Jämställdhetsanalys Lycksele kommuns investeringsbudget

Jämställdhetsanalys Lycksele kommuns investeringsbudget

INLEDNING Under 2000-talet har intresset ökat för hur resurser fördelas mellan olika grupper i samhället. 1 Lycksele kommun arbetar uttalat med jämställdhetsintegrering, vilket innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Här spelar kommunens budget en viktig roll. I en offentlig budget redovisar politikerna sina intentioner vad gäller kommunens utgifter och investeringar vilket påverkar den offentliga resursfördelningen. Om jämställdhetsperspektivet saknas i budgetprocessen, saknas i många fall fakta, kunskap och analyser av hur kvinnor och män, flickor och pojkar påverkas av politikernas beslut. Jämställdhet är ett aktivt val och något som vi gör, om vi fortsätter som vanligt är risken stor att vi fortsätter att bidra till ett ojämställt samhälle. Inom ramarna för utvecklingsarbetet Jämnare kommun 2 har en jämställdhetsanalys av kommunens investeringsbudget genomförts. Jämställdhetsanalysen syftar till att synliggöra hur den faktiska resursfördelningen ser ut, samt resultera i diskussioner om hur Lycksele kommun ska arbeta för att säkerställa att jämställdhetsperspektivet finns med i kommunens budgetprocess. Jämställdhetsanalysen består av tre delar: 1. Jämställdhet i investeringsbudgeten genomgång av investeringsbudget, tjänsteskrivelser och protokoll för att undersöka om jämställdhetsperspektivet finns med och om kvinnor, män, flickor och pojkar omnämns i budgetarbetet. 2. Investeringsbudgetens resursfördelning undersökning av investeringsbudgetens resursfördelning i verktyget JämGIS. 3. Behov och prioriteringar diskussion om investeringsbudgetens prioriteringar samt vilkas behov investeringarna utgår från. Efter analysen följer ett avsnitt om Smart ekonomi och sociala investeringar. Rapporten avslutas med en diskussion. Sammanfattning Genomgång av budget, tjänsteskrivelse och protokoll visar att jämställdhetsperspektivet i stort sett är frånvarande. Undersökning i JämGIS av resursfördelningen visar att investeringar till brukare/medborgare är relativt jämn, medan resursföreldningen till utförare/medarbetare är ojämställd på så sätt att majoriteten av resurserna har gått till männen Investeringar är sällan könsneutrala och vi måste medvetandegöra kön i diskussioner för att synliggöra och påminna om att varje medborgare är en individ som kan bemötas ojämställt. En jämställdhetsintegrerad budgetprocess innebär vinster för den kommunala ekonomin. Lycksele kommuns investeringsbudget Lycksele kommuns investeringsbudget är en mandatbudget som sträcker sig över fyra år. Den antagna budgeten gäller från 2011 tom 2014. Budgeten tas upp för behandling i kommunfullmäktige i april och november varje år. Utgångspunkten är den senaste antagna budgeten och respektive nämnd har möjlighet att föreslå förändringar. En utgift klassas som investering om det är en resurs som kontrolleras av kommunen och förväntas ge ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden. 3 Kommunens investeringsbudget omfattar 45 miljoner kronor/år och driftbudgeten omfattar omkring 700 miljoner kronor/år. Servicenämnden står för majoriteten av kostnaderna i investeringsbudgeten. 1 Kristina Lindholm (red.). Jämställdhet i verksamhetsutveckling. Lund: Studentlitteratur, 2011 2 Finansieras av Sveriges kommuner och landstings (SKL) program för hållbar jämställdhet 3 Enligt gällande normgivning från Rådet för kommunal redovisning (RKR)

