RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011

Innehåll 1 Inledning......................................................................... 1 2 Täckningsgrad...................................................................... 1 3 Bortfall.......................................................................... 1 3.1 Andel nejtack och utplåning............................................................... 1 3.2 Enheter med få uppföljningar............................................................... 2 4 Genusperspektiv..................................................................... 2 5 Analysgrupp....................................................................... 2 6 Självskattningar..................................................................... 3 7 Självskattning - hälsa.................................................................. 4 8 Självskattning - livskvalitet............................................................... 5 9 Självskattning - risk för återfall i brott........................................................ 6 10 GAF............................................................................ 7 11 Symtombildens svårighetsgrad............................................................. 9 12 BMI............................................................................ 11 13 Återfall i brottslig gärning............................................................... 12 14 Läkemedelsanvändning................................................................. 13

Tabeller 1 Läkemedelsanvändning................................................................... 14 Figurer 1 Medelvärde av patienternas skattningar av sin hälsa vid uppföljning 2009 respektive uppföljning 2010............................. 4 2 Medelvärde av patienternas skattningar av sin livskvalitet vid uppföljning 2009 respektive uppföljning 2010.......................... 5 3 Medelvärde av patienternas skattningar av sin risk för återfall i brott vid uppföljning 2009 respektive uppföljning 2010.................... 6 4 Medelvärde av GAF-skattningarna vid uppföljning 2009 respektive uppföljning 2010..................................... 7 5 Fördelningen av symtombildens svårighetsgrad vid uppföljning 2009 respektive uppföljning 2010............................... 9 6 Medelvärde av patienternas BMI vid uppföljning 2009 respektive uppföljning 2010...................................... 11 7 Andel patienter som återfallit i brottslig gärning vid uppföljning 2009 respektive uppföljning 2010............................... 12 8 Fördelningen av mediciner för ADHD, första- respektive andra generationens antipsykotika vid uppföljning 2009 respektive uppföljning 2010......... 13

1 Inledning Årsrapporten för 2010 består av två delar. En ser ut som förra årets rapport och kallas stora årsrapporten. Denna rapport består av ett urval indikatorer och kallas lilla årsrapporten. Indikatorerna har valts ut av en analysgrupp inom RättspsyK med tanke på att kunna beskriva en jämförelse i valda indikatorer mellan 2009 och 2010. Önskvärt hade varit att ha längre tidsintervall, men eftersom registret funnits sedan 2008 är detta det bästa som kan åstadkommas i nuläget. Urvalet av indikatorer har gjorts utifrån att det är patient- och kliniknära indikatorer som visar förändringar hos patienten över tid och därmed kan stimulera till förbättringsarbete. De indikatorer som ingår i rapporten är patientens skattning av sin hälsa, livskvalitet, risk för återfall i brott, GAF (Global Assessment of Functioning Scale), symtombildens svårighetsgrad, BMI (Body Mass Index), återfall i brottslig gärning samt läkemedelsanvändning. Om denna uppställning blir uppskattad kan modellen vidareutvecklas kommande år. Syftet är att rapporten ska underlätta för respektive klinik att få en bild av hur utvecklingen för patientgruppen ser ut, jämföra med andra kliniker i landet och kunna inleda förbättringsarbete. 2 Täckningsgrad Antal uppföljda patienter var (2009 års siffror inom parentes) 1271 (1047). Av dessa var 1070 (909) män och 201 (138) kvinnor. Fördelningen mellan män och kvinnor var 84% (87%) män och 16% (13%) kvinnor. Täckningsgraden på enhetsnivå är 27 av 28 möjliga enheter vilket utgör 96% samt på patientnivå 1395 av 1463 patienter vilket ger en täckningsgrad på 95%. Totalt fanns det i registret 1561 patienter den 31 december 2010. 3.1 Andel nejtack och utplåning 3 Bortfall Totalt har 61 patienter tackat nej eller begärt utplåning ur registret under 2010. Av dessa var 87% män att jämföra med 84% män som det gjorts uppföljande registreringar på under året. Alltså en liten övervikt män som tackat nej eller begärt utplåning jämfört med andelen som ingår i registret. Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 1

