre by, Ändesta, ligger i Kungsåras ARO, annars finns inga större ansamlingar med bostadshus. Avrinningsområdena är två av de utpekade områdena i Västerås Stads arbete med att förbättra Mälarens vattenkvalitet. 2. Fakta om avrinningsområdena 2.1 Springstabäcken Avrinningsområdet omfattar ca 900 ha mark. Springstabäcken är egentligen ett uträtat stordike som går rakt igenom en väldigt flack dalgång, se bild nedan. Endast en handfull mindre sidodiken mynnar i stordiket. I övrigt är stora delar av åkermarkerna täckdikade. Diket är i dag dåligt underhållet och igenväxt med kaveldun och vass. Det har redan en viss funktion motsvarande en fosfordamms grundområde. Stordiket verkar sällan svämma över, vilket är positivt ur utlakningshänseende. Även nu vid höstens höga flöden är det relativt långt upp till dikeskanten i stordiket. Området består av fyra större fastigheter som brukas av två gårdar bara, Lindö och Springsta (som arrenderar Skysta och Skämsta). Undersökningar av lämpliga platser har bara genomförts på Springstas, Skystas och Skämstas marker. Lindös marker är inte besökta då markägarna inte var intresserade. Sören Eriksson /Petter Ström, HS Konsult AB, Okt
4 Karta 1. Ungefärligt avrinningsområde för åkermarken inom Springstabäcken. En del ytterligare skogsmarker fr.a. i NO tillkommer också Kungsårabäcken Avrinningsområdet omfattar ca 2300 ha. I norra delen är landskapet flackt, med raka diken och/eller täckdikade skiften. Från mitten och söderut är området mer kuperat och småbrutet. Stora områden här lutar ned mot åravinen som går i mitten av området och skär sig ned djupt i landskapet. Huvudfåran, Kungsårabäcken, börjar ända norr om E18, och har i stora delar av sträckan kvar sitt naturliga meandrande utseende. Den bildar bitvis en djup ravin som kantas av lövträd, mestadels al. Fallet är bra i de centrala delarna av området, kring Ändesta och en bit söderut. Längst ned planar området ut, och bäcken mynnar till slut ut i en sumpskog innan Sören Eriksson /Petter Ström, HS Konsult AB, Okt
5 den slutligen kommer till Mälaren. Två större sidotillflöden finns, ett från Gottsta/Darsta och ett från Bjuggsta som bägge går ihop med Kungsårabäcken söder om Ändesta. Fastigheten längst söder i området, Skepphusa, hamnar ofta under vatten på vårarna, och ligger nu som gräsbeväxt träda sedan något år. Därmed tillförs inga näringsämnen till marken just nu vilket minskar läckaget därifrån. Med normal växtodling så hör dessa skiften med all säkerhet till de som läcker en hel del växtnäring, då de svämmar över regelbundet. Så länge marken trädas, så bör man åtminstone slå och föra bort gräset för att minska läckaget härifrån, vilket vore en billig och enkel åtgärd. Karta 2. Ungefärligt avrinningsområde för åkermarken inom Kungsårabäcken. En del ytterligare skogsmarker tillkommer också. Sören Eriksson /Petter Ström, HS Konsult AB, Okt
6 3 Läckagerisk från områdena 3.1 Fosfor Fosforläckage sker antingen genom partikulärt bundet fosfor eller i löst reaktiv form. I genomsnitt är ca 45 % i löst reaktiv form, men det varierar mycket beroende på kemiska och fysikaliska markegenskaper. T.ex. har jordprofiler med mjäla och lera i allmänhet en hög risk för erosion och därmed även en högre risk för läckage av partikulärt bundet fosfor. (Bergström et al., 2007). Kraftig nederbörd närsomhelst på året ökar risken för ytavrinning och läckage av partikelbunden fosfor. Enligt resultaten från Johansson et al., 2007, beror mängden P-läckage på om marken är beväxt eller inte. Om marken är bar sker en högre ytavrinning än om den är beväxt men avrinningen påverkas också av vilken gröda som växer. En flerårig vall tenderar att minska mängden ytavrinning av partikel bunden fosfor än till exempel vid havreproduktion. Sluttande skiften med hög ytavrinning ökar läckaget av fosfor (vilket kan vara aktuellt för delar av Kungsåras ARO). 4 Generella åtgärdsförslag för minskat fosforläckage När det gäller minskat läckage av fosfor är vårbearbetning, fångdammar, strukturkalkning och skyddszoner de mest effektiva metoderna för att minska utlakningen. Studier på fler, nya åtgärder som kalkfilterbrunnar och tvåstegsdiken förekommer idag, men resultaten är långt ifrån klara. Vårt uppdrag omfattar bara att undersöka lämpliga platser för fosfordammar och våtmarker. Det finns med all säkerhet en del att göra med hjälp av övriga åtgärder också inom området. 4.1 Fångdammar Eftersom fosforiäckage är mycket eventbaserat är det svårt att undvika läckage. Våtmarker som är designade för att fånga upp fosfor är idag det bästa redskapet för att stoppa det fosfor som de facto runnit ut i vattendragen/dikena. En rätt anlagd damm, kan rena upp till % av den partikulära fosforn (enligt Norska studier). Svenska studier tyder hittills på liknande siffror (Kynkäänniemi muntl. 2012). En fosfordamm ska helst anläggas högt upp i systemet nära källan, exempelvis ett skifte med hög lerhalt. En fosfordamm kan delas upp i två huvuddelar. Först kommer en djupare sedimentationsdel (ca 1-1,5 m djup) där det grövsta materialet kan sedimentera snabbt. Sedan kommer en eller flera grundare vegetationszoner där vattnet bromsas upp och finare partiklar kan filtreras bort. Sören Eriksson /Petter Ström, HS Konsult AB, Okt
