RAPPORT Den nya vattenförvaltningen - ett instrument i den kommunala planeringen Slutrapport. Oktober 2007.
Projektet drevs av Vattenmyndigheten Södra Östersjön tillsammans med Länsstyrelsen i Kalmar. Arbetsgruppen har bestått av Linus Karlsson (projektledare), Robert Dobak (vattenmyndigheten), samt Ingegärd Widerström (länsarkitekt i Kalmar län) Till projektet har funnits en aktiv referensgrupp knuten bestående av företrädare för tre av distriktets kommuner (Norrköping, Alvesta, Oskarshamn), Boverket, Naturvårdsverket, Sveriges kommuner och landsting, Länsstyrelserna, Linköpings Universitet samt Vattenmyndigheten Södra Östersjön.
FÖRORD Projekt Den nya vattenförvaltningen, ett instrument i den kommunala planeringen består av två olika delprojekt, vilka benämns Vattenaspekter i den kommunala planeringen samt Utvärdering och analys av vattenfrågor i kommunala planer. Projektet har drivits inom Södra Östersjöns vattendistrikt och syftar som helhet till att ge en beskrivning av hur kommunala planer inom distriktet tar upp vattenfrågor med tyngdpunkt på plan- och bygglagen. De nya åtaganden som ställs i och med vattendirektivet, bla genom vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004: 660) ställer också nya krav på agerandet från såväl kommunala som statliga aktörer. Vattenaspekter i den kommunala planeringen som rapporterades i december 2006, redovisade en översiktlig bild av översiktsplanernas aktualitet inom vattendistriktet. Utvärdering och analys av vattenfrågor i kommunala planer bygger delvis på erfarenheter från föregående delprojekt och syftar till att mer kvalitativt utvärdera ett antal kommunala planer. De kommunala planerna studeras för att se hur dagens planeringstradition möter vattenförvaltningsförordningens konkreta frågeställningar avseende kust-, inlands- och grundvatten. Resultaten visar att alla aktörer måste förbättra sitt sätt att arbeta. Flera kommuner har kommit en god bit på vägen, men de flesta har mycket arbete framför sig vad gäller att uppdatera sitt vattenrelaterade planeringsmaterial. Även länsstyrelserna måste se över vilket underlagsmaterial de kan tillhandahålla för att samhällsplaneringen i kommunerna kan leva upp till den nya vattenförvaltningens åtaganden. Interaktionen och informationsutbytet mellan angränsande kommuner samt mellan kommuner och länsstyrelser kan utvecklas och intensifