Mål- och resursplan 2016 samt flerårsplan för 2017-2018

MÅL- OCH RESURSPLAN Mål- och resursplan 2016 samt flerårsplan för 2017-2018 EKONOMI

Dnr 2015/KS0271 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 BAKGRUND... 3 KONJUNKTURLÄGET OCH KOMMUNSEKTORNS EKONOMI... 3 NULÄGE... 4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET MED MÅLSTYRNING OCH RESURSTILLDELNING... 6 STYRMODELL... 6 VISION 2020... 7 STRATEGISKA OMRÅDEN... 7 INRIKTNINGSMÅL OCH PRIORITERADE MÅL... 8 FINANSIELLA MÅL OCH EKONOMISKA DIREKTIV... 8 MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 9 EKONOMISKA DIREKTIV... 9 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL - DE VI ÄR TILL FÖR... 11 EKONOMI... 17 EKONOMIN I LILLA EDET... 17 SKATTESATS, TAXOR OCH AVGIFTER... 18 SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG... 19 RESULTATBUDGET 2016-2018... 19 BALANSBUDGET... 20 FINANSIERINGSBUDGET... 20 INVESTERINGS- OCH EXPLOATERINGSVERKSAMHETEN... 22 Sida 2

INLEDNING Bakgrund Detta dokument är kommunfullmäktiges övergripande styrdokument för Lilla Edets kommun och syftar till att styra utvecklingen i kommunen och dess bolag. Målgruppen för dokumentet är främst kommunens nämnder och bolag, vilket innebär att företrädarna för dessa härigenom får instruktioner för årets verksamhet. För att säkerställa att en god ekonomisk hushållning uppnås ska, enligt kommunallagen, mål och riktlinjer för verksamheten samt finansiella mål anges. För att kommunen ska vara så effektiv som möjligt är det viktigt att alla nämnder, styrelser, förvaltningar och medarbetare strävar mot samma mål. Den styrmodell som Lilla Edets kommun implementerat innebär att kommunfullmäktige styr nämnder och styrelser via ett antal prioriterade mål. Dessa mål ska konkretiseras i nämndernas verksamhetsplaner och på detta sätt går det en röd tråd genom hela organisationen utifrån kommunfullmäktiges beslut. Samtliga nämnder skall lyfta sina blickar över den egna verksamheten och se behoven för kommunens brukare ur ett fågelperspektiv. Syftet med detta är att inom givna ekonomiska resurser få ut så mycket service och kvalitet som möjligt till de vi är till för. Med detta begrepp menar vi då de som bor, verkar eller vistas i kommunen. Konjunkturläget och kommunsektorns ekonomi Den internationella tillväxten återhämtar sig gradvis, efter några år av långsam utveckling. Samtidigt som euroområdets BNP-tillväxt lyfter något fortsätter den relativt starka utvecklingen i både USA och Storbritannien. I år fortsätter det att gå trögt för den för svensk export så viktiga nordiska marknaden, först nästa år förväntas en något bättre utveckling. Exportvägd BNP i vår omvärld beräknas öka med drygt 2 procent i snitt per år 2015 och 2016. Vilket, med tanke på att världen befinner sig i en återhämtningsfas inte kan betraktas som en särskilt stark tillväxt. Ökningen av den internationella tillväxten, tillsammans med en svag krona, är dock tillräcklig för att stärka exporten. Den svenska tillväxten får ytterligare fart av att hushållens konsumtionsutgifter fortsätter öka. Det är en följd av att hushållen i ingångsläget har ett högt sparande och att inkomsterna fortsätter att öka betydligt snabbare än priserna. Först runt 2017 räknar vi med ett något lägre sparande, som en följd av att inkomsterna inte ökar lika snabbt. Exportökningen och stark inhemsk efterfrågan påverkar näringslivets investeringar som beräknas öka i relativt stark takt fram till 2016. Efter hand som kronan stärks påverkas dock exporten, som viker något. Det finns potential i efterfrågan för en relativt snabb tillväxt och Sveriges kommuner och landsting, SKL, räknar med att svensk BNP ökar med 3,2 respektive 3,3 procent i år och nästa år. Därefter kommer tillväxten åter igen att utvecklas långsammare. Efter ett antal år med extremt låg produktivitetsökningstakt räknas det med en viss uppgång i produktiviteten. Det innebär att antalet arbetade timmar inte ökar i paritet med tillväxten. Utbudet av arbetskraft hålls tillbaka av att den inrikes födda befolkningen minskar och att den befolkningsökning som ändå sker till stor del utgörs av flyktinginvandring med lägre arbetskraftsdeltagande. Totalt sett kommer där igenom arbetskraftsdeltagandet därför att sjunka något. När utbudet av Sida 3