7 5 Lämpliga platser för dammar/våtmarker inom områdena Tre dagars genomgång i fält ligger till grund för följande utpekade möjliga områden. På i stort sett samtliga platser har markägarna medverkat och diskuterat förutsättningar för dammar på sin mark. En enkel avvägning har gjorts på flera lämpliga ställen för att se lutningar och höjder. 5.1 Springstabäcken Då området är så pass flackt är dämning här mycket svårt. Viss dämning kan ske i något av sidodikena, men det är inga stora nivåskillnader, med undantag för läge tre där diket faller lite mer. Möjliga placeringar av fosfordammar har markerats i karta 3. En arealuppskattning för dess avrinningsområden har också gjorts. Karta 3. Möjliga platser för anläggning av fosforfällor. Sören Eriksson /Petter Ström, HS Konsult AB, Okt
8 Springsta Hektar jordbruksmark Hektar övrig mark Total belastning kgp/år Storlek på damm (m2) Fångdamm 1 10 (hästhagar (8*18 m) mest) Fångdamm ,5 450 (9*50 m) Fångdamm (9*70 m ) Fångdamm , (10*100) Tabell 1. Förslag på fosfordammar, deras avrinningsområde och lämplig storlek inom Springstabäckens ARO. Beräkningar på översiktliga fosforbelastningar och reduktion är gjorda utifrån schablonmodeller. Läckage från åkermark, spannmålsodling på mellanlera-styv lera, är mellan ca 0,4-0,8 kg P/ha*år, och från skog är siffran ca 0,08-0,1 kg P /ha*år. Sen finns stora variationer beroende på mullhalter. Fosforklasser och lutning på skiften. Fångdamm ett är mest hästhagar och här finns inga bra siffror alls att ha som schablonvärde. Det beror väldigt mycket på hur upptrampade hagarna är, om hagarna mockas etc. Vi har här valt 0,60 kg P/ha*år och 0,1kg P/ha*år som schablonvärden Beskrivning av de olika fångdammarna Alla dammarna här är konventionella fosfordammar med en djupdel på % där vattendjupet pendlar kring 1,0-1,2 m vattendjup och en grund vegetationsbeväxt del på 0,2-0,4 m vattendjup på resterande % av ytan. Fångdamm 1. Skysta. Damm om ca 140 m2 (8 *18 m) med 5 m djupdel och 13 m grunddel. Det mesta av vattnet kommer från hästhagar och gårdsplan, hårdgjorda ytor. Vattnet här kan innehålla mer löst fosfor, men antagligen inte lika mycket partikulärt fosfor då vattnet ser klarare ut än i diket söderut. Dämning kan ske med 2-3 dm. Dammen läggs enklast i övre delen upp mot vägen. Fångdamm 2. Skämsta. Damm om ca m2 (9 * 50 m) med 15 m djupdel och 40 m grunddel. Det finns en lutning på 4 dm på sträckan mellan vägen och ned till stordiket, vilket möjliggör 1-2 dm dämning. Diket är grunt vilket minskar mängden schaktmassor. Diket faller mer närmare stordiket men dikesbotten går ända ned till den nivån som stordiket har. Det här gör att bör anlägga dammen i den övre delen av diket. Bottennivå damm 15 m djupdel 1.0 m djup 40 m grunddel 0,2-0,4 m djup Sören Eriksson /Petter Ström, HS Konsult AB, Okt
9 Djupdel tvärsnitt. Vattendjup 1 m. Bredd vid marknivå 8 m. Figur 1. Principskiss på fångdamm 2 som får gälla för alla fyra dammarna i Springstabäcken. Djupdel ca 1,0 m djup, grunddel 0,2-0,4 m djup. Fångdamm 3. Springsta. Damm om ca 1000 m2 (10*100 m) med 30 m djupdel och 70 m grunddel. Som plats 4 men ett djupare dike, drygt 1 meter, samt mer sluttande mark. Viss dämning kan göras beroende på hur långt från stordiket den läggs. Avrinningsområdet är ca 100 ha varav 45 ha är åker. Fångdamm 4. Springsta. Damm om ca 630 m2 (9 * 70 m) med 20 m djupdel och 50 m grunddel. Avrinningen sker ut i ett större dike som gränsar till grannens mark. Fosfordammen anläggs lämpligen innan vattnet rinner ut i det gemensamma diket. Diket är idag ca 80 cm djupt vilket gör att mängden schaktmassor minskar. En damm här skulle även kunna ta en del vatten från bostadshusen Kostnadsberäkningar Kostnadsberäkningar Springstabäcken Grävning (volym jord m3) Kostnad 35 kr/m3 Borttransport alv (volym jord m3) Kostnad 40 kr/m3 Plantering av växter Anmälan vattenverks., disp. biotopskydd Totalt Damm Damm Damm Damm Tabell 2. Ungefärliga kostnadsberäkningar för respektive damm vid Springsta. Beräknade på schablonkostnader för grävning och bortförsel av schaktmassor. Sören Eriksson /Petter Ström, HS Konsult AB, Okt
10 Kostnad per kg renat fosfor Med en reningseffektivitet på 30 % av fosfor (siffra ifrån Bornsjöns fångdamm) per kg P räknat på 30 år, med rensningskostnad 4000 kr var 5:e år (total kr) blir då kostnaderna enligt följande: Damm / 6*0.3*30= 460 kr/kg P (1,8 kg P/år) Damm /19,5*0,3*30= 318 kr/kg P (5,9 kg P/år) Damm /24*0,3*30 =612 kr/kg P (7,2 kg P/år) Damm /32,5*0,3*30 =278 kr/kg P (9,8 kgp/år) Övriga åtgärder inom Springstabäcken Fallet i området är dåligt, vilket gör att möjligheter till dämningsåtgärder i själva bäckfåran inte är möjliga. Däremot kan man med fördel bredda och fördjupa diket med en meter längs ett par sträckor om m per sträcka vilka fungerar som slamfällor, se skiss nedan. Dessa måste då rensas ur ganska ofta. Även i vinklarna där dikena går ihop i norra delen kan man gräva ur en sedimentationsficka som rensas med jämna mellanrum. Eventuellt kunde man även i norra delen där täckdikningsrören slutar gräva en sedimentationsficka. Dessa områden är dock inte markerade på kartan. 5.2 Kungsårabäcken Vi har här valt att fokusera på själva bäckfårorna, där det bitvis är så pass bra fall att man kan dämma direkt i bäcken och skapa långsmala dammar. Bäckfåran delar sig i tre delområden, ett större rakt norrut, samt två mindre åt nordost och väster. De två mindre omfattar cirka 500 ha stora områden, varav det i mitten omfattar 1000 ha. Alla dikena börjar ganska långt uppe i skogsmarkerna så att göra dammar som bara tar emotjordbruksvatten blir svårare här. Innan bäckfårorna går ihop finns det bra fallhöjder i bäckravinen, och ravinerna skär sig djupt ned i landskapet. Ravinen har en två meter bred djup meandrande vattenfåra under normalvatten, som under högflöden breddar över på meter breda deltaliknande lågområden nere i ravinen. Det här gör det tekniskt möjligt att dämma, olika mycket beroende på fallhöjden på aktuell plats. Dammar i befintlig bäckravin behöver inte medföra risk för naturvärden, tvärtom kan man genom att skapa större, öppna vattenytor både öka naturvärden lokalt och även rekreationsvärden då dammarna hamnar nära bebyggelse. Skall man gå vidare med dessa områden måste noggrannare teknisk utredning göras. Alla eventuella dammanläggningar i bäckfårorna får prövas mot andra intressen, som naturvård, landskapsbild, fiskvandring m.m. och de måste utformas med så lite ingrepp som absolut är möjligt. Obs! Utredning om bäckravinernas natur- och kulturvärden, eventuellt vandrande Sören Eriksson /Petter Ström, HS Konsult AB, Okt
