Kurslitteratur NSN210, Svenska II inom ämneslärarprogrammet, årskurs 7 9 och gymnasieskolan, 30 hp Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2015-06-03. Gäller fr.o.m. ht 15. Med reservation för ev. ändringar p.g.a. utgången litteratur e.d. Delkurs 1: Litterär textanalys, 7,5 hp Facklitteratur: Achebe, Chinua. 1975. An Image of Africa. Racism in Conrad s Heart of Darkness * Bergman, Sven Arne. 1997. Getabock och gravlilja. Selma Lagerlöfs En herrgårdssägen som konstnärlig text, diss. Göteborg: Litteraturvetenskapliga inst., Göteborgs universitet. (enl. lärarens anvisning)* Bergsten, Staffan (red.). 2002. Litteraturvetenskap en inledning. Lund: Studentlitteratur. S. 51 98, 115 128, 173 188, 205 214. (88 s.) Bettelheim, Bruno. 1979. Gåsflickan. Att bli självständig, i Sagans förtrollade värld. Folksagornas innebörd och betydelse, övers. D. Törngren. Stockholm: Norstedts. (s. 164 172)* Edström, Vivi. 2002. Selma Lagerlöf. Livets vågspel. Stockholm: Natur och kultur. (enl. lärarens anvisning)* Hansson, Gunnar. 1997. Läsarnas litteraturhistoria när, hur och varför?, i Litteratursociologi. Texter om litteratur och samhälle, red. L. Furuland & J. Svedjedal. Lund: Studentlitteratur. (376 387)* Holm, Birgitta. 1989. Hjärta av mörker. Om Orfeus, Eurydike och Joseph Conrads roman, i Bonniers Litterära Magasin nr 5. (s. 281 292)* Jonsson, Bibi & Sjöberg, Birthe (red.). 2007. Att granska och diskutera. Lyrikanalyser. Lund: Studentlitteratur. (c:a 150 s enl. lärarens anvisning) Londen, Anne-Marie. 2010. Vem berättar, vem ser? Berättarroll och framställningsformer i novellen Även dina kameler, i Jo. Nej. Metodologiska läsningar av Solveig von Schoultz novell Även dina kameler, red. K. Malmio. Helsingfors: Avd. för nordisk litteratur, Nordica, Helsingfors universitet. (s. 33 49)* Lorentzen, Jørgen. 2006. Ibsen and Fatherhood, i New Literary History nr 4. (s. 817 836)** Lundin, Immi. 2006. Per Lysanders och Suzanne Ostens Medeas barn, i Att granska och diskutera. Dramatikanalyser, red. B. Jonsson & B. Sjöberg. Lund: Studentlitteratur. (s. 111 124)* Lönngren, Ann-Sofie. 2008. Förvandlingar. Politiska implikationer av litterära transformationer människa-djur, i Tidskrift för litteraturvetenskap nr 3-4. (s. 88 96)** 1
Nilsson, Helena. 2005. H. C. Andersens Skuggan, i Att granska och diskutera. Epikanalyser, red. B. Jonsson & B. Sjöberg. Lund: Studentlitteratur. (s. 51 65)* Nordenstam, Anna. 2005/2010. Tar på mej kavajen. Om genus och sexualitet i Ninni Holmqvists novell Kostym, i Genusvetenskapliga litteraturanalyser, red. Å. Arping & A. Nordenstam. Lund: Studentlitteratur. (s. 125 140)* Persson, Magnus. 2010. Att läsa Lolita i lärarutbildningen, i Tidskrift för litteraturvetenskap nr 3 4. (s. 5 15) Eller i Persson, Magnusson. 2012. Den goda boken. Samtida föreställningar om litteratur och läsning. Lund: Studentlitteratur. (s. 69 85)** Said, Edward. 1993. Two Visions in Heart of Darkness, i Culture and Imperialism. London: Chatto & Windus. (s. 19 30)* Sandgren, Håkan. 2002. Lyssna till jordens sång. Ekokritiska och ekofeministiska ståndpunkter i den litteraturteoretiska diskussionen, i Tidskrift för litteraturvetenskap nr 2. (s. 3 17)** Tenngart, Paul. 2011. Litteraturteori. Malmö: Gleerups. (s. 113 168) Skönlitteratur: Andersen, H. C. 1847. Skyggen / Skuggan Conrad, Joseph. 1899. Heart of Darkness / Mörkrets hjärta Euripides, Medea Grimm, Jakob & Grimm, Wilhelm. Gåspigan Holmqvist, Ninni. 1995. Kostym, i Kostym Høeg, Peter. 1990. Rejse ind i et mørkt hjerte, i Fortællinger om natten / Berättelser om natten Ibsen, Henrik. 1884. Vildanden Lagerlöf, Selma. 1899. En herrgårdssägen Lysander, Per & Osten, Suzanne. 1994. Medeas barn, i Världsdramatik 4. På väg mot sekelslutet, red. B. Lewan & B. Sjöberg. Lund: Studentlitteratur. von Schoultz, Solveig. 1965. Även dina kameler, i Även dina kameler Lyrik läses i anslutning till de exempel som ingår i Att granska och diskutera. Lyrikanalyser. Ytterligare några dikter och noveller tillkommer enligt lärarens anvisning. * = kompendium ** = finns tillgängligt via internet Delkurs 2: Svenska språkets struktur, 7,5 hp (Provkod: STRU, Svenska språkets struktur, 7 hp) Dahl, Östen. 2007. Språkets enhet och mångfald. Studentlitteratur. (Inledning, del av kap. 2, kap. 4, kap. 10 12, kap. 14 15) (ca 130 s.) Josefsson, Gunlög. 2009. Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. (252 s.) (OBS! Inte övningsboken med samma namn.) 2
