magasinet Många pusselbitar på plats i kompetenscentret

I N F O R M AT I O N F R Å N K O M P E T E N S C E N T E R L E A N W O O D E N G I N E E R I N G V I D L U L E Å T E K N I S K A U N I V E R S I T E T, 2 0 0 8 magasinet Foto: Lars Stehn Många pusselbitar på plats i kompetenscentret Halverad projekteringstid Moelven ByggModul AB har satt ett tufft mål för ett av sina LWE-projekt. De ska försöka att minska projekteringstiden med 50 procent. Jag tror att vi kan hitta de tyngsta förbättringarna i gränssnitten mellan de olika delprocesserna, berättar Erling Lind, utvecklingsansvarig för bostäder vid Moelven ByggModul. Sid 14 t Tomas Alsmarker Dags för avspänning Tomas Alsmarker, affärsområdeschef vid Tyréns AB, menar att det finns en onödig spänning mellan de som projekterar hus och de som bygger. Här måste det till en större lyhördhet och respekt från båda sidor, säger han. Sid 10 t Lindbäcks Bygg AB är ett av tolv företag som deltar i LWE, tillsammans med Luleå tekniska universitet, Lunds Tekniska Högskola och Linköpings tekniska universitet. Sid 20 t Tror på genomslag för trähusbyggande VINNOVA:s vision är att produktionen av nya bostäder 2015 sker i en industriell process, där prefabricerade komponentsystem av trä får stort genomslag. Sid 3 t

Nytt kompetenscenter med fokus på Lean-tänkandet Nu ligger många av pusselbitarna på plats i kompetenscentret Lean Wood Engineering (LWE)! Äntligen finns en samlad strategisk forskningsplattform för industriellt träbyggande, trämanufaktur och interiöra lösningar. När centret är fullt utbyggt 2008 kommer ett trettiotal forskare och doktorander att arbeta här. I den här skriften bjuder vi på ett smakprov från projekt som redan kommit igång och lyssnar till representanter från företag, universitet och myndigheter som valt att satsa engagemang och resurser i LWE. De industriella utmaningar som 2006 drev fram skapandet av Lean Wood Engineering låg i: Byggindustrins utveckling mot industriellt byggande med trä Sågverksindustrins vidareförädling mot gör-det-själv och industriella slutanvändare Möbel- och inredningsindustrins utveckling mot hela interiörer De kopplade forskningsmässiga utmaningarna fanns samtidigt i att utveckla nya affärslösningar, effektivare produktions- och processtyrningsverktyg och nya innovativa tekniklösningar. Tidigt enades vi därför inom LWE om att den konkreta projektformuleringen skulle ske gemensamt av industrins och akademins parter. Allt skulle utgå ifrån industrirelevansen och behovet av vetenskapliga områden. Forskningen i LWE sker därför i ett tillämpningssammanhang - behovsmotiverat och samtidigt med starkt forskningsdjup. En för alla, alla för en Att tre universitet samarbetar långsiktigt för att utveckla LWE har sin naturliga förklaring. Företag i bygg- och trämanufaktursektorn arbetar traditionellt inte med forskning. Attraktionen är den tvärvetenskapliga kopplingen mellan affärer och teknik som gemensamt kan lösas av tre universitet med olika profil. Detta samarbete gör det lättare för företagare att få stöd med problemlösandet. De tre LWE-universiteten blir tillsammans en klassisk One-Stop-Shop. För universiteten innebär samverkan i LWE möjligheten att skapa en stark miljö som inte bara baseras på den egna forskargruppen utan på alla deltagande forskargruppers samlade resurser och kompetenser. De tre LWE-universiteten har dessutom ett gemensamt syfte att anpassa utbildningen på universitetsnivå. Bygg- och trämanufaktursektorn genomgår en förändring mot en tillverkning av industriell karaktär och behoven av kompetensförsörjning visar sig allt tydligare. Den anpassning av högre utbildning som kan ske inom LWE ger företagen möjligheter att anställa unga profilerade civilingenjörer. Eliminerar slöseri Vi har valt att arbeta med Lean-tänkandet som grundpelare. Lean handlar om att eliminera slöseri av resurser som istället kan användas till utveckling och förbättringar av företagets produkter och processer för att därmed öka produktiviteten. Men Lean är ingen quick fix som löser företagets alla problem. Nej, långsiktighet och strukturgrepp måste till när Lean införs. Därför är vår övertygelse att forskning om Leanfilosofin och anpassning av Lean-verktyg är ett bra sätt att möta såväl industriella som akademiska utmaningar. Vi vill föröka oss LWE initierades av 15 olika aktörer, men vi strävar hela tiden efter att utvidga det industriella deltagandet för att nå våra högt uppställda mål. I din hand håller du en informationsskrift om LWE som presenterar de olika samverkande aktörernas syn på framtiden för branschen och som berättar om hur de ser på forskning och utveckling. Hoppas att du blir inspirerad av läsningen. Förhoppningsvis så inspirerad att du också vill komma in i LWE-världen. Lars Stehn Programdirektör Lars Atterfors Styrelsens ordförande LWE magasinet ges ut av Lean Wood Engineering Ansvarig utgivare: Lars Stehn Projektledare: Sofia Lidelöw Redaktör, text: Lars Westerlund, Westerlunds Reportagebyrå AB Bilder: Lars Westerlund och LWE-medlemmarnas egna bildarkiv, där inte annat anges Grafisk form och produktion: Revolt Reklambyrå AB Tryck: Luleå Grafiska, 2007