11 fisk, lagstadgat skydd, landskapsbild, riksintresse kulturmiljö m.m. måste naturligtvis göras innan man eventuellt går vidare med dessa platser. Sören Eriksson /Petter Ström, HS Konsult AB, Okt
12 Kungsåra Hektar jordbruksmark Hektar övrig mark Total belastning kgp/år Fångdamm ,5 ha Fångdamm ,0 ha Fångdamm ,5 ha Minsta storlek på damm (hektar) Tabell 3. Förslag på fosfordammar, deras avrinningsområde och lämplig storlek inom Kungsårabäckens ARO. Beräkningar på översiktliga fosforbelastningar och reduktion är gjorda utifrån schablonmodeller. Läckage från åkermark, spannmålsodling på mellanlera-styv lera, är 0,4-0,8 kg P/ha*år, och från skog är siffran ca 0,08-0,1 kg P /ha*år. Sen finns stora variationer beroende på mullhalter. Fosforklasser och lutning på skiften. Vi har här valt 0,6 kg P/ha*år och 0,1 kgp/ha*år som schablonvärden. Åravinerna har idag också viss reduktionseffekt, i och med att vattnet under högflöden svämmar över platåerna bredvid själva centrala åfåran. Sören Eriksson /Petter Ström, HS Konsult AB, Okt
13 Beskrivning av de olika fångdammarna Fångdamm 1. Västra grenen av vattendraget upp mot Gottsta/Darsta till. ARO:t består av 20 % åker och 80 % skog. Innan det går ihop med Kungsårabäcken, faller det över 2 m på de sista 250 metrarna. Ravinen är cirka 15 m bred och från fältkant och ned till vattenytan så var det cirka 2 meter i snitt. Dikesbotten nåddes inte vid mätning. En mindre f.d. markväg finns över bäcken redan, vilket kan fungera som dammvall. Väster om överfarten är alen huggen, så här är ravinen öppen, medan det ned mot Kungsårabäcken växer yngre till medelålders al. Från vallen och österut föll vattennivån 1 m på knappa 100 meter sträcka. Även åt andra hållet är fallet troligen lika stort. Vy över ravinen västerut från överfarten. Vattnet går i en smal fåra i botten av ravinen bara trots relativt högt vattenstånd. Utformning av fångdamm görs genom flera, mindre dämningar på ett par ställen vilket skapar trappstegsliknande dammar, se skiss nästa sida. Flera mindre dämningar minskar grävningen till ett minimum. Ett dämme bör vara det redan befintliga överfarten, och sedan görs förslagsvis ett uppströms och ett nedströms. Dämning kan göras utan risk för att åkermarkens dränering påverkas, vilket är en fördel. Dammens areal skulle behöva vara 0,4-0.5 ha, dvs 0,1 % av ARO:t. Skissen nedan ger en damm på 0,4 ha. Sören Eriksson /Petter Ström, HS Konsult AB, Okt
14 Fångdamm 2. I huvudfåran finns det bra fallhöjder och djupa skärningar norr om gamla Ängsövägen. Ravinen är minst m bred och från fältkant och ned till vattenytan så var det mer än tre meter i snitt. Längre uppåt från bron så kantas ravinen av fullstora alar med undervegatation av viden m.m. Markskikt av högörter som ex. älggräs och gräs. ARO:t består av 40 % åker och 60 % skog, inkl. även den nordöstra grenen då. Bron över gamla landsvägen till Ängsö, kan fungera som utgångspunkt för en första större dämning. Även här kan det bli aktuellt med trappstegsformade dämningar, beroende på lutningar. Ingen avvägning av vattenytor kunde ske längre än 50 meter uppströms bron, p.g.a. att trädskiktet är högt och tätt. Dikesbotten nåddes inte vid mätning. Upp till dikeskanten är uppskattningsvis 3 meter minst. Sören Eriksson /Petter Ström, HS Konsult AB, Okt
15 Ravinen skär sig ned djupt i landskapet med en smal vattenfåra i botten, så en höjning påverkar inte omkringliggande åkermark. Vid vägtrumma: Botten på trumma 8,77 m, övre kant trumma 10,97 m, vattenyta 9.03 m, överkant bron (vall) 11,77 m (asfalterad vägstump), deltaområdet ca 10,5-11,0 m och fältkanter ca 12,5 m. 50 m uppströms: Vattenyta 9,33 m, fältkant m och deltaområde 10,5 m cirka. Längre uppströms gick det inte att mäta. Om dämning ska ske vid bron bör man dämma två meter om man vill slippa grävningar. Annars kommer inte deltaområdet att översvämmas. Upp till 10,5-11,0 m är det tekniskt sett antagligen inga problem att dämma. Det man då åstadkommer är att vattnet kommer gå upp över deltaområdena på sidan om själva huvudfåran. En alternativ utformning av fångdamm här är att göra flera mindre dämningar vilket skapar 3-4 trappstegsliknande dammar. Flera mindre dämningar skulle säkerligen underlätta för eventuella fiskvandringar. Ett dämme bör då vara vid den redan befintliga bron. Dammens areal skulle behöva vara minst 1 ha. Risken är stor att djuphålor snabbt slammar igen och måste grävas på platser som lätt kan kommas åt med grävare. De kanske behöver tömmas med 3-4 års intervaller om igenslamningen går fort. Som exempel kan nämnas att en likartad damm i Skåne, Slogstorpsdammen, med en yta på 0,65 hektar för ett ARO om 880 ha åkermark, slammade igen helt på några år och fick grävas ur. Den var samtidigt en av de mest effektiva dammar vi har haft mätningar på i Sverige, vad gäller kvantitet avskiljt kväve/fosfor. Långtidsavskiljningen av fosfor i Slogstorp (8 år) är ca 50 kg P/ha/år, vilket motsvarar knappt 15 % relativ avskiljning. Dammen har en mycket hög fosforbelastning med ett medel på knappt 400 kg/ha/år, motsvarande en medelhalt på ca 70 mg/l. Den årliga avskiljningen av fosfor har varierat kraftigt. Från att ha varit relativt stabil på % de inledande 4 åren, sjönk avskiljningen drastiskt, och var till och med negativ (nettoutflöde av fosfor) under något år. Efter en restaurering av dammen som innefattade både rensning, utvidgning och viss fördjupning, har man kunnat se en tydlig förbättring av fosfor- Sören Eriksson /Petter Ström, HS Konsult AB, Okt