arbetskraft inte ökar så kraftigt längre blir sysselsättningsökningen tillräcklig för att arbetslösheten successivt ska kunna minska till nivån 6,6 procent vid mitten av år 2016, en nivå som bedöms vara förenlig med Riksbankens inflationsmål. Detta medför också att löneökningarna efter hand kommer att öka mot nivån 3,5 procent. Som en följd av sysselsättningsökningen, att den automatiska balanseringen i pensionssystemet släpper och relativt små höjningar av grundavdragen ökar skatteunderlaget kraftigt i år och nästa år. Ökningen är också en effekt av att avdragsrätten för pensionssparande trappas ned och tas bort. Denna effekt motsvaras dock av en lika stor minskning av statsbidraget. Justerat för detta ökar skatteunderlaget med 4,5 respektive 5,2 procent 2015 och 2016. Ett av skälen till den höga ökningstakten av skatteunderlaget är att befolkningen nu ökar snabbare i antal än vad som varit vanligt. Mätt per invånare har skatteunderlaget realt sett ökat i genomsnitt knappt en halv procent per år under 2000- talet. I år och nästa år är ökningstakten mer än dubbelt så hög. Åren därefter faller dock ökningen av skatteunderlaget per invånare till en nivå som ligger ungefär på 2000-talets genomsnitt. SKL räknar med att kommuner och landsting måste höja skatten för att klara sin framtida ekonomi. Trots antaganden om ökade statsbidrag med två procent i reala termer per år från och med 2017 räknar de med att kommunerna måste höja skatten med 40 öre och landstingen med 48 öre, jämfört med dagens nivå, fram till år 2018 för att klara ett resultat som motsvarar 1 procent av skatter och statsbidrag. Antagandet om ökade statsbidrag kräver nya beslut av riksdagen. Ändå förutsätts en ökning av statsbidragen eftersom oförändrad statsbidragsnivå är ohållbart på sikt. Ett resultat på nivån 1 procent som andel av skatter och statsbidrag är betydligt lägre än det mål för god ekonomisk hushållning som sektorn bör ha och innebär att soliditeten minskar och att kommunsektorns låneskuld ökar. Den period som kommunerna och landstingen nu går in i ställer betydligt högre krav på kommunernas och landstingens ekonomi. Enligt en långsiktig trend har kostnaderna i kommunerna och landstingen ökat med cirka 1 procent utöver vad demografin kräver. Sektorn går nu dessutom in i en period som blir alltmer ekonomiskt ogynnsam när det gäller hur fördelning mellan åldersgrupperna i befolkningen utvecklas. Kostnaderna för demografin ökar betydligt snabbare än de gjort under de senaste tjugotal åren. Barn och gamla är de personer som föranleder de högsta kostnaderna i kommuner och landsting. Fram till 2030 ökar antalet personer som är 80 år och äldre med drygt 60 procent. Samtidigt ökar andelen personer i åldern 20 64 år, som föranleder de lägsta kostnaderna, bara med 3 procent. Regeringen har i sin vårproposition avsatt ekonomiska medel för att stärka utbildningsverksamheten, likväl som äldreomsorgen. Denna avsättning sker via riktade statsbidrag som får eftersökas av kommunerna. En höjning av ungas sociala avgifter aviseras och kompensation kommer att lämnas för det. Nuläge Lilla Edet är en del av Göteborgsregionen, där Göteborg är den stora tillväxtmotorn. Vi är en utpendlingskommun, vilket innebär att det är fler som reser från kommunen till sitt arbete än vad det är som reser in till kommunen för att arbeta. De flesta pendlingsrörelser sker söderut genom Götaälvdalen mot Göteborg och norrut till Trollhättan. Sida 4

Under 2014 hade Lilla Edets kommun en befolkningsökning med 1,6 %. Vid utgången av året fanns det 13 031 invånare, vilket är en ökning med 202 stycken. Lilla Edet är en del av Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, vilket är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige, med Kungsbacka i söder, Lilla Edet i norr, Tjörn i väster och Alingsås i öster. Samverkan sker även mellan några kommuner i närområdet, de så kallade SOLTAK- kommunerna. Genom dessa samverkansformer kan många frågor hanteras på ett effektivare sätt än vad en kommun i Lilla Edets storlek själv kan klara. Dessutom är det ett bra forum för samverkan över gränserna, där vi kan lära mycket av varandra. I kommunen finns det grundskolor som har svårt att bedriva en effektiv och hög kvalitativ verksamhet. Därför har utbildningsnämnden beslutat om en omstrukturering av verksamheten. Utgångspunkten för detta beslut har varit att förbättra förutsättningarna för eleverna att nå de uppsatta kunskapsmålen. Standarden på det kommunala vägnätet är i stort behov av ny beläggning och nyanlagda vägar är i behov av en toppbeläggning för att få en långvarig slityta på vägbanan. Mängden gator, GC-vägar och grönområden ökar, bland annat genom att exploateringsområden färdigställs. Omfattningen av omhändertagna barn och ungdomar är större än vad den varit på flera år och arbetssituationen inom individnämndens verksamhetsområde är mycket pressat. Kommunen har stora investeringsbehov. Dels avser detta återinvesteringar i uttjänt utrustning, inte minst inom VA-verksamheten, men även nyinvestering i till exempel nya exploateringsområden, IT-utrustning samt gator och vägar. Bland annat finns ett ingånget avtal med Trafikverket om anläggande av en cirkulationsplats, som innebär bidrag till statlig infrastruktur. Självfinansieringsgraden av investeringarna är låg, vilket innebär att kommunen måste låna upp kapital för att kunna utföra dessa åtgärder. Räntenivåerna på upplånat kapital bedöms ligga på en förhållandevis stabil nivå ännu en tid. Sida 5

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET MED MÅLSTYRNING OCH RESURSTILLDELNING Styrmodell Den styrmodell som gäller i Lilla Edets kommun kan beskrivas med följande bild: Vision 2020 Strategiska områden Inriktningsmål Prioriterade mål Nämndens egna mål Verksamhetsplan MoR- plan KF/KS Nämnd Förvaltning Detaljbudget Uppföljning och analys Verksamhet Enhet Arbetsplan De vi är till för Kommunfullmäktige fastställer kommunens: o Vision, som är en kortfattad beskrivning över önskvärt framtida tillstånd. Under 2006 fastställdes visionen för år 2020. o Strategiska områden, som övergripande beskriver hur visionen skall uppnås. o Inriktningsmål, som på en övergripande nivå fastställer vad som är viktigast att uppnå under den närmaste mandatperioden. o Prioriterade mål, som anger vad som är viktigast att uppnå under det kommande året för att på sikt kunna nå inriktningsmålen och den fastställda visionen. o Mål- och Resursplan, är det övergripande politiska dokumentet. Det utgör kommunfullmäktiges långsiktiga uppdrag till de politiska nämnderna och innehåller således ovan beskrivna delar samt fördelning av ekonomiska resurser. Nämnderna fastställer: o Verksamhetsplan, vilket är en övergripande beskrivning hur nämnden tänker arbeta för att uppnå de av kommunfullmäktiges prioriterade mål som berör verksamheten samt en övergripande fördelning av de ekonomiska resurserna mellan nämndens verksamheter. o Nämndspecifika mål, vilka företrädesvis ingår i verksamhetsplanen. Förvaltningschefen fastställer: o Detaljbudget, vilket innebär en nedbrytning av de av nämnden beslutade ekonomiska resurserna. Sida 6

