Restaureringsförslag för Linneasjömaden

Transkript

1 Restaureringsförslag för Linneasjömaden Idéskiss till restaurering med fokus på rekreationsvärden och biologiska värden Alexander Eriksson Martin Brüsin

2 Utgångsläge Linneasjömaden Ursprungligen betesmark Numera igenvuxet våtmarksområde, som sällan/aldrig beträdes av allmänhet Svämmar över mot strandvägen vid högvatten Ingår i kommunal strategi för rekreation Innehåller ett sandfilter som inte längre fungerar Maden har idag liten/ingen effekt på näringsreduktion (N/P), P-värden låga Har vissa värden för biologisk mångfald ffa knutna till död ved

3 Fotopunkter a c b d e

4 a

5 b

6 c

7 d

8 e

9 Maden i dagsläget 1. Inlopp till maden, lite vatten leds in i dagsläget 2. Äldre träd av björk, pil och al. Mycket död ved. Hög täckningsgrad 3. Tät fuktig snårmiljö 4. Öppet, fuktigt område med vass/kaveldun 5. Öppet, fuktigt område med buskväxter 6. Gles björk och al snår 7. Äldre björk och al skog, Hög täckningsgrad 8. Al och pil, mycket stående vatten. Liggande och stående död ved

10 Prioriteringar vid restaurering 1. Rekreation (bl.a. badvattenkvalitet) 2. Biologisk mångfald 3. Näringsfälla

11 Målsättning Biologisk mångfald Gynnafågelfaunan ffa brynarter och hackspettar Gynna vedlevande och pollinerande insekter Fria vandringsvägar fisk Rekreation Bättre badvattenkvalité (E.coli reducering) Oas i staden med naturkänsla Mer fågelsång Området blir tillgängligt för invånarna Möjligheter till upplevelser / naturpedagogik Näringsreduktion Förbättra vattenkvalitet (minska N/P)

12 Restaureringsmål Bidrag till förbättring av badvattenkvalitén (E.coli reducering) Skapa ett levande naturområde som är tillgängligt för invånarna Möjlighet till promenadstigar/utsikt Gynna fågelfaunan Skapa mosaik av våtmark / brynmiljöer / skog och zonering Variation av täta och öppna solbelysta områden Kontinuerlig förekomst av död ved Reducera nitrat genom denitrifikation i maden

13 Ekologisk strategi Gräv ur delar av maden för att öka vattenbuffrande kapacitet och minska översvämningsrisk Led in mer vatten i maden, använd naturligt varierande vattenstånd för att skapa vegetationszonering Bevara gammal å-fåra, men med minskat flöde Naturvårdsanpassad röjning av dagens busk- och skogsområden Spara äldre träd och död ved

14 Linneasjömaden i vattensystemet Ligger i vattenförekomstområde (486) HARO: Ljungbyån (77000) ACCID: SE Belastning Netto, PLC6 Belastning Kväve: kg/år Belastning Fosfor: 527 kg/år Beting, reduktionsbehov för god status i kust och inlandsvatten Beting Kväve: kg/år Beting Fosfor: 233 kg/år

15 Möjligheter näringsreduktion Ligger långt ner i vattenförekomstområdet (VFO 486) Åtgärdsbehov finns för både kväve och fosfor för att nå god status i kust och inlandsvatten Schablonberäkning våtmark N/P (VISS) 675 kg N/ha/år x 2,5 ha = ca 1700 kg N/år 68 kg P/ha/år x 2,5 ha = 170 kg P/år Klara hela N-betinget, samt 75% av P- betinget för VFO Lämplig plats för åtgärd

16 Vegetationstyper efter restaurering 1. Å-fåra/damm med öppet vatten året om 2. Översvämningszon med spridda djuphålor och varierande vattenstånd 3. Gräs/buskmark ev. med enstaka träd 4. Gles skogsmark med äldre träd och döda träd, ev. vissa tätare partier

17 Effekter på vattenkvalitén efter restaurering (P) Sedimentationsfällan låter vattnet stanna upp och låta partiklar sjunka till botten. Här kommer fosfor som är bundet till partiklar lagras

18 Effekter på vattenkvalitén efter restaurering (N/P) I översvämningszonen kommer den största näringsreduktionen ske via två system Vegetationen tar upp näringsämnen Flera mikrohabitat bildas med syrefria förhållanden vilket gynnar denitrifikationbakterier vilka som omvandlar Nitrat till kvävgas.

19 Effekter på vattenkvalitén efter restaurering (E.coli) Viss rening av kolibakterie (E.coli) kommer att ske naturligt med denna utformig, tack vara vegetationen i vattenzonen. (Vymazal 2005) Jan Vymazal (2005). Removal of Enteric Bacteria in Constructed Treatment Wetlands with Emergent Macrophytes: A Review. Journal of Environmental Science and Health, 40: , 2005

20 Utformning av in & utflöden A B A: dämme med överfall till gammal å-åra C B: Inlopp till Linnéasjömaden C: Utlopp från Linnéasjömaden

21 A Dämme med överfall till gammal å-åra Nivå cm B Inlopp till Linnéasjömaden C Utlopp från Linnéasjömaden Nivå 0 Ev. dämning vid madens utlopp för att höja nivån

22 Dämning och vattenflöden Bevara nuvarande dämning / vattennivå i befintlig å-fåra för att leda in huvuddelen av vattnet i maden Ett mindre vattenflöde bör bevaras i ursprunglig bäckfåra Ev. kan dämning ske vid madens utlopp för att höja nivån Om dämning sker vid madens utlopp bör fri vandringsväg för fisk skapas i ursprunglig å-fåra (vid befintlig dämning)

23 Skötsel Högre vattenstånd minskar skötselbehov då vedartade växter ej klarar längre dränkning Viss skötsel t ex röjning i busk- och trädmarker kommer att behöva ske ca var 5 år, röjsåg/motorsåg Rensning av sedimentfälla vid igenslamning Skötselinsatser av maden t ex klippning av vass beror på vattennivåer

24 Tvärsnitt av maden Översvämningszon Inlopp - sedminentationsfälla

25 Biologisk mångfald Större variation i miljöer gynnar många artgrupper Gläntor/buskmarker/högörtsäng gynnar många fågelarter Bevarande av äldre och döda träd gynnar vedinsekter och hackspettar samt hålhäckande fågel Förbättrade förutsättningar för grodoch kräldjur Förbättrade förutsättningar för vattenlevande organismer

26 Pedagogik & upplevelse Området levandegörs genom att det blir tillgängligt för både människor och djur Naturstig med information (ev. via mobilapp) Plats för skolexkursioner Fågeltorn / fladdermushus Information om våtmarkers ekologiska funktion levandegöra vattnet Delar av stigen med tillgänglighetsanpassning

27

28

29 Vidare arbete Detaljprojektering inkl avvägning av höjdnivåer Nivåbestämning för utlopp/inlopp/överfall baserat på avvägning Provtagning sediment/mark Schaktning av massor/urgrävning, ev användande av massor för att höja marknivån i låglänta områden Röjning av träd/buskage i fastmarksdelar Strategi för återetablering av växtsamhälle (ev. insådd) Skötselplan