16 avskiljningen som det sista mätåret var hela 105 kg/ha (30 % relativ avskiljning). Det här visar tydligt hur viktigt det är att kunna tömma ofta och effektivt. Befintliga lågpunkter och avsnörda meandrar kan med fördel användas till djuphålor. Fångdamm 3. Nordöstra grenen av bäcksystemet från Ändesta upp förbi Bjuggsta och norrut. ARO:t består av 35 % åker och 65 % skog. Utformning i så fall som i som fångdamm 1, med dämning i flera steg. Här är det grundare skärning, vilket minskar möjligheten till kraftig dämning. Ingen avvägning har kunnat göras här på grund av trädskiktet. Åravinen norr om överfarten kantas mestadels av yngre björk och sly, och inget äldre skogsbestånd berörs Kostnadsberäkning Inga beräkningar på anläggningskostnader är gjorda. Dels för att det inte går att göra noggranna avvägningar i dagsläget p.g.a. trädridån längs bäckarna, och dels för att man bör invänta utredningar om naturvärden, juridiska förutsättningar etc. Kostnaderna här är rimliga i proportion till nyttan, så länge grävkostnader kan minimeras och dämning kan göras. Med god möjlighet till dämning så hamnar merparten av kostnaderna på att utforma lämpliga dämmen och eventuella omlöp för fisken. Grävningarna borde kunna begränsa sig till att utöka djuphålor och anlägga dämmen/trösklar. Inom ramen för stöden kr/ha, borde man i det närmaste klara sig för själva anläggningen. Kostnad per kg renat fosfor Med en reningseffektivitet på 15 % av fosfor (motsvarande siffror från långtidsstudier i ex Skånska dammar(råbytorp och Slogstorp) och lägre än siffran ifrån Bornsjöns fångdamm) per kg P räknat på 30 år, med rensningskostnad 5000 kr var 5:e år (total kr) blir då kostnaderna enligt följande. Sifforna får tas med en nypa salt, då effektiviteten minskar med ökat vattenflöde, och att man inte har några bra siffror på anläggningskostnader. Vi har räknat med att takbeloppet för anläggningsstödet för fosfordammen kan klaras, genom att dämningar kan göras. Damm /83*0.15*30= 613 kr/kg P (12,5 kg P/år) Damm (dyrare rensning)/490*0,10 (lägre effektivitet)*30= 306 kr/kg P (49 kg P/år). I Bornsjön räknar forskarna med att den dammen kan rena 70 kg P/ha*år. De här beräkningarna kan stämma för de första åren, men troligen varierar effektiviteten med åren, även om underhåll sker. Åtminstone har det skett så i t ex Slogstorpsdammen i Skåne. Damm (viss grävning behövs) /140*0,15*30 =444 kr/kg P (21 kg P/år) Alternativa placeringar Ett område i direkt anslutning till Kungsårabäcken nästan längst i söder, är ca 0,6 ha stort trädat parti som är för blött att odla och som odlingsmässigt lämpar sig för dammanläggning. Marken ligger ca en meter över vattennivån i ån, så det blir i så fall höga grävkostnader. Det Sören Eriksson /Petter Ström, HS Konsult AB, Okt
17 skulle behövas drygt två meter grävning för djupdelen och 1,5 m för grunddelen. En hektar stor damm här, skulle då ge m3 schaktmassor (0,25 ha*2,5 m grävdjup+0,75 ha*1,5 m grävdjup). 40 kr/m3 i grävkostnad (lågt räknat, då det inte täcker bortförsel av massor)) ger bara det en kostnad på Det är inte kostnadseffektivt anser vi. En annan åtgärd som skulle kunna göras är att gräva enbart sedimentationsfickor som går att rensa på fler ställen längs bäckfårorna/dikena. Det här kan rensa ut en del av de stora partiklarna i alla fall. I åfårorna kan i så fall avsnörda meandringar fördjupas så de under högflödena tar emot vatten. Åfårorna har redan idag mycket av den effekt som grunddelen i en fosfordamm utgör, då vattnet under högflöden breddar ut över svämplanet i de breda åravinerna. Det som saknas är mer djuphålorna där partiklar sedimenteras. Längre uppströms bäckfårorna får man, om inte bäckfåran går att använda, se över möjligheter till många små åtgärder, där täckdikesögon går ut i stordiken, diken går ihop, vid lågpunkter etc. för att kunna göra åtgärder. Vi har här valt att fokusera på lämpliga placeringar för lite större anläggningar. 6. Summering minskning av fosforläckage Med de åtgärder som beskrivs i ovanstående delar kan läckaget av fosfor från Springsta och Kungsårabäcken minska. Störst effekt går det nog att få i Kungsårabäcken, där man med dammar i alla tre grenarna av bäckfåran kan minska läckaget avsevärt. Fr.a. bör man kunna få bort större partiklar i fångdammarna. Här kan också dammarna bidra till mer öppet vatten i landskapet. I Springsta kan vi med dammar bara komma åt vatten från 200 av de 900 ha som området omfattar. Däremot berörs områden med höga fosforklasser som berörs. 7 Referenser Andersson, J. Wedding, B. Tonderski, K Näringsavskiljning i anlagda våtmarker Region- och metodjämförelser. Bergström, L., Djojic, F., Kirchmann, H., Nillsson, I., & Ulén, B. (2007) Fosfor från Jordbruksmark till Vatten tillstånd, flöden och motåtgärder i ett nordiskt perspektiv. Rapport MAT 21 nr 2/2007. SLU. Johnsson, H., Larsson, M., Lindsjö, A., Mårtensson, K., Persson, K. & Torstensson, G. (2008) Läckage av näringsämnen från svensk åkermark. Naturvårdsverket Lindvall, A., & Ulén, B. (2008) Fosforläckage vid uppgödsling och tärande av markens fosforförråd. Institutionen för Markvetenskap, SLU. Uhlén, B. (2005). Fosforförluster från mark till vatten- Identifikation av kritiska källor och möjliga motåtgärder. Rapport Naturvårdsverket (numer ansvarar Havs- och miljö för rapporten). Sören Eriksson /Petter Ström, HS Konsult AB, Okt
