Pilotkommuner för serviceutveckling Minnesanteckningar från processledarträff 2-3 september 2015 Plats: Tillväxtverkets lokaler i Stockholm Deltagare, dag 1: Malin Fjellgren Sofie Nyström Christer Kallin Lena Kansbod Jan-Erik Larsson Anne Forsberg Magda Gyllenfjell Malin Gumaelius Pär Ove Bergquist Camilla Jägerhem Härjedalen Kalmar Lindesberg Ludvika Munkedal Sorsele Uppvidinge Ydre Tillväxtverket Tillväxtverket Tillkommande deltagare, dag 2: Elisabeth Olsson Torsby Anna-Lena Carlsson Torsby Bo Häggroth Arjeplog Li Engström-Hedberg Tillväxtverket (via videolänk på förmiddag) Sunne, Eda och Norsjö/Malå/Skellefteå kommuner hade anmält förhinder. Sista träffen för erfarenhetsutbyte! Pär-Ove hälsade välkommen och gjorde en kort genomgång av programmet för dagarna som till stor del bygger vidare på de frågeställningar som diskuterades på den förra processledarträffen i mars-15. Detta var den sista processledarträffen för programmet Pilotkommuner för serviceutveckling som pågått sedan juni 2012. Det var därmed sista tillfället att gemensamt diskutera erfarenheter och utmaningar med serviceutveckling i kommunerna. Dag 1 Inledande runda med statusuppdatering från de deltagande kommunerna. Var står man just nu? Presentationerna blev lite mer av karaktären vad har hänt genom åren. Men vi tog tid till detta, då det är bra med en bild över hur de olika processerna förändrats över tid. Det är en viktig lärdom att ta med i resultatet att processer utvecklas i olika riktningar över tid och att så måste få vara. Det gäller att vara uthållig och ha sikte på vägen. Lindesberg: Valet hösten-14 påverkade processen negativt. Det blev stop i januari p.g.a. förändrad politik. Byte av personer i styrande ställning ledde till att servicefrågorna hamnade i ett utskott i stället för direkt under staben. Nu finns en serviceförsörjningsplan på remiss, som förhoppningsvis är klar nov-mars, och man söker ur kommunens budget för att kunna genomföra planen. Processen lever, men den var ner och vände. Två servicepunkter har startats. SKL har lyft upp Lindesbergs metod med de lokala utvecklingsprocesserna som ett gott exempel. Christer vill få med alla partier i ett tvärsektoriellt tänk. Man deltar i det regionala partnerskapet för service i Örebro län. Framhåller vikten av att ha ett nedtecknat dokument för planering av service som beskriver arbetssätt/inriktning/system. Detta är speciellt viktigt i en politiskt styrd organisation där byten av personer och ledning är frekvent förekommande. 1 (10)
Ludvika: Länsstyrelsen vill att det ska finnas en plan för service på kommunal nivå, då beviljande av stöd till kommersiell service ska baseras på den. Lena har fått mandat att skriva ett landsbygdsprogram för kommunen. Delaktigheten i byalagen ökar. Detta har varit sämre tidigare. Förståelsen av service betydelse för bygderna har ökat. Kommunalrådet deltar vid träffar med byalagen. Det är i dagsläget tuffa sparkrav i kommunen och flera nya chefer i styrande ställning som inte alltid prioriterar servicefrågan. Kommunen jobbar tillsammans med Länsstyrelsen för ett få till ett BID-projekt, och man ska ansöka och sikta på att vinna årets stadskärna 2019. Tar rygg på Örnsköldsvik och deras arbete kring deras arbete med Stad och land i balans. Ett arbete har påbörjats med att göra en attraktionsanalys av kommunen med hjälp av forskare från Telemarksforskning i Norge. I början av processarbetet var det stort fokus på fiberutbyggnad. Nu är den frågan självgående, upphandling är klar och entreprenörer är redo att gräva fiber. Lena är numera tillsvidareanställd som service- och landsbygdsutvecklare i kommunen. Ydre: Nya politiker som brinner för frågorna, varav flera yngre samt fler kvinnor, har varit ett lyft. Ny ansvarig politiker för området Näringsliv/Tillväxt. Processledare, kommunchef och kommunalråd har besökt Sorsele under två intensiva dagar tillsammans med ett filmteam. Det kommer