3.2 Enheter med få uppföljningar Enheter med < 5 uppföljda patienter ingår inte i redovisningen. 4 Genusperspektiv När det gäller genusperspektiv finns det belyst i den stora årsrapporten. Däremot blir det inte meningsfullt i denna rapport, som är på kliniknivå, eftersom det i patientgruppen totalt endast finns ca 16% kvinnor. 5 Analysgrupp Analysgruppen som gjort urvalet till denna rapport och även den analyserande texten har bestått av: Alessio Degl Innocenti, docent, leg psykolog, enhetschef, Rättspsykiatriska vårdkedjan, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Bengt Persson, leg psykolog, Rättspsykiatri, Skåne Benjamin Wasniowski, leg sjuksköterska, LRV-enheten, Gävle sjukhus Hans Andersson, leg sjuksköterska, kvalitetssamordnare, registerhållare RättspsyK, Rättspsykiatriska vårdkedjan, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Inger Turtell, forskningssjuksköterska/doktorand, Rättspsykiatriska kliniken Säter, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm Kaj Forslund, Verksamhetschef, Rättspsykiatri Vård Stockholm Malin Lotterberg, kvalitetsansvarig Regionsjukhuset Karsudden och doktorand, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm Marianne Ander, psykiatrisjuksköterska, Rättspsykiatriska vårdkedjan, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Nina Möller, leg psykolog, Rättspsykiatriska vårdkedjan, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Peter Karlberg, IT-samordnare, Rättspsykiatriska regionkliniken, Vadstena Frances Hagelbäck Hanson Registerhållare, verksamhetschef, chöl Hans Andersson Registerhållare, kvalitetssamordnare Epost: frances.hagelback-hansson@vgregion.se Epost: hans.b.andersson@vgregion.se Tel: 031-343 73 79 Tel: 031-343 73 81 Adress: Rättspsykiatriska vårdkedjan, Lillhagsparken 3, 422 50 Hisings Backa Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 2

6 Självskattningar Patienten ombeds att göra tre stycken självskattningar där den aktuella livssituationen bedöms. Detta syftar till att ge en global bild av hur individen själv upplever sin aktuella situation i tre olika hänseenden; hälsa, livskvalitet samt risk för återfall i brott. Ingen annan information vägs in än den som individen själv lämnar. Vårdpersonalen gör ej någon bedömning av den skattning individen gör. Skattningarna mäts med Visuell Analog Skala (VAS-skala). På skalorna för hälsa och livskvalitet betyder 0 mycket dåligt och 100 mycket bra. När det gäller skattningen risk för återfall i brott betyder 0 obefintlig risk och 100 mycket hög risk. Självskattningarna för 2010 visar att patienternas egen upplevelse av sin hälsa samt sin livskvalitet är god både för kvinnor och män. Den egna skattningen av sin risk för återfall i brott under pågående vårdepisod har både kvinnor och män skattat som mycket låg och i vissa fall obefintlig. Cirka 36% av kvinnorna och drygt 33% av männen har inte gjort någon självskattning. Vid en jämförelse av medianvärdena av skattningarna för de tre variablerna mellan åren 2009 och 2010 kan endast små förändringar ses. Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 3

7 Självskattning - hälsa Regionsjukhuset Karsudden 166 60.6 RPV Jönköping 18 60.7 Rättspsykiatri Västmanland 33 61.6 RPV Falköping 22 62.2 RP S:t Görans sjukhus 24 63 LRV enheten Gävleborg 21 63.1 Piteå Rättspsykiatri 27 66 RPE Uppsala 27 66.4 RPR Vadstena 29 67.6 RPV Göteborg 168 68.5 RP Ytterö 5 68.8 Riket 1046 69.2 RPK Sundsvall 71 69.4 RPK Säter 32 69.9 RPV Halland 20 69.9 RPK Landstinget Kronoberg 35 71.7 Rättspsykiatrin i Skåne 63 71.9 RPV Vänersborg 71 72 RP Löwenströmska sjukhuset 114 72.7 RPK Örebro 5 73 RPV Stockholm 73 74.6 RPA Västervik 8 86.4 Umeå Rättspsykiatri 14 91.7 Hälsa 2009 Hälsa RPV Borås 11 40 RPV Jönköping 15 61.7 RPK Örebro 46 64.2 LRV enheten Gävleborg 19 67.5 RPV Halland 25 67.7 RPV Stockholm 70 68.5 RPK Sundsvall 80 69.9 RPK Säter 73 70.2 RP S:t Görans sjukhus 48 70.2 RPA Västervik 35 70.5 RPV Vänersborg 68 70.7 RP Ytterö 17 70.8 Riket 1271 71.6 RPV Falköping 23 72 Regionsjukhuset Karsudden 151 72 Rättspsykiatri Västmanland 44 72.1 RPK Landstinget Kronoberg 44 72.6 Piteå Rättspsykiatri 54 72.7 RPR Vadstena 63 72.8 Rättspsykiatrin i Skåne 82 73.5 RPE Uppsala 36 73.6 Umeå Rättspsykiatri 13 73.8 RPV Göteborg 166 75 RP Löwenströmska sjukhuset 78 75 RPE Kristinehamn 10 77.8 Hälsa 2010 Hälsa Figur 1: Medelvärde av patienternas skattningar av sin hälsa vid uppföljning 2009 respektive uppföljning 2010. Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 4