Inför innevarande mandatperiod beslutade kommunfullmäktige att införa en ny process för beslut som tas angående investeringsbudgeten. Intentionen var att skapa en dynamisk modell där olika projekt kan omprioriteras mellan olika år beroende på ekonomiskt utrymme och behov. I budgetprocessen förtydligas även vad som ska ingå i investeringsbudgeten, en definition av anslag och projekt samt hur redovisning och uppföljning av investeringarna ska ske. 4 Under våren 2013 har budgetprocessen kompletterats med en kalkyl- och frågemall för projekten i investeringsbudgeten. Mallen togs fram för att kvalitetssäkra projekten ytterligare. I direktiven för budgetprocessen framkommer att för varje projekt i investeringsbudgeten ska information lämnas utifrån perspektiven miljö, jämställdhet, folkhälsa och tillgänglighet. JÄMSTÄLLDHETSANALYS INVESTERINGSBUDGET 1. Jämställdhet i investeringsbudgeten I direktivet för investeringsbudgeten framgår att information om projektets påverkan på jämställdhet 5 ska lämnas för samtliga projekt i budgeten. Utifrån denna skrivning ska jämställdhetsperspektivet vara integrerat i planerandet, beslutandet och utförandet av investeringarna. En genomgång av investeringsbudgeten, tjänsteskrivelser och protokoll bör därför visa om dessa kriterier uppfylls och huruvida jämställdhetsperspektivet finns med och om kvinnor, män, flickor och pojkar omnämns i budgetarbetet. 6 Genomgången visar att jämställdhetsperspektivet saknas i de allra flesta fall och finns endast med för ett fåtal projekt. Inom socialnämnden 4 Kommunfullmäktige 2010-11-29 109 samt 2012-12-17 164 5 Projekt definieras som specifikt beskrivna investeringar i fasta anläggningar eller större inköp av lösa tillgångar som inte är återkommande 6 Genomgång från hösten 2010 till våren 2013 omnämns jämställdhetsperspektivet endast för en investering, nya datorarbetsplatser. Denna omnämning består av en kommentar om att det finns en jämställdhetssynpunkt, med det är inte förklarat eller analyserat vad jämställdhetssynpunkt är för något. Inom kultur- och utbildningsnämnden finns också vissa formuleringar rörande jämställdhet. Två investeringar handlar om införandet av en dator/elev på grundskolan och gymnasiet. För dessa två projekt har en utredning genomförts där jämställdhetsperspektivet finns med och slutsatsen dras att investeringarna gynnar både flickor och pojkars lärandemiljö. 7 Inom servicenämnden omnämns jämställdhet i större utsträckning än i övriga nämnder. För investeringar rörande fordon och maskiner finns i flera fall kommentarer om kvinnor och män. Bedömningen är gjord att förarmiljön i de nya fordonen och maskinerna minskar riskerna för både kvinnor och män att utsättas för arbetsskador. För vissa investeringar och omfördelningar görs också uttalat bedömningen att förslagen är könsneutrala. Det finns ingen investering i den totala budgeten eller investeringar som prioriterats bort, där det har förts ett resonemang om vilka olika konsekvenser investeringen kan få för kvinnor och män, flickor och pojkar. 2. Investeringsbudgetens resursfördelning I undersökningen av investeringsbudgetens resursfördelning har verktyget JämGIS använts. JämGIS är ett analysverktyg som kopplar samman kommunens ekonomisystem med könsuppdelad statistik och visualiserar fördelningen i en karta. Verktyget är interaktivt, vilket innebär att när en kostnad i ekonomisystemet ökar, förändras fördelningen i verktyget. Initialt avgränsades undersökningen till att omfatta mätbara investeringar i servicenämnden, socialnämnden samt kultur- och utbildningsnämnden. 8 Kommunfullmäktige, kom- 7 2012 flyttades investeringsprojekten från investeringsbudgeten till driftsbudgeten 8 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-02-07 25

munstyrelsen, LYST-nämnden samt miljö och samhällsnämnden har exkluderats. Resultatet av undersökningen baseras på kostnader från 2011 till och med oktober 2013. Vissa av de undersökta investeringarna är ännu inte slutförda utan kommer följas med avseende på resursfördelningen även under 2014, vilket innebär att resultatet kan förändas något. JämGIS är beroende av tillgänglig och tillförlitlig könsuppdelad statistik. Därför har vissa investeringar exkluderats från undersökningen pga. att de inte varit mätbara. Insamlingen av statistik har skett manuellt under 2013. Eftersom information om investeringar är allmänt tillgängligt under en lång tid framöver har vi valt att använda medelvärden. Vi har beräknat hur många kvinnor, män, flickor och pojkar som nyttjar investeringen under ett år. Detta för att likställa investeringarna oavsett om de genomförs under ett eller flera år samt för att underlätta analysen. Detta innebär även ett antagande att det inte kommer ske några större förändringar i andelen män, kvinnor, flickor och pojkar som nyttjar investeringen från ett år till ett annat. Exempelvis är förhållandet mellan antalet flickor och pojkar som läser vissa gymnasieprogram väldigt skevt och denna skevhet kommer troligtvis inte att förändras av sig själv. 