bli en dokumentärfilm om hur det är att leva på landsbygden som kommer visas på SVT samt på någon filmfestival. När man reser på studiebesök är det viktigt att fler personer i styrande ställning är med för förankring och förståelse för frågan. I september åker kommunen till Örnsköldsvik på studiebesök och kommer då att ha flera personer med för att få höra hur man jobbar där. Malin har bjudit in ICA(Lars-Ove Jonsson) till en träff 17 september. Detta trots att Ydre är en av två kommuner i landet som inte har någon ICA-butik. En handlare flaggar för att den inte kommer att kunna vara kvar inom kort. En träff med Svenska Stadskärnor planeras framöver. Sorsele: Är nu inne i en implementeringsfas, och ska ha möte med KS arbetsutskott för att presentera arbetet och fortsatt inriktning. Inför mötet har Anne tagit hjälp av en retorikexpert som hon även har använt tidigare i processen. Under tiden för pilotkommunssatsningen har det funnits en strategigrupp och denna är nu i slutfasen av sitt arbete. En effekt är att näringslivet har börjat samarbete på ett helt annat sätt. Näringen och har börjat inse betydelsen av service och börjat göra saker tillsammans mer än tidigare. I början ville man inte ha information, man tyckte att det räckte. Nu vill man ha utbildningar och man kan se en ökad investeringsvilja hos serviceföretagen och ökad efterfrågan på stöd. En butik(blattnicksele) planerar att göra stora investeringar och har lämnat en ansökan om investeringsbidrag till länsstyrelsen. Anne Forsbergs tjänst försvinner tyvärr den 15 oktober så det är oklart vad som händer med den pågående processen. Anne menar dock att mycket av arbetet kommer leva vidare med resultat och effekter framöver. Uppvidinge: Kommunen bytte politiskt styre vid årsskiftet. Kommunchef och informationssekreterare är också nya. Allt detta gör att det saknas en struktur i kommunen och därmed också för den fortsatta processen med serviceutveckling. Under hela processtiden har det gått lite upp och ner p.g.a. byte av processledare samt ny ledning några gånger. Processledare slutar 30 oktober och går över i annan tjänst inom kommunen(syo-konsulent, redan nu parallellt med pilotkommunsuppdraget). Härjedalen: Slutrapporten är klar och godkänd, pengar är utbetalda. Malin Fjellgren har numera en tillsvidaretjänst som landsbygdsutvecklare i kommunen. Processen med serviceutveckling fortsätter i allra högsta grad! I arbetet med serviceutveckling finns numera ett bra samarbete med andra kommuner i länet. Tillsammans med Länsstyrelsen och Region Jämtland har man jobbat med att ta fram serviceplaner i kommunerna. Härjedalens serviceplan tas beslut om i november. Serviceplanen har en övergripande ansats och innefattar en tydlig ansvarsfördelning inom den kommunala 2 (10)
organisationen Under denna plan kommer även finnas byutvecklingsplaner. Serviceplanen innehåller även en tidsplan för uppföljning och revidering. Kommunen har haft stor framgång i utveckling av användandet av hemsändningsbidrag. Bidraget har gått från 50 st försändelser om året till att nu omfatta 3500 försändelser och totalt 700 000 kr per år. Nyckeln var att hitta besparingar inom socialförvaltningen på kommunen. Genom att skriva avtal med lokala handlare om hemsändning av dagligvaror till äldre och funktionsnedsatta personer så har belastningen på hemtjänst och färdtjänst minskat. Dessa får nu möjlighet att arbete mer med sin kärnuppgift att hjälpa vårdtagarna. Ett nytt projekt pågår tillsammans med polis, tull och postens utlämningsställen. Det handlar om hur man ska hantera den stora mängd droger som idag i allt högre utsträckning skickas med postpaket och lämnas ut av ombud och lantbrevbärare. Detta projekt har fått ett bra gensvar! Utbildning ska hållas för utlämningsställen och lantbrevbärare. Kalmar: Bakgrunden till kommunens arbete var att det saknades en strategi för kommunens landsbygd. Kommunen är egentligen inte