Trevande start på industriellt byggande i trä Efter att det 1994 blev tillåtet att bygga med trä i fler våningar än två, har modernt trähusbyggande inte riktig fått en sådan utveckling som många förväntade sig. Det finns flera skäl till detta, ett är att vi fortfarande saknar riktigt stora aktörer, säger Eva Esping, handläggare på Vinnova. Trämanufaktur är en av de 18 sektorer som Vinnova i sin verksamhetsplan 2003-2007 definierade som framtida tillväxtområden. En omfattande innovationsstudie har genomförts för området, vilken ligger till grund för VINNOVA:s programsatsning. Den struktur och de kvaliteter som behövs i ett starkt innovationssystem saknas till stora delar fortfarande, även om stora förändringar inom området redan skett, menar Eva Esping. Hon konstaterar att även om trämanufaktur är en ganska begränsad sektor, jämfört med andra branscher, är det en komplicerad mängd olika affärs-, funktions- och teknikrelationer som ska sammanträffa. Inte en felande länk som vi trodde för några år sedan. Visionen är att produktion av nya bostäder 2015 sker i en industriell process, där prefabricerade komponentsystem av trä fått stort genomslag och användning. En avgörande framgångsfaktor är enligt Eva Esping att detta är ett prioriterat område vid svenska högskolor och universitet. En kritisk massa av medarbetare som genom undervisning av framtidens civilingenjörer och forskning bidrar till en positiv utveckling inom träindustrin är av stor vikt, säger hon. När det gäller LWE ser Eva Esping mycket positivt på att kompetens vid tre universitet och högskolor samverkar i programmet. Det långsiktiga målet för Vinnova:s program Trämanufaktur är att etablera ett helt nytt innovationssystem som kan knyta ihop de två traditionella systemen husbyggnation och trämekanik, vars värdekedjor idag inte möts funktions- och affärsmässigt. Mätbara effekter av LWE-projektet förväntas till exempel vara nya produktkomponenter inom nybyggnation, ROT- och möbelsektorn. Eva Esping, handläggare, VINNOVA. VINNOVA är en statlig myndighet under näringsdepartementet som ska bidra till att höja tillväxten och välståndet i hela landet. Myndighetens speciella ansvarsområde är innovationer kopplade till forskning och utveckling det vill säga nyskapande, framgångsrika produkter, tjänster eller processer med vetenskaplig bas. VINNOVA:s uppgift är att finansiera den behovsmotiverade forskningen, samt att stärka de nätverk som är nödvändiga kring det arbetet. Myndigheten har cirka 180 medarbetare och en årsbudget på 1,7 miljarder kronor.

AFFÄRS-/PROCESSUTVECKLING: Lennart Wilhelmsson, produktutvecklingschef, SCA Timber AB. Djupdykning i den engelska marknaden I England servar SCA Timber AB gör-det-självhandeln med förädlade interiör- och byggprodukter via ett supply chain-koncept från sitt eget distributionscenter. Vi lägger ner mycket krut på produktutveckling för den engelska marknaden, men vi måste komma mycket närmare slutkunderna, säger Lennart Wilhelmsson, produktutvecklingschef vid SCA Timber. Ett steg i den riktningen är att låta en industridoktorand från LWE studera hur den engelska gör-det-självmarknaden egentligen fungerar.

Lastning av förpackade och streckkodsmärkta produkter vid SCA Timber Supplys distributionscentral i Stoke-on-Trent. Foto: Ingrid Löfqvist Foto: Ingrid Löfqvist Foto: Per Sjöquist SCA Timber Supply har veckovisa leveranser till nära ett tusental byggvaruhus över hela Storbritannien. Sedan 2001 har SCA Timber arbetat med supply chain-konceptet på den engelska marknaden, med distributionscentret i Stokeon-Trent som nav. SCA Timber Supply har veckovisa leveranser till nära ett tusental byggvaruhus över hela Storbritannien. Ett stort problem är att både byggvaruhusen och slutkunderna inte alls förstår sig på träprodukter, konstaterar Lennart Wilhelmsson. Denna okunskap leder till att byggvaruhusen inte alltid exponerar SCA Timbers produkter på ett bra sätt. Vi har levererat färdiga hyllsystem till dem, men ibland sätter de inte ens upp dem. En stor potential Lennart Wilhelmsson är övertygad om att det finns en mycket större potential på den engelska marknaden än vad som avspeglas i den nuvarande situationen. Vi måste helt enkelt lära oss mer om hur den engelska gör-det-självmarknaden fungerar. Till sin hjälp hoppas han nu få en industridoktorand via LWE-projektet. Den blivande industridoktoranden kommer bland annat att studera hur företag som säljer andra typer av byggprodukter, till exempel MDF-baserade produkter, gör för att få ut dem i den engelska gör-det-självhandeln. Lennart Wilhelmsson tycker att det är hög tid för träindustrin att satsa mer på marknadsfrågor. Vi har av tradition sett bristen på råvara som vårt huvudproblem och inte bristen på kunskap om marknaden. Vi måste sluta stirra in i skogen och istället rikta blicken ut mot slutkunderna, avslutar Lennart Wilhelmsson. SCA Timber AB är ett av Europas största sågverksföretag och omfattar åtta sågverk och sex hyvlerier. Den totala produktionen av sågade trävaror uppgår till 1,8 miljoner kubikmeter.

AFFÄRS-/PROCESSUTVECKLING: Foto: Ola Högberg Efterlyser gemensam affärsplattform Mikael Eliasson, utvecklingsdirektör för Setra Group AB, betonar vikten av att skapa en gemensam affärsplattform när det gäller byggande av flervåningshus i trä. Inom detta område har betongindustrin 100 års försprång. På 13 år har träindustrin visserligen tagit tio procent av marknaden, men det borde egentligen ha varit mycket mer, säger han. Med Trälyftet kan Setra Group erbjuda ett konkurrenskraftigt och alternativt byggsystem i trä. AIX Arkitekter AIX Arkitekter Mikael Eliasson, utvecklingsdirektör, Setra Group AB. - Vi kan inte förlita oss på att andra aktörer driver utvecklingen för vår räkning. Han anser att plattformar som LWE är mycket viktiga för att driva utvecklingen framåt. Bland annat kan LWE bidra till att skapa en bättre utbildning för träcivilingenjörerna. I den här konstellationen är vi också tillräckligt många och tillräckligt starka för att det ska skapas en kritisk massa som på olika sätt kan påverka statsmakten och kommunerna att stimulera till mer byggande av höga hus i trä. Träindustrin är nu inne i en dynamisk fas och Mikael Eliasson menar att det råder en slags nybyggaranda. För de svenska företagen hägrar också hela den europeiska marknaden som är minst lika stor som den amerikanska. Nu gäller det för oss i Europa att kunna skapa harmoniserade byggregler. Då kan det bli riktigt roligt i framtiden, avslutar han. Närmast på tur för Setra Trälyftet står bygget av ett femvåningshus i kvarteret Ekorren i centrala Skellefteå. Setra Group har, tillsammans med bland andra Plusshus AB, under tio års tid arbetat fram Trälyftet, som är ett koncept för industriellt byggande av flervåningshus med massiva trästommar. Som Sveriges största träindustriföretag vill vi vara med och utveckla det industriella trähusbyggandet i landet, berättar Mikael Eliasson. Med Trälyftet kan Setra Group erbjuda ett konkurrenskraftigt och alternativt byggsystem i trä på en marknad som fram till idag varit helt dominerad av stål och betong. Mikael Eliasson konstaterar att trä är ett material som bidrar till en hållbar utveckling för miljö och samhälle. Vi måste profilera miljöfrågorna ännu hårdare än vad som gjorts tidigare. Trälyftet ska nu lanseras på bred front. Närmast på tur står bygget av ett femvåningshus i kvarteret Ekorren i centrala Skellefteå. I anslutning till detta hus uppförs även ett fyra våningar högt parkeringshus i massiv- och limträ. Träindustrin tar sitt ansvar Mikael Eliasson menar att träindustrin måste ta sitt ansvar för att utveckla det träbaserade byggandet. Setra är Sveriges största träindustriföretag. De erbjuder träbaserade produkter och lösningar till bygghandel och industriella kunder. Koncernen har 1400 anställda och omsätter cirka 6 miljarder kronor - varav cirka 55 procent avser export. Setra bedriver produktion på 16 platser i Sverige för tillverkning av bland annat sågade och hyvlade trävaror, golv, list, panel och limträ. Setras industriella byggsystem heter Trälyftet.