Enheten/respektive ansvarsområde fastställer: o Arbetsplaner, vilka innehåller en beskrivning av hur verksamheten ska bedrivas under året för verkställande av aktuella uppdrag samt uppfyllande av mål, konkretiserade till den specifika enheten. Vision 2020 Kommunfullmäktige beslutade under 2006 om en vision för kommunens framtida tillstånd. Visionen består av fyra tillstånd som kommunen ska präglas av år 2020. Växtkraft Välbefinnande Stolthet Identitet Strategiska områden För att komma till de framtida tillstånd som beskrivs i Visionen har kommunfullmäktige identifierat sex strategiska områden som bildar hävstänger för att nå visionen. De strategiska områden som fastställts för att sträva mot en uppfylld vision, hävstängerna, anges nedan. Medborgarkraft får vi genom att: uppmuntra medborgarnas initiativkraft skapa utrymme för medborgarnas inflytande skapa förutsättningar för ett aktivt föreningsliv öka integrationen och ta till vara dess möjligheter Samarbete över gränserna får vi genom att: skapa aktiva nätverk både inne i, och utanför den egna organisationen hitta fasta samarbetspartners Attraktiv livsmiljö goda boenden får vi genom: ett aktivt miljöarbete att återskapa utsikterna att kombinera boende med intressen Goda kommunikationer får vi genom att: identifiera medborgarnas behov och kämpa för att de tillgodoses påverka Västtrafik och Trafikverket Sida 7

Rätt kommunal service får vi genom att: erbjuda kommunal service som inte kostar mer än det smakar skapa ordning & reda aktivt arbeta med omvärldsbevakning Högre utbildningsnivå får vi genom att: väcka lusten till ökat lärande och inspirera elever i grundskolan till fortsatt utbildning locka nya kommuninvånare genom att erbjuda attraktivt boende Inriktningsmål och prioriterade mål För att kommunfullmäktige på ett tydligt sätt skall ange viljeinriktningen för den verksamhet som skall bedrivas inom organisationen används en form av målstyrning. En god ekonomisk hushållning av kommunens resurser uppnås bland annat då dessa mål är ledstjärnan i det dagliga arbetet. Målen utgår från visionen och de strategiska områdena. Flera av de fastställda inriktnings- & prioriterade målen har den karaktär att flertalet nämnder kan arbeta inom sitt verksamhetsområde för att uppnå dem. Nämnder och styrelser ska arbeta med mål som är SMARTA, det vill säga Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsatta och Ansvarsfördelade. Målen kräver särskilt fokus och kommer att följas upp under året. Varje nämnd/styrelse (även bolagsstyrelser där kommunen äger mer än 50 %) skall kommentera sitt ställningstagande och ange hur den arbetar för att uppnå målen, genom att konkretisera fullmäktiges prioriterade mål. FINANSIELLA MÅL OCH EKONOMISKA DIREKTIV En stabil ekonomisk utveckling är en förutsättning för kommunens framtida verksamhet samt för att nå de mål som anges i Mål- och Resursplanen. Finansiella mål finns också för att de framtida generationerna inte ska belastas med kostnader som förbrukas av dagens generation. För att få en utveckling i rätt riktning fastställs ekonomiska/finansiella mål i form av inriktningsmål och prioriterade mål. För att bygga upp en ekonomisk stabilitet, och därigenom bl.a. minska riskerna för en allt för ryckig styrning samt minska behovet av att låna kapital till bl.a. investeringar, krävs ett ekonomiskt överskott. Verksamhetens nettokostnad, i resultaträkningen, omfattar summan av samtliga intäkter och kostnader som genereras i verksamheten. Däri ingår alltså inte intäkter och ersättningar i det kommunala utjämningssystemet samt finansiella poster. Kommunens redovisade resultat omfattar kommunens samtliga intäkter och kostnader. Sida 8

Mål för god ekonomisk hushållning Att ha kontroll över sin ekonomi är av yttersta vikt och därför krävs det goda kunskaper om vad vi gör och hur vi gör det. För att säkerställa denna kunskap behöver vi fördjupa arbetet och kommunstyrelsen får ansvar för att genomföra och följa upp prioriterat mål a. Inriktningsmål Lilla Edets kommun ska ha en långsiktig och hållbar ekonomi. a Utveckla uppföljning och analysarbete avseende kvalitet och ekonomiskt utfall. När särskilda uppföljningar och analyser påbörjats inom någon av kommunens nämnder (controllerfunktion). För att kommunen ska ha ett handlingsutrymme vid svängningar av intäkterna samt skapa förutsättningar att minska låneskulden krävs ett starkare resultat än vad de senaste åren bjudit på. Inriktningsmål Redovisat resultat är lägst 1 % av verksamhetens nettokostnad. b Redovisat resultat är lägst 0,5 % av verksamhetens nettokostnad. När kommunens ekonomiska redovisning visar att målet uppfyllts. En absolut förutsättning är att de fördelade resurserna och de ekonomiska direktiven följs av hela organisationen. Därför är nedanstående direktiv oavvisliga krav på nämnder och förvaltningar: Ekonomiska direktiv 1. Anvisade resurser skall hållas Varje nämnd har ansvaret inför kommunfullmäktige och kommunstyrelse att hålla verksamheten inom anvisade ekonomiska resurser. Nämnden är alltså skyldig att vidta och/eller initiera förändringar i kommunens målsättning, verksamhetsutbud och servicenivåer om så erfordras. Inför respektive nämnd har förvaltningen ansvar för att bedriva verksamheten så att resurstilldelningen inte överskrids. Förvaltningen skall fortlöpande hålla nämnden underrättad om den ekonomiska utvecklingen. Kommunstyrelsen kommer att ha regelbundna träffar med nämnderna för uppföljning av dess verksamhet. Sida 9