54 investeringar har undersökts, vilket motsvarar ungefär hälften av de budgeterade investeringarna under perioden. Investeringar som exkluderats är investeringar som inte haft några kända kostnader samt investeringar i vägar, utsmyckning m.m. De undersökta investeringarna motsvarar 36 000 000 kronor i faktiska kostnader, medan samtliga investeringar under perioden motsvarar 47 000 000 kronor i faktiska kostnader. Eftersom det inte funnits möjlighet att undersöka samtliga investeringar är det möjligt att det finns oupptäckta skillnader i resursfördelningen. Vi har också valt att dela in investeringarna utifrån ett brukar- och utförarperspektiv pga. att flera investeringar har två olika målgrupper; brukare (medborgare) och utförare (medarbetare). 9 Målgrupperna har bedömts utifrån diskussion med förvaltningarna och vilken typ av investering det är. Resultatet från JämGIS har analyserats i tre steg; den totala fördelningen, fördelningen inom respektive nämnd samt en analys av vilka investeringar som är mest utstickande. Nedan presenteras resultatet utifrån brukar- och utförarperspektiv. I brukarperspektivet uppgår de totala kostnaderna till 34 000 000 kronor och i utförarperspektivet till 15 000 000 kronor. I brukarperspektivet är den totala resursfördelningen relativt jämn mellan kvinnor och män samt mellan flickor och pojkar, samtidigt som resursfördelningen är mer ojämställd i utförarperspektivet. Brukarperspektiv 23% 18% 31% 28% Utförarperspektiv 38% 62% Pojkar Flickor 9 En investering kan finnas inom båda perspektiven. Ex. kan en investering göras till medarbetarna, som underlättar och förbättrar kvaliteten för medborgarna.

Vid analysen av respektive nämnd kan vissa skillnader mellan nämnderna skönjas. I diagrammen nedan visas brukarperspektivet. Brukarperspektiv I diagrammen nedan visas utförarperspektivet. Utförarperspektiv Kultur- och utbildningsnämnd Kultur- och utbildningsnämnd 31% 41% 59% Pojkar Flickor 69% Socialnämnd Socialnämnd 64% 34% Pojkar Flickor 80% 20% Servicenämnd Servicenämnden 6% 9% 9% 41% Pojkar 94% 41% Flickor I brukarperspektivet för kultur- och utbildningsnämnden har pojkarna tagit del av en större andel resurser, medan inom socialnämnden har kvinnorna tagit del av en större andel resurser. Inom servicenämnden är resursfördelningen jämn. I utförarperspektivet kan vi se skillnader i resursfördelningen som framförallt beror på att nämnderna är väldigt könssegregerade. Inom kultur- och utbildningsnämnden och socialnämnden arbetar framförallt kvinnor, och inom servicenämnden arbetar framförallt män. I och med att investeringarnas storlek är betydligt större inom servicenämnden än inom de övriga två, innebär det att den sneda resursfördelningen inom servicenämnden har stark påverkan på den totala resursfördelningen. Dessutom arbetar betydligt färre personer inom servicenämn-

den, vilket innebär att kostnaderna även är större på individnivå inom denna nämnd jämfört med de övriga två. När respektive investering analyseras är det några investeringars resursfördelning som sticker ut. I brukarperspektivet för kultur- och utbildningsnämnden har framförallt två investeringar en ojämn resursfördelning mellan flickor och pojkar; Undervisningsinventarier 5 år Tannbergssgymnasiet och Transportinvesteringar. Investeringarna har gått till Tannbergssgymnasiet och utbildningsprogram som domineras av pojkar. För investeringen undervisningsinventarier, är det möjligt att även köpa in inventarier till program som flickor läser, men vid tidpunkten för statistikinsamlingen har majoriteten av kostnaderna gått till maskinutrustning och apparatur. Problemet att dölja inventarier till olika program under en gemensam investering försvårar möjligheten att upptäcka var resurserna faktiskt går. Övriga investeringar har en relativt jämn resursfördelning. 