8 Självskattning - livskvalitet RPK Örebro 5 49 RP S:t Görans sjukhus 24 52 Rättspsykiatri Västmanland 33 53.9 RPR Vadstena 29 54.4 Regionsjukhuset Karsudden 166 55.6 RPV Falköping 22 58 RPK Säter 32 59.7 RPK Sundsvall 71 60 RPV Halland 20 60.2 Piteå Rättspsykiatri 27 62.2 Riket 1046 63.1 RPV Göteborg 168 63.4 RPV Stockholm 73 64 Rättspsykiatrin i Skåne 63 66.2 LRV enheten Gävleborg 21 66.5 RPV Vänersborg 71 66.9 RPV Jönköping 18 67.3 RP Löwenströmska sjukhuset 114 68.8 RP Ytterö 5 70 RPK Landstinget Kronoberg 35 70.3 RPE Uppsala 27 74.2 RPA Västervik 8 74.3 Umeå Rättspsykiatri 14 91.7 Livskvalitet 2009 Livskvalitet RPV Borås 11 30 RP S:t Görans sjukhus 48 52.5 RPK Örebro 46 59 RPV Stockholm 70 61 RPK Sundsvall 80 61 RPK Landstinget Kronoberg 44 63.3 Regionsjukhuset Karsudden 151 63.7 RPR Vadstena 63 63.9 RPK Säter 73 64.4 RPV Falköping 23 65 Rättspsykiatri Västmanland 44 65.3 Riket 1271 66.2 Rättspsykiatrin i Skåne 82 66.8 LRV enheten Gävleborg 19 67.1 RPE Kristinehamn 10 67.3 RP Ytterö 17 68.3 RPA Västervik 35 69.5 Piteå Rättspsykiatri 54 69.6 RPV Vänersborg 68 69.9 RPV Göteborg 166 70.8 RPV Halland 25 71.4 RPE Uppsala 36 72.6 RP Löwenströmska sjukhuset 78 77.1 RPV Jönköping 15 77.3 Umeå Rättspsykiatri 13 82.5 Livskvalitet 2010 Livskvalitet Figur 2: Medelvärde av patienternas skattningar av sin livskvalitet vid uppföljning 2009 respektive uppföljning 2010. Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 5

9 Självskattning - risk för återfall i brott Umeå Rättspsykiatri 14 0 Rättspsykiatrin i Skåne 63 3.9 RPV Halland 20 4 Regionsjukhuset Karsudden 166 5.4 Rättspsykiatri Västmanland 33 7 RP Löwenströmska sjukhuset 114 8 RPV Falköping 22 8.3 RPV Stockholm 73 8.3 RPV Göteborg 168 8.4 RPV Vänersborg 71 9 RP S:t Görans sjukhus 24 9 Riket 1046 10 RPR Vadstena 29 10 Piteå Rättspsykiatri 27 10.8 RPV Jönköping 18 12.3 RPK Sundsvall 71 13.2 LRV enheten Gävleborg 21 13.7 RPK Örebro 5 15 RPK Landstinget Kronoberg 35 15.5 RPE Uppsala 27 15.9 RPK Säter 32 16.5 RPA Västervik 8 37.9 RP Ytterö 5 47.5 0 10 20 30 40 50 Risk för återfall i brott 2009 Risk för återfall RPV Falköping 23 0.8 RPE Kristinehamn 10 1 RP Ytterö 17 2.5 RPV Halland 25 3.6 Piteå Rättspsykiatri 54 5.3 RPV Vänersborg 68 6.6 RPV Göteborg 166 6.8 RPE Uppsala 36 7 Rättspsykiatri Västmanland 44 7.5 LRV enheten Gävleborg 19 7.5 RPK Säter 73 9.2 Riket 1271 9.9 Umeå Rättspsykiatri 13 10 RPK Sundsvall 80 10 Rättspsykiatrin i Skåne 82 11.2 RPA Västervik 35 12.5 RPV Stockholm 70 12.6 RPV Jönköping 15 12.9 RP Löwenströmska sjukhuset 78 13.3 RPR Vadstena 63 14 RPK Örebro 46 14.1 Regionsjukhuset Karsudden 151 14.2 RPV Borås 11 15 RPK Landstinget Kronoberg 44 20.4 RP S:t Görans sjukhus 48 22.2 0 10 20 30 40 50 Risk för återfall i brott 2010 Risk för återfall Figur 3: Medelvärde av patienternas skattningar av sin risk för återfall i brott vid uppföljning 2009 respektive uppföljning 2010. Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 6