2. Större strukturella verksamhetsförändringar Alla beslut om större strukturella verksamhetsförändringar eller förändringar som är principiellt viktiga för kommunens utveckling och ekonomi fattas av kommunfullmäktige. Detta innebär att nämnder har stort ansvar och frihet inom sitt område och först då beslut får mycket stora konsekvenser för kommuninvånarnas service ska beslut lyftas till kommunfullmäktige. Beslut fattas efter yttrande eller förslag från ansvarig nämnd. På motsvarande sätt fattas investeringsbeslut av fullmäktige. Nya verksamheter skall finansieras genom omprövning av befintliga verksamheter. Vid alla beslut om ny eller utökad verksamhet skall finansiering redovisas. 3. Nämnderna får inte spara på varandras bekostnad Ifall en nämnds sparförslag leder till ökade kostnader för annan nämnd skall berörd nämnd och kommunstyrelsen informeras före beslutet. Den totala nettobesparingen och dess konsekvenser blir vägledande om förslaget skall genomföras. Sida 10

KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL - de vi är till för Vi vill att Lilla Edet skall vara det naturliga valet att slå sig ner på när någon söker sig ett bra och prisvärt boende med god tillgång till barnomsorg och skola. Kommunen har ett gott läge i Göteborgsregionen. Trafikstråken, med både fyrfältsväg och järnväg med stopp i Lödöse, innebär en möjlighet till snabba och miljömässiga resor både norrut mot Trollhättan, men kanske framför allt söderut mot Göteborg, som är den stora tillväxtmotorn i regionen. Oavsett var människor arbetar eller söker sina aktiviteter så kan de säga att det är nära hem. Med utbyggd infrastruktur och insatser för nybyggnation ges möjligheter till en fortsatt befolkningsökning. Nedan redovisas de sex strategiska områdena och de inriktningsmål och prioriterade mål som vi anser ska vara prioriterade under året. För att det ska ligga mer kraft bakom genomförande och uppföljning av målen så utses en nämnd som ansvarar för respektive mål. Då ett mål omfattar fler nämnder än den ansvariga anges det särskilt. Medborgarkraft Kommunen ska arbeta med utveckling och förnyelse av det demokratiska arbetet. Dialogen med medborgarna behöver förstärkas och nya former för information, dialog och möten måste utvecklas för att öka samspelet mellan politiker, kommuninvånare och kommunens förvaltningsorganisation. Möten behöver göras intressantare för att bättre ta till vara den mångfald av synpunkter och kompetens som deltagarna har. Inriktningsmål Utveckla de demokratiska processerna så att medborgarna känner sig delaktiga. 1. Vidareutveckla en aktiv medborgardialog som ökar möjligheten för medborgarna att delta i kommunens utveckling. 2. Skapa en attraktiv, modern och tillgänglig mötesplats och ett kunskapscentrum med biblioteket som en central ingående del. KKIK mått 14 Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Ansvar: Kommunstyrelsen När en utredning genomförts och arbetet påbörjats avseende hur en tillgänglig mötesplats och ett kunskapscentrum kan utformas. Ansvar: Kultur- och fritidsnämnden Lilla Edets kommun ska vara en kommun som skapar förutsättningar för att kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utgångspunkten är de nationella målen för jämställdhetsarbete. Kommunen har också undertecknat CEMRdeklarationen - den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Deklarationen uppmanar Europas kommuner och regioner att använda sina befogenheter och partnerskap för att uppnå jämställdhet för sina invånare. Sida 11

Inriktningsmål I Lilla Edet kommun ska flickor och pojkar, kvinnor och män ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 3. Kommunen ska arbeta för en jämställd service till medborgarna. När åtgärder utförts i nämnderna i enlighet med det prioriterade målet och med utgångspunkt från kommunens jämställdhetsstrategi. Ansvar: Kommunstyrelsen Samarbete över gränserna Kommunerna i Sverige står i sitt välfärdsuppdrag inför en avsevärd utmaning. Demografin utmanar - andelen äldre kommer att öka kraftigt. Vi som lever i en region av tillväxt får också nya behov från såväl inflyttare som familjebildare bland vår nuvarande befolkning. Kraven på våra tjänster ökar, både från våra invånare men även från tillsynsmyndigheter likväl som staten. Alla dessa nya behov kan inte mötas med nya pengar. Vi måste därför se till att de tjänster vi utför görs på ett hushållande sätt, vilket varit en väsentlig orsak till att arbetet inom SOLTAK:s-kommunerna uppstått. Att arbeta vidare i soltaksanda är av största vikt för oss. Inriktningsmål Samverka över kommungränserna. 4. Arbeta för en effektiv räddningstjänst och för en övergång till Räddningsförbund tillsammans med Tjörns och Stenungsunds kommuner. När arbete genomförts så att kommunens räddningstjänst strukturerats för att övergå i ett gemensamt räddningstjänstförbund 2017. Ansvar: Kommunstyrelsen & Miljöoch byggnämnden Arbetslösheten är relativt hög och det är av stor vikt att medborgarna kommer in i någon sysselsättning om de inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. Genom denna sysselsättning kan man skapa rutiner och få en god inblick i vad som krävs i arbetslivet, vilket ger dem större förutsättningar att konkurrera om anställningar framöver. Sida 12

