Kallelse/Underrättelse till Sammanträde

Antal: 20 Utsändningsdag: Tisdagen den 29 oktober 2013 V 45 Kallelse/Underrättelse till Sammanträde Kommunstyrelsens arbetsutskott Tisdag 5 November Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde onsdagen den 5 november 2013, klockan 8.30, i sammanträdesrum Almen, kommunkontoret i Strömsund, för behandling av ärenden enligt föredragningslista. Kl. 8.30 Sammanträdet börjar Kl. 9.00 Information Jörgen Pettersson Kl. 9.30 Fika Kl. 10.00 Mia Krylén, Länsstyrelsen Jämtlands län Kl. 12.00 Lunch Kl. 13.00 Anna Gillgren, Turismstrategi Gudrun Hansson Ordförande Inez Wiberg Sekreterare Vid förhinder ring 0670-161 10 eller 161 06 i så god tid som möjligt!

FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-11-05 2 1 Dnr 2013.357 266 Förvaltning av kommunens skogsmark Under 2012 tog kommunen fram en skogsbruksplan för sin skogsmark. Planen, som gäller för åren 2013-2022, redovisades för kommunstyrelsens arbetsutskott i december 2012. Idag budgeteras och redovisas kostnader och intäkter för kommunens skogar både inom kommunstyrelsens förvaltning och av teknik- och serviceförvaltningen. En bättre överblick och förmodligen också en bättre ekonomisk hushållning skulle uppstå om skogsfrågorna hanterades samlat av en förvaltning. Inköp av skogstjänster och försäljning av virkesposter ryms inom befintlig delegationsordning från kommunstyrelsen till chefen för teknik- och serviceförvaltningen. Kommunledningsförvaltningen/ekonomi förslag till beslut i kommunstyrelsen: 1. Kommunstyrelsen överför all sin förvaltning av skog till teknik- och serviceförvaltningen från och med år 2015. 2. Teknik- och serviceförvaltningen ska för varje kalenderår upprätta ett förslag till verksamhetsplan för skogsbruket. Förslaget ska överlämnas till kommunstyrelsen för godkännande under första kvartalet året före verksamhetsåret. 3. Ett genomsnittligt årligt skogsnetto om en miljon kronor under åren 2013-2022 ska eftersträvas. 4. Förvaltningen ska ske enligt av kommunfullmäktige fastställd policy för kommunens skogsbruk, enligt gällande skogsbruksplan och den årliga verksamhetsplanen. Förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige föreslås fastställa bifogad policy för kommunens skogsbruk. Bilaga sid 1-4

FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-11-05 3 2 Dnr 2013.294 841 Turismstrategi Kommunstyrelsen beslutade den 22 juni 2010 att ge kommunchefen i uppdrag att lämna förslag till hur ett turistpolitiskt program gällande kommunens arbete med turism ska utarbetas. Olika varianter och modeller samt andra liknande styrdokument har studerats såsom regionens strategi för länets turismutveckling. Vidare har arbetet med Destination South Lapland utvecklats, därutöver har arbetet inom Mittskandinaviska regionprojektet gått in i en ny fas och destination Vaajma är bildat. Med alla dessa nytillkomna pusselbitar är det således aktuellt att genomföra det uppdrag som redan givits av kommunstyrelsen. Programmet ska vara ett strategiskt, levande dokument som fungerar som ett arbetsverktyg och bör ligga över en mandatperiod, ca fem år med en vision på 2020. Strategin som formuleras ska ha relevans och vara anpassad till den nationella strategin för besöksnäringen samt de strategier, visioner och mål som är framtagna av Jämtland Härjedalen Turism. Den nationella strategin säger att Sverige ska dubblera omsättningen. Detta behöver inte innebära att vi ska dubblera antalet besökare. Synpunkter har kommit från olika politiska föreningar. Kommunchefen har arbetat in de olika synpunkterna i förslaget. Kommunstyrelsen beslutade den 24 september 2013 att återremittera ärendet till arbetsutskottet för komplettering och översyn av målformuleringar.

FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-11-05 4 3 Dnr 2013.339 805 Beslut om bidrag 2013 från intresseföreningen Flåsjöbygdens Vindkraftsfond Styrelsen för Flåsjöbygdens Vindkraftsfond har under två möten våren 2013, 21 februari och 13 mars, behandlat de bidragsansökningar som inkommit till kommunen per den 2012-12-31. Beslut om ansökningar och beviljade bidrag redovisas i bilaga, protokoll 2012-03-13. Efter inbetalning för år 2012 från Nordisk Vindkraft AB, hade fonden en behållning om 410 336 kronor. Summa utdelade bidrag enligt styrelsens beslut uppgick till 371 314 kronor. Kommunen ges nu tillfälle att uttala sig om beslut om bidrag följer överenskommelsen från år 2008 och intresseföreningens stadgar. Bilaga sid 5-7

FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-11-05 5 4 Dnr 2013.355 133 Överenskommelse som flyktingmottagning Länsstyrelsen har en löpande överenskommelse med Strömsund kommun om mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande som fått uppehållstillstånd i Sverige. Grundöverenskommelsen omfattar ett mottagande av 30-50 personer var av ca 20-40 beräknas bli anvisade till en kommunplats via arbetsförmedlingen eller Migrationsverket och ca 10 personer beräknas bosätta sig på egen hand i kommunen. Med anledning av det utökade behovet av platser inför 2013 tecknade Strömsunds kommun och länsstyrelsen en tillfällig tilläggsöverenskommelse om ett utökat mottagande under 2013 omfattande 100 platser. Under 2014 finns ett fortsatt stort behov av kommunplatser därför vill länsstyrelsen utöka antalet platser under 2014. Bilaga sid 8-10

FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-11-05 6 5 Dnr 2013.356 140 Innovativa Jämtland/Härjedalen Regionförbundet Jämtlands län erbjuder möjlighet att lämna synpunkter på förslag till Innovativa Jämtland/Härjedalen 2025 Regionstyrelsen för Regionförbundet i Jämtlands län har beslutat att ta fram en ny regional innovationsstrategi för Jämtlands län. Anledningarna till detta är två dels behöver Jämtlands län bli bättre på att ta till vara de möjligheter till samhälls- och näringslivsutveckling som en stark föränderlig värld medför och den andra anledningen är att regional innovationsstrategier är en central del i EU-kommissionens tillväxtskapande dokument EU 2020 som tar sin kraft i att unionen fram till 2020 ska bli världens mest konkurrenskraftiga ekonomi baserad på smart, hållbar och inkluderande tillväxt för alla. Bilaga sid 11-22

FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-11-05 7 6 Dnr 2013.330 814 Remiss Översyn av riksintresse för friluftsliv, Jämtlands län Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att göra en översyn av vilka områden som bedöms vara av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap. 6 miljöbalken, särskilt med beaktande av de långsiktiga behoven att tätortsnära natur. Bilaga sid 23-67

FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-11-05 8 7 Dnr 2013. Yttrande över länsstyrelsens förslag till vattenförsörjningsplan för Jämtlands län Länsstyrelsen har begärt kommunens yttrande över ett förslag till regional vattenförsörjningsplan för Jämtlands län. Miljö- och byggavdelningen har lämnat förslag till yttrande. Bilaga sid 68-71

FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-11-05 9 8 Dnr Detaljplan för Vesslan 2 och Vesslan 14 På fastigheten Vesslan 2 bedrivs idag restaurang- samt glasmästeriverksamhet. Glasmästeriverksamheten planeras att utökas med en industrilokal på fastigheten och in på grannfastigheten Vesslan 14. Verksamheterna överensstämmer inte med gällande detaljplan, (stadsplan för Strömsunds municipalsamhälle upprättad 1910), som medger allmänt ändamål (A). Sökanden begär att få ersätta del av befintlig detaljplan till att tillåta handel och industriverksamhet (småindustri) på fastigheterna. Fastigheterna är belägna i centrala Strömsund utmed Strömsvägen, mellan Länsmansgatan i norr samt Amaliagatan i söder. Fastigheten Vesslan 14 har tidigare varit bebyggd med ett flerbostadshus i tre plan. Miljö- och byggnämnden beslutade den 21 mars 2013 att påbörja planarbetet. Detaljplanen hanteras enligt plan- och bygglagens bestämmelser för normalt planförfarande (SFS 2010:900), det vill säga planförslaget kommer efter samrådet att skickas ut för granskning innan den antas av kommunfullmäktige. Miljö- och byggnämnden beslutade den 19 juni 2013 att godkänna planförslaget och att skicka ut det på samråd. Samråd har hållits mellan den 27 juni och den 9 augusti 2013. 7 yttranden inkom varav 3 lämnade någon form av synpunkt. En samrådsredogörelse har upprättats i vilken de inkomna synpunkterna behandlats och på grund av dessa synpunkter på planförslaget har planbeskrivningen samt plankartan ändrats. Nämnden har nu att ta ställning till om samrådsredogörelsen kan godkännas samt om förslaget till detaljplan kan sändas ut för granskning.

FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-11-05 10 9 Dnr 2013.348 042 Delårsrapport per augusti för Regionförbundet Jämtlands län 2013 Delårsrapport per augusti 2013 har upprättats för Regionförbundet Jämtlands län. Bilaga sid 72-122

FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-11-05 11 10 Dnr 2013.349 206 Ändring av miljö och byggnämndens taxa gällande tillsynsavgifter för vindkraft och fiskodlingar Miljö- och byggavdelningen har upprättat ett förslag till ändring av miljötillsynsavgifter för vindkraft och fiskeodlingar. Avgifterna ingår i miljö och byggnämndens taxa, kapitel 6 med tillhörande bilagor. Förslag till beslut: 1. Taxan för avgifter för miljötillsyn under rubrikerna Vindkraft och Fiskeodlingar m.m. ändras. Bilaga 2. Taxeändringarna ska gälla fr.o.m. den 1 januari 2014. Bilaga sid 123-125

FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-11-05 12 11 Dnr 2013.332 805 Ansökan om driftsbidrag till skoterleder Skrivelse har inkommit från skoteralliansen i Strömsunds kommun. Alliansens medlemmar består av samtliga 17 skoterklubbar som finns i kommunen. Alliansens syfte och ändamål är att för medlemsklubbarnas räkning arbeta med finansieringsfrågor, ledkartor, utveckling av skoterlederna, säkerhets- och utbildningsfrågor. Samverkan med angränsande skoterorganisationer och kommuner sker fortlöpande. Alla klubbar har stora investeringsbehov för att klara att sköta och förbättra lederna, vindskydd och andra anläggningar. Kostnader för bränsle och oljor ökar från år till år. Klubbarna får inga andra drifts- eller aktivitetsbidrag från något håll. Det är av största vikt att klubbarna får detta bidrag för att lyckas med strävan att hålla en hög kvalitet på lederna. Skoteralliansen ansöker därför om ett bidrag på 200 000 kronor. Bilaga sid 126

FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-11-05 13 12 Dnr 2013.342 849 Ansökan om marknadsföringsbidrag för Amundsen the Mid Scandinavian Sleddog Race Ansökan om marknadsföringsbidrag har inkommit från Gunilla Jonsson, ordförande i Jämtlandsfjällens Slädhund klubb (JFSK). Föreningen ansöker om ekonomiskt stöd på 10 000 kronor till marknadsföring av slädhundtävlingen Amundsen the Mid Scandinavian Sleddog Race. Tävlingen är från och med 2013 flyttad till Strömsund med planerad start och mål i centrala Strömsund. Starten går lördagen den 21 februari 2014. Efter en lyckad premiär vill klubben fortsätta att utveckla tävlingen till ett arrangemang som ska sätta Strömsund på kartan, både lokalt och internationellt samt även ge Strömsunds invånare något att se fram emot i vintermörkret. De ansöker även om hjälp i form av arbetskraft och maskiner i samband med snöskottning och snöpreparering av start- och målområde liknande förra året. Detta känns viktigt för att göra tävlingen så publikvänlig som möjligt. Bilaga sid 127

FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-11-05 14 13 Dnr 2013.351 342 Ansökan om medel för vatten och avlopp under perioden 2004-2013 Bodums Bygdegårdsförening Skrivelse har inkommit från Bodums Bygdegårdsförening. På årsmötet togs beslut om att skicka faktura till Strömsunds kommun för markhyra av pumphus, placerad på fastigheten Orrnäs 3:64 vilken blev avstyckad 1950. Beslutet togs eftersom föreningen befinner sig i ett ekonomiskt kritiskt läge och står inför beslutet att stänga abonnemanget av vatten och avlopp. Fakturan uppgår till 17 502 kronor för 10 år. Bilaga sid 128-133

FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-11-05 15 14 Dnr 2013.268 317 Vägbelysning Ringvattnet Två skrivelser har inkommit från Jan Bjurström och Per Hugo Hugosson. Bilaga sid 134-137

FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-11-05 16 15 Dnr 2012.332 192 Ansökan om stipendium Ansökan om stipendium har inkommit från Moa Olsson, Gäddede. Bilaga sid 138

FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-11-05 17 16 Dnr 2013.358 192 Ansökan om stipendium Ansökan om stipendium har inkommit från Elin Högberg, Norråker. Bilaga sid 139

FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-11-05 18 17 Dnr 2013.346 860 Ansökan om medel till konstgödningsprojektet Skrivelse har inkommit från kulturföreningen KajRolkulTur. De ansöker om ekonomiska medel för att genomföra projektet Konstgödning Energi under 2014. Projektet vill engagera hela länet och planerar minst ett evenemang i varje kommun. Konstgödning är ett konstprojekt men också ett aktivt inlägg i glesbygdspolitiken och ett sätt för hela länet att diskutera framtidens energi. Konstgödning består av tre delar Tystnad, Energi, Avtryck Framtid. Den första delen Tystnad, genomfördes 2010. Den nu aktuella del två, Energi, planeras inför år 2014. Bilaga sid 140-145

FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-11-05 19 18 Dnr 2013. Ansökan om tilläggsanslag för övergång till Microsoft Office på Hjalmar Strömerskolans elevdatorer I samband med inköpet av de första bärbara elevdatorerna på Hjalmar Strömerskolan hösten 2010 installerades Open Office på datorerna. Det är ett gratisprogram med programvaruprodukter som i viss mån motsvarar de som finns i Microsoft Office. Open Office har av kostnadsskäl använts på elevdatorerna sedan 2010 men programvarupaketet har inte motsvarat förväntningarna. Det är okänt hos arbetsgivarna vilket är en nackdel för eleverna i samband med inträdet på arbetsmarknaden. Det har uppstått hanteringsproblem då elevarbeten gjorda i Open Office inte kunnat visas på avsett sätt och det har också skapat andra praktiska olägenheter då personaldatorerna är försedda med Microsoft Office och elevdatorerna med Open Office. Barn- och utbildningsförvaltningen har valt Microsoft Office till datorerna i grundskolan vilket också är ett viktigt skäl för att övergå till samma programvara inom gymnasieskolan. Kostnaden för inköp av Microsoft Office till Hjalmar Strömerskolans elevdatorer är enligt offert 83 000 kronor. Kommunstyrelsen föreslås besluta att framtids- och utvecklingsförvaltningen erhåller tilläggsanslag med 83 000 kronor för inköp av Microsoft Office till elevdatorerna på Hjalmar Strömerskolan.

FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-11-05 20 19 Läsårstider 2014 2015, för gymnasieskolan och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan, Strömsund Enligt gymnasieförordningen 3 kap 1-2 skall huvudmannen för utbildningen fastställa höst- och vårterminens början och slut. Läsåret ska börja i augusti och sluta senast i juni. Förslaget nedan inrymmer de 178 skoldagar och minst 12 lovdagar som föreskrivs. Utläggning och samverkan kring kompetensutvecklingsdagarna för lärare genomförs av rektor. De föreslagna läsårstiderna överensstämmer med det förslag som utarbetats i BUZ och det beslut som barn-, kultur- och utbildningsnämnden fattat. Förslag till läsårstider för 2014/2015 Hela läsåret 2014-08-21 2015-06-12 Hösttermin 2014-08-21 2014-12-19 Vårtermin 2015-01-08 2015-06-12 Lediga dagar för eleverna (studiedagar och lovdagar) Vecka 44, 27/10 31/10 5 dagar Vecka 10, 2/3 6/3 5 dagar 2015-03-23 1 dag Vecka 15, 7/4 10/4 4 dagar 2015-04-30 1 dag 2015-05-15 1 dag

FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-11-05 21 20 Ansökan om tilläggsanslag för förstelärartjänst under 2013 inom framtids och utvecklingsförvaltningen I enlighet med kommunstyrelsens beslut den 29 april, 114, ansökte Strömsunds kommun om 5 förstelärartjänster. Tjänsterna beviljades och fördelades på två tjänster inom framtids- och utvecklingsförvaltningen och tre tjänster inom barn- och utbildningsförvaltningen. Av de två tjänsterna inom FUF har den ena tillsatts under hötterminen och den andra kommer att tillsättas den 1 januari 2014. Försteläraren ska ägna 25 % av sin arbetstid till annat än vad läraren tidigare gjorde. Det innebär en total kostnadsökning för Strömsunds kommun på 5*25 % = 125 % tjänst motsvarande 650 000 kronor för ett helår. För 2013 är merkostnaden för framtids- och utvecklingsförvaltningen 65 000 kronor för den tillsatta tjänsten. Kommunstyrelsen föreslås besluta att framtids- och utvecklingsförvaltningen erhåller tilläggsanslag för 2013 med 65 000 kronor för den inrättade förstelärartjänsten.

FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-11-05 22 21 Dnr 2013.274 373 Vindkraftscentrum.se

FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-11-05 23 22 Remiss riksintresse vindkraft Skrivelse har inkommit från energimyndigheten om remiss gällande förslag till uppdatering av rikintresse vindbruk 2013. Förslag till yttrande har inkommit från miljö- och byggavdelningen. Bilaga 146-177

FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-11-05 24 23 Information Bredband

FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-11-05 25 23 Fjällsjö Framtid Handlingar kommer senare

FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-11-05 26 24 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv. Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt. Resultatutjämningsreserven gör det möjligt att på ett ansvarsfullt sätt reservera en del av överskottet i goda tider och sedan använda medlen för att täcka underskott som uppstår till följd av lågkonjunktur. Det är frivilligt att ha en resultatutjämningsreserv, men de kommuner och landsting som avser att utnyttja möjligheten måste besluta om hur reserven ska hanteras. Fullmäktige ska ha fastställt riktlinjer för god ekonomisk hushållning och riktlinjer för hur reserven ska hanteras. Det finns en möjlighet att, genom ett beslut i kommunfullmäktige under 2013, reservera överskott uppkomna under räkenskapsåren 2010-2012. Strömsunds kommun avser att utnyttja den nya lagstiftningen som medger införande av kommunal resultatutjämningsreserv. Förslag till beslut i kommunstyrelsen Föreslå kommunfullmäktige att besluta: 1. Bifogade riktlinjer för god ekonomisk hushållning fastställs. 2. Bifogade riktlinjer för hantering av resultatutjämningsreserv fastställs. 3. Besluta att reservering av överskott upparbetade fr.o.m. räkenskapsåret 2010 tillåts i en resultatutjämningsreserv för Strömsunds kommun. 4. Resultatutjämningsreservens ingående balans för åren 2010 2012 till 25 065 tkr fastställs. Bilaga sid 178-182

FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-11-05 27 25 Delgivningar 1) Cirkulär från Sveriges Kommuner och Landsting 13:49, om preliminära utfall av 2014 års kommunalekonomiska utjämningssystem och LSSutjämning 2) Cirkulär från Sveriges Kommuner och Landsting 13:50, om ny lag om tillämpning av Europeiska unionens statsstödregler m.m. 3) Cirkulär från Sveriges Kommuner och Landsting 13:53, om budgetförutsättningar får åren 2013-2017. 4) Cirkulär från Sveriges Kommuner och Landsting 13:54, om rekommendation om kommunala energikrav på flerbostadshus vid försäljning av kommunal mark. 5) Protokollsutdrag från barn-, kultur- och utbildningsnämnden om budget 2014 plan 2015. 6) Protokollsutdrag från Regionförbundet Jämtlands län om nytt förslag på skatteutjämning för kollektivtrafiken. 7) Östersunds tingsrätt om underrättelse om konkurs för Rickard Tannheden, Gäddede. 8) Skrivelse från SAMI om uppsägning av avtal för offentligt framförande av ljudupptagning. Anledningen är att man har träffat en ny överenskommelse. 9) Länsstyrelsen Västernorrlands inpektionsprotokoll över inpektion hos Överförmyndaren i Strömsunds kommun den 27 september 2013.

FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-11-05 28 10) Trafikverkets beslut om statlig medfinansiering till pendlarparkering i Strömsunds kommun för år 2014. 11) Protokollsutdrag från miljö- och byggnämnden om fördelning av budget 2014 med inriktningsmål för miljö- och byggnämnden. 12) Intresseanmälan från Strömsunds kommun om att bilda nod för näringslivs- och affärsutvecklingsfrågor. 13) Beslut från inspektionen för vård- och omsorg efter oanmäld tillsyn av Bergskristallen. Beslutet är att ärendet avslutas. 14) Beslut från inspektionen för vård- och omsorg efter oanmäld tillsyn av Rosenkvartsen. Beslutet är att ärendet avslutas. 15) Skrivelse från Trafikverket om att ta bort ljussignalerna på bron i Rossön samt skrivelse till Trafikverket från kommunstyrelsens ordförande.

Förvaltning Kommunledningsförvaltningen/ekonomi Utredare/handläggare Veronica Hjorter Stenklyft TJÄNSTESKRIVELSE Sidan 1 av 3 datum 2013-10-22 Ärendenr/diarienr Nämnd/styrelse Kommunstyrelsen 1 Förvaltning av kommunens skogsmark Sammanfattning av ärendet Under 2012 tog kommunen fram en skogsbruksplan för sin skogsmark. Planen, som gäller för åren 2013-2022, redovisades för kommunstyrelsens arbetsutskott i december 2012. Idag budgeteras och redovisas kostnader och intäkter för kommunens skogar både inom kommunstyrelsens förvaltning och av teknik- och serviceförvaltningen. En bättre överblick och förmodligen också en bättre ekonomisk hushållning skulle uppstå om skogsfrågorna hanterades samlat av en förvaltning. Inköp av skogstjänster och försäljning av virkesposter ryms inom befintlig delegationsordning från kommunstyrelsen till chefen för teknik- och serviceförvaltningen. Initierare Kommunledningsförvaltningen/ekonomi Förslag till beslut i kommunstyrelsen 1. Kommunstyrelsen överför all sin förvaltning av skog till teknik- och serviceförvaltningen från och med år 2015. 2. Teknik- och serviceförvaltningen ska för varje kalenderår upprätta ett förslag till verksamhetsplan för skogsbruket. Förslaget ska överlämnas till kommunstyrelsen för godkännande under första kvartalet året före verksamhetsåret. 3. Ett genomsnittligt årligt skogsnetto om en miljon kronor under åren 2013-2022 ska eftersträvas. 4. Förvaltningen ska ske enligt av kommunfullmäktige fastställd policy för kommunens skogsbruk, enligt gällande skogsbruksplan och den årliga verksamhetsplanen. Förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige förslås fastställa bifogad policy för kommunens skogsbruk....

Förvaltning Kommunledningsförvaltningen/ekonomi Utredare/handläggare Veronica Hjorter Stenklyft TJÄNSTESKRIVELSE Sidan 2 av 3 datum 2013-10-22 Ärendenr/diarienr Nämnd/styrelse Kommunstyrelsen 2 Beskrivning av ärendet Under 2012 tog kommunen fram en skogsbruksplan för sin skogsmark. Planen, som gäller för åren 2013-2022, redovisades för kommunstyrelsens arbetsutskott i december 2012. Kommunens markinnehav är cirka 3 193 ha varav cirka 2 392 ha är produktiv skogsmark. Föreslagen genomsnittlig avverkningsnivå i planen är 36 ha per år. Kommunen har certifierat sitt skogsbruk enligt svensk PEFC skogsstandard. Standarden syftar till att utveckla en ekonomiskt uthållig och värdefull skogsproduktion samtidigt som biologisk mångfald bevaras och kulturmiljö, sociala och estetiska värden värnas. Vid årsskiftet 2012/2013 fick revisionsfirman Deloitte i uppdrag att upprätta en policy och riktlinjer för kommunens skogsinnehav. Förslagen i denna tjänsteskrivelse bygger på redovisningen från Deloitte. Idag budgeteras och redovisas kostnader och intäkter för kommunens skogar både inom kommunstyrelsens förvaltning och av teknik- och serviceförvaltningen. En bättre överblick och förmodligen också en bättre ekonomisk hushållning skulle uppstå om skogsfrågorna hanterades samlat av en förvaltning, förslagsvis teknik- och serviceförvaltningen. Kommunstyrelsen har enligt sitt reglemente ansvar för kommunens samtliga fastigheter och har möjlighet att uppdra till teknik- och serviceförvaltningen att sköta förvaltningen enligt av kommunfullmäktige beslutade mål och gällande skogsbruksplan. Förvaltningen av skogen ska naturligtvis ske enligt gällande lagar och förordningar samt enligt de riktlinjer för budgetering, redovisning, inköp och internkontroll som kommunen har fastställt för sin verksamhet. Om skogsfrågorna i sin helhet överförs till teknik- och serviceförvaltningen bör förvaltningen upprätta ett förslag till verksamhetsplan för skogsbruket för varje kalenderår. Förslaget bör överlämnas till kommunstyrelsen för godkännande under första kvartalet året före. Verksamhetsplanen ska innehålla uppgifter om planerad slutavverkning, skogsvårdsåtgärder och beräknat ekonomiskt nettoutfall. Inköp av skogstjänster och försäljning av virkesposter ryms inom befintlig delegationsordning. Kommunstyrelsen har till chefen för teknik- och serviceförvaltningen delegerat Ärenden rörande kommunens fastigheter, lokalförsörjning för kommunens verksamheter, kommunalteknisk och övrig verksam-