10 Inom socialnämnden har kvinnor nästan uteslutande tagit del av en större andel av resurserna. Tre investeringar som särskilt sticker ut är; Trygghetslarm, Inventarier till Skogsgläntans gruppboende samt Transportrullstolar/matningstolar. Förklaringen är att kvinnor utgör en större målgrupp inom socialnämnden i och med att betydligt fler brukare inom äldreomsorgen är kvinnor. Inom Servicenämnden är det framförallt två investeringar som har ojämn resursfördelning; Nybyggnad gång- och cykelväg längst med Sågvägen samt Kvarteret Flisen gata, belysning. Dessa vägar ligger mitt i ett av Lyckseles industriområden och statistiken bygger på antalet män och kvinnor som arbetar på företagen som ligger inom industriområdet. Övriga investeringar har en relativt jämn könsfördelning. 11 10 Investeringar till grundskola och förskola, där ungefär lika många flickor och pojkar vistas 11 Till flera investeringar har befolkningsstatistik har använts, som består av ungefär lika många kvinnor och män I utförarperspektivet har i stort sett samtliga investeringar en ojämn resursfördelning. Förklaringen är, som tidigare nämnts, att kommunen är en väldigt könssegregerad arbetsplats. Viktigt att påpeka är också att en del av investeringarna inom servicenämnden läggs ut på entreprenad, som i sin tur betalar ut lön till sina anställda, där merparten är män. Undersökningen i JämGIS av investeringsbudgetens resursfördelning har visat vissa skillnader i vilka som får ta del av kommunens investeringar och resurser. Investeringsbudgeten är dock komplex att undersöka, dels pga att analysen är beroende av tillförlitlig statistik, investeringarna ska nyttjas i många år framöver och många gånger görs avgränsningar och prioriteringar till budgeten inte bara i diskussion i nämnd, utan omedvetet redan när budgeten börjar planeras. Därför är det viktigt att även diskutera vilka typer av investeringar som finns med i budgeten och vilka könsmönster som kan döljas i investeringarnas karaktär. Nedan följer en kompletterande analys om behov och prioriteringar. 3. Behov och prioriteringar I JämGIS har vi haft möjlighet att undersöka de investeringar som är upptagna i budgeten, men det är också viktigt att diskutera vad som inte finns med i budgeten och vems behov som prioriteras. Eftersom investeringsbudgeten är en mandatbudget är det vanligt att det sker en rad förändringar i budgeten under åren. En överblick av de förändringar som skett sedan 2011visar att ingen jämställdhetsanalys har genomförts när förändringen beslutats. Investeringarna kan upplevas könsneutrala och inte tydligt gynna det ena könet framför det andra. Men det är viktigt att diskutera huruvida en investering som kan verka könslös och inte påverka jämställdhet, i verkligheten utgår från den rådande normen. Många gånger diskuteras medborgare som en homogen grupp, och omdevetet görs kvinnor och män könsneutrala. Detta kan leda till att vi tror att vi planerar för alla,

medan vi i själva verket planerar vi för den grupp som är norm. Därför är det viktigt att lyfta fram jämställdhetsperspektivet för de olika investeringarna i budgeten. Eskilstuna kommun har gjort en analys där de delat in servicenämndens investeringsbudget i olika kategorier och därefter synliggjort jämställdhetsperspektivet. En liknande analys av Lyckseles kommuns budget presenteras nedan: Bilvägar, gång- och cykelåtgärder Rörlighet och tillgång till transportmedel är nödvändiga förutsättningar för att kvinnor och män, flickor och pojkar ska kunna delta på arbetsmarknaden, utbildning, kultur- och fritidsaktiviteter och tillgå nödvändig service. s och mäns förutsättningar och behov av rörlighet och transport ser ofta olika ut, pga. att vi har en väldigt könssegregerad arbetsmarknad, men även eftersom kvinnor fortfarande har huvudansvaret för barn och familj. Enligt nationella resvaneundersökningar uppger kvinnor i högre utsträckning än män att de åker kollektivt och cyklar och promenerar till arbetet, medan männen kör bil. Det är möjligt att mönstret inte är lika tydligt i