Lyngfelt, Benjamin. 2013. Grammatik+. Frasstruktur, argumentstruktur och informationsstruktur. Manuskript. Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Kap. 0, 1 och 5. (25 s.) http://www.svenska.gu.se/om-oss/personal/benjamin-lyngfelt/ (17 november 2015) Teleman, Ulf (red.). 1992. Grammatik på villovägar. Stockholm: Svenska språknämnden. (37 s.) (Finns i kursplattformen.) Följande artiklar: Bolander, Maria. 1992. Vara, bliva, heta, kallas om predikativ och närstående kategorier samt ordföljd och informationsstruktur. S. 21 32; Hellberg, Staffan. 1992. Bestämd form. Du vet vilken jag menar. S. 33 38; Platzack, Christer. 1992. Bisatser, huvudsatser och andra satser. S. 79 86; Platzack, Christer. 1992. Huvudsatsordföljd och bisatsordföljd. S. 87 96. Riad, Tomas. 2014. Artikulatorisk fonetik och fonologi. Stockholm: Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. (35 s.) (Finns i kursplattformen.) Språkvård 2006:2. S. 17 32. (16 s.) http://www.sprakochfolkminnen.se/omoss/publikationer/publikationer-som-pdf/tidskriften-sprakvard/sprakvard-2000-talet.html (17 november 2015) Följande artiklar: Gellerstam, Martin. Tajmad stavning i SAOL. S. 26 27; Hellberg, Staffan. Blev det lättare att stava efter 1906? S. 17 23; (Enkät) Inte alltid lätt, men bra ändå. S. 24 25; Lindgren, Birgitta. Tillåt tilllåt! S. 28 32. Totalt ca 485 sidor. (Provkod: GRIS, Grammatik i skolan, 0,5 hp) Lundin, Katarina, 2009. Tala om språk. Grammatik för lärarstuderande. Lund. Studentlitteratur. (198 s.) Delkurs 3: Textanalys och multimodalitet, 7,5 hp (Provkod: TEMU, Textanalys och multimodalitet, 7 hp) Björkvall, Anders. 2009. Den visuella texten: Multimodal analys i praktiken. Ord och stil. Nr 40. Stockholm: Hallgren och Fallgren. (176 s.) Coffin, Caroline. 2006. Historical Discourse: The Language of Time, Cause and Evaluation. London: Continuum. (ca 15 s.) (Finns i kursplattformen.) Holmberg, Per. 2010. Genrepedagogik i teori och praktik. Nyretorik och Sydneyskolan i två gymnasielärares klassrum. I: C. Falk, A. Nord & R. Palm (red.), Svenskans beskrivning 30. Förhandlingar vid Trettionde sammankomsten för svenskans beskrivning. Stockholm: Institutionen för nordiska språk. S. 123 132. (9 s.) http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-39366 (17 november 2015) Hellspong, Lennart & Ledin, Per. 1997. Vägar genom texten. Handbok i brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur. S. 81 96. (15 s.) (Finns i kursplattformen.) 3
Josephson, Olle. (red.). 2005 el. senare. Textvård. Lund: Studentlitteratur. (138 s.) Alla artiklar utom Josephsons kan även sökas och läsas på http://www.språkochfolkminnen.se/omoss/publikationer/publikationer-som-pdf/tidskriften-sprakvard.html (17 november 2015) Karlsson, Anna-Malin. 2010. I textanalysens utmarker? Om att intressera sig för vad texter gör och för hur de gör det. I: G. Byrman m.fl. (red.), Svensson och svenskan. Med sinnen känsliga för språk. Festskrift till Jan Svensson den 24 januari 2010. Lund: Lunds universitet. S. 162 174. (13 s.) http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-6892 (17 november 2015) Ledin, Per. 1997. Intertextualitet, smärta och ett mångstämmigt Apotek. I: R. Andersson & P. Åström (utg.), Till Barbro. Texter och tolkningar tillägnade Barbro Söderberg den 23 september 1997. MINS 45. Stockholm: Institutionen för nordiska språk. Stockholms universitet. S. 63 86. (24 s.) (Finns i kursplattformen.) Nord, Andreas. 