Staffan Brege, professor, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Livet efter smekmånaden för trähus Staffan Brege, professor i industriell marknadsföring på Tekniska högskolan vid Linköpings universitet, betonar vikten av att minska produktionskostnaden för flervåningshus i trä och hålla koll på lönsamheten. Branschen måste arbeta för att skapa långsiktiga lösningar som även fungerar kostnadsmässigt när högkonjunkturen och smekmånaden för trähus är över. Det finns många led i byggprocessen som kan förbättras avsevärt, säger han. Staffan Brege konstaterar att utmaningen ligger i att öka industrialiseringsgraden mot mer prefabricering och snabbare slutmontering. Trä lider fortfarande av att inte betraktas som ett lika ingenjörsmässigt material som stål eller betong, säger han. Staffan Brege menar även att gör-det-självmarknaden för byggprodukter har en stor potential för tillväxt. Trenden är att konsumenterna vill köpa mer och mer systemprodukter. Likaså finns ett tryck på möbelproducenterna att erbjuda totallösningar för inredning, säger han. Staffan Brege, vars specialområde är industriell ekonomi, har tidigare arbetat mycket tillsammans med bilindustrin. Jag har därför ett utanifrånperspektiv på träindustrin, vilket verkar vara uppskattat. Viktigt komma närmare slutkunden Under lång tid har Sverige haft ett oligopol inom byggbranschen med några få stora aktörer. Dessa sög upp de medelstora byggföretagen och kvar blev bara mindre byggmästare. Trenden är nu att det återigen börjar dyka upp medelstora företag bland hustillverkarna. Och dessa försöker behärska hela kedjan i bygget. Lindbäcks Bygg är ett bra exempel på ett sådant företag. När det gäller gör-det-självhandeln tror Staffan Brege på en liknande utveckling där träindustrierna kommer allt närmare slutkunden. Inom detta segment är det tidigare främst grossisterna och detaljisterna som tjänat pengar. Träindustrierna kan få en hävstång genom att lära sig hantera relationen med slutkunderna. I LWE gäller Linköpings tekniska högskolas roll i första hand affärsutveckling och marknadsföring och i andra hand processutveckling. Förutom Staffan Brege kommer ytterligare ett par seniorforskare och 4-5 doktorander att arbeta i programmet. Vi har under det första verksamhetsåret för vår del haft svårt att finna industridoktorander till LWE-projekten. Det beror främst på att industrins hjul rullar snabbt och att de därför hela tiden rycker folk från oss, säger han. Forskningsområdet Marknadsföring och Logistik är en del av Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) vid Linköpings tekniska högskola. En grupp på cirka 35 personer - seniora forskare och doktorander - bedriver forskning med inriktning mot affärsutveckling och supply chain management. Centrala frågeställningar rör marknadsorientering, värdeskapande i produkterbjudanden, teknikdriven affärsutveckling samt effektiva sälj- och logistikprocesser. Forskningen bedrivs tillämpat och företagsnära.

AFFÄRS-/PROCESSUTVECKLING: Bristande intresse för småföretagen Träriket och IUC Sydpoolen AB har genom åren drivit många gemensamma projekt tillsammans med forskare på universitet och högskolor. Ett stort problem är att få forskare vill arbeta ute hos småföretag. Men de som trots allt väljer att göra det är ofta i efterhand mycket nöjda med sitt val, säger Georg Gärdh, koordinator för Träriket. Hos LB-Hus ska en industridoktorand hjälpa till med att hitta balansen mellan standardiserade produkter och tillval. Köksinredning i ett LB-Hus.