Lycksele då vi har långa avstånd mellan byar och stad, samt till andra kommuner och större städer, men rörlighetsbehoven och resvanorna hos kvinnor och män ska inte ignoreras. Hur ser det ut hos oss? Två av investeringarna i JämGIS med ojämställd resursfördelning var investeringar i vägar på ett industriområde. Belysning, parker och planteringar Belysning av vägar och offentliga områden i kommunen är en viktig jämställdhetsfråga. Medborgarundersökningen i Lycksele visar att kvinnor är mindre trygga i att vistas utomhus på kvällar och nätter. En vanligt förekommande insats är att öka belysningen för att stärka trygghetskänslan, men det handlar inte alltid om att belysa mer, utan om att belysa rätt. Även i utformning och underhåll av parker och planeringar är tryggheten viktig faktor.. För att kvinnor och män ska kunna och vilja besöka parkerna måste det finnas kunskap och medvetenhet om rätt belysning, hur vi skapar trygghet genom borttagning av buskage och andra ytor som kan upplevas otrygga, hur vi planerar för alternativa vägar i parkerna och möjligheter för sittplatser. Lycksele kommun har tidigare använt metoden trygghetsvandringar för att synliggöra och undersöka behov och upplevelser av trygghet på flera platser i kommunen. Trygghetsvandringarna har bland annat resulterat i förbättrad belysning på Gammplatsen och förbättrad sikt och öppnare väg i parken Djupskolavan, vilket ökar trygghetskänslan. Konst, kultur, utsmyckning Offentliga platser och lokaler i Lycksele används och uppfattas olika av kvinnor och män. Platser kan könkodas och på så vis förstärka stereotypa uppfattningar om kön. Det är därför viktigt att diskutera och planera investeringar som gäller konst, kultur och utsmyckning för att resultatet ska tilltala både kvinnor och män. Det är också viktigt att diskutera vilka är det som uppmärksammas. Vems konst köps in? Vad synliggörs i utsmyckningen? Lekmiljöer Lekplatser ska erbjuda flickor och pojkar en säker och stimulerande lekmiljö som skapar en meningsfull fritid. Lekplatsen ska utformas utifrån flickors och pojkars behov och motverka stereotypa uppfattningar om kön, dvs. vad flickor och pojkar leker med. Även i utformning av lekplatser kan trygghetsvandringar användas som metod för att synliggöra trygghets- och jämställdhetsperspektivet. På Norrängskolan har bland annat trygghetsvandringar genomförts på skolgården. Idrotts- och föreningsanläggningar och män, flickor och pojkar har rätt till lika tillgång till kultur-, fritids- och idrottsaktiviteter och anläggningar i vår kommun. För att anläggningar ska vara lika tillgängliga för alla oavsett kön är åtgärder som underlättar och stimulerar användandet av gång-, cykeloch kollektivtrafikåtgärder något som främjar jämställdhet, folkhälsan och miljön. Skillnader i intressen och idrottsmönster mellan kvinnor och män, flickor och pojkar innebär att de i

olika utsträckning nyttjar olika typer av anläggningar. När investeringar i idrotts- och föreningsanläggningar görs, är det därför viktigt att dels diskutera i vilka idrotter och anläggningar som investeringen görs, men även att investeringarna syftar till att bryta traditionella mönster. Utbildningsinvesteringar Inom både grundskola och gymnasieskola görs investeringar för att förbättra miljön för eleverna, men också för att förbättra kvaliteten i utbildningen. Alla flickor och pojkar har rätt till utbildning, yrkesutbildning och vidareutbildning. Inom grundskolan kan investeringarna uppfattas som könsneutrala i och med att eleverna själva inte gör något aktivt val i vilken utbildning de går, grundskolan ska vara anpassad och formad för alla. Men jämställdhetsperspektiv är viktigt för att motverka stereotypa och traditionella uppfattningar om kön. Föreställningar och uppfattningar som kan finnas i exempelvis läromedel, undervisningsmetoder samt utbildningsprogram. Till gymnasieskolan väljer eleverna själva var och vad de vill läsa för utbildning och utbildningsvalet är väldigt könsstereotypt. 