10 GAF RPR Vadstena 28 29 Piteå Rättspsykiatri RP S:t Görans sjukhus RPK Sundsvall RPV Vänersborg Rättspsykiatrin i Skåne RPV Falköping RPK Örebro Rättspsykiatri Västmanland Riket RPV Göteborg RPV Halland RPV Stockholm RPE Uppsala LRV enheten Gävleborg RPK Landstinget Kronoberg RP Ytterö RP Löwenströmska sjukhuset RPV Jönköping 26 35.8 21 37.1 32 38.8 62 39.3 52 40.3 22 40.4 5 40.6 33 40.7 655 41.8 129 41.9 17 42 73 42.1 20 43.8 17 45.8 22 46.2 5 48 74 48.5 17 57.3 0 20 40 60 80 GAF GAF-skattning vid uppföljning 2009 RPR Vadstena 54 27.6 RPK Landstinget Kronoberg 10 32.2 Piteå Rättspsykiatri 46 36.1 RPV Vänersborg 60 37.4 RPK Örebro 32 39.8 RPA Västervik 33 40 RPV Borås 9 40.2 RP S:t Görans sjukhus 42 40.4 RPV Falköping 22 41.4 Riket RPE Kristinehamn 786 7 42 42.4 RPV Göteborg 129 42.6 RPK Sundsvall 57 42.8 Rättspsykiatrin i Skåne 51 44.4 RPV Stockholm 69 44.5 Rättspsykiatri Västmanland 44 45.2 LRV enheten Gävleborg 18 47.4 RP Löwenströmska sjukhuset 23 48.5 RPV Halland 17 50.9 RPV Jönköping 15 52.7 RPE Uppsala 31 52.7 RP Ytterö 17 54 0 20 40 60 80 GAF GAF-skattning vid uppföljning 2010 Figur 4: Medelvärde av GAF-skattningarna vid uppföljning 2009 respektive uppföljning 2010. Den diagnostiska taxonomin DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, version IV) belyser psykisk problematik utifrån fem dimensioner, s k axlar. Den femte axeln avser att ge ett numeriskt värde på den psykosociala funktionsförmågan, ett GAF-värde (Global Assessment of Functioning). Skalans värden ligger på en poängskala mellan ett och hundra (1 100) där värdet 100 anger bäst fungerande. Bedömaren har möjlighet att ange noll (0) då en skattning av olika anledningar inte går att genomföra. Den psykosociala funktionsnivån belyses ur två aspekter: psykiatriska symtom (t ex nervositet, depressiva besvär, vanföreställningar, hallucinationer) och social funktionsförmåga (t ex arbetsförmåga, socialt kontaktnät, ADL-funktioner). Ibland görs en gradering av var och en av dessa aspekter, ibland görs en sammanvägd gradering. Om gradering görs av båda aspekterna ska det lägsta värdet gälla som indikator på psykosocial funktionsförmåga. Gradering av psykosocial funktionsförmåga utförs på de flesta rättspsykiatriska vårdenheter. Vem som utför graderingen och i vilka sammanhang kan skifta mellan enheterna och också inom en enhet. Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 7