förtjust i strategier men idag finns en bred plan för att arbeta med servicefrågor som dockar i det regionala serviceprogrammet. Översiktsplanen är grundläggande och nu tas en serviceplan fram. Frågor för landsbygdsutveckling har fått en helt annan tyngd i kommunen då Johan Persson, kommunalråd i Kalmar, nyligen utsågs till ordförande i den Parlamentariska kommittén för en sammanhållen politik för Sveriges landsbygder. Ett test med servicepunkt testas, men här vill Sofie poängtera att det viktigaste är vem som är handlare i butiken. Det är helt avgörande hur denne driver butiken. Allt för ofta saknas rätt kompetens och drivkraft hos handlaren och då spelar det ingen roll om kommunen upprättar avtal om servicepunkter i butiker. Rätt handlare på plats som har kan värdskapet och har rätt sortiment, det betyder allt. Processarbetet har lett till att det i dag bubblar överallt och mycket är på gång framöver. Ett arbete pågår med att utveckla ett mentorprogram för handlare genom att anlita en driftig handlare (Årets Handlar n köpman)som har utbildningstillfällen för andra. Detta görs med medfinansiering från Regionförbundet i Kalmar län. Insats planeras under hösten-15 med 10 dagars rådgivning mot 2 st butiker(ej ICA) Utveckling pågår av en servicepunkt (typ Lidhult) där kommunens bibliotek hyr in sig i befintlig dagligvarubutik. Sofie lyfter upp att kommunen måste ta tag i den fysiska planeringen och hindra landsbygden från att falla samman helt. Man ska vilja bo på landet. En film om landsbygden i kommunen ska göras och här efterlyses tips! Det är mycket arbete med fiberutbyggdan. 12 byalag är i gång och gräver fiber för fullt. Munkedal: Utgångspunkten var att man har arbetat många år med landsbygdsutveckling. Frågan har varit väl förankrad i politiken. Politiken har dock nu fått upp ögonen för hur viktig service är för alla kommundelar, och främst för landsbygden. Alla nivåer i kommunen har fått upp ögonen för sin egen roll för att servicen ska fungera. Många saker har åstadkommits, exempelvis ny drivmedelstation(green petroleum) och butik, handlarrunda med buss till butiken(den tid då skolskjutsarna är lediga). Men frågan dyker upp hur processen ska finansieras när detta program är slut och om gehöret från politiskt håll kommer fortgå. Det är viktigt att börja räkna på vad kommunen vinner på att främja butikers verksamhet och ha bussresor till butik. Detta är idag en stor börda i socialförvaltningens budget. Det pågår arbete med att få tillgång till fiberbredband, och nu är det bättre tillgång till detta på landsbygden än vad det är i centralorten! Det har delvis varit turbulent i organisationen då kommunen har bytt chefskap på flera nivåer. Det är svårt när det byts politiskt styrning då landsbygdsfrågorna får olika prioritet. Det gäller främst frågor som inte är tvingande för kommunen som t ex näringslivsenhet som idag inrymmer arbetet med landsbygdsutveckling. 3 (10)
De största lärdomarna och resultaten Innan lunch dag 1 bad Pär-Ove alla deltagare att kortfattat teckna ner på ett papper: Vilka de största lärdomarna och resultaten är efter påbörjad och genomförd processutveckling för servicelösningar i kommunen. Nedan redovisas kortfattade svar: - Om ingen driver processen så stannar den och det blir det inget! (Kalmar) - Börja med något konkret som går att kommunicera och förstå nyttan av. Det är då lättare för politiken att haka på! (Härjedalen med ex. varuhemsändning) - Alla människor i alla organisationer är olika och har olika roller. Man måste nå människan bakom rollen för att få med flera personer på resan. Det är avgörande med goda relationer, internt och externt på alla nivåer. (Uppvidinge) - Att starta en process måste få ta tid. Det går upp och ner. Det är OK att det går ner, men på botten vänder det. Det har varit bra att jobba halvtid med uppdraget för då kan man anpassa arbetet efter guppen. Inga resultat hade kunnat uppstå