Inriktningsmål Medborgarnas möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden ska öka. 5. Kommunens arbetsmarknadsavdelning ska utöka sina sysselsättningsskapande åtgärder. När fler åtgärder skapas kring t ex caféverksamhet, trädgårds- och parkskötsel. Ansvar: Individnämnden Arbetsformer ska utvecklas för att effektivisera verksamheterna. Ett område där det är viktigt att ha en tydlig helhetssyn är för att tidigt upptäcka barn i behov av stöd. Kommunen ska därför tydligt fokusera på ett övergripande barnperspektiv för att förebygga utanförskap genom en utvidgad samverkan och helhetssyn inom skolans, socialtjänsten och kultur- och fritidens ordinarie verksamheter. Men även samarbete genom att verksamheterna tillsammans fortsätter inriktningen i pågående projekt för att stödja familjer med bekymmer. Andra alternativ kan vara projekt där vuxna och ungdomar kan genomföra olika aktiviteter och insatser tillsammans. Inriktningsmål Ge förutsättningar för goda uppväxtvillkor för barn och unga. 6. Fokusera på ett övergripande barn- och ungdomsperspektiv för att förebygga utanförskap och ohälsa. När samverkan och helhetssyn utvidgats inom ordinarie verksamheter och projektarbete. Ansvarig: Individnämnden Berörda: Utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden samt kommunstyrelsen Attraktiv livsmiljö goda boenden Kommunen ska vara en attraktiv kommun att leva, bo och verka i. Genom goda kommunikationer via motorväg och järnväg stärker utvecklingen och ger goda förutsättningar för att kommunen ska växa. Boenden ska upplevas stimulerande och trygga med närhet till service och fritidsaktiviteter. Kommunens ska vara väl rustad med planer för bebyggelse av både bostäder och verksamhetsområden. För att tillskapa både arbetstillfällen och marknadsföring av kommunen bör turistbesöken öka. Fler människor ska säga vi åker till Lilla Edet på semester, och därigenom gynnas även våra egna invånare. Sida 13

Inriktningsmål Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun. 7. Kommunen ska ha en långsiktig planering dels för att tillhandahålla mark för bostäder i livets olika skeden, dels för att tillhandahålla mark för verksamhetsområden. 8. Kommunen ska arbeta med att på bästa sätt ta tillvara lokala förutsättningar för att främja turism i kommunen. När arbete bedrivs med utgångspunkt från bostadsförsörjningsprogrammet samt med utgångspunkt från en långsiktig planering med inriktning på boenden för den ökande äldregruppens behov, LSSboenden m fl. Ansvarig: Kommunstyrelsen Berörd: Omsorgsnämnden, individnämnden och Leifab När en översyn och en förändring genomförts av turismfrågornas organisation i kommunen. Ansvarig: Kommunstyrelsen Berörd: Kultur- och fritidsnämnden Det är oerhört viktigt att de som bor och vistas i Lilla Edet kan känna sig trygga i sin närmiljö. Ingen ska vara rädd för att vistas där de måste vistas. Att få tillgång till rätt stöd vid rätt tillfälle kräver bland annat att kommunen samarbetar med andra organisationer, men också att det interna samarbetet över gränserna utvecklas ytterligare. Inriktningsmål Äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag. 9. Undersöka möjligheten att satsa på IT- och teknikstöd inom äldreomsorgen för att öka möjligheterna för äldre att leva tryggt i hemmet så länge de önskar. När en utredning genomförts avseende vilka områden som kan vara aktuella för införande av IToch teknikstöd för kommunikation inom äldreomsorgen samt förslag presenterats på möjliga stödfunktioner. Ansvarig: Omsorgsnämnden En hållbar miljö är något som inte bara Lilla Edets kommun måste arbeta med, utan det är ett globalt ansvar. I syfte att minska utsläpp av klimatpåverkande gaser behöver energianvändningen totalt och framförallt användandet av fossila energikällor minskas. Kommunen har under lång tid gjort en hel del för att förbättra förutsättningarna för en god miljö, men det finns mycket kvar att göra. Särskilt bör beaktas miljöaspekterna vid planering av bostadsbyggande. Kommunen har antagit lokala miljömål samt en handlingsplan för kommunens arbete men en hållbar miljö. Sida 14

Inriktningsmål Kommunen ska bedriva ett långsiktigt och hållbart miljöarbete med de nationella miljömålen som ledstjärna. 10. Fortsätta arbetet för att nå de miljömål som ska uppnås utifrån antagna miljömål samt handlingsplan. När nämnderna redovisar att de genomfört ytterligare åtgärder i enlighet med handlingsplanen jämfört med föregående år. Ansvarig: Kommunstyrelsen Goda kommunikationer Lilla Edet är en del av Göteborgsregionen, där Göteborg är den stora tillväxtmotorn. Vi är en utpendlingskommun, vilket innebär att det är fler som reser från kommunen till sitt arbete än vad det är som reser in till kommunen för att arbeta. De flesta pendlingsrörelser sker söderut genom Götaälvdalen mot Göteborg och norrut till Trollhättan. Utbyggnaden av järnväg och bilväg i norr-/södergående riktning har minskat restiden till/från både Göteborg och Trollhättan. Utbyggnaden ger ökade möjligheter att åka kollektivt. Inriktningsmål Utveckla kollektivtrafikresandet utifrån medborgarnas behov. 11. Verka för att öka andelen resande i kollektivtrafiken. Genom att antalet resande ökat i Västtrafiks mätningar jämfört med föregående år. Ansvarig: Kommunstyrelsen Rätt kommunal service Det är viktigt att kommunen använder de tillgängliga resurserna på rätt sätt. En stor del av våra kostnader avser lokaler. Är det rimligt att vi använder en så stor andel till lokaler, eller går detta att effektivisera? För att få svar på den frågan måste ett arbete med kartläggning och planering genomföras. Sida 15