Vid den rättspsykiatriska undersökningen kommer GAF-värdet, då den undersökte bedöms ha ett vårdbehov och rekommenderas att bli överlämnad till rättspsykiatrisk vård, i de flesta fall att ligga omkring eller under 40. Medelvärdet för hela landet ligger på strax över 40, men man kan notera en betydande spridning (RPR Vadstena uppvisar 29,0 i medelvärde och RPV Jönköping 57,3). Vid årsuppföljningen ett år senare är GAF-värde för riket som helhet detsamma som ett år tidigare (drygt 40). Även vid årsuppföljningen är dock spridningen stor (27,6 vid RPR Vadstena och 54,0 vid RP Ytterö). Utvecklingen mellan åren 2009 och 2010 visar på några anmärkningsvärda differenser. I allmänhet är GAF-värdet ungefär det samma vid båda tidpunkterna (inom 5 GAFenheter). På några enheter (RPV Halland och RPE Uppsala) kan man emellertid notera en tydlig förbättring i patienternas tillstånd (närmare 10 GAF-poäng). Än mer påtaglig är dock den försämring i patienternas tillstånd som RPK Landstinget Kronoberg (Växjö) uppvisar (närmare 15 GAF-poäng). Såväl minskat som ökat GAF-värde skulle kunna vara rimligt med tanke på att en patient som vårdas enligt LRV per definition har en allvarlig psykisk störning och att man inledningsvis på en rättspsykiatrisk vårdenhet för en tid kan må sämre av psykologiska skäl såsom ökad insikt om såväl psykisk problematik som brott. Adekvat medicinering skulle å andra sidan kunna betyda att plågsamma psykossymtom försvinner eller mildras, vilket skulle kunna förklara en förbättrad psykosocial funktionsförmåga (= högre GAF-poäng). Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 8

11 Symtombildens svårighetsgrad Inrapporterande enhet LRV enheten Gävleborg Piteå Rättspsykiatri Regionsjukhuset Karsudden RP Löwenströmska sjukhuset RP S:t Görans sjukhus RP Ytterö RPA Västervik RPE Uppsala RPK Landstinget Kronoberg RPK Sundsvall RPK Säter RPK Örebro RPR Vadstena RPV Falköping RPV Göteborg RPV Halland RPV Jönköping RPV Stockholm RPV Vänersborg Rättspsykiatri Västmanland Rättspsykiatrin i Skåne Umeå Rättspsykiatri Riket Antal 21 27 166 114 24 5 8 27 35 71 32 5 29 22 168 20 18 73 71 33 63 14 1046 Inga mycket milda Milda måttliga Påtagliga mycket svåra Fördelning av symptombildens svårighetsgrad (%) Fördelningen av symtombildens svårighetsgrad vid uppföljning 2009 Inrapporterande enhet LRV enheten Gävleborg Piteå Rättspsykiatri Regionsjukhuset Karsudden RP Löwenströmska sjukhuset RP S:t Görans sjukhus RP Ytterö RPA Västervik RPE Kristinehamn RPE Uppsala RPK Landstinget Kronoberg RPK Sundsvall RPK Säter RPK Örebro RPR Vadstena RPV Borås RPV Falköping RPV Göteborg RPV Halland RPV Jönköping RPV Stockholm RPV Vänersborg Rättspsykiatri Västmanland Rättspsykiatrin i Skåne Umeå Rättspsykiatri Riket Antal 19 54 151 78 48 17 35 10 36 44 80 73 46 63 11 23 166 25 15 70 68 44 82 13 1271 Inga mycket milda Milda måttliga Påtagliga mycket svåra Fördelning av symtombildens svårighetsgrad (%) Fördelningen av symtombildens svårighetsgrad vid uppföljning 2010 Figur 5: Fördelningen av symtombildens svårighetsgrad vid uppföljning 2009 respektive uppföljning 2010. Vid registrering i RättspsyK har kliniskt verksam personal till uppgift att göra en skattning av svårighetsgraden av de psykiatriska symtom som patienterna uppvisar. Skattningen är subjektiv men bygger sannolikt i de allra flesta fall på en gedigen utbildning och erfarenhet. Skalan som används är av ordinalskaletyp med följande värden: inga, mycket milda, milda, måttliga, påtagliga, svåra och mycket svåra. För att underlätta redovisningen har symtomens allvarlighetsgrad grupperats i tre nivåer där den första nivån (nivå 1) utgörs av inga och mycket milda symtom, den andra nivån (nivå 2) utgörs av milda och måttliga symtom och slutligen den tredje nivån (nivå 3) utgörs av påtagliga, svåra och mycket svåra symtom. Patienterna uppvisar generellt sett i betydande omfattning psykiatriska symtom på nivå 3, vilket knappast är överraskande med tanke på att de blivit överlämnade till Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 9

rättspsykiatrisk vård på grund av de bedöms lida av en allvarlig psykisk störning. På riksplanet bedöms mer än 60% av patienterna ha symtom på nivå 3. Trots detta finns på flera enheter några patienter som inte uppvisar några symtom alls eller enbart mycket milda symtom. Det kan finnas skäl att misstänka att den rättspsykiatriska vården i dessa fall varit framgångsrik men att förvaltningsrätten av samhällsskyddsskäl vill att vården ska fortsätta. En alternativ förklaring skulle kunna vara att patienten blivit felaktigt bedömd vid den rättspsykiatriska undersökningen. I riket som helhet kan man notera att en något mindre andel av patienterna uppvisar symtom på nivå 3 2010 jämfört med 2009, men skillnaden är marginell. Även i fråga om de mindre allvarliga nivåerna är den sammantagna bilden på riksnivå i stort sett oförändrad. Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 10