utan att alla andra människor utanför kommunhuset, och deras känsla för sin egen bygd. (Munkedal) - Resultatet beror på hur man når deltagarna, drivkraften hos ex. dagligvaruhandlare är avgörande - Medborgardriv leder till politikers förståelse. Politiker och individer måste handla/agera tillsammans. (Ydre) - Förankring hos politik och tjänstemän. Detta är svårt när det är så mycket byte av personer på olika poster. (Ludvika) - En ökad kunskap om servicens betydelse. Även viktigt att de som jobbar med service får höra veta detta. (Ludvika) - Bort med stuprören. Det är svårt att ta till sig vad andra gör. (Ludvika) - Det är svårt för politiker att ta till sig budskapet. Det har varit viktigt att insatsen med pilotkommunerna har pågått under längre tid. Det som inte finns i budget finns inte! (Lindesberg) - En ökad kunskap om servicens betydelse på alla nivåer (Sorsele) - Tillväxtverket, Region Västra Götaland och Länsstyrelsen är mina bästa vänner. För en liten kommun så är goda relationer avgörande för att kunna jobba med dettta.(munkedal) Hur skiljer sig lärdomarna från de förväntningar ni hade vid start? - Trodde att det skulle gå mycket lättare, att alla skulle förstå och hoppa på tåget direkt. - Trodde att det skulle handla mycket mer om transporter - För stor tidsoptimist - Trodde att det skulle vara lättare att skapa servicepunkter - Har arbetat mer med vissa saker än andra som var planerade i början 4 (10)
Inspel till Service-lab 23 november arrangerar Tillväxtverket en konferens med namnet ServiceLAB. Här vill Tillväxtverket att pilotkommunerna bör utgöra plattform för dagen. Ett LAB där pilotkommunerna inspirerar andra kommuner till serviceutveckling enligt den modell man arbetar efter i programmet. Vi diskuterade vilka teman som skulle vara intressanta att ha med på servicelab. Utgångspunkten ska vara att sprida framgångsrika modeller/metoder till övriga kommuner och regioner. Förslag på olika Teman/innehåll som togs upp: - Hemsändningsbidrag. Ett konkret förslag krävs för att få politik att förstå. - Det är viktigt att få personer till torget. Ex. Handlar-rundor i Ludvika och Munkedal. - DIALOG. Service som en del i samhällsplaneringen - Hur få pratet om service att leva över mandatperioder? (gäller även andra sakfrågor men Service skulle kunna vara föremål för diskussion) - Service- En näringslivsfråga. Kopplingen mellan samhällsutveckling och näringslivsutveckling - Servicegivare bör få ersättning för de tjänster de utför! - Det måste komma direktiv från högre ort att service är en viktig del för kommunen! - Hur får man in servicebegreppet i den kommunala planeringen? - Serviceplan: vad ska den innehålla? Det mest konkreta att ha ett LAB kring är Serviceplaner på kommunal nivå. - Hur skriver man en serviceplan? - Vad ska en innehålla? - Vem bestämmer vad den ska innehålla? - Hur skapar man förankring internt och externt? - Vems ansvar är det att ta fram en serviceplan och att följa den? - Vad är viktigast: det färdiga dokumentet eller processen att ta fram det? - När är det läge att sätta sig och skriva ihop planen? Föreläsningsblock på förmiddag kan innehålla: - 15-20 min var till tre talare: o Politiker från någon av pilotkommunerna som berättar om erfarenheter av processen och om betydelsen av service för kommunens utveckling o Driven dagligvaruhandlare berättar om sina erfarenheter av programmet och vad det betytt för verksamhetens utveckling o En procesledare berättar om den egna processen och vad som är viktigt för att få och behålla drivet. Serviceplaner: Vad görs i pilotkommunerna? Som ett led i diskussionerna kring innehåll på ServiceLAB 23/11 så gjordes en scanning bland deltagarna om kommunerna arbetar med att ta fram Serviceplaner: Lindesberg: Ludvika: Ydre: Sorsele: Munkedal: Vi gör serviceplanen för oss själva! Det är viktigt med ett nedtecknad plan/strategi för annars riskerar frågan försvinna vid byte av politik. Ett utkast till en Serviceförsörjningsplan finns och den kommer förhoppningsvis beslutas mellan nov-mars. Servicefrågorna är integrerade i kommunens översiktsplan Utkast ligger på bordet, men det tar en bra stund innan den är klar. Prioriterar servicearbetet. En revidering av översiktsplanen pågår. En serviceplan finns sedan 2010 men Jan-Erik vill gärna göra en ny efter alla nya kunskaper han har fått i arbetet med pilotkommunerna för serviceutveckling. Det är viktigt att docka ihop serviceplanen med översiktsplanen och att bryta ner innehållet i handlingsplaner. 5 (10)