Projektnamn "Åtgärder för minskat växtnäringsläckage inom Oxundaåns avrinningsområde"
Bilaga 1. Slutrapport LOVA projekt 2015-2016 Projektnamn "Åtgärder för minskat växtnäringsläckage inom Oxundaåns avrinningsområde" Sökande: Oxundaåns Vattensamverkan, ett mellankommunalt samarbete. Ansvarig:
Läs merMarkavvattning för ett rikt odlingslandskap
Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden
Läs merVÅTMARKER I ESKILSTUNA
VÅTMARKER I ESKILSTUNA 2012-03-20 Våtmarksstråk mellan Eskilstuna och Torshälla Område 3, 4, 5 och 6 ligger i den gröna korridor som skiljer Eskilstuna och Torshälla åt. Område 3 ligger väster om Eskilstunaån,
Läs merrapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Läs merProjektplan för anläggning av nya dammar samt befintliga dammar på Friibergs golfklubb.
BILAGA 1 Projektplan för anläggning av nya dammar samt befintliga dammar på Friibergs golfklubb. restaurering av Sökande Friibergs golfklubb Kulla Mysinge 1. 749 62 Örsundsbro Kontakt Peter Sandberg 070-5229605
Läs merProjektplan: åtgärder för att minska näringslackage
Handläggare Datum Renate Foks 2015-03-01 0480 450173 Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage från Slakmöre dike Introduktion Norra Möre Vattenråd och Kalmar Norra Miljösektion (en sektion i
Läs merUTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU
UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU Avrinning från åkermark - Stor variationer under året och mellan åren Exempel från året 2011/2012 (juli/juni) Q (mm tim -1
Läs merVåtmarker och fosfordammar
Våtmarker och fosfordammar Bakgrund De flesta av de miljöåtgärder som rekommenderas lantbrukare i praktisk odling och de åtgärder som beskrivs i detta utbildningsmaterial syftar till att minska läckage
Läs merVad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark
Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark Var är vi Vad vill vi Vad kan vi (inte) Vad gör vi (i alla fall) Martin Larsson Vattenmyndigheten Norra Österjöns Vattendistrikt / Länsstyrelsen
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram
Läs merÖversiktsplan Tullstorpsåprojektet Etapp 2
Översiktsplan Tullstorpsåprojektet Etapp 2 Jordberga - Stävesjö Tullstorpsån ekonomisk förening 2014-08-21 1 Översiktskarta Tullstorpsån Etapp 2, Jordberga Stävesjö, Trelleborgs kommun Avrinningsområde
Läs merVilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar. Olika vägar till framgång
Våtmarker i Skåne Hur jobbar vi? Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar Olika vägar till framgång Framtidsutsikter Hur jobbar vi? Anna x 2, Gösta, Lukas, Jean Miljöbalken Stöd från Landsbygdsprogrammet
Läs merGrundvattenbortledning M Bilaga 14. Omläggning av vattendrag vid Akalla trafikplats
Grundvattenbortledning M 3346-11 Bilaga 14. Omläggning av vattendrag vid Akalla trafikplats FS61 Trafikplats Akalla PM 2(11) Objektnamn Entreprenadnummer FS61 Entreprenadnamn Trafikplats Akalla Beskrivning
Läs merPlatsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj
2017-01-17 Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj Johan Malgeryd Rådgivningsenheten söder, Linköping Utmaningen fosfor 0,4 15-20 2 000 kg/ha 90/10/1 eller 80/20/2 % 260 (290)
Läs merDränering och växtnäring. Katarina Börling Jordbruksverket
Dränering och växtnäring Katarina Börling Jordbruksverket Dränering och växtnäring Vad händer vid dålig dränering? Denitrifikation och lustgas Vad händer då dräneringen förbättras? Kalkfilterdiken Underhåll
Läs merVariation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr Mm)
Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr 235-3685-08Mm) Innehållsförteckning Bakgrund 2 Material och Metoder 2 Resultat och Diskussion 3
Läs merAtt anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Läs merPM Uppsala 15 mars Förprojektering av våtmarker vid Ensjön
Sid 1 (6) PM Uppsala 15 mars 2010 Förprojektering av våtmarker vid Ensjön Inledning I utredningen Vattenplan för Ensjön, Norrköpings kommun (WRS Uppsala AB 2010-02-10) redovisades principiellt lämpliga
Läs merMinnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken
Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Kvibille Gästis 2014-05-21 Närvarande Markägare och arrendatorer: Karl-Olof Johnsson, Göran Andreasson, Thomas Nydén och Lars
Läs merExamensarbete HGU
Mikael Ingeroth HGU 2015-2017 Bollnäs GK Examensarbete HGU 2015-2017 Höjning av fairway Bollnäs GK En beskrivning av arbetet som utförts i fairwayprojektet på hål 16 på Bollnäs GK. Innehåller även en ekonomisk
Läs merVägplan Väg E4, Ullånger-Docksta Kramfors kommun, Västernorrlands län
Vägplan Väg E4, Ullånger-Docksta Kramfors kommun, Västernorrlands län Titel: Vägplan Väg E4, Ullånger-Docksta PM inventering av naturmiljöer 2014-01-22 Upprättad av: Maria G Andersson, Vectura Uppdragsansvarig:
Läs merGreppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt
Läs merFörslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil 4:5 och 2:166, Kungälvs kommun
Olof Pehrsson Ekologi-Konsult Tjuvkil 700 442 75 Lycke Tel / fax 0303-22 55 62 e-mail: p-son.tjuvkil@swipnet.se Förslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil
Läs merFörslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet bör upphävas eller ändras.