12 BMI BMI, Body Mass Index, anger relationen mellan vikt och längd enligt beräkningen kroppsvikt (kg) dividerat med kroppslängden i kvadrat (m 2 ). Det existerar gränsvärden för vad som ska kallas övervikt. World Health Organisation (WHO) har definierat övervikt vid BMI > 25, fetma grad 1 vid 30.0 34.9, fetma grad 2 vid 35.0 39.9 och obesitas vid BMI > 40. Undervikt definieras som BMI < 18.4. RPA Västervik 8 24.3 RPR Vadstena 25 27.5 RPV Stockholm 49 27.7 RP Löwenströmska sjukhuset 82 27.7 RP S:t Görans sjukhus 22 27.9 RPE Uppsala 26 28 RPV Vänersborg 54 28.2 RPV Göteborg 92 28.2 Riket Rättspsykiatrin i Skåne 241 47 29.2 29.3 RPK Landstinget Kronoberg 16 29.5 RPV Halland 20 29.5 Piteå Rättspsykiatri 26 29.6 RPK Säter 24 29.8 Regionsjukhuset Karsudden 99 30.1 RPV Jönköping 17 30.6 RPK Sundsvall 52 31.5 Rättspsykiatri Västmanland 26 31.7 LRV enheten Gävleborg 21 32.2 RPK Örebro 5 32.8 RPV Falköping 21 33.1 Umeå Rättspsykiatri 8 33.2 0 10 20 30 40 BMI vid uppföljning 2009. Figuren visar en spridning i BMI från 24.3 till 33.2. Enligt WHOs definitioner har samtliga kliniker, med två undantag, patienter som genomsnittligt är överviktiga. BMI Umeå Rättspsykiatri 13 26.2 RPA Västervik 35 26.6 RPE Kristinehamn 10 27.3 RP Ytterö 17 27.4 RP S:t Görans sjukhus 48 27.7 RPV Vänersborg 68 27.7 RPV Stockholm 70 27.8 RPV Göteborg 166 28 RPK Landstinget Kronoberg 44 28.1 RPV Halland 25 28.5 RPE Uppsala 36 28.6 RPK Örebro 46 28.6 RP Löwenströmska sjukhuset 78 28.6 Riket 1260 29 Rättspsykiatrin i Skåne 82 29 RPR Vadstena 63 29.1 Regionsjukhuset Karsudden 151 29.7 Piteå Rättspsykiatri 54 29.9 RPK Säter 73 30 Rättspsykiatri Västmanland 44 30.3 RPK Sundsvall 80 30.7 RPV Falköping 23 31.1 RPV Jönköping 15 32.6 LRV enheten Gävleborg 19 32.8 0 10 20 30 40 BMI vid uppföljning 2010. Figuren visar en spridning i BMI från 26.2 till 32.8. Enligt WHOs definitioner har samtliga kliniker, med två undantag, patienter som genomsnittligt är överviktiga. BMI Figur 6: Medelvärde av patienternas BMI vid uppföljning 2009 respektive uppföljning 2010. Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 11