Uppvidinge: Har ingen serviceplan. Kommer inte att ta fram någon. Kan eventuellt bli aktuellt senare. Härjedalen: Serviceplan kommer vara klar och beslutas i slutet av 2015. Kalmar: Utkast finns. Den ska sedan ut på remiss. Omvärldsbevakning. Vad kan kommuner lära av andra? Anne Forsberg(Sorsele) berättade om studieresor som har genomförts med kommunens strategigrupp för service. I strategigruppen har ingått butiksägare/ammarnäs, järnhandlare/sorsele, Leader Lappland/Ungdomsprojekt, Buss-Taxifirma, Lars-Ove Jonsson/ICA Sverige, Tillväxtchef/Sorsle kommun. Sorsele kommun har genomfört: - Studieresa till och från Härjedalens kommun. - Ydre har varit på studiebesök i Sorsele. - Studieresa till Värmland. Resultat från denna resa är att man hämtat hem en metod för företagsbesök som man kallar Forum Sorsele - Internationell studieresa till Österrike/Italien Viktigt att tänka på vid planering av studieresor: - Öronmärk pengar för studieresan så det verkligen blir av - Viktigt att en kontakt eller deltagare finns som kan språket och som kan platsen som man besöker. Resultat i den kommunala organisationen: - Diskussionerna efter resan. Flera samarbetspartner kommunen. - Kunskapen om servicens betydelse för landsbygden Betydelsen av omvärdsbevakningen och saker att tänka på: - Lyfter blicken och lär av varandra - Det är jätteviktigt för det fortsatta strategiska arbetet med aktuellt ämne. - Det är nyttigt med studieresor för att man inser att man har en hel del kunskap på hemmaplan. Dag 2 Processen inför slutrapportering av pilotkommunerna och Tillväxtverkets fortsatta stöd. Li Engström-Hedberg anslöt till mötet via videolänk från Östersund. Li kommer att ansvara för Tillväxtverkets arbete med slutrapporteringen av programmet Pilotkommuner för serviceutveckling under hösten och fram till slutrapportering till näringsdepartementet i februari. Hon har redan börjat ringa runt till processledarena för att sätta sig in i det arbete som görs i kommunerna. Li har det senaste året arbetat på Länsstyrelsen i Jämtland och med det regionala serviceprogrammet. I detta arbete har hon främst arbetat mot länets kommuner för att stötta processerna med att arbeta fram kommunala serviceplaner. Li kommer parallellt med avslutsarbetet att erbjuda möjligheten till processtöd i samband med kommunernas fortsatta strategiarbete kring serviceområdet. Det kan exempelvis handla om: ansvarsfördelning i kommunen planering och prioritering. Vad är skillnaden? Förankring, gränssnitt och allmän peppning behövs likväl. På så vis kommer Tillväxtverket kunna dra mer nytta av kommunernas arbete och kommunerna få fortsatt stöd i deras processer. För tanken är ju inte att kommunernas arbete ska ta slut samtidigt som slutrapporten lämnas till Tillväxtverket. Som vi sagt många gånger tidigare är det viktigt att se arbetet med serviceutveckling som en pågående process och inte som ett projekt med start och slutdatum. Tillväxtverket har i sin utvärderingsplan för programmet inskrivet att 6 (10)