Georg Gärdh, Träriket och Börje Pihlqvist, IUC Sydpoolen AB. Först ut bland företagen i Trärikets och IUC Sydpoolens sfär att ge sig in i ett av LWE:s forskningsprojekt blir LB-Hus AB i Bromölla. Där ska en industridoktorand hjälpa till med att hitta balansen mellan standardiserade produkter och tillval. Resultatet kan sedan användas som en del i LB- Hus strategi kring det framtida sortimentet, berättar Georg Gärdh. Han och Börje Pihlqvist, vd för IUC Sydpoolen, konstaterar att många av deras medlemsföretag börjat anställa folk med industriell bakgrund i syfte att i högre grad än tidigare arbeta med lean production. Många av företagen har insett att detta är nödvändigt för att överleva på marknaden, säger Börje Pihlqvist. En annan nödvändighet är att komma närmare slutkunden. I dag är till exempel tillverkare av inredningar helt beroende av byggentreprenörerna. Om de tillverkande företagen kom närmare boendekonsumenterna skulle dessa få betydligt större makt. Så fungerar det till exempel i Tyskland och Italien, berättar Börje Pihlqvist. En annan viktig skillnad är att det i Tyskland och Italien finns många duktiga maskintillverkare som samarbetar kring produktutveckling med tillverkare av inredningar. I Sverige saknar vi helt maskintillverkare av det slaget, inflikar Georg Gärdh. Inredningar till +55 Träriket och IUC Sydpoolen hoppas inom kort kunna starta ett annat Vinnovafinansierat projekt kring utveckling av inredningar i trä som främst vänder sig till personer i åldersgruppen +55. Det är den mest penningstarka gruppen som kan tänka sig att spendera pengar på en snygg och funktionell inredning vilken även fungerar bra när man blir äldre och skröpligare, säger Börje Pihlqvist. Han menar att det här finns goda möjligheter till samarbete med LWE. Samma sak gäller för ett robotprojekt som Träriket och IUC Sydpoolen driver tillsammans med bland andra robottillverkarna ABB Robotics och Kuka. Det handlar om att skapa en robot som kan användas i mindre träindustrier. Denna robot ska inte placeras i en robotcell utan kunna nyttjas direkt ute på golvet. Roboten ska till exempel putsa formpressade detaljer eller fräsa och skära, avslutar Georg Gärdh. Träriket är en ekonomisk förening med cirka 50 medlemsföretag. Medlemmarna är verksamma inom den skånska träbearbetningsindustrin, som rymmer allt från stora internationella företag till små familjeägda sågverk och snickerier. IUC Sydpoolen AB är en nätverkssammanslutning mellan ett 30-tal sydsvenska industrier med nära anknytning till sågverks- och trämanufakturbranschen. Företaget arbetar för att ge medlemsföretagen stärkta resurser, såväl ekonomiskt som kompetensmässigt för att utveckla och förädla nya produkter av svensk skogsråvara.

0 AFFÄRS-/PROCESSUTVECKLING: Tomas Alsmarker, affärsområdeschef, Tyréns AB. Dags att lära av den mekaniska industrin Tyréns AB satsar hårt på att bli en attraktiv aktör vad gäller projektering av industriellt trähusbyggande. Inom ramen för LWE har de två industridoktorander som arbetar med att se till så att byggsystemen också kan beskrivas i informationsmodeller. Vi har mycket att lära från den mekaniska industrin, säger Tomas Alsmarker, affärsområdeschef vid Tyréns.

Det här med industridoktorander är inget nytt för Tyréns. Vi har nog haft lika många industridoktorander hos oss som alla andra företag i vår bransch tagit emot tillsammans, berättar Tomas Alsmarker och inflikar att företaget varje år avsätter tio miljoner kronor till utvecklingsprojekt. Den nöt som nu ska knäckas av industridoktoranderna Linus Malmgren och Patrik Jensen är hur man kan automatisera informationsflöden i berednings- och tillverkningsprocesser. En onödig spänning Tomas Alsmarker menar att det idag finns en onödig spänning mellan de som projekterar och de som bygger. Byggarna vill sätta spaden i jorden så fort som möjligt och den som projekterar vill förebygga problem i processerna. Här måste det till en större lyhördhet och respekt från båda sidor. Han menar att det också alltför ofta råder en onödig spänning mellan konstruktörer och arkitekter. När det gäller effektivt husbyggande lyfter Tomas Alsmarker fram Japan som ett bra föredöme. De har till exempel i regel bara med sig exakt det material och de verktyg som behövs till byggplatsen. Det beror på att man lagt ner mycket krut på projekteringen. När det gäller den traditionella byggbranschen i Sverige talar han om ett stuprörstänkande. Detta gäller även på konsultsidan. För ett större byggprojekt är det inte ovanligt att 10-15 olika konsulter är inblandade. Det är alldeles för många och risken är stor att något ramlar mellan stolarna. Tomas Alsmarker talar sig varm för ett helhetsperspektiv och i hans framtidsvision arbetar alla inblandade bara med en enda ritning under bygget. De traditionella fragmenterade byggprocesserna är helt enkelt inte kompatibla med industriellt byggande, avslutar han. Tyréns AB är ett av Sveriges ledande konsultföretag inom samhällsbyggnad. Företaget har över 600 medarbetare med kontor på ett 20-tal platser över hela Sverige. Koncernen erbjuder tjänster inom byggprojektering, infrastruktur, IT, fastighetsutveckling och management consulting.

PROCESS-/PRODUKTUTVECKLING: Flexator tror på minimassmarknader Hos Flexator AB ser man en stor framtida marknad för industriellt byggda förskolor och gruppbostäder i trä som säljs som kataloghus. Det minskar byggkostnaden med minst tio procent, jämfört med ett platsbygge och dessutom sparar kommunerna in pengar på konsultinsatser, säger Flexators försäljningschef Claes Sjöberg. Claes Sjöberg, försäljningschef, Flexator AB.

Flexator satsar på minimassmarknader som exempelvis förskolor. Företaget har skapat en teknisk plattform för alla delar i tillverkningen. Claes Sjöberg är märkbart irriterad på de processer som ofta sätter igång när det till exempel ska byggas förskolor och gruppboenden runt om i Sveriges kommuner. Vi har märkt av att det i många kommuner finns en protektionism som missgynnar industriella tillverkare som arbetar på distans. Claes Sjöberg menar att kommunerna borde försöka få mer för skattepengarna genom att istället satsa på repetitionseffekter likt småhusbranschens kataloghus. Lokala byggkonsulter får då inrikta sig på större projekt där de kan göra verklig nytta. Om den här typen av byggnader ser ut som i grannkommunen spelar kanske ingen större roll. Flexator har valt att satsa mindre på bostadsbyggande och istället fokusera på minimassmarknader som exempelvis förskolor och gruppboenden. Under en tid har nu Flexator provat att erbjuda olika kommuner samma typ av förskola och detta har fått ett positivt gensvar på marknaden. Vi tror helt enkelt inte på att uppfinna hjulet om och om igen när det finns en lösning som fungerat många gånger förut. Och även våra kunder verkar gilla enkla, färdiga lösningar. En teknisk plattform Flexator har skapat en teknisk plattform för alla delar i tillverkningen, från försäljning till projektledning, inköp och produktion. De följer därför med spänning projektet inom LWE där industridoktoranden Patrik Jensen på Tyréns ska utreda hur utveckling och uppdateringar av tekniska plattformar ska åstadkommas. Flexator är sedan tidigare, tillsammans med Lindbäcks Bygg, Moelven ByggModul och Norvag Byggsystem, engagerade i samarbetsorganisationen Trävolymbyggarna. Claes Sjöberg menar att industrin har mycket att vinna på att arbeta tillsammans för ett ökat användande av trä i byggandet. Han ser också vikten av att samarbeta med universitet och högskolor. Därför var det ett naturligt steg för oss att gå med i LWE, avslutar Claes Sjöberg. Flexator AB är marknadsledande när det gäller volymbygge i Sverige avseende förskolor och särskilda boendeformer. I fabrikerna i Anneberg, Gråbo och Eslöv tillverkas främst kontor, skolor, förskolor, gruppboenden, äldreboenden, hotell och arbetsbodar. Flexator ingår i Nordic Modular Group som ägs av och ingår i ett av Sveriges största fastighetsbolag, Kungsleden.