Stadsbyggnadsnämnden 2016-11-08 Stadsbyggnadsförvaltningen Planavdelning KSKF/2016:460 Johan Forsberg 016-710 20 11 1 (4) Kommunstyrelsen Förslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet
Läs merDränering och växtnäringsförluster
Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,
Läs merPedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola
Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Vattnet i skolan 2016-08-23. Lyngnerns vattenråd www.vattenorganisationer.se/lygnernsvr/ 1 (8) Genom Erikstorp rinner en lite bäck som mynnar i Nolån.
Läs merInfomöten via LRF-lokalavdelningar
www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus
Läs merFörslag till skyddsåtgärd för farligt gods, Kallebäck 2:3
ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se DATUM 15. maj 2014 SIDA 1/5 REF HIDA/KRSA PROJEKTNR A030660 Förslag till skyddsåtgärd för farligt
Läs merChecklista till fältbesöket - rådgivning 14U
Sida 1(7) Checklista till fältbesöket - rådgivning 14U Denna checklista är främst tänkt som ett stöd under själva fältbesöket. Den är tänkt att användas i bedömningen av dikets status, utseende och problematik.
Läs merAftermath vårflod, översvämning, erosion och fosforförluster. en fotoessä
Aftermath vårflod, översvämning, erosion och fosforförluster en fotoessä Faruk Djodjic, april 2013 I veckan (v. 17 2013) drabbades Uppland av kraftigt vårflod med påföljande översvämningar. Självklart
Läs merLantbruksprojekten
Lantbruksprojekten 2015-17 2015 April Uppstartsmöte med lantbrukare Kalkningsprojektet Uppstartsmöte arbetsgruppen Oxundaån. Maj Kartläggning av erosionskänsliga områden SLU. Utvalt område uppströms Fysingen.
Läs merAvvattningssystemet och klimatanpassning
Avvattningssystemet och klimatanpassning Seminarium med Svenskt Vatten 9 nov 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Framtiden i allmänhet Använd marken utifrån de förutsättningar som finns. Ta hänsyn till
Läs merPilotptojektet Greppa Fosforn
Pilotptojektet Greppa Fosforn Identifiering av riskområden och förslag till åtgärder utveckling av metod för självvärdering på gården Katarina Kyllmar, Stefan Andersson, Lovisa Stjernman Forsberg and Barbro
Läs merRekreationsområde Laddran i Marieholm
Rekreationsområde Laddran i Marieholm Bakgrund Området som detta projekt berör är det område som ligger i Marieholms sydvästra del och benämns som Åkarp 5:1. Området har en stark koppling till orten och
Läs merKvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman
UPPDRAGSNUMMER ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING ARNÖ 1:3 SÖDER FLÄTTNALEDEN BJÖRKÖ, NYKÖPING NYKÖPINGS KOMMUN NYKÖPING Handläggare: Aino Krunegård Ronie Wickman Kvalitetsgranskning: Denis van Moeffaert 1
Läs merVÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen
VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen 8.12.2011 Utmärkt Gott Acceptabelt Försfarligt Dåligt VARFÖR VÅTMARKER? Ekologisk klassificering
Läs merVattenvårdsprogram Kävlingeån. Slänter utmed Sularpsbäcken ska sås in
Vattenvårdsprogram Kävlingeån Slänter utmed Sularpsbäcken ska sås in Nya intresseanmälningar, projekt inom Etapp 2 Ågerup 2:82 m.fl. Sjöbo kommun Nr. 544, Navröd Återskapande av Våtmark för näringsreduktion,
Läs merNaturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland
Naturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland Klimatförändringarna ökar risken för översvämningar och skred samt
Läs merÄSKYA ÄLMHULT ÄSKYA 1:27 20:1. 3:1 Vy 8 1:27. Mosse ELDAREN. Mosse ELDAREN. Mosse
43 4. 43.4 43 0 0 4.8 47. 4. 8 9. 4 3 44.5 0.9 0 0364 0 49 48.4 4.9 4.7 4 9. 40.5 4 4 49.5 ÄSKYA :7 0 4 44. 4 49 0. 0 48.8 6 40.6 4 00 4 ELDAREN 65 0300 3 8 0. 49 4 6 0 44 49.4 40.6 43 49 4 8 4 47 0 03099
Läs merBerätta för lantbrukaren att deltagarna har ett gemensamt tillstånd med ett rättskraft som de är skyldiga att följa. De är dessutom enligt lag
1 Berätta för lantbrukaren att deltagarna har ett gemensamt tillstånd med ett rättskraft som de är skyldiga att följa. De är dessutom enligt lag skyldiga att ha en styrelse. Ge rådet till lantbrukaren
Läs merÅtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Läs merGRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN
GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN UNDERLAG FÖR DETALJPLAN PÅ UPPDRAG AV NÖDINGE AB VIA ALE KOMMUN 2012-05-11 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.ahlen@naturcentrum.se
Läs merÅtgärder för att hindra ytvattenerosion. - En bilddokumentation av HIR Malmöhus
Åtgärder för att hindra ytvattenerosion - En bilddokumentation av HIR Malmöhus Förord Denna skrift är en bilddokumentation över ytvattenerosion som lokalt kan ge stora problem i odlingen och även ge förluster
Läs merSäfsen 2:78, utredningar
SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat tre vattendrag. De inventerade vattendragen är Vallby å, Kollerödsbäcken samt bäcken från Iglekärr som mynnar
Läs merRESTAURERING AV VINSLÖVSSJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB
RESTAURERING AV VINSLÖVSSJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB Projektet med Vinslövssjön startade 2013 med en förstudie Algblomning, vattenkvalité, fisk, sediment, uppgrundning
Läs merGårdsspecifika åtgärdsplaner inom. Blackstaåns avrinningsområde
Gårdsspecifika åtgärdsplaner inom Blackstaåns avrinningsområde Möjlig plats för fosfordamm på Röcklinge. Författare: Sören Eriksson och Jonas Gustafsson HS Konsult AB, Jonas Andersson och Maja Granath,
Läs merÅtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag. Åtgärdsbehov (beting)
Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin
Läs merBeskrivning av uppdrag, inklusive foton
Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Den vegetation som ska avverkas/röjas består av sly, buskar och yngre träd, samt några äldre och grövre träd. Allt ska transporteras bort till angiven upplags plats
Läs merVA och dagvattenutredning
Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Miljö Området ligger vid fjorden Gullmarn som är ett Natura 2000 område, vilket innebär att det klassas som områden med särskilda skydds- och bevarandevärden
Läs merÅtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet
för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet En kunskapssammanställning Joakim Ahlgren joakim.ahlgren@slu.se Institutionen för Vatten och Miljö SLU Bakgrund 89000 mil diken i Sverige
Läs merBeskrivning biotopskyddade objekt
Stadsbyggnadskontoret Göteborgs stad, Detaljplan Halvorsäng Beskrivning biotopskyddade objekt Bilaga till dispensansökan biotopskydd Göteborg, 2010-10-05 Peter Rodhe Innehållsförteckning 1 INLEDNING...