en effektvärdering ska göras två år efter avslutat program. Det innebär att en extern part kommer anlitas under 2017-2018 för att utvärdera vilka effekter som har uppstått i kommunerna. Under hösten ska kommunerna lämna slutrapport till Tillväxtverket senast 31/10. (Sunne och Härjedalen har redan lämnat in sina rapporter). Utöver slutrapport kommer Tillväxtverket att skicka ut en enkät vid månadsskiftet sept/okt. Denna kommer att skickas till processledare respektive politisk ledning och troligtvis med lite olika innehåll. Li kommer även fortsätta att samtala med processledare utifrån vad som skrivits i slutrapporter och enkätsvaren. Eventuellt kommer extern resurs att kopplas in för att arbeta med spridning av kommunernas resultat(intervjuer för publikation, film etc.) Förankring i kommunens ledning/politik En utmaning med att arbeta med serviceutveckling är hur man får frågorna förankrade i politiken. Det är något som samtliga kommuner har erfarenheter av men på olika sätt. Flera vittnar om problem när den politiska ledningen har bytts ut efter det senaste valet. Samtidigt säger flera att förståelsen för servicens betydelse för näringslivet, befolkningen och specifikt i landsbygdsområden. Flera av pilotkommunerna består till största delen av landsbygd så därför är service av stor vikt för hela kommunen. Härjedalen-Malin berättade hur man har jobbat i sin process. Till en början så hade man ett brett perspektiv och innehåll på arbetet. Det var svårt att få politikens uppmärksamhet på servicefrågan då det upplevdes som för brett innehåll. Därför beslutade man att det behövdes en konkret verksamhet att arbete med. Det blev varuhemsändning till äldre och funktionsnedsatta som hamnade i fokus. Tidigare hade man varuhemsändning endast från en butik i kommunen med ca 50 sändningar per år. I Härjedalen har många orter lång till centralorterna och till den närmaste dagligvarubutiken, varför man bestämde att avtal borde skrivas med flera butiker. Idag har kommunen avtal med 9 butiker som utför ca. 3500 sändningar per år. Kostnaden för kommunen är ca. 700.000 kr/år(innan återsökning av bidrag från staten). Tidigare var det hemtjänsten som handlade till de som inte kunde ta sig själva till butiken. Nu har man kommit fram till att det blir mer lönsamt och effektivare att använda konceptet med hemsändning och då stöttar man samtidigt butikerna indirekt då de får ökad omsättning på varuförsäljningen. Det ger samtidigt mer kvalitetstid för hemtjänsten. Detta blev det som fick politiken att öppna ögonen för servicefrågorna och startskottet på arbetet med att arbeta fram en serviceplan för kommunen. Kommunen ville ha närmare kontakt med näringslivet och speciellt de som står för olika slags service i orterna. Genom denna ingång i arbetet så fick man en bättre koppling mot en kommande serviceplan. I utkastet till serviceplan så presenteras kommunens alla orter och beskrivs vilken service som finns på respektive ort. Kommunchef och kommunalråd har suttit i styrgrupp för pilotprocessen och chefsgruppen har arbetet specifikt med framtagandet av serviceplanen. I arbetet har man arbetat med de tre målgrupperna Boende, Besökare och Företag. En annan del som delvis har kommit ur serviceprocessen är det s.k Härjedalskontraktet (klicka på länk) som är en modell för dialog där politiker och tjänstemän i Härjedalens kommun bjuder in alla företagare i Härjedalen för samråd. För att lyssna, samtala och bli överens om vilka frågor som är viktigast att klara av för att nå ett bättre klimat för företagande. Kommunen kommer att avsätta tid och resurser för att ta fram gemensamma mål från dessa möten och en plan för att nå målen tillsammans med näringslivet. Ydre-Malin berättade om när kommunen bytte riktning i upphandling av dagligvaror. Utgångspunkten var att förbättra handelsindex för kommunen och då speciellt för livsmedel. I servicearbetet har man inte haft någon fokus på att utveckla servicepunkter då många olika serviceslag redan finns i butikerna. I stället jobbade Malin mot att butikerna skulle kunna laga färdiga matportioner för leverans till olika omsorgstagare. Detta mötte stort motstånd från kostchef. Frågan blev då, vad man istället kunde göra. Målet är ju att stärka lanthandlarna. Hemsändning