Förvaltning Kommunledningsförvaltningen/ekonomi Utredare/handläggare Veronica Hjorter Stenklyft TJÄNSTESKRIVELSE Sidan 3 av 3 datum 2013-10-22 Ärendenr/diarienr Nämnd/styrelse Kommunstyrelsen 3 het inom teknik- och serviceförvaltningen som ryms inom budget och inte är av principiell betydelse. En effektiv förvaltning av kommunens skogar kräver skoglig kompetens, uppskattningsvis 10-15 % av en heltidstjänst. En samlad förvaltning ger en bättre överblick och också ett bättre ekonomiskt utfall. Tidsramar Överföringen förslås gälla från och med år 2015 och ingå i budgetramarna för året. Bilaga Policy för kommunens skogsbruk, Id-nummer 5:11, version 0.3

Titel: Policy för kommunens skogsbruk 4 1 (1) Id nr: 5:11 Typ: Policy Giltighetstid: Tills vidare Version: 0.3 Fastställd: Uppdateras: Policy för kommunens skogsbruk Skogstillgångarna ska förvaltas så att en hög och varaktig tillväxt erhålls, vilket ger en god ekonomisk avkastning och en god ekonomisk hushållning. Den biologiska mångfalden ska bevaras. Vid skötseln av skogen ska hänsyn även tas till andra allmänna intressen och areella näringars behov, exempelvis friluftsliv, turism och rennäring. Kommunen ska behålla sitt innehav av skog. En utökning av innehavet ska endast göras om det behövs för exempelvis exploatering, för arronderingsförstärkning av befintligt innehav, för bytesaffärer eller vid riktade erbjudanden till kommunen om förvärv av skogsmark. En avyttring av innehavet kan ske utifrån arronderingsmässiga bedömningar, bytesaffärer eller strikt affärsmässiga bedömningar enligt god ekonomisk hushållning. För att möjliggöra en rationell jakt och viltvård ska mark för jakt arrenderas ut i första hand till de som arrenderar angränsande marker. Priset ska vara i nivå med det som jämförbara markägare i Jämtland tar ut.

5

6

7 FLÅSJÖBYGDENS VINDKRAFTFOND Nr Datum Sökande/ändamål 1 Sökt belopp Beslut 2012-11-16 Bernth Berglund 69 250 0 Förbättring av väg till Udden i Havsnäs 2 3 4 5 6 7 8 9 2012-12-13 Järvsands Jaktförening 80 000 80 000 Uppförande av klubbstuga på fastigheten Järvsand 1:60 2012-12-21 Rörnäsets vägsamfällighet 20 000 20 000 Uppgrusning av väg 2012-12-27 Alanäsets Byförening 83 606 83 606 Färdigställande av handikapptoalett vid Kajen i Alanäset 2012-12-27 Lövberga Bygdegårdsförening 27 200 27 200 Göra bygdegården mer tillgänglig 2012-12-27 Lövberga Skoterklubb 35 000 35 000 Inköp av skoteledsladd 2012-12-28 Havsnäsbygdens skoterklubb 50 000 35 000 Inköp av skoteledsladd 2012-12-28 Östra Havsnäs Byförening 16 000 16 000 Inköp av köksskåp 2012-12-31 Havsnäs Bygdeförening 74 508 74 508 Byggande av trapp till raststugan på Kvällnäppen 10 11 12 Sökt belopp, totalt 455 564 371 314 1 (1)

8

9

10

11

12

13

INNOVATIVA JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2025 en innovationsdriven samhällsutveckling i världsklass 14 Region Jämtland är bra men behöver bli bättre Den regionala innovationsstrategin hjälper oss att prioritera och effektivisera våra begränsade utvecklingsresurser Regionstyrelsen för Regionförbundet i Jämtlands län har beslutat att ta fram en ny regional innovationsstrategi (RIS- 3) för Jämtlands län. Bakgrunden är tvåfald. För det första behöver Jämtlands län bli betydligt bättre på att ta tillvara de möjligheter till samhälls- och näringslivsutveckling som en starkt föränderlig värld medför. Att bli bäst på att se möjligheter där andra ser problem utifrån våra regionala förutsättningar är ett arbete som alltid kan och måste göras bättre för att vi ska behålla och utveckla vår konkurrens- och attraktionskraft. Den andra faktorn är att regionala innovationsstrategier är en central del i EU- kommissionens tillväxtskapande dokument EU 2020 som tar sin kraft i att unionen fram till 2020 ska bli världens mest konkurrenskraftiga ekonomi baserad på smart, hållbar och inkluderande tillväxt för alla. Innovations- strategierna för varje land och region är tänkta att definiera den smarta tillväxten och ska vara vägledande vid kommande programbeslut rörande EU- medel, framförallt kopplat till de regionala strukturfonderna under perioden 2014-2020. EU- kommissionen har tagit fram en manual för RIS- 3 som Jämtlands län har följt och tillämpat utifrån ett regionalt perspektiv. Ledande har varit ett underifrånperspektiv med stark förankring i regionens företag och människor. En central fråga i analysen är regionens tillgång till, eller avsaknad av, starka forskningsmiljöer och möjligheter till smart specialisering. Under perioden april till september 2013 har ett antal dialogmöten anordnats av Regionförbundet i samarbete med Samverkansavdelningen på Mittuniversitetet, ALMI Mitt Företagspartner samt Mid Sweden Science Park. Uppskattningsvis 400 individuella möten och inspel har gjorts via seminarier, workshops, frukost- och lunchmöten, webbenkäter och besök på kommunernas näringslivskontor. I dessa möten har innovation diskuterats brett med fokus på att landa i en innovations- strategi med fem prioriterade insatsområden. Dessa stöds av tre vägledande mål