Inriktningsmål Kommunkoncernens lokalförsörjning ska tillgodose verksamheterna med kostnadseffektiva och ändamålsenliga lokaler för att uppnå verksamhetens fastställda mål. 12. Ta fram en lokalförsörjningsplanering i syfte att uppnå en ändamålsenlig och kostnadseffektiv lokalanvändning. När arbete påbörjats i enlighet med framtagen lokalförsörjningsplan för kommunkoncernen. Ansvarig: Kommunstyrelsen Berörd: Leifab Medelåldern hos kommunens anställda är hög, samtidigt som det inom vissa yrkeskategorier är stor omsättning och svårrekryterat. För att bygga en framtida service så krävs det att det finns personal på plats och detta är en fråga som måste komma högt upp på dagordningen framöver. Inriktningsmål Lilla Edets kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. 13. Lilla Edets kommun ska ha en personalpolitik som syftar till att behålla och utveckla sina medarbetare. Förbättrat resultat i medarbetarenkäten 2016. Ansvarig: Kommunstyrelsen Antalet unga som engagerar sig mer aktivt i någon verksamhet på fritiden måste öka. Det är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv likväl som i att ge bättre förutsättningar att klara skolgången. Vuxenidrotten bör bära sina kostnader själv, medan det krävs stöd till barn och unga för att ge goda förutsättningar för deras engagemang. Inriktningsmål Verksamheten inom kultur och fritid ska skapa bästa möjliga förutsättningar för ett rikt kultur-, fritids- och idrottsliv. 14. Kommunens bidragsgivning ska främst rikta sig till barn- och ungdomsverksamhet. När en kartläggning genomförts och arbete påbörjats avseende fördelningen av föreningsbidrag i kommunen. Ansvarig: Kultur- och fritidsnämnden Sida 16

Högre utbildningsnivå Utbildningsnivån är en av de viktigaste faktorerna för att den enskilde ska kunna hävda sig i arbetslivet men även för kommunens utveckling som helhet. Även de arbeten som tidigare varit relativt enkla att få kräver idag ofta en eftergymnasial utbildning. Lilla Edet har en utbildningsnivå som är låg jämfört med kommunerna inom Göteborgsregionen. En fortsatt satsning på en attraktiv skola med goda resultat är en prioriterad fråga för kommunen. Vi ska fortsätta det arbete som pågår med kompetensutveckling av lärare. Inriktningsmål Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan. 15. Stödja alla elever så att de kan fortsätta sina studier på gymnasienivå. KKIK mått 18 Andelen behöriga elever till något nationellt program. Ansvarig: Utbildningsnämnden EKONOMI Ekonomin i Lilla Edet I bokslutet för 2014 redovisade Lilla Edets kommun ett underskott med 8,6 mkr. Flera nämnder klarade inte av att bedriva verksamheten med de ekonomiska resurser som de hade tillgängliga. Även inledningsvis under 2015 ser det ansträngt ut för att uppnå det budgeterade resultatet, vilket är en förutsättning för de budgeterade resurserna 2016. Stora ekonomiska resurser har hittills lagts i exploateringsområden för bostäder, vilket ger förutsättningar för en befolkningsökning. Eftersom befolkningen ligger till grund för både inkomster och utgifter så är det en mycket viktig parameter i den kommunala ekonomin. Under 2014 ökade befolkningen med 202 personer. Under 2015 bedöms det ske en inflyttning, som fortsätter under 2016. Bedömningen inför 2016 är att antalet kommuninvånare i både förskole- och grundskoleåldern ökar något, medan det minskar inom gymnasieåldern. Åren därpå kommer ökningen att tillta ytterligare bland förskoleåldrarna, medan ökningen i grundskoleåldrarna mattas av något och gymnasieåldrarna ökar igen. Antalet i de äldsta åldrarna ökar något, och det kommer de att fortsätta med några år framöver. Det finns stora upprustningsbehov inom verksamheterna gator/vägar och vatten/avlopp. Sida 17

Kommunens ekonomiska ställning är svag. Summan av skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas ökar med 4,2 % inför 2016. Intäkterna inom avgiftskollektivet behöver öka något mer än index för att undvika skattefinansiering. Ett flertal behov har inte kunnat inarbetas i de ekonomiska förutsättningarna och det krävs att kommunens verksamhet anpassas till de intäkter som finns. Nämnderna måste också kunna anpassa verksamheten och omfördela resurser snabbt då behoven förändras. I beräkningen av nämnder och styrelses ekonomiska utrymme för kommande år så har index för prisförändringar satts till 1,6 % och index för löneutvecklingen är satt till 2,7 %. När det gäller köpt/såld verksamhet så används en mix av dessa och där landar indexet på 2,48 %. En effektiviseringsfaktor med 0,25 % är utlagd, likväl som riktade resursminskningar till miljöoch byggnämnden, tekniska nämnden, kultur- och fritidsnämnden samt kommunstyrelsen. Behoven överstiger de tillgängliga resurserna. Kommunen måste uppvisa ett positivt resultat för att kunna finansiera investeringar så att inte framtida generationer ska betala för dagens konsumtion. Ett flertal prioriteringar och effektiviseringar är nödvändiga. Summan av exploaterings- och investeringsutgifterna har det senaste året varit förhållandevis höga. Försäljningen av färdigställda tomter rullar på och det är dags att slutföra vissa områden likväl som det är dags att påbörja nya. Investeringsverksamheten håller även 2016 en hög nivå, och då är det främst VA-verksamheten som är i stort behov av både ny- och reinvesteringar, men även anskaffande av fritidsanläggningar. Då kommunen själv inte har likviditet att klara av dessa åtgärder så kommer kapital att lånas upp under 2016 och upplåningslånebehovet maximeras till 380 mkr. Både ränteläget och volymen på det upplånade kapitalet påverkar hur stora resurser som kommunen måste lägga på räntekostnader. En bedömning är att ränteläget kommer att ligga relativt konstant de närmsta åren, då det kapital som redan är upplånat till stor del är räntesäkrat. Trots att det ekonomiska utrymmet är begränsat så innehåller Mål- och Resursplanen ett antal resurstilldelningar för att uppnå måluppfyllnad. Här kan nämnas att resurser avsätts för att kommunen ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare, utvecklad uppföljning och analys, jämställd service till våra medborgare och en bättre service till de som nyttja kommunens tjänster. De ekonomiska förutsättningarna har satt stora begränsningar för vad som är möjligt att åstadkomma. Vår ambitionsnivå är högre än vad intäkterna medger men vi är övertygade om att nämnderna kommer att göra kloka prioriteringar med tillgängliga resurser. Skattesats, taxor och avgifter Skattesatsen lämnas oförändrad på 22,37. Taxorna redovisas i särskilt dokument och behandlas i samband med kommunfullmäktiges möte i november. Sida 18