Läs merBilaga till biotopskyddsdispens Tiarp
Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp För översiktlig orientering av läget se figur 4. Figur 5 visar ett område där det finns mycket goda möjligheter att förstärka en befintlig, isolerad lokal med större
Läs merÅtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag
Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin
Läs merBILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak
2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merPM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND
Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra
Läs merLägesrapport KVVP etapp 1
Lägesrapport KVVP etapp 1 Dammar och Våtmarker: En pågående entreprenad (Nr 750 Ry 4:1), Nr 781 Hammarlunda 7:1 upphandlas när skötsel av vindpump är klarlagd Resultat: 12 ha våtmarksyta, fiskevårdande
Läs merPROJEKT. Information till hästägare i områdena runt Berg, Lerdala och Timmersdala i Skövde kommun om näringsläckage från hästhagar
PROJEKT Information till hästägare i områdena runt Berg, Lerdala och Timmersdala i Skövde kommun om näringsläckage från hästhagar 2018-10-12 ADRESS Hertig Johans torg 2 541 83 Skövde TELEFON 0500-49 36
Läs merRiskbedömning för översvämning
Riskbedömning för översvämning Kallfors ängar och Norra Myrstugan GRAP 17127 Alexander Hansen Geosigma AB Maj 2017 Uppdragsnummer Grap nr Datum Antal sidor Antal bilagor 604502 17127 2017-05-22 Uppdragsledare
Läs merDagvattenutredning Mörby 1:62 och 1:65, Ekerö
Datum 2014-05-20 Reviderad - Dagvattenutredning Mörby 1:62 och 1:65, Ekerö Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala Region Mitt Uppdrag Beställare Mörby Järntorget Bostad AB T: +46-10-615
Läs merRapport Hörte våtmark och fiskväg
Rapport Hörte våtmark och fiskväg Skurups kommun Skivarpsåns & Dybäcksåns vattendragsförbund 2015-09-17 Innehåll BAKGRUND... 3 OMFATTNING... 3 FÖRARBETEN... 3 TILLSTÅNDSPRÖVNING... 3 ANLÄGGANDE... 3 BERÄKNADE
Läs merFigur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.
9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck
Läs merRestaurering Ramsan 2017
2017-12-28 Rapport Restaurering Ramsan 2017 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Ramsan är ett av de större biflödena till den nedre delen av Umeälven och mynnar i Harrselemagasinet (figur 1). Ån
Läs merÖversvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för
Läs merSveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med lantbrukare. Johan Malgeryd & Markus Hoffmann
Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med 3 887 lantbrukare Johan Malgeryd & Markus Hoffmann 208-04-24 Kort om enkäten Webbenkät, skickades ut till alla lantbrukare med >20 ha åker
Läs mermelica Fiskhamnsgatan 10, GÖTEBORG Tel Fax Dammar vid Anten
melica Fiskhamnsgatan 10, 414 55 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Dammar vid Anten Mindre fosfor till Anten Sedan lång tid har Anten fått mer fosfor än vad som är bra. Ett tag var
Läs merVåtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB
Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB Naturvårdsingenjörerna AB Våtmarker, från rådgivning till färdig våtmark (arbetat i Greppa
Läs merStyrelsernas förslag för vägrenovering 2015
Styrelsernas förslag för vägrenovering 2015 Styrelserna föreslår att en vägrenovering genomförs under det kommande året med följande budget: Långalma-Lösholmen Lösholmen-Tögen Ytbeläggning 206000 106000
Läs merInventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013
2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra
Läs merUnderhåll av dränering, hänsynsregler. Översyn av dränering
Underhåll av dränering, hänsynsregler Översyn av dränering Disposition i korta drag Introduktion Hur läser man täckdikningsplaner och plankartor Underhåll av dränering, Miljöbalken Typexempel på vattenproblem
Läs merUtkast. Vattenverksamhet Balingsholmsån. Teknisk beskrivning av åtgärder med syfte att förbättra vattenmiljöer och ekologisk status.
2018-06-26 Utkast Vattenverksamhet Balingsholmsån av åtgärder med syfte att förbättra vattenmiljöer och ekologisk status. 2 Beställning: Huddinge kommun Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se
Läs merDamminventering inom Avasund
2007-08-01 Rapport Damminventering inom Avasund Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Många kvarvarande flottningsdammar håller sedan flottningen upphörde på att förfalla. Efter flottningen har flottningsföreningar
Läs merÖvergripande och förberedande skötselplan för Telestadshöjden, Växjö kommun
Övergripande och förberedande skötselplan för Telestadshöjden, 1 13 2 1. Boulbana pch lekskog - Behåll löst material, så som pinnar, löv och ris, samt dungar av tät vegetation för kojbygge. Glesare vegetation
Läs mer1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.