och en gemensam vision för länets innovationsarbete med fokus på 2025. Dokument är frukten av dessa möten och har en disposition som tydligt ska ge igenkänning och kraft till det handlingskraftiga arbete som behöver göras fram till 2025. Innovationsstrategin har fokus på att lyfta fram övergripande förutsättningar för att skapa kreativitet och nytänkande som kan leda till framtida samhälls- och affärsnytta. Vi har valt att definiera detta som frågor som skapar en god jordmån för innovationer. Specifika branscher eller teknikområden är därför inte utpekade då dessa beskrivs mer ingående i den regionala utvecklingsstrategin (RUS) samt det regionala tillväxtprogrammet (RTP). Förutsättningar för innovation i Jämtlands län (en förenklad SWOT- analys) Interna Styrkor Attraktiv livsmiljö knuten till sport och friluftsliv Stark utvecklig kring Åre och Östersund Upplevd stark handlingskraft Svagheter Långa avstånd Liten regional rekryteringsbas för expertkompetens 15 Brist på regionalt privat riskkapital Handlingsplanen för genomförande ligger utanför denna innovationsstrategi och beslutas om separat av Regionstyrelsen under 2014. Handlingsplanen bör ses över vart annat år medan den regionala innovationsstrategin bör ses över vart femte år. Externa Etablerad klustermiljö kring turism, sport och friluftsliv Möjligheter Hot Vad är det vi pratar om egentligen? Innovation - En principiellt ny idé inom vilket område som helst som vinner insteg i ett samhälle Stor utveckling i regionen kring Trondheim Dra glädje av megatrender inom hållbarhet, livsstil och digitalisering Minskning av studieplatser/utbildningar på Mittuniversitet i Östersund Avbefolkning Innovationssystem Det komplexa system av aktörer och nätverk inom vilket innovationer uppstår Innovationsstödsystem De aktörer och nätverk som har som uttalat uppdrag att stödja innovation Kluster - En geografiskt avgränsad miljö inom vars "gränser" företag inom liknande branscher skapar värden för varandra Möjligheter Etablerat varumärke och attraktiva livsmiljöer Jämtlands län berör och är ett inarbetat varumärke, nationellt och internationellt. Det är attraktivt och känt för sin unika livsmiljö med närhet till skidåkning och vintersportmiljöer i världsklass, hög livskvalitet och låg brottslighet. Turism, sport och friluftsliv är starka näringslivsgrenar och utgör en stark klustermiljö i regionen med forskning på ETOUR, Nationellt Vintersportcentrum samt Sportstech på Mittuniversitetet i Östersund. Tillverkande industri, småskalig livsmedelsförädling, IT och kreativ sektor är andra viktiga branscher där nätverk och samverkan börjat etableras.

16 Utmaningar Långa avstånd, minskande befolkning och svaga kunskapsmiljöer Jämtlands län har betydande utmaningar i långa avstånd, som är karakteristiska för glesbygd, med begränsad regional köpkraft och långt till nationella och internationella marknader. Demografin domineras av en åldrande befolkning, negativt födelsenetto och begränsad inflyttning. Regionen har svaga kunskaps- miljöer, ett ungt universitet med delade campusorter, låga övergångs tal till högre studier, övervägande små och medelstora företag med begränsade FoI- resurser och liten akademisk koppling samt en svag campusmiljö i Östersund. För att värna en uthållig och stark kunskaps- och kompetensförsörjning till regionen behöver fler strategiska nätverk initieras tillsammans med de bästa kunskapsmiljöerna, som kan leda till framtida klusterbildningar och ökad attraktionskraft av kompetens och talangfulla individer. Mittuniversitetet har en central roll i att mäkla akademisk kunskap i öppna innovationssystem och att Campus Östersund utvecklas till norra Sveriges mest attraktiva studentmiljö. På så vis kan vi skapa jordmån för att fler strategiska plattformar startas och stärks. På näringslivets och samhällets villkor kan dessa uthålligt driva utvecklings- projekt och affärsstrategiska viktiga samarbeten för regionens långsiktiga konkurrensförmåga. Innovativa Jämtland/Härjedalen till 2025: Region Jämtland behöver gå från att vara en känd region med bra livsmiljö till ett världsledande varumärke som symboliserar modern innovations- driven samhällsutveckling driven av en öppen, hållbar och attraktiv livsstil. Fem värdegrundsord vägleder oss till vår önskade position: En innovationsdriven samhällsutveckling i världsklass Attraktivitet Hållbarhet Öppenhet Dynamik Mångfald 2025 är Region Jämtland globalt känd som en av de mest attraktiva regionerna att bo och verka i utifrån livsstil, aktivitetsutbud och kreativitet. Region Jämtland är 2025 erkänd för sitt proaktiva hållbarhetsarbete och rika naturresurser som skapar resiliens och konkurrenskraft för kommande generationer. Till 2025 är Region Jämtland ledande på att öppet och gränsöverskridande kommunicera med omvärlden för att ta del av, och skapa nytta med, all globalt tillgänglig information och kunskap som finns. Region Jämtland har till 2025 gjort sig känd som en av de mest dynamiska och åtråvärda regioner att leva och bo i utifrån sin innovativa samhällsutvecklade attityd till att se - och ta tillvara - individuell kompetens, talang och drivkraft. 2025 är Region Jämtland en mångkulturell region vars kreativitet och handlingskraft utgår från alla människors lika värde där styrka och framgång sitter i att vara olika till ålder, kön, etnicitet och bakgrund.

17 A) Smart specialisering på våra villkor - - Fokus på öppen innovation som skapar ökade idé- och kunskapsflöden o o o Ökat globalt kunskapsutbyte genom öppen innovation Ökad global tillgång till akademisk kunskap och forskarnätverk genom Mittuniversitetet Bättre nyttjande av digital teknik för att underlätta distansoberoende kunskapsöverföring Ökad samverkan och fler strategiska samarbeten för innovation o o o o Fler branschöverskridande innovations- och affärssamarbeten Fler forsknings- och affärssamarbeten inom Nordens Gröna Bälte Fler innovationer från offentlig sektor som når marknaden och gör samhällsnytta Uthållig strategisk satsning på turism, sport och fritid B) Stark omvärldsbild av vad som gör oss unika - Världens bästa livsmiljö finns i Jämtland/Härjedalen o Målinriktad marknadsföring av regionens unika livsmiljö kopplad till vintersport och friluftsliv o Fler innovationer som testas och demonstreras i offentlig sektors alla verksamheter C) Effektiv användning av gemensamma resurser - - Effektivare resursanvändning och uppföljning av offentliga medel o o o Träffsäkra projekt och klustersatsningar som ger maximal effekt av investeringarna Bättre på att söka och få EU- medel, och all annan form av extern projektfinansiering, som kan verka som utvecklingskapital i innovationsprocesser Ökad tillgång till riskvilligt kapital i alla former Kraftsamla långsiktigt kring uppdrag, finansiering och organisation av regionens innovationsstöd o o o Tydligare organisation och rollfördelning Förbättrad långsiktighet och finansiering Tydligare erbjudanden till företagen om aktiv coachning på företagens villkor VÄGLEDANDE VÄRDEGRUND MÅL o Skapa attraktivitet utifrån länets möjligheter till prisvärt boende, bra möjligheter till kommunikationer och jobb samt trygga livsmiljöer med låg kriminalitet - Fler kreativa mötesplatser som skapar dynamik, samarbeten och attraktionskraft o o Kraftsamling för ett levande och spännande campus i Östersund som kan stärka Mittuniversitetets attraktionskraft Skapa kreativa dynamiska mötesplatser i hela regionen