13 Återfall i brottslig gärning Inrapporterande enhet n andel Umeå Rättspsykiatri 14 0 RP Ytterö 5 0 Regionsjukhuset Karsudden 166 6.6 RPV Stockholm 73 9.6 RPV Halland 20 10 LRV enheten Gävleborg 21 14.3 Rättspsykiatrin i Skåne 63 17.5 RPV Falköping 22 18.2 RPK Örebro 5 20 RP Löwenströmska sjukhuset 114 21.1 Riket 1046 21.9 Piteå Rättspsykiatri 27 22.2 Rättspsykiatri Västmanland 33 24.2 RP S:t Görans sjukhus 24 25 RPE Uppsala 27 25.9 RPV Göteborg 168 26.2 RPK Sundsvall 71 26.8 RPV Jönköping 18 27.8 RPV Vänersborg 71 33.8 RPK Säter 32 34.4 RPR Vadstena 29 44.8 RPK Landstinget Kronoberg 35 45.7 RPA Västervik 8 87.5 Andel patienter som återfallit i brottslig gärning (%) Andel patienter som återfallit i brottslig gärning vid uppföljning 2009. Ungefär hälften av enheterna har större andel återfall i brottslig gärning jämfört med riket i genomsnitt. Trots att vissa enheter inte har några registrerade återfall förekommer enheter med hög andel återfall; upptill 87.5 % återfall. Inrapporterande enhet n andel Umeå Rättspsykiatri 13 0 RP Ytterö 17 5.9 RPV Stockholm 70 10 LRV enheten Gävleborg 19 10.5 Regionsjukhuset Karsudden 151 11.3 RPV Halland 25 12 RPK Säter 73 17.8 RP Löwenströmska sjukhuset 78 20.5 RP S:t Görans sjukhus 48 20.8 RPV Falköping 23 21.7 RPE Uppsala 36 22.2 Riket 1271 22.8 Rättspsykiatrin i Skåne 82 23.2 Rättspsykiatri Västmanland 44 25 Piteå Rättspsykiatri 54 25.9 RPK Örebro 46 26.1 RPV Borås 11 27.3 RPK Landstinget Kronoberg 44 27.3 RPK Sundsvall 80 27.5 RPV Göteborg 166 29.5 RPE Kristinehamn 10 30 RPR Vadstena 63 30.2 RPV Jönköping 15 33.3 RPV Vänersborg 68 35.3 RPA Västervik 35 42.9 Andel patienter som återfallit i brottslig gärning (%) Andel patienter som återfallit i brottslig gärning vid uppföljning 2010. Färre enheter registrerar inga återfall i brottslig gärning. Spridningen är mindre i jämförelse med året innan. Andelen återfall är ganska stabilt i jämförelse med året innan. Figur 7: Andel patienter som återfallit i brottslig gärning vid uppföljning 2009 respektive uppföljning 2010. Då vårdgivaren inte har tillgång till belastningsregistret registreras endast återfall som vårdgivaren fått kännedom om, dvs: ˆ fall där patienten själv berättar för sin vårdgivare att en ny brottslig gärning begåtts ˆ ny brottslighet som vårdgivaren fått kännedom om på annan väg ˆ fall som vårdgivaren själv polisanmäler, eller ˆ fall där grund för polisanmälan förelegat och detta dokumenterats i patientens journal Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 12

14 Läkemedelsanvändning Inrapporterande enhet LRV enheten Gävleborg Piteå Rättspsykiatri Regionsjukhuset Karsudden RP Löwenströmska sjukhuset RP S:t Görans sjukhus RP Ytterö RPA Västervik RPE Uppsala RPK Landstinget Kronoberg RPK Sundsvall RPK Säter RPK Örebro RPR Vadstena RPV Falköping RPV Göteborg RPV Halland RPV Jönköping RPV Stockholm RPV Vänersborg Rättspsykiatri Västmanland Rättspsykiatrin i Skåne Umeå Rättspsykiatri Riket Antal 25 42 196 117 29 5 11 27 43 82 93 7 31 36 269 21 23 93 71 43 72 18 1354 ADHD Första generationen Andra generationen Inrapporterande enhet LRV enheten Gävleborg Piteå Rättspsykiatri Regionsjukhuset Karsudden RP Löwenströmska sjukhuset RP S:t Görans sjukhus RP Ytterö RPA Västervik RPE Kristinehamn RPE Uppsala RPK Landstinget Kronoberg RPK Sundsvall RPK Säter RPK Örebro RPR Vadstena RPV Borås RPV Falköping RPV Göteborg RPV Halland RPV Jönköping RPV Stockholm RPV Vänersborg Rättspsykiatri Västmanland Rättspsykiatrin i Skåne Umeå Rättspsykiatri Riket Antal 32 89 200 92 63 21 46 13 32 65 92 152 56 64 13 37 282 27 20 91 85 51 91 18 1732 ADHD Första generationen Andra generationen Fördelning av medicinanvändning (%) Fördelning av medicinanvändning (%) Figur 8: Fördelningen av mediciner för ADHD, första- respektive andra generationens antipsykotika vid uppföljning 2009 respektive uppföljning 2010. När det gäller antipsykotikaanvändningen och fördelningen mellan första generationens antipsykotika och de nyare andra generationens antipsykotika ses inga skillnader från 2009. Användningen av de äldre läkemedlen är fortfarande (anmärkningsvärt) hög; 43% men variationerna är stora. Regionalt kan vi se att Stockholmsklinikerna ligger högt medan Norrland och Västra Götaland ligger betydligt lägre. Farmakologisk ADHD-behandling har ökat något från 5,9% 2009 till 6,6% 2010. Beaktande patientgruppen kan detta möjligtvis visa på en underbehandling och en potential för ökning. I allmänpsykiatriska material brukar ju andelen patienter med ADHD uppskattas till ca 20% och vid komplicerande missbruk upp till 30%. Även här kan vi se stora regionala variationer med Norrland i topp. Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 13

Tabell 1: Läkemedelsanvändning. Antal (%) ADHD Första generationen Andra generationen 2009 LRV-enheten Gävleborg 1(4) 12(48) 12(48) Piteå Rättspsykiatri 5(11.9) 10(23.8) 27(64.3) Regionsjukhuset Karsudden 15(7.7) 96(49) 85(43.4) RP Löwenströmska sjukhuset 3(2.6) 71(60.7) 43(36.8) RP S:t Görans sjukhus 1(3.4) 17(58.6) 11(37.9) RP Ytterö 0(0) 5(100) 0(0) RPA Västervik 1(9.1) 4(36.4) 6(54.5) RPE Uppsala 2(7.4) 13(48.1) 12(44.4) RPK Landstinget Kronoberg 1(2.3) 17(39.5) 25(58.1) RPK Sundsvall 12(14.6) 24(29.3) 46(56.1) RPK Säter 3(3.2) 50(53.8) 40(43) RPK Örebro 0(0) 3(42.9) 4(57.1) RPR Vadstena 2(6.5) 14(45.2) 15(48.4) RPV Falköping 3(8.3) 6(16.7) 27(75) RPV Göteborg 14(5.2) 71(26.4) 184(68.4) RPV Halland 0(0) 8(38.1) 13(61.9) RPV Jönköping 3(13) 12(52.2) 8(34.8) RPV Stockholm 2(2.2) 70(75.3) 21(22.6) RPV Vänersborg 3(4.2) 35(49.3) 33(46.5) Rättspsykiatri Västmanland 4(9.3) 18(41.9) 21(48.8) Rättspsykiatrin i Skåne 2(2.8) 24(33.3) 46(63.9) Umeå Rättspsykiatri 3(16.7) 8(44.4) 7(38.9) Riket 80(5.9) 589(43.5) 686(50.6) 2010 LRV-enheten Gävleborg 1(3.1) 17(53.1) 14(43.8) Piteå Rättspsykiatri 12(13.5) 32(36) 45(50.6) Regionsjukhuset Karsudden 18(9) 108(54) 74(37) RP Löwenströmska sjukhuset 3(3.3) 53(57.6) 36(39.1) RP S:t Görans sjukhus 0(0) 38(60.3) 25(39.7) RP Ytterö 1(4.8) 13(61.9) 7(33.3) RPA Västervik 7(15.2) 13(28.3) 26(56.5) RPE Kristinehamn 1(7.7) 6(46.2) 6(46.2) RPE Uppsala 2(6.2) 15(46.9) 15(46.9) RPK Landstinget Kronoberg 4(6.2) 28(43.1) 33(50.8) RPK Sundsvall 9(9.8) 37(40.2) 46(50) RPK Säter 6(3.9) 78(51.3) 68(44.7) RPK Örebro 7(12.5) 22(39.3) 27(48.2) RPR Vadstena 4(6.2) 23(35.9) 37(57.8) RPV Borås 1(7.7) 5(38.5) 7(53.8) RPV Falköping 2(5.4) 6(16.2) 29(78.4) RPV Göteborg 18(6.4) 69(24.5) 195(69.1) RPV Halland 0(0) 11(40.7) 16(59.3) RPV Jönköping 3(15) 12(60) 5(25) RPV Stockholm 4(4.4) 64(70.3) 23(25.3) RPV Vänersborg 5(5.9) 45(52.9) 35(41.2) Rättspsykiatri Västmanland 4(7.8) 14(27.5) 33(64.7) Rättspsykiatrin i Skåne 1(1.1) 34(37.4) 56(61.5) Umeå Rättspsykiatri 2(11.1) 7(38.9) 9(50) Riket 115(6.6) 750(43.3) 869(50.1)