Skatteintäkter och statsbidrag Utjämningssystemen påverkas bland annat av storleken och sammansättningen på kommunens befolkning. Budgeterade intäkter i form av utjämningssystem, generella statsbidrag och skatteintäkter för åren 2015 2018 framgår av tabellen nedan. Belopp i tkr 2015 2016 2017 2018 Skatteintäkter 542 772 565 298 590 737 616 138 Inkomstutjämning 119 062 132 645 138 175 144 653 Kostnadsutjämning -9 081-9 974-10 073-10 174 Regleringsbidrag/-avgift 1 185-4 977-6 841-9 593 Strukturbidrag-/avgift 1 345 1 367 1 380 1 394 LSS-utjämning -1 435-1 754-1 771-1 789 Fastighetsavgift 25 677 25 672 25 672 25 672 Summa intäkter 676 525 708 277 737 277 766 301 Resultatbudget 2016-2018 Belopp i tkr 2016 2017 2018 Verksamhetens intäkter 130 415 131 148 131 904 Verksamhetens kostnader -814 890-842 801-872 157 Avskrivningar -10 617-11 279-11 563 Verksamhetens nettokostnader -695 092-722 932-751 816 Skatteintäkter 590 970 616 408 641 810 Kommunalekonomisk utjämning 117 307 120 769 124 291 Finansiella intäkter 3 875 3 845 3 853 Finansiella kostnader -11 560-12 890-13 938 Årets resultat 5 500 5 200 4 200 Resultat i % av verksamhetens nettokostnad 0,79 % 0,72 % 0,56 % Förutsättningarna för år 2017 och 2018 är att befolkningen ökar med 1 % varje år, vilket har inneburit volymförändringar i förskole-/skolåldern samt till viss del även inom omsorgerna. Utöver helårskonsekvenser av verksamheten 2016 så ingår indexförändringar baserade på prognoser gjorda av Sveriges Kommuner och Landsting. Sida 19

Balansbudget Belopp i tkr 2016-12-31 2017-12-31 2018-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar/långfristiga fordringar 400 183 425 504 450 241 Statlig infrastruktur 3 356 2 979 2 602 Omsättningstillgångar 203 703 200 280 206 024 Summa tillgångar 607 242 628 763 658 867 Eget kapital och skulder Eget kapital 123 732 128 932 133 133 Långfristiga skulder & avsättning för pension 307 929 307 929 307 929 Kortfristiga skulder 175 580 191 901 217 806 Summa eget kapital och skulder 607 242 628 763 658 867 Finansieringsbudget Belopp i tkr Tillförda medel 2016 2017 2018 Årets resultat 5 500 5 200 4 200 Avskrivningar som belastar resultatet 10 617 11 279 11 563 Minskning omsättningstillgångar -1 798 3 423 0 Summa tillförda medel 14 320 19 902 15 763 Använda medel Nettoinvesteringar 46 600 36 600 36 300 Ökning av omsättningstillgångar 0 0 5 744 Summa använda medel 46 600 36 600 42 044 FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL -32 280-16 698-26 281 * Upplåningsvolymen är i budget 2015 380 mkr, men utnyttjandet är mycket lägre, vilket innebär ett minskande rörelsekapital här. Sida 20