12 Vad eleverna väljer att läsa följer i stort sett Lycksele kommuns könssegregerade arbetsmarknad. När investeringar för gymnasieskolan görs är det viktigt att diskutera och ta hänsyn till vilka program som investeringarna går till. Vilka utbildningar väljer flickor och pojkar? Kan vi erbjuda en lika kvalitativ och hög utbildningsnivå inom samtliga program? Hur arbetar vi för att bryta traditionella mönster? Inventarier till förskolor, äldreboenden En rad investeringar i investeringsbudgeten går till förskolor och äldreboenden och dessa investeringar kan, precis som investeringar till utbildning, upplevas som könsneutrala. För investeringar till förskolor är det viktigt att diskutera om det är investeringar som stimule- 12 Höstterminen 2012 hade endast en av 19 gymnasieutbildningar relativ jämn könsfördelning (naturvetenskapliga programmet). rar och möter flickor och pojkars behov, eller om det är investeringar som bygger på könsstereotypa uppfattningar om vad flickor och pojkar ska leka med. Hur inreds lokalerna, vilka bilder, böcker och leksaker används? och män har olika behov beroende på skillnader i deras sociala och ekonomiska förhållanden och andra faktorer. För att säkerställa att kvinnor och män har lika tillgång till social omsorg och sociala tjänster är det viktigt att tillämpa ett jämställdhetsperspektiv även i planeringen och tillhandahållandet av investeringar till äldre- och handikappomsorgen. Hur ser kvinnor och mäns behov ut och kan vi säkerställa att investeringarna fyller både kvinnors och mäns behov? Investeringar för medarbetare och för att underlätta deras arbete I investeringsbudgeten finns flera investeringar som är riktade till medarbetarna för att underlätta deras arbete gentemot medborgarna. Investeringarna kan dels vara i form av hjälpmedel av olika slag, då är det viktigt att diskutera om investeringen underlättar och är ett hjälpmedel för både kvinnor och män. Det är också viktigt att diskutera och jämföra hur investeringarna till medarbetarna ser ut inom olika yrkeskategorier. Vilka får ta del av investeringarna och finns det några mönster kring vilka yrkesgrupper som oftast får ta del av investeringarna? En vanlig jämförelse är att det inom förskolan länge har förts diskussioner och önskemål om arbetskläder till förskollärarna, som idag använder sina privata kläder i arbetet, medan det tas för givet att medarbetare som arbetar med sophantering, snöröjning m.m. får arbetskläder. Vad och vem är det som avgör vad som är legitimt och nödvändigt? Diskussionen ovan syftar till att synliggöra att investeringar som kan uppfattas könsneutrala sällan är det. När vi betraktar något som könsneutralt utgår vi från den rådande normen och i många fall som vi alltid gjort. Jämställdhet är något som uppnås genom aktiva handlingar, och utan medveten förändring kommer vi fortsätta att handla ojämställt. Dis-

kussionen ovan är viktig att ta med sig vid prioriteringar av investeringar till nästkommande mandatbudget. SMART EKONOMI I samband med jämställdhetsanalysen av investeringsbudgeten är det viktigt att ge ytterligare dimensioner av jämställdhetsintegrering och kommunens ekonomi och budgetarbete. Smart ekonomi lyfter fram sambandet mellan jämställdhet och ekonomi och är ett sätt att använda sociala investeringar för att främja jämställdhet. En jämställdhetsinsats kan över tid spara stora kostnader. Ett exempel är godkända betyg i årskurs nio. 13 I Borås kommun har ett beräkningsexempel tagits fram utifrån vilka konsekvenser pojkars högre andel icke godkända betyg i årskurs nio och kommunens åtgärder för barn och elever med särskilda behov, kan få för kommunal- och samhällsekonomiska konsekvenser. I exemplet har de utgått från en verklig person, Nils. Nils blev tidigt i skolan utpekad som gängledare och började som 15-åring sälja knark. Han hoppade av gymnasiet och etablerade sig som yrkeskriminell. Han är dömd för ett antal brott och som 19-åring dömdes han till fängelse i 20 månader. Idag läser han på Komvux för att komplettera sina betyg och han får stöd från kommunens ungdomsverksamhet. Fram till 24 års ålder har kommunens kostnader för Nils sociala problem uppgått till 530 000 kronor. 