1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt
Läs merDagvattenutredning. Pontarius AB Jönköping. Myresjöhus AB. Dagvattenutredning för Tahe 1:66, Taberg, Jönköpings kommun. Förhandskopia
Dagvattenutredning Myresjöhus AB, Taberg, Jönköpings kommun Pontarius AB Jönköping Tobias Johansson 1 Orientering På uppdrag av Myresjöhus AB har Pontarius utarbetat föreliggande dagvattenutredning avseende
Läs merMiljöåtgärder i Rabobäcken
1 (9) Miljöåtgärder i Rabobäcken Redovisning av åtgärder utförda med stöd av anslaget 1:11 ÅTGÄRDER FÖR HAVS- OCH VATTENMILJÖN. Samhällsbyggnadskontoret (SBK) Planavdelningen Kontaktperson Jonas Engberg
Läs merMörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Läs merVallkärrabäcken Norra Lunds avrinning
nutans (bergsslok) gräs med purpurbruna agnar som växer i halvskugga på bergssluttningar Vallkärrabäcken Norra Lunds avrinning Beskrivning av ett avrinningsområde med dagvatten och deponi Stefan Bydén
Läs merGreppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket
Greppa Fosforn -ett pilotprojekt Janne Linder Jordbruksverket 1 2 Så här kan det se ut i en snäll bäck i odlingslandskapet vid måttligt flöde För att plötsligt förvandlas till en dånande fors. Det här
Läs merDagvattenutredning. Pontarius AB Jönköping. Myresjöhus AB. Dagvattenutredning för Tahe 1:66, Taberg, Jönköpings kommun. Förhandskopia
Dagvattenutredning Myresjöhus AB, Taberg, Jönköpings kommun Pontarius AB Jönköping Tobias Johansson 1 Orientering På uppdrag av Myresjöhus AB har Pontarius utarbetat föreliggande dagvattenutredning avseende
Läs merInventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp
Datum 2015-08-17 PM Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp Sträckan Ammenäsvägen VästVatten AB EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress
Läs merV REPISVAARA HYDROGEOLOGISK UTREDNING
V REPISVAARA HYDROGEOLOGISK UTREDNING 2018-09-06 V REPISVAARA HYDROGEOLOGISK UTREDNING KUND Gällivare kommun KONSULT WSP Environmental Sverige Storgatan 59 901 10 Umeå Besök: Norra Skeppargatan 11 Tel:
Läs merKokbok till Översyn av dränering 14D
Sida 1(7) Kokbok till Översyn av dränering 14D KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: Vid rådgivningen ska eventuella täckdikningsplaner, plankartor och profilritningar
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar samt ny kulvert i omlöpet i Grannebyån. De vattendrag som vi arbetat
Läs merNaturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hökedalens industriområde, Koppom maskin, Eda kommun
Version 1.00 Projekt 7466 Upprättad 2018-09-28 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hökedalens industriområde, Koppom maskin, Eda kommun 1 Sammanfattning En naturvärdesinventering
Läs merSödra Infarten Detaljplan Etapp 1
Halmstads Kommun, Fastighetskontoret Södra Infarten Detaljplan Etapp 1 Malmö 2016-05-13 Datum 2016-05-13 Uppdragsnummer 61450827962-007 Utgåva/Status Mark Rodger Axel Sahlin Patrik Gliveson Uppdragsledare
Läs merBedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered.
Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered. 2010-04-14, Reviderad 2010-09-03 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Föreslagna
Läs merKemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.
Verån Verån tillhör den gren av Virån som rinner upp i sjön Solnen i Vimmerby kommun. Den inventerade delsträckan är belägen mellan Versjöns utlopp ca 6 km SO Vena samhälle och inloppet i sjön Näjern.
Läs merVist Energi- och Miljöcenter Dagvattenutredning
Vist Energi- och Miljöcenter Dagvattenutredning 2017-08-28 2017-07-14 1 Innehåll 1 Orientering... 2 2 Befintlig dagvattenhantering... 2 3 Föreslagen dagvattenhantering... 3 3.1 Gröna tak... 4 3.2 Öppna
Läs merUppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl
Detaljplaneområdet, Färingsö trä, åker och infartsparkering sett från nordväst. Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl Ekerö kommun Stockholm 2015-07-01 Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar
Läs merVad har vi gjort i Östergötlands pilotområde?
Vad har vi gjort i Östergötlands pilotområde? Pilotprojektet Greppa Fosforn SLU JTI Rådgivning & samarbeten (lantbrukare, SLU, SJV-vatten) inventering, provtagning, observation, dokumentation Barbro: Förbättrad
Läs merÅtgärder för att förhindra. ytvattenerosion
Åtgärder för att förhindra ytvattenerosion Innehåll Förord Inledning...3 Transport av fosfor och bekämpningsmedel...3 Ytavrinning...3 Åtgärder mot ytvattenerosion...4 Exempel på ytvattenerosion...5 Skyddszoner...8
Läs merDagvattenanalys detaljplan Megaliten
217-2-17 1 (5) Dagvattenanalys detaljplan Megaliten Syfte och avgränsning Structor har genomfört en översiktlig geohydroliogisk utredning PM Megaliten. Bedömning av risk för påverkan på Natura 2- området
Läs merIsättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald
Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet
Läs merRestaureringsförslag för Linneasjömaden
Restaureringsförslag för Linneasjömaden Idéskiss till restaurering med fokus på rekreationsvärden och biologiska värden 2017-02-23 Alexander Eriksson Martin Brüsin Utgångsläge Linneasjömaden Ursprungligen
Läs merSynpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan förnorra Östersjöns vattendistrikt, dr nr
REMISSYTTRANDE 2015-04-25 Till: vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan förnorra Östersjöns vattendistrikt, dr
Läs merGreppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping
Greppa Fosforn Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Pilotprojekt inom Greppa Näringen Startades 2006 Finansiering från Naturvårdsverket/HaV + miljöskattemedel Mål Projektets
Läs merVårtäff 22 april 2017
Vårtäff 22 april 2017 Vattnets betydelse i vår kommun! Vattnets betydelse i vår kommun! Vatten är livet! Att för hålla oss till Fosforbelastning 7340 kg/år 0% 12% 16% 0% 1% 6% 4% 0% FOSFOR Reningsverk
Läs merElfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015
2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare
Läs mer