Ekonomiska resurser per nämnd och styrelse år 2016 En fördelning av resurser till respektive nämnd görs endast för år 2016. Kommunfullmäktige beslutar om nedanstående kommunbidrag, alltså det nettokostnadsutrymme som respektive nämnd/styrelse har till sitt förfogande under året. Nämnd/styrelse Budget Budget Belopp i tkr 2015 Index Volym Mål Anpassn. Övrigt 2016 Förändring KF 800 16 0 0-2 -14 800 0 Rev 500 9 0 0-1 -8 500 0 KS 55 600 1 306-1 620 1 355-1 141 600 56 100 500 ÖFN 1 000 27 0 0-3 -24 1 000 0 TN 19 400 458 798 0-852 795 20 600 1 200 MBN 16 100 503 0 0-242 339 16 700 600 ON 193 900 5 606 4 150 200-509 -147 203 200 9 300 IN 78 300 2 056 3 000 2 300-215 158 85 600 7 300 UN 272 400 7 044 1 859 0-704 302 280 900 8 500 KFN 22 700 452-880 0-1 056 984 22 200-500 Vht nettok. 660 700 18 210 7 307 3 855-4 724 2 253 687 600 26 900 Finans 665 700 0 0 0 0 27 400 693 100 27 400 RESULTAT 5 000-18 210-7 307-3 855 4 724 25 148 5 500 500 Belopp anges i tusentals kronor Kolumnen index avser de indexförändringar som ligger med i beräkningarna, 1,6 % för prisförändringar, 2,7 % för lönerevision och 2,48 % avseende köpt/såld verksamhet. I Volymkolumnen återfinns de förändringar som orsakats av just beräknade förändringar i efterfrågan och befolkningsförändringar. För att satsa på måluppfyllnad avsätts resurser till detta i kolumnen benämnd mål. Kolumnen anpassning innehåller effektiviseringsfaktorn och riktad återhållsamhet, medan kolumnen övrigt främst omfattas av förändrad kapitaltjänst, förändrade skatteintäkter, finansnetto och pensioner samt tusentalsavrundningar. Det kommunbidrag som nämnd och styrelse tilldelats är det utrymme som den har att förhålla sig till. Kommer det ett läge där valet mellan nämndens måluppfyllelse och ekonomiskt utrymme ställs mot varandra, så är det ekonomiska utrymmet överordnat. Samtliga nämnder förutsätts att vidta åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans. Detta kan då leda till att nämnden måste besluta om förändrade målsättningar. I ovanstående redovisning av resurser per nämnd har bland annat följande beräkningsförutsättningar förelegat: Kompensation för beräknad förändring av kapitaltjänstkostnader ingår. En effektiviseringsfaktor läggs på samtliga nämnder, med 0,25 % av omsättningen. Kommunstyrelsen erhåller resurser för kostnader kopplade till ett ökat fastighetsinnehav, viss samordning och utveckling samt bidrag till statlig infrastruktur. Dessutom avsätts 1 355 tkr för arbete med av kommunfullmäktige beslutade Sida 21

prioriterade mål. Resurser avsatta för implementation av verksamhet i Soltak AB minskas med 2 000 tkr och en dedikerad anpassning finns med 1 000 tkr. Tekniska nämnden erhåller resurser för utökade skötselområden, men samtidigt en riktad åtstramning med 800 tkr. Miljö- och byggnämnden åläggs en anpassning av verksamheten med 200 tkr. Omsorgsnämnden tilldelas resurser för volymförändringar inom både boenden, hemtjänst och hemsjukvård. 200 tkr avsätts även för att arbeta med av kommunfullmäktige beslutade prioriterade mål. Individnämndens resurser avseende beslutade prioriterade mål förstärks med 2 300 tkr likväl som resurserna för den ökade volymen placeringar/alternativa åtgärder. Utbildningsnämnden erhåller resurser som motsvarar den bedömda befolkningsförändringen. I och med den organisationsförändring som utbildningsnämnden beslutat om bedöms ett ekonomiskt utrymme för utveckling kunna tillskapas inom befintliga resurser. Regeringen har även angivit att riktade statsbidrag inom utbildningsområdet kommer att införas. Kultur & fritidsnämnden har haft resurser för projekt som är avslutade, och därför återförs resurserna. Utöver detta ligger det en dedikerad anpassning med 1 000 tkr på nämnden. Finans innehåller ökade intäkter från skatte- och utjämningssystemen, sämre räntenetto samt ökande pensioner. Investerings- och exploateringsverksamheten Investeringar Kommunen planerar investeringar år 2016 för 46,6 mkr. Huvuddelen av investeringarna görs inom tekniska nämnden. Det är främst åtgärder inom vatten/avlopp samt gator och vägar samt utökning av GC-väg. Miljö- och byggnämndens utrymme avser till största delen reinvestering av bruksfordon. Kultur- & fritidsnämndens utrymme omfattar främst anskaffning av den konstgräsplan som Leifab har anlagt på kommunens fastighet men även att den upprättade plan som finns kan följas och inom kommunstyrelsen handlar det främst om ersättning av uttjänta IT-system. Övriga nämnders utrymme avser främst inventarier. Nämnderna betalar ränta på investeringarna, internränta som erläggs till finansenheten, vilken för år 2016 fastställs till 2,4 %. NÄMND 2016 2017 2018 Kommunstyrelsen 2 800 800 800 Tekniska nämnden - skattekollektiv 14 900 14 300 14 300 Tekniska nämnden - avgiftskollektiv 19 400 20 000 20 000 Miljö- och byggnämnden 600 300 300 Kultur- & fritidsnämnden 7 500 300 300 Omsorgsnämnden 800 300 300 Individnämnden 300 300 300 Utbildningsnämnden 300 300 300 SUMMA 46 600 36 600 36 300 Belopp anges i tusentals kronor Sida 22

Exploatering Exploateringsverksamhet är nödvändigt för att skapa nya områden för folk att bosätta sig i och för att företagare ska ha någonstans att bedriva sin verksamhet. Tanken med ett exploateringsområde är att det ska ligga till grund för en försäljning, men i inledningsskedet måste kommunen finansiera de utgifter som krävs för att färdigställa områdena. Det finns idag några områden där antalet tomter till försäljning snart är slut och nya områden måste exploateras. Samtidigt krävs det att de försålda områdena färdigställs med slutasfalteringar. Tabellen nedan visar vilka områden och åtgärder som prioriteras under år 2016. Exploateringsobjekt Inkomst Utgift Netto Ekeberg, asfaltstopp -700-700 Ekeberg, Rådjursvägen, asfaltstopp -270-270 Gossagården vägar till skol- och bostadsområde -800-800 Gossagården, Genomförande Detaljplan -500-500 Ryboholmsvägen, Skaftgatan, asfaltstopp -160-160 Stallgärdet, Vildängsvägen, asfaltstopp -270-270 Sålda tomter Ekeberg 1 300 1 300 Såld tomter skolområdet, markanvisning flerbostadshus 1 600 1 600 Övriga områden 1 000 1 000 DP Gossgården södra -1 500-1 500 Skaven 6:5 infrastruktur -1 500-1 500 SUMMA 3 900-5 700-1 800 Belopp anges i tusentals kronor Sida 23