18 Detta ska vi fokusera på till 2025 De fem insatsområden som vi valt för att nå vår önskade position är positiv samhällsutveckling som drivkraft för innovation, öppenhet och nyfikenhet som skapar strategiska nätverk och samarbeten, kunskaps- och kompetens- försörjning som höjer vår innovationskapacitet, kreativa mötesplatser som skapar attraktionskraft samt ett handlingskraftigt innovationsstödsystem. Det finns många andra grundförutsättningar som är viktiga för att skapa kreativa innovationsmiljöer så som tillgång till bredband, effektiva transporter, utbyggd kollektivtrafik, billiga bostäder mm. Dessa, och andra viktiga infrastrukturer, diskuteras inte ingående i innovationsstrategin då de avhandlas i andra regionala strategidokument som Regionförbundet ansvarar för. Istället har vi valt att fokusera på insatser som mer direkt relaterar till innovation. Punkterna bör ses som exempel på sådant man kan arbeta med inom respektive insatsområde. 1) Positiv samhällsutveckling som drivkraft för innovation o Öka prioriteringen av innovation Regionförbundet tar en tydlig ledarroll Öka förståelsen för innovation på alla nivåer Prioritera ledarskap som främjar innovation Skapa norra Sveriges mest attraktiva Campus i Östersund Synliggöra de spännande och kreativa människor som finns i regionen det är människorna som skapar attraktionskraften Lyft fram goda exempel Skapa ett mentorsprogram inom innovation Utveckla indikatorer för att följ upp och mäta o Identifiera och kraftsamla kring samhällstrender som påverkar regionens attraktivitet och koppla detta till all innovationsutveckling Stimulera området social innovation kopplat till Mittuniversitetets utbildningar och statliga myndigheter i Östersund Öka satsningen på sociala innovationer kopplade till regionens demografiutmaningar Hantera global konkurrens Utvecklad omvärldsanalys Stärka den regionala identiteten för att sälja globalt Kroka arm med olika individer vi måste jobba bättre tillsammans Hållbarhetsfrågan som en grön tråd i all verksamhet Småskalighet i världsklass - skapa konkurrensfördelar genom innovativ förädling Marknadsför att skidåkning, friluftsliv, låg kriminalitet, bra boende och lägre levnadskostnader ger en attraktiv livsmiljö Ökad mångfald genom invandring och inflyttning Involvera unga i innovationsarbetet - kraftsamla kring Ung Företagsamhet Jobba brett men våga prioritera - specialisering kan leda till en låsning och möjligheter går förlorade Strategisk opportunism förmåga att ta tillvara på möjligheter INSATSOMRÅDEN o Öppen innovation som skapar attraktivitet Extrem öppenhet kring idéer och innovationer Bli exceptionellt bra på att hitta, tillgängliggöra och samarbeta med den bästa kompetensen globalt

19 2) Öppenhet och nyfikenhet som skapar strategiska nätverk och samarbeten o o o Skapa nätverk och samarbeten i toppklass Bryt barriärerna mellan akademi/näringsliv/offentlig sektor/civilsamhälle Fler samarbeten mellan olika näringslivsbranscher Mittuniversitetet tillhandahåller stöd för att mäkla kontakter, kunskap och forskningskompetens Stimulera uppbyggnad av test- och demonstrationsanläggningar som ägs gemensamt av näringslivet och Mittuniversitetet Sträva efter klusterbildningar över större geografiska områden Globala samarbeten är inte det primära ta lågt hängande frukter först Nya innovationsområden immateriella- och tjänsteinnovationer Ska genomsyra alla insatsområden Sätt kunden i fokus ökat stöd till kunddrivna innovationsprocesser Mer innovationsvänlig offentlig verksamhet Gör innovation till strategisk fråga på ledningsnivå i offentlig sektor Se offentlig sektors medarbetare som potentiella innovatörer och de offentliga verksamheterna som kuvöser för innovativ utveckling Använd offentliga verksamheter som test- och referensmiljöer för innovationer Skapa innovationsslussar för att effektivare fånga upp och stödja nya idéer Använd offentlig upphandling och innovationsdriven upphandling som drivkraft för innovation Utöka det regionala FoU- anslaget med fokus på innovation Skapa en årlig Guldgala för innovation inom offentlig sektor INSATSOMRÅDEN

20 3) Kunskap- och kompetensförsörjning som höjer vår innovationskapacitet o Attrahera kompetens och kreativa individer Attrahera individer med potential och utbilda inom det som behövs bygg upp en webbportal för aktiv inflyttning Erbjud yrkesutbildningar och stöd till medflyttande familjemedlemmar Satsa på forskningsområden med hög regional förankring Skapa en attraktiv social miljö vid Campus Östersund Skapa och marknadsför attraktiva student- och doktorandarbeten i regionen Bli bättre på att fånga upp studenter från de regionala kunskapsmiljöerna efter utbildningen o Öka tillgängligheten till kunskapsmiljöer Använd studenter och doktorander som länk mellan forskning och näringsliv Skapa förutsättningar för samfinansierade industridoktorander på små och medelstora företag i regionen Låt Mittuniversitetet utveckla rollen som akademisk kompetensmäklare Ge stöd för att köpa in forskar- och specialistkompetens Nyttja och utveckla kunskapsmiljöerna i Nord- och Sör- Tröndelag Öka kompetensen inom innovationsområdet och integrera innovation i hela utbildningssystemet Satsa på fler sommardesignkontor och liknande praktiska tillämpningar INSATSOMRÅDEN

21 4) Kreativa mötesplatser som skapar attraktionskraft 5) Handlingskraftigt innovationsstödsystem o Skapa möten och korsbefruktningar minska effekten av långa avstånd Utveckla kreativa mötesformer på befintliga arenor - bästa idéerna föds över en fika Bli bättre på att sätt affären i fokus vid alla möten Attrahera kompetens, företag och branscher som är platsoberoende Skapa distansarbetsplatser i Stockholm och Trondheim Utveckla axeln Östersund- Krokom- Åre som testbädd för kreativa mötesformer Mid Sweden Science Park tar ledarrollen för att skapa fler konkreta samarbeten mellan Mittuniversitetet och näringslivet Näringslivskontorens roll som kreativa mötesplatser utanför Östersund förtydligas och görs mer attraktiva o o Förbättrat, tydliggjort och mer effektivt innovationsstöd Prioritera och konsolidera resurser uthålligt och långsiktigt Skapa en tydligare rollfördelning och effektivare regional samordning Tydliggör vägarna in Kraftsamla kring Mid Sweden Science Park med representation ute på Näringslivskontoren Mer aktiv och uppsökande verksamhet Förenkla handläggningsprocesserna och ge mer aktivt stöd i projektansökningsförfarandet Bli bättre på att stödja tjänste- och social innovation, immateriell innovation samt kreativa näringar Finansiera innovation Samverka för att få tillgång till utvecklings- och riskvilligt kapital Sätt upp en one- stop- shop för investerare som vill omlokalisera till regionen Styr om FoI- medel från akademin till näringslivet Använd strukturfondsmedel för att växla upp företagsstöd Säkerställ stöd under hela innovationsprocessen Stöd för att hitta och lära känna investerare, kunder och branscher Effektivt stöd för att tidigt koppla ihop innovatör med kund/affärspartner Stimulera nya finansieringslösningar ex. Crowd funding INSATSOMRÅDEN