14 För samhället har Nils problem genererat kostnader på 4,6 miljoner kronor. 15 Borås kommun drar slutsatsen att mot bakgrund av de stora kostnader som följer av sociala problem, kriminalitet och utanförskap, finns det stora vinster att arbeta med tidiga insatser. Om Nils aldrig hade hoppat av skolan, eller om Nils slutför Komvux och får ett arbete, minskar kommunens kostnader. Om Nils däremot fortsätter sin kri- 13 Beräkningsexemplet har tagits fram inom SKL:s delprojekt Smart ekonomi 14 Åtgärder i samband med problem i skolan, försörjningsstöd, ungdomsverksamhet och uteblivna skatteintäkter 15 Polisingripanden, två månader i häkte, 20-tal rättegångar, kontakter med psykolog och övervakare, tid i fängelse samt utebliven produktion minella bana, eller hamnar i försörjningsstöd kommer kommunens och samhällets kostnader fortsättningsvis att öka. Lycksele kommuns arbetsmarknadsenhet driver sedan några år tillbaka projektet Resurscentrum. 16 Projektet består av tre kugghjul; rehabilitering, arbetsträning/sysselsättning och utslussning. I projektet har ett arbete med socioekonomiskt bokslut 17 påbörjats och en del i detta arbete kan relateras till Smart ekonomi. Projektet arbetar bla med ett beräkningsexempel som rör en kvinna, Eva, som står utanför arbetsmarknaden. Historien om Eva visar kommunekonomiska vinster för Lycksele kommun utifrån preventivt arbete. 18 Eva föddes 1955, blev sjukskriven 2000 och utförsäkrad 2007. I samband med utförsäkringen skrevs Eva över från försäkringskassan till arbetsförmedlingen, som gjorde bedömningen att hon inte var arbetsför nog för att söka arbete. Eva hade inte längre någon sjukpenningsgrundande inkomst (SGI) och därför inte rätt till sjukpenning, utan har fått försörjningsstöd från kommunen. Troligt kommer hon få försörjningsstöd fram till sin pension. Hösten 2012 kom Eva i kontakt med Resurscentrums rehabgrupp. Eva kartlades av sjukgymnast och arbetsterapeut, men orkade inte arbetsträna i den utsträckning som behövdes för att en utförlig arbetsförmågebedömning ska kunna genomföras. Kartläggningen resulterade i ett underlag som tillsammans med ett läkarutlåtande ledde till att Eva får sjukersättning från försäkringskassan. Sjukersättningen gör det möjligt för Eva att också söka bostadstillägg och hon behöver inte längre försörjningsstöd från kommunen. Under de 72 månader som Eva varit utförsäkrad, har hon fått försörjningsstöd från kommunen för totalt 576 000 kronor. Hade Eva inte varit i kontakt med Resurscentrum, hade kostnaden sannolikt ökat till närmare 1 000 000 kronor. Istället innebar 16 Projektet finansieras av Europeiska socialfonden 17 Ingvar Nilsson. Fyra räknesätt och ett bokslut, handbok i Socioekonomiskt bokslut. Nutek 18 Eva heter egentligen något annat

Rehabgruppen och Resurscentrums preventiva arbete att kostnaderna flyttades från kommunen till Försäkringskassan. I ett samhällsekonomiskt perspektiv är det fortfarande kostnader, men utifrån ett kommunekonomiskt perspektiv innebär det stora vinster. Många personer som deltar i Resurscentrums aktiviteter kommer dock inte från en sådan svår situation som Eva, utan många kan nå egen sysselsättning, vilket även minskar de samhällsekonomiska kostnaderna och innebär ökade produktionskostnader och skatteintäkter för kommunen. DISKUSSION Resultatet av jämställdhetsanalysen har visat att Lycksele kommuns investeringsbudget inte är jämställdhetsintegrerad och jämställdhetsperspektivet är i stort sett frånvarande. Undersökningen i JämGIS visar att resursfördelningen i brukarperspektivet är relativt jämn, kvinnor och män samt flickor och pojkar får ta del av resurserna i lika utsträckning. Problemet är dock att många investeringar i budgeten har varit svåra att mäta och många investeringar hanteras könsneutrala, dvs. det tas för givet att investeringarna inte gynnar ett kön framför det andra. Resultatet från JämGIS måste därför ses i ljuset av diskussionen om vems behov och prioriteringar investeringarna utgår från. Resursfördelningen i utförarperspektivet är dock väldigt ojämnställd, där majoriteten av resurserna har gått till männen inom servicenämnden. Resultatet visar att det finns en skillnad i hur investeringar och hjälpmedel till medarbetare diskuteras och beslutas. Intressant att diskutera är också att en del av investeringarna inom servicenämnden läggs ut på entreprenad, företag som i sin tur betalar lön till sina anställda. I och med att arbetsmarknaden är könssegregerad, är merparten av de anställda män. Viktigt att ställa frågan varför vissa indirekta lönekostnader klassas som investeringar medan alla kommunens direkta lönekostnader för anställda, merparten kvinnor, klassas som kostnader? 