2007. Hypertext i trädgården. Skrift, bild och textstruktur i trädgårdshandböcker 1690 2005. I: L. Wollin m.fl. (utg.), Studier i svensk språkhistoria 9. (Skrifter från svenska institutionen vid Åbo Akademi. 5/2007.) Åbo: Åbo akademi. S. 189 196. (8 s.) (Finns i kursplattformen.) Nord Andreas. 2012. Varför textanalys? Den språkvetenskapliga textanalysen i högre utbildning ur ett textforskningsperspektiv. Språk och stil 22:1. Uppsala. S. 187 212. (25 s.) http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-175655 (17 november 2015) Olofsson, Mikael, Rosander, Carin & Sellgren, Mariana. 2006. Funktionell grammatik en introduktion samt analys av en lärobokstext i samhällskunskap. I: M. Axelsson m.fl. (red.), Ämne och språk. språkliga dimensioner i ämnesundervisningen. Stockholm. S. 126 149. (23 s.) http://www.andrasprak.su.se/publikationer/nationellt-centrums-%c3%b6vriga- publikationer/%c3%a4mne-och-spr%c3%a5k-spr%c3%a5kliga-dimensioner-i- %C3%A4mnesundervisningen-1.84031 (17 november 2015) Språk och stil NF. Tidskrift för svensk språkforskning. 1996:6. (Finns i kursplattformen.) Följande artiklar: Gunnarsson, Britt-Louise. Populärvetenskapens register om texten, syftet och läsaren. S. 79 92. (14 s.); Melander, Björn. 1996. Genreretorik: Om tolkningar av interkulturella textmönsterskillnader. S. 127 140. (14 s.) Westberg, Gustav. 2013. Gudomlighet, patriotism och koloniala kunskapstraditioner. Legitimerat föräldraskap i Svenska Familj-Journalen 1870 1875. I: B. Bihl, P. Andersson & L. Lötmarker (red.), Svenskans beskrivning 32. Förhandlingar vid trettioandra sammankomsten för svenskan beskrivning. Karlstad: Institutionen för språk, litteratur och interkultur, Karlstad universitet. S. 346 355. (10 s.) (Finns i kursplattformen.) Ytterligare ca 50 s. tillkommer enligt lärarens anvisningar. (På kursplattformen eller som stencil.) Totalt ca 540 sidor. 4
(Provkod: TEIS, Textanalys i skolan, 0,5 hp) Kurslitteraturen för Textanalys och multimodalitet aktualiseras. Delkurs 4: Svenskämnets didaktik, 7,5 hp Berge, Anna & Blomqvist, Per. 2012. Skrivundervisning i samspel med litterära texter. Stockholm: Liber. Del I och III (100 s.) Bommarco, Birgitta. 2006. Texter i dialog. En studie i gymnasieelevers litteraturläsning. Malmö University. (valda delar 100 s.) Gibbons, Pauline. 2010. Lyft språket, lyft tänkandet: Språk och lärande. 1. uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Kap. 1, 3 och 6. (85 s.) Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. 2011. Forskning för skolan. Skolverket. (147 s.) Hoel, Torlaug Løkensgard. 2001. Skriva och samtala: Lärande genom responsgrupper. Lund: Studentlitteratur. (valda delar, 70 s.) Hultin, Eva. 2009. Det ovanliga i vanliga klassrumssamtal. I: L. Bergman, E. Hultin, S. Lundström & G. Molloy (red.), Makt, mening, motstånd. Stockholm: Liber. Kap. 4. (34 s.) Lorentzen, Rutt Trøite & Smidt, Jon (red.). 2009. Det nödvändiga skrivandet: Om att skriva i förskolan och skolans alla ämnen. Stockholm: Liber. Del II III. (50 s.) Molloy, Gunilla. 2003. Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Kap. 2 och 3. Lund: Studentlitteratur. (104 s.) Molloy, Gunilla. 2011. Selma Lagerlöf i mångfaldens klassrum. Lund: Studentlitteratur. Kap. 1 och 4 7. (120 s). Parmenius Swärd, Suzanne. 2008. Skrivande som handling och möte: gymnasieelever om skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet. Diss. Lund: Lunds universitet, 2008. (valda delar, 100 s.) http://lup.lub.lu.se/record/1219015 (17 november 2015) Skolverket: Kurs- och ämnesplaner i svenska för grund- och gymnasieskolan. www.skolverket.se (17 november 2015) samt Berge, Anna & Blomqvist, Per. 2012. Skrivundervisning i samspel med litterära texter. Stockholm: Liber. Del II (60 s.) eller Molloy, Gunilla. 2008. Reflekterande läsning och skrivning. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. Kap 2, 8, 14 och 17. (60 s.) Ytterligare 50 sidor enligt lärares anvisning tillkommer (Finns i kursplattformen). Totalt ca 900 sidor. 5