22 Detta dokument är sammanställt av Erik Noaksson, strateg, Regionförbundet Jämtlands län Karolina Nätterlund, Regionalt Designcentrum Jämtland, Regionförbundet Jämtlands län Illustrationerna är gjorda av Helene Gedda efter fri tolkning av samtal på workshopen Innovativa Jämtland 2020

1(2) 23 SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Öhman, Elisabeth Elisabeth.ohman @naturvardsverket.se 2013-02-07 Ärendem:.NV-00295-12 Samtliga länsstyrelser Riktlinjer för översyn av riksmtressen for friluftsliv Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att göra en översyn av vilka områden som bedöms vara avriksintresseför friluftslivet enligt 3 kap. 6 miljöbalken, särskilt med beaktande av de långsiktiga behoven av tätortsnära natur. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 28 februari 2014. Enligt regleringsbrevet för 2013 ska Länsstyrelsema senast den 31 december 2013 lämna underlag till Natmvårdsverket med översiktliga bedömningar av nuvarande och eventuellt tillkommande orm-åden som kan vara av riksintresse för friluftslivet. Länsstyrelsema ska länma underlagen i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer. Med anledning av dessa uppdrag översänds här riktlinjer för översynen av riksintressenför friluftsliv. Riktlinjerna har tagits fram av Naturvårdsverket i samråd med Havs- och vattemnyndigheten. Riktlinj ema irmehåller bland annat de kriterier som ska ge stöd vid urval av ormåden avriksintresseför friluftsliv och en mall för dokumentationen av riksintressena. Det är Naturvårdsverket och Havs- och Vattemnyndigheten som enligt 2 förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden lämnar uppgifter till länsstyrelsema om vilka områden verken bedömer är av riksintresse för friluftslivet. Hittills har 215 områden i Sverige bedömts vara av riksintresseför friluftsliv. I propositionen 2009/10:238 - Framtidens friluftsliv anges att det är av stor vikt att utpekade riksintresseormåden har god aktualitet genom att ny kunskap och nya bedömningar kan tillföras. En av utgångspunktema för områden av riksintresse för friluftsliv bör vara att områdena är viktiga för många människors friluftsliv och att de kan nyttjas ofta och mycket. [ BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND - FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 010-698 10 00 FAX: 010-698 10 99 E-POST: REGISTRATOR@NATURVÅRDSVERKET.SE INTERNET: WWW.NATUR VÄRDS VERKET. SE

NATURVÅRDSVERKET 2(2) 24 Länsstyrelsemas roll är att utifrån dessa riktlinjer ge förslag på uppdatering och revidering av områden av riksintresse för friluftsliv utifrån ny kunskap och aktuella förhållanden. Länsstyrelsema i de tre storstadsregionema ska särskih beakta behoven av tätortsnära natur. Länsstyrelsema tar fram underlag för översynen och det innefattar även dialog med kommunema. Länens underlag med föreslagna revideringar och uppdaterad dokumentation ska senast den 31 december 2013 lämnas till Naturvårdsverket. Senast den 15 mars 2013 önskar Naturvårdsverket besked om kontaktperson för översynen inom respektive länsstyrelse. För frågor om översynen avriksintressenför friluftsliv kontakta: Elisabeth Öhman (elisabeth.ohman(^naturvardsverket.se) Kerstin Backman Harmerz (kerstin.backman-harmerz(^naturvardsverket.se) För Naturvårdsverket Gunilla Sallhed Chef för enheten för regeringsuppdrag och remisser

25 1(19) SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y 2013-02-04 Ärendenr: NV-00295-12 RIKTLINJER FÖR ÖVERSYN 2012-2014 AV RIKSINTRESSEN FÖR FRILUFTSLIV B E SÖ K: ST O C K H O LM V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B K IR U N A K ASE R N G AT AN 14 P O ST: 106 48 ST O C K HO LM T E L: 010-698 10 00 F AX: 010-698 10 99 E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T. SE

NATURVÅRDSVERKET 2(19) 26 Innehåll 1. Uppdrag och genomförande 3 2. Bakgrund 4 3. Riktlinjer 8 4. Urval och avgränsning 9 5. Dokumentation 14 6. Referenser 19

NATURVÅRDSVERKET 3(19) 27 1. Uppdraget och genomförande I regleringsbrevet för 2012 har Naturvårdsverket fått i uppdrag att göra en översyn av vilka områden som bedöms vara av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap. 6 miljöbalken, särskilt med beaktande av de långsiktiga behoven av tätortsnära natur. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 28 februari 2014. Bestämmelserna om områden av riksintresse för friluftsliv har sitt ursprung i naturresurslagen (NRL) 1987:12. Det är i huvudsak i förarbetena till NRL, prop. 1985/86:3 som statens syn på riksintresseområden för friluftsliv anges. I förarbetena till miljöbalken 1997/98:45 s.29 anges att vad som anges i NRL gäller alltjämt. I propositionen 2009/10:238 - Framtidens friluftsliv har synen ytterligare definierats och här anges att det är av stor vikt att utpekade riksintresseområden har god aktualitet genom att ny kunskap och nya bedömningar kan tillföras. En av utgångspunkterna för områden av riksintresse för friluftsliv bör vara att områdena är viktiga för många människors friluftsliv och att de kan nyttjas ofta och mycket. Det är Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten som enligt 2 förordningen(1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden lämnar uppgifter till länsstyrelserna om vilka områden verken bedömer är av riksintresse för friluftslivet. Hittills har 215 områden i Sverige bedömts vara av riksintresse för friluftsliv. För översynen av områden av riksintresse för friluftslivet har Naturvårdsverket i samråd med Havs- och vattenmyndigheten tagit fram dessa riktlinjer. Riktlinjerna innehåller bland annat de kriterier som ska ge stöd vid urval av områden av riksintresse för friluftsliv och en mall för dokumentationen av riksintressena. Länsstyrelsernas roll är att utifrån dessa riktlinjer ge förslag på uppdatering och revidering av områden av riksintresse för friluftsliv utifrån ny kunskap och aktuella förhållanden. Länsstyrelserna i de tre storstadsregionerna ska särskilt beakta behoven av tätortsnära natur. Länsstyrelserna tar fram underlag för översynen och det innefattar även dialog med kommunerna. Länens underlag med föreslagna revideringar och uppdaterad dokumentation ska senast den 31 december 2013 lämnas till Naturvårdsverket.