av varor har använts länge men det är få som har utnyttjat det, då kommunen inte har marknadsfört detta så mycket. Frågan är hur man kan öka styrkan hos handlarna? En fråga var om kommunens småkök kan göra inköp från butikerna istället för från de stora grossisterna som tar varor från annat håll? Kostchefen var med på detta resonemang men politiken sa först nej. Men då drev kostchefen på för att få göra kompletteringsköp i de mindre butikerna nära småköken. Ett stort arbete lades ner för att inventera vilka produkter som lanthandlarna kunde leverera. Ett stort arbete var även 7 (10)
att få upphandlingscentralen för länets kommuner att köpa idén. Det var även svårt att få butikerna att förstå att de skulle lämna anbud då förfrågningsunderlag lades ut på den digitala upphandlingsplatsen. Men genom en stor insats från processledaren Malin som handgripligen åkte ut till butiker för att hjälpa dem att knappa in varor i anbudet så kom butikerna med i upphandlingen. Nu återstår ett jobb med att informera de kommunanställda som köper in livsmedel att det nu går att kompletteringshandla en mängd produkter i den närmaste butiken. Ofta vet dessa inte eller glömmer bort att de nu får handla i butikerna. Detta vittnar flera butiker om då de undrar varför ingen kommer och handlar när nu möjligheten finns. Men Malin tror att detta kommer lossna när en informationsinsats fått verka ens stund. För mer information om hur kommunen kan tänka när det gäller att möjliggöra för lokala företag att kunna delta i kommunala upphandlingar så rekommenderas att läsa vad som gjordes i det utbildningsprojekt som Tillväxtverket tidigare har genomfört tillsammans med Region Skåne, Länsstyrelserna i Dalarna och Västerbotten samt Region Västra Götaland Lärande om innovativ upphandling (klicka på länk) I rapporten Affärer och attityder(länk) som sammanfattar projektet finns flera exempel på hur lokala dagligvarubutiker levererar varor till kommuner. Vilka är de största utmaningarna med servicearbetet? Utöver det som redovisats i ovanstående anteckningar lyftes följande punkter upp som viktiga utmaningar i arbetet med serviceutveckling: - Tiden - Byte av ledning/politik ger dålig kontinuitet - Svårt att jobba med servicepunkter(sorsele) - Utmaningen ligger i hur handlarna sköter sig(kalmar) - Obefintlig dialog med PostNord inför förändringar i postutdelningen(arjeplog m.fl.) - Tillgänglighet till snabbt bredband Vad har du hämtat hem från annan kommun för att utveckla servicen i din kommun? Avslutningsvis diskuterade vi kring vilka metoder, arbetssätt eller konkreta insatser som respektive kommun, genom utbytet med de andra pilotkommunerna, har tagit med sig hem och implementerat eller startat upp i sin egen kommun. - (Kalmar) Hämtat metoder och arbetssätt hela tiden. Landsbygdsstrategi, Servicepunkter, Inspel till arbete med serviceplan, Producent/konsumentmöten. Örnsköldsvik har varit till stor nytta. - (Härjedalen) Mycket kring metoder och arbetssätt. Olika dokument som sedan har gjorts om till egna varianter. - (Uppvidinge) Dialogmöten, Byavandringar - (Torsby) Servicepunkter har hämtats från Ö-vik. Allt från bakelser vid invigning till skyltar och avtal. Idag har man 5 servicepunkter med avtal på 30 000:- / servicepunkt. - (Sorsele) Påbörjat arbete med servicepunkter men politiken har inte köpt konceptet ännu. Arbetet fortgår beskrivningen av detta. Har hämtat kunskap om destinationsutveckling från Härjedalen och Sorsele ingår numera i satsningen med Swedish Lappland. Forum Sorsele som är en metod vid företagsbesök som är omarbetad från Sunnes metod (även Mora). Härjedalskontraktet (som ursprungligen kommer från Timrå) 8 (10)