PROCESS-/PRODUKTUTVECKLING: Lars Atterfors, vd, Moelven ByggModul AB. De vill utveckla projekteringsprocessen Moelven ByggModul AB vill använda resurserna inom LWE till att utveckla projekteringsprocessen för byggande av flervåningshus i trä. Men det räcker inte att vi putsar på vår del. Vi måste också involvera byggherrar, arkitekter och entreprenörer för att få en effektiv projekteringsprocess, säger Lars Atterfors, vd vid Moelven ByggModul och ordförande i programstyrelsen för LWE.

Byggande av flervåningshus i trä är en ny gren på Moelven ByggModuls verksamhetsträd. När det gäller bodar och projektbyggda modulbyggnader, exempelvis skolor, förskolor, kontor och gruppbostäder är projekteringsprocesserna relativt mogna. Mycket av den långa erfarenheten från dessa områden går även att använda till bostadsbyggande på höjden, men inte allt, konstaterar Lars Atterfors. Hittills har Moelven ByggModul uppfört sex flervåningshus i trä. En viktig lärdom från dessa objekt är att även små brister i projekteringsprocessen kan innebära stora merkostnader, säger Erling Lind, utvecklingsansvarig för bostäder vid Moelven ByggModul. Halverad projekteringstid Målet med ett av forskningsprojekteten inom LWE är att skapa en projekteringsprocess för höga hus som också blir lättare att förstå för byggherrar, arkitekter och entreprenörer. Det är viktigt att alla parter inser vikten av och fördelarna med en effektiv projekteringsprocess, betonar Erling Lind. Industridoktoranden Sara Holmlund tillbringar cirka en fjärdedel av sin arbetstid på Moelven ByggModuls fabrik i Sandsjöfors som specialiserat sig på bostadsbyggande. Hon ska först studera de befintliga processerna och även se hur övriga enheter inom företaget arbetar. Därefter ska hon undersöka om det går att överföra något från projekteringsprocesser inom andra branscher. Vi har till exempel en hel del att lära oss från bilindustrin, menar Erling Lind. Han konstaterar att det kan vara lättare för en extern forskare att föreslå förbättringar som härstammar från de andra företagen i koncernen. Man kan bli hemmablind och det är som bekant svårt att bli profet i sin egen hemstad. Målet med projektet har man medvetet satt på en tuff nivå. Vi ska försöka reducera projekteringstiden med 50 procent. Jag tror att vi kan hitta de tyngsta förbättringarna i gränssnitten mellan de olika delprocesserna, säger Erling Lind. Förvåning inom övriga branscher Lars Atterfors menar att träindustrin måste bli mycket bättre på industriellt byggande Traditionen hos företag i vår bransch är att ställa upp och fixa problem långt in i processen om det skulle kärva. Inom andra branscher är man förvånade över att det kan fungera så. Han konstaterar att flera av de stora byggentreprenörerna börjat förstå vikten av industriellt byggande. Även en del av arkitekterna har vaknat. Lars Atterfors tror att många arkitekter ser miljonprogrammets likformighet framför sig när de hör talas om volymbyggande. Vilket man inte alls behöver frukta. Men största problemet finns trots allt i bristen på träkunskap hos byggindustrin. Han är själv utbildad byggnadsingenjör och relaterar till sin utbildning. Under de fyra åren som jag studerade var det bara en vecka som vi arbetade med trähusbyggande, resten handlade om stål och betong. Trä ansågs mest bara vara ett material för insatsvirke i formarna. Numera är utbildningarna bättre, men det finns fortfarande mycket kvar att göra för att öka träkunskapen hos framtidens byggnadsingenjörer. Engagemanget som ordförande i programstyrelsen för LWE är det enda externa uppdraget som han har. Det här kändes så rätt för oss att jag valde att lägga en del av min energi på att bidra till att verksamheten inom LWE blir till stor nytta för svensk träindustri, avslutar Lars Atterfors. Moelven ByggModul AB har ett brett sortiment och kan leverera allt från den enklaste byggbod till de mest avancerade modulbyggnader i flera plan till bostäder, kontor och skolor. Företaget har fabriker i Kil, Sandsjöfors, Säffle och Torsby. Omsättningen ligger på drygt 600 miljoner kronor per år och antalet anställda uppgår till cirka 380.

PROCESS-/PRODUKTUTVECKLING: Energibesparing och effektiv produktion NCC Construction Sverige AB deltar i LWE för att bättre kunna kombinera industriell produktion av trähus och minskning av energiförbrukningen. Inom detta område finns fortfarande mycket kvar att utveckla, säger Sverker Andreasson, produktutvecklingschef industriellt byggande inom NCC. Sverker Andreasson, produktutvecklingschef industriellt byggande inom NCC. Byggsektorn står idag för 40 procent av energiförbrukningen i Sverige. Allt större vikt läggs nu vid byggnadernas energiförbrukning. Här har man på senare år kommit riktigt långt och det tillverkas numera hus som använder upp till 70 procent mindre energi än ett normalhus. Sverker Andreasson konstaterar att flertalet av de koncept som NCC utvecklat avseende byggnader har syftat till att effektivisera och kvalitetssäkra produktionen. Även om vi också tagit fram koncept för energieffektiva hus, har vi hittills inte integrerat dessa bägge fokus fullt ut, berättar han. Bekväma med industridoktorander LWE-projektet, som NCC Construction deltar i, syftar till att koppla samman energieffektivitet hos trähus med industriella tillverkningsprocesser baserade på lean-tänkande. Vi ska ta fram energibesparande koncept som kan införas i ett kostnadseffektivt industriellt bostadsbyggande av lågenergihus utan konventionella värmesystem. Industridoktoranden Albert Boqvist står för forskningen kring detta. Vi känner oss bekväma med industridoktorander och har sedan mitten av 1990-talet haft ett tiotal sådana, säger Sverker Andreasson och inflikar att han uppskattar att tre universitet och högskolor samverkar i LWE. Det gör det möjligt att finna alla kompetenser som behövs hos aktörer inom kompetenscentret, avslutar han. NCC Construction Sverige AB är verksamt inom hus- och anläggningsbyggande, bostadsbyggande, boendeutveckling samt service i Sverige. Under 2006 var omsättningen 22 miljarder kronor och antalet anställda cirka 7 700.

Han konstaterar att det knappast är möjligt att kopiera Toyotas system i västvärlden. Kanske främst på grund av att vi har en annan syn på förhållandet mellan arbete och familjeliv. Georg Svenssons filosofi när det gäller produktion liknar i alla fall på många sätt den japanska. Man kan inte slå in en spik till 98,5 procent. Den måste hamras in helt och hållet. Han poängterar också vikten av projekteringsfasen. En bra projekteringstimme kan spara in hundratals timmar längre fram i processen. Inom projektet TräCentrum Norr deltar Norvag Byggsystem, tillsammans med Lindbäcks Bygg, i ett projekt som syftar till att sänka material- och arbetskostnader för elinstallationerna. Dessutom tittar man i detta projekt på möjligheten att ytterligare minska installationsarbetet på byggarbetsplatsen för att istället utföra så mycket som möjligt i fabriken. Dessa frågeställningar tar Norvag Byggsystem nu också med sig in i LWE. Norvag Byggsystem AB säljer, utvecklar och tillverkar kundanpassade modulbyggnader i trä. Modulerna används till förskolor, kontor, skolor, hotell, fängelser och bostäder. Kontor och fabrik ligger i den västerbottniska byn Renholmen. Omsättningen landar på cirka 75 miljoner kronor per år. Imponerad över Toyotas system Georg Svensson, vd för Norvag Byggsystem AB är imponerad över Toyotas produktionssystem - TPS - där hela linan stannar om det uppstår något fel. Så långt ska vi kanske inte gå, men det är en bra förebild, säger han. Norvag Byggsystem vill minska installationsarbetet på byggarbetsplatsen för att istället utföra så mycket som möjligt i fabriken.

PROCESS-/PRODUKTUTVECKLING: Industridoktorand Gabriela Tlustochowicz Robert Crocetti, utvecklingschef, Moelven Töreboda. Moelven satsar på pelarbalksystem i flervånings trähus Moelven Töreboda AB har under hösten 2007 byggt sitt första flervåningshus i trä. De har valt att använda ett nyutvecklat pelar-balksystem. Bygget följs av en av LWE:s industridoktorander. Vår lösning gör det möjligt att först av allt sätta upp taket. Detta ger ett torrt bygge utan att man behöver använda andra väderskydd, berättar Roberto Crocetti, utvecklingschef vid Moelven Töreboda. I oktober 2007 restes trästommen på ett trevåningshus i trä i Töreboda. Byggherre är det kommunala fastighetsbolaget Törebodabostäder AB som ska använda huset till seniorboende. För Moelven Töreboda är detta elddopet för en helt ny hustyp som de utvecklat. Huset har en stomme uppbyggd av pelare och balk. I Japan är detta ganska vanligt, men i Europa har pelar-balksystem inte använts i större utsträckning i flervåningshus i trä, konstaterar Roberto Crocetti. Moelven Törebodas flervåningshus innehåller även andra intressanta lösningar, bland annat ett nytt egenutvecklat bjälklag och stabiliserande väggar uppbyggda av kertomaterial - en LVL-produkt som tillverkas av finska Finnforest. Det är marknadens mest hållfasta och styva trämaterial som dessutom är en mycket formstabil träprodukt, berättar Roberto Crocetti. En viktig fördel med pelar-balksystemet är att man kan möjliggöra för stora öppna ytor, i jämförelse med andra byggsystem av trä. Med det nya bjälklaget är spännvidder upp till 8-9 meter möjligt att utföra. Detta passar mycket bra till exempel när det gäller butikslokaler, säger Roberto Crocetti. Vad som går bra och vad som går snett Industridoktoranden Gabriela Tlustochowicz, från Luleå tekniska universitet, som deltar i LWE-projektet, följer stombygget på plats och skriver dagbok kring hur det går. Jag studerar vad som går bra och vad som går snett, berättar hon. Gabriela Tlustochowicz kommer främst att inrikta sig på stabiliseringsfrågan och utformningen av de diskreta knutpunkterna. När stora laster via knutpunkterna förs ned i ett pelar-balksystem ökar nämligen känsligheten för rörelser. Mitt mål är att kunna ta fram metoder för optimering av stommar byggda med pelarbalksystem, berättar hon. Optimeringen baseras på FEM-beräkningar och ska omfatta stabilisering, bärighet, förband och vibrationer. Hennes insats kommer att resultera i en rapport som företaget kan använda för att finslipa byggandet. Sedan kommer hon att arbeta vidare med sina studier och slutligen om några år doktorera kring byggmetoden. Det är oerhört värdefullt för oss att Gabriela finns med under bygget. Själva springer vi så

Livslängden är livsavgörande Sven Thelandersson, professor, Lunds Tekniska Högskola. Moelven Töreboda AB är en av Europas största och modernaste tillverkare av limträ. fort att det är svårt att reflektera över hur allt fungerar, säger Roberto Crocetti. Och jag är tacksam över att finnas med på plats och följa bygget på nära håll, avslutar Gabriela Tlustochowicz. Sven Thelandersson, professor i konstruktionsteknik, vid Lunds Tekniska Högskola, menar att studier kring trähusens livslängd är det viktigaste som fattas för att höga hus i trä ska bli något att räkna med på marknaden. Idag kan vi inte svara tillräckligt bra på besvärliga frågor om livslängden, säger han. Sven Thelandersson är mycket nöjd över att tre universitet och högskolor kunnat samsas i ett så stort projekt som LWE. Ju äldre jag blir desto mer uppskattar jag att samarbeta med människor som besitter olika typer av kompetens. Han menar att början av 2000-talet präglades alldeles för mycket av revirtänkande inom den akademiska sfären i Sverige. Nu finns tendenser till en öppnare attityd där man mer tänker på helheten än till what s in it for me?. Sven Thelandersson konstaterar att man i Sverige bedriver en procent av forskningen i världen. Därför finns ingen möjlighet att titta snett på varandra och tjafsa kring en inskränkt bypolitik. Han passar också på att efterlysa mer engagemang för träbyggnadsfrågorna från skogsindustrin. De borde ta lärdom av den lyckade satsning som stålindustrin gjorde för att stötta verkstadsindustrin på 1980-talet. industriellt producerade stommar. Ett sådant projekt har också startats inom LWE. Problemet är att prefabricerade fasader förvisso ger lägre investeringskostnader, men de har svårare att leva upp till kraven på variation och anpassbarhet. Speciellt arkitekterna upplever anslutningarna mellan prefabricerade element och volymer som en begränsning. Här kommer också livslängden in i bilden. Ett problem är de fuktskador som orsakas av att vatten tränger in i byggnader med träregelstomme med utvändig isolering samt tunnputs. Detta orsakas bland annat av dåligt genomtänkta anslutningar mellan fasad respektive fönster och balkonger, säger Sven Thelandersson. Syftet med LWE:s fasadprojekt, som leds av forskaren Miklós Molnár, är att utvärdera olika fasadsystem för att se hur lämpliga de är för industriellt producerade stommar. Moelven Töreboda AB är en av Europas största och modernaste tillverkare av limträ. Förutom standard- och specialbalkar utvecklar de också specialkonstruktioner. Företaget omsätter 250 miljoner kronor per år och har 140 anställda. Kapaciteten i fabriken i Töreboda ligger på 42 000 kubikmeter limträ per år. Moelven Töreboda AB ingår i Moelven-koncernen. Behövs mer än träpinnar i marken Livslängdsfrågorna är något som ligger Sven Thelandersson varm om hjärtat. Här har tidigare bara gjorts tester med träpinnar som stoppats ner i marken. Inom detta område krävs krafttag för att vässa argumenten för träbyggande. En annan fråga som Lunds Tekniska Högskola arbetar med är att skapa bra fasader för Lunds Tekniska Högskola är en av Sveriges ledande tekniska högskolor. Här finns alla klassiska civilingenjörsprogram liksom nyare, i vissa fall unika, utbildningar, samt arkitekt- och industridesignprogram. Teknikvetenskaplig forskning av hög internationell klass bedrivs inom ett flertal områden, som exempelvis träkonstruktioner och träbyggnadsteknik.

0 PROCESS-/PRODUKTUTVECKLING: Stefan Lindbäck, fabrikschef, Lindbäcks Bygg AB. Universitetet blir företagets konstruktionsavdelning Lindbäcks Bygg AB har sedan 1988 en mycket intim kontakt med den akademiska världen. De samarbetar med Luleå tekniska universitet både kring långsiktig forskning och akuta problem. Lite skämtsamt brukar vi kalla forskarna på universitet för vår konstruktionsavdelning. De tar hand om de beräkningar som vi inte klarar av på egen hand, berättar Stefan Lindbäck, fabrikschef vid Lindbäcks Bygg. Inom ramen för LWE kommer Lindbäcks i första skedet att se över sin projekteringsprocess.

Lindbäcks Bygg avsätter hela tre procent av sin omsättning till forskning och utveckling. Av dessa går ungefär hälften till akademikerna, säger Stefan Lindbäck och inflikar att syftet med fokuseringen på FoU handlar om att hela tiden ligga före konkurrenterna. Han har mycket goda erfarenheter av samarbete med universitet och högskolor och ser engagemanget i LWE som en naturlig fortsättning på tidigare samarbete med Luleå tekniska universitet, stiftelsen TCN och Trävolymbyggarna som de också är med i. Genom åren har vi haft 15 exjobbare och åtta doktorander hos oss och de har på olika sätt bidragit till vår utveckling. Samarbetet med Luleå tekniska universitet inleddes med studier kring stegljud. Från början var det främst teknikfrågor som man ville ha hjälp med. Sedan gick detta över till ekonomistyrning och organisationsfrågor och nu är vi tillbaka till tekniken igen. Stefan Lindbäck har stora förväntningar på LWE och deras första doktorand, Gustav Jansson, kommer att arbeta med utveckling av projekteringsprocessen. Han ska se hur vi kan optimera användningen av vårt processtöd - LPS. Blir inte halshuggen I mars 2007 invigde Lindbäcks en ny produktionslina som innebar att produktionen i det närmaste kunde fördubblas från 125 kvadratmeter bostad per dag till 200 kvadratmeter. Detta medförde också ett högre tryck på hela vår projekteringsprocess. Många fler hus ska nu rulla genom systemet. Hos Lindbäcks satsar man hårt på att försöka åtgärda alla fel som upptäcks. Det är tillåtet att göra fel en gång. Då blir man inte halshuggen. Däremot får felet inte inträffa igen. För att kunna lära sig mer om hur andra i branschen arbetar har Lindbäcks valt att öppna sina dörrar för studiebesök. Vi brukar börja med att försiktigt glänta på dörren för att se om vi också får något tillbaka från besökarna. Genom att smyga sig närmare varandra kan man till sist få en win-winsituation. Som exempel på företag som man lättat på garden för nämner han Flexator och Moelven. När vi går in i den här typen av forskningsprojekt tittar vi naturligtvis på vilka andra aktörer som finns med, avslutar Stefan Lindbäck. Lindbäcks hoppas också kunna få fler doktorander knutna till sitt företag. De vill till exempel gå på djupet med livscykelfrågor, installationsteknik och processtänkande. Lindbäcks Bygg AB i Piteå, arbetar på totalentreprenad och bygger sina hus rakt igenom i trä. De producerar studentbostäder, flerfamiljshus samt senior- och äldreboenden i två till fem våningar, främst i Norrland och Mälardalen. Företaget omsatte under 2006 250 miljoner kronor och personalstyrkan uppgår till 140 personer. Foto: Per Pettersson Den nya produktionslinan hos Lindbäcks Bygg.

PROCESS-/PRODUKTUTVECKLING: Processutveckling med mänskligt perspektiv Projektledningen för Lean Wood Engineering finns hos Luleå tekniska universitet. Här arbetas det främst med processutveckling. Teknik i all ära, men vi får inte glömma bort människan när processerna utvecklas. Det gäller att hela tiden ha ett mänskligt perspektiv på effektiviseringen, säger Lars Stehn, professor i träbyggnad vid Luleå tekniska universitet och programdirektör för LWE. Tre av medarbetarna i LWE: Lars Stehn, programdirektör, Sofia Lidelöw, koordinator och Helena Johnsson, projektledare. När Lars Stehn talar om processutveckling betonar han gång på gång att man måste ta hänsyn till de människor som arbetar inom industrin. Att övergå till ett lean-tänkande påverkar nämligen arbetssituationen radikalt. Av den anledningen tycker han det är nödvändigt att förändringen får ta sin tid. Går det för snabbt riskerar man att komma helt fel. Som forskare ser vi långsiktigt på utvecklingen, 10-15 år framåt i tiden. De företag som finns med i LWE har också den synen, berättar Lars Stehn. Sofia Lidelöw, koordinator för LWE, konstaterar att det varit speciellt lätt att få med byggföretag i projektet. De inser vilken potential det finns i att utveckla sina processer, säger hon. Som exempel tar Sofia Lidelöw och Lars Stehn ett aktuellt forskningsområde som berör projektering av trähusbyggnader. Det är märkligt att det tar minst dubbelt så lång tid att projektera ett hus som att bygga det, säger Lars Stehn och visionerar om vilka resurser som skulle frigöras om projekteringstiden kunde minskas med några veckor per objekt. Då skulle företagen till exempel få mer tid över till produktutveckling. Lars Stehn har sett att både träindustrin och byggindustrin idag arbetar för att ta en större del av kakan i processen fram till ett färdigt hus. De integrerar men går samtidigt åt olika håll. Här gäller det att tänka till så att man kan samverka på ett smart sätt, säger Lars Stehn. Slipar på processerna Vid processutveckling inleds arbetet med att försöka hitta processerna. Det är nämligen inte alltid självklart hur de ser ut, berättar Lars Stehn.

När sedan processerna väl är definierade används olika verktyg för att slipa på dem. Det kan exempelvis vara 5S, visuella planer eller värdeflödesanalyser. Hos Luleå tekniska universitets forskargrupp inom träbyggnad är hälften av medarbetarna engagerade i LWE. Det innebär 9 av 18 personer. Vi är nu alla ute på en spännande resa tillsammans med företagen, konstaterar Helena Johnsson, projektledare inom LWE och till vardags lektor i träbyggnad vid Luleå tekniska universitet. Förutom processutveckling arbetar forskarna på Luleå tekniska universitet inom ramen för LWE också med produktutveckling. Man får nämligen inte glömma bort produkten. Den måste vara konkurrenskraftig under hela den tid som processutvecklingen pågår, avslutar Lars Stehn. Forskargrupperna Träbyggnad och Konstruktionsteknik ingår i Avdelningen för byggkonstruktion som verkar vid Institutionen för samhällsbyggnad vid Luleå tekniska universitet. Förståelsen för konstruktioner kombineras med produktionskunskap och ett gediget kunnande om byggprocessen. Forskningen är tillämpad och företagsnära. Projekten behandlar projekteringsprocessen, IT-verktyg, lean produktion och konstruktionsfrågor som angrips med beräkningar, intervjuer, mätningar, kartläggningar och simuleringar. Marcus Sandberg, doktorand inom LWE, som utvecklar en metod för att strukturera upp byggsystemet genom standardisering och bättre informationshantering. - är ett kompetenscenter vid Luleå tekniska universitet - är ett samarbete mellan 15 parter, varav tre universitet och tolv företag - kommer att bedriva 7 industridoktorand- och 10-11 institutionsdoktorand-/seniorforskningsprojekt - pågår i tre år mellan december 2006 och december 2009 - har en total budget på 53 miljoner kronor - finansieras av Vinnova, 34 %, universiteten, 34 % och industrin, 32 % LWE-projektens innehåll För ett samlat kompetenscenter organiseras projekten i projektkluster för att främja samverkan mellan: - industridoktorand och institutionsdoktorand - forskningsområdena; affärsutveckling, processutveckling samt produktutveckling - projekt tillhörande Luleå tekniska universitet, Linköpings tekniska högskola och Lunds tekniska högskola LWE i ett tioårsperspektiv LWE ska vara en ledande FoU-miljö i Europa inom industriellt träbyggande och industriell trämanufaktur, inklusive möbler och interiörer. I detta åtagande ligger att vara en drivande kraft i utvecklingen av den industriella verksamheten genom att bidra med: - högkvalitativ forskning - anpassad utbildning på civilingenjörsnivå Affärsutveckling Processutveckling Produktutveckling FoU matrisen definierar kärnan i LWE:s verksamhet och anger ambitionen för tyngdpunkten av forskningsinsatserna. - 70% av inriktningen Industriellt träbyggande - ökat samarbete mellan företagen inom LWEs område och med andra svenska forskargrupper, institut och organisationer - ökad finansiering inom LWE:s område, t ex via EUs 7:e ramprogram och branschforskningsprogrammet för skogs- och träindustrin - utbildningen av tre generationer industridoktorander, till licentiatexamen, och två generationer institutionsdoktorander, till doktorsexamen - 20% av inriktningen Industriella trämanufakturkedjan - 10% av inriktningen Integrerade möbler & snickerier

Programdirektör Professor Lars Stehn Avdelningen för Byggkonstruktion - Träbyggnad Luleå tekniska universitet, 971 87 Luleå Telefon: 0920-49 19 76, mobil: 070-326 29 86 lars.stehn@ltu.se För mer info kontakta koordinator Sofia Lidelöw, telefon: 0920-49 28 39 lwecoordinator@ltu.se Industriparter Flexator AB IUC Sydpoolen AB Lindbäcks Bygg AB Moelven ByggModul AB Moelven Töreboda AB NCC Construction Sverige AB Norvag Byggsystem AB SCA Timber AB Setra Group AB Träriket ek fören Tyréns AB Vasakronan AB Akademiska parter