19 I undersökningen i JämGIS har vi delat in fördelningen av resurserna i investeringsbudgeten utifrån ett brukar- och utförarperspektiv, men det är även viktigt att lyfta in beslutarperspektivet. Vilka beslutar om investeringarna? Det är endast LYST-nämnden, personalnämnden och kommunfullmäktige som har en jämn könsfördelning, övriga 6 nämnder har en ojämn fördelning. 20 Vilka konsekvenser får det för resursfördelningen? I budgetprocessen för investeringsbudgeten, men även för Lycksele kommuns driftbudget är det nödvändigt att vi kan säkerställa en jämställdhetsintegrerad process. Särskilt idag när kommunen befinner sig i ekonomisk kris och dras med stora ekonomiska underskott. Inför nedskärningar och besparingar måste en diskussion föras om vilka grupper som drabbas. Ett exempel är nedskärning inom äldreomsorgen, nedskärningar som mest troligt resulterar i ökning av den obetalda anhörigomsorgen. Anhörigomsorg som kvinnor framförallt genomför och som får negativa konsekvenser för kvinnors arbetsmarknadsdeltagande. Botkyrka kommun genomförde 2009 en gender budget analys av hemtjänsten i kommunen och en grov schablonuträkning visade att i Botkyrka kommun utförde kvinnor varje år obetald anhörigomsorg till ett värde av 100 miljoner kronor mer än män. 21 Det är också viktigt i budgetprocessen att analysera verksamheter ur ett jämställdhetsperspektiv. Genom att synliggöra skillnader i arbetssätt och bemötande gentemot kvinnor och män, flickor och pojkar och motverka dessa skillnader kan vi göra stora vinster. Ett exem- 19 Kristina Lindholm (red.). Jämställdhet i verksamhetsutveckling. Lund: Studentlitteratur, 2011 20 Dvs. inte inom intervallet 60-40 procent 21 Kristina Lindholm (red.). Jämställdhet i verksamhetsutveckling. Lund: Studentlitteratur, 2011

pel är det klassiska tvättsäcksprojektet. 22 På Danderyds sjukhus upptäcktes det att tvättsäckarna i männens omklädningsrum alltid var fullare än tvättsäckarna i kvinnornas omklädningsrum. En jämställdhetsanalys visade tidigare okända skillnader i ordination och utförande av behandling mellan kvinnliga och manliga patienter med psoriasis och eksem. nens behandling var avsevärt dyrare för sjukhuset. Om kvinnornas antal behandlingar togs som norm och om männen behandlades på samma sätt, skulle över 300 000 kronor sparas varje år. Jämställdhetsanalysen har visat att Lycksele kommuns budgetprocess inte är jämställdhetsintegrerad, ett första steg för att införliva jämställdhetsperspektivet är först och främst följa de direktiv som är satta. I budgetdirektiven för investeringsbudgeten framgår det klart och tydligt att för varje projekt ska information lämnas om jämställdhet. Under våren 2013 har en kalkyl- och frågemall för projekten tagits fram för att projekten ska kvalitetssäkras ytterligare. Mallen ska användas tidigt i processen samt när ett investeringsprojekt ska påbörjas. I denna mall ska jämställdhetsperspektivet finnas. Sedan är det avgörande att när behov och prioriteringar av investeringar diskuteras, måste vi diskutera utifrån kvinnor och män samt flickor och pojkar och inte endast medborgare. På så vis är det lättare att synliggöra och påminna om att medborgarna är en individ som kan bemötas ojämställt och det är beslutsfattarnas ansvar att följa upp så att det inte sker. Det är också viktigt att komma ihåg att till en investering som framförallt gynnar det ena könet kan också ha stora driftkostnader. 22 Ingrid Osika mfl. Tvättsäcksprojektet - genusskillnader in på bara skinnet. Läkartidningen, nr 40 2005. Volym 102