- (Ydre) Broschyr för hemsändning av varor hämtad från Härjedalen. Lanthandelsbroschyr har hämtats från Linköping - (Örnsköldsvik/Ambassadör) Arbete med fiberförening/byanät från Munkedal. Avtal med butiker för hemsändning från Härjedalen. Lanthandelsbroschyr från Linköping som stärker synen på att handla lokalt. Förbättringsvandringar. Business Improvement Districts(Projekt i Lokala servicelösningar) kommer arbetas med framöver. - (Ludvika) Hela tiden ideér som kan hämtas från övriga pilotkommuner. Fiberbroschyr från Munkedal. Hemsändning och inköpsresor från Härjedalen respektive Munkedal. Kommunalt landsbygdsprogram från Linköping och Ö-vik. Bya-vandringar. BID. Vad har inte gått att hämta hem och varför då? Det är även intressant att få veta vad som man har försökt hämta hem men som av olika anledningar inte har fungerat i hemkommunen eller som kommunen inte valt att gå vidare med. - (Kalmar)Ersättning till servicepunkter - Härjedalen) Servicepunkter. Idag bidrar kommunen till turistinformation på flera orter med totalt 2,3 mnkr. Detta syftar inte till att hjälpa medborgarna först och främst. Vi vet inte hur konceptet med servicepunkter ska kunna appliceras i Härjedalen utifrån befintligt bidrag till turistkontor. Kommunen har idag lokala kommunkontor i de tidigare gamla kommuncentrum - (Uppvidinge) Problem vid byte av processledare och kommunledning. Detta har lett till tappat förtroende bland befolkning i byarna. Det har varit svårt at få projektet på banan igen. - (Torsby) Vi har inte fått igång allt som vi tänkte från början. T.ex. samarbetet med polis och räddningstjänst. - (Sorsele) Förbättringsvandringar. Ledningen ville inte genomföra dessa då kommunen nyligen börjat med annan metod med förvaltningen ute i orterna. - (Ydre) Tänket om byavandringar inte genomfört. Likaså Ö-viksmodellen kring turisminformation via servicepunkter. Planerna med WiFi-spots kring butiker har stoppats p.g.a. en överklagan och dom (Kalmar?) från leverantörer av bredbandstjänster! - (Ludvika) Jobbet med servicepunkter har inte startat upp. Kommunen vill dock titta om det är något i konceptet med servicepunkter som ska genomföras. Man är mer intresserad och vill hellre jobba med inköpsrundor till torgen i orterna. D.v.s. man åker runt och hämtar upp människor och kör dem till torgen för att utveckla torgen som mötes- och serviceplatser. Avslutning Efter två dagar med mycket bra diskussioner och utbyte av erfarenheter så var det lite vemodigt att säga hej då till samtliga närvarande. Detta var ju sista gången som vi träffades gemensamt i formen av processledarträff. Sedan startkonferensen 13/6 2012 så har pilotkommunerna träffats åtta gånger på olika platser i landet. Undertecknad har haft förmånen att få delta på sex av dessa träffar och jag vill tacka för det stora engagemang som samtliga deltagare haft på träffarna. Det märks tydligt att det är processer vi arbetar med då det har hänt mycket sedan starten och att det kanske puttrar mer än någonsin i grytan nu i många av kommunerna. Detta ger förhoppningar om att processerna med serviceutveckling inte slutar med detta. Pilotkommunerna har ju förhoppningsvis skapat ett unikt nätverk mellan er som jag hoppas att ni kommer fortsätta att nyttja. Ni är ju samtidigt ambassadörer ut mot övriga kommuner när det gäller arbetet med serviceutveckling. Jag vet att ert arbete på många håll redan har fått ringar på 9 (10)
vattnet till andra kommuner framförallt i er närhet men andra kommuner är nyfikna på ert arbete. Och när vi pratar om ambassadörer vill Tillväxtverket rikta ett extra stort tack till de utvalda ambassadörskommunerna som har deltagit i programmet. Dels som värdar för processledarträffar(boden, Linköping, Örnsköldsvik) men även som deltagare på övriga träffar. Naturligt är att ni inte kunnat delta i samma utsträckning då ni har deltagit på egen bekostnad men desto större tack för de gånger ni har deltagit och delat med er av era erfarenheter. Ni har ju även fungerat som ett bollplank för övriga kommuner på flera olika sätt och några av er har även tagit emot studiebesök från pilotkommunerna. Ett stort TACK! /Pär Ove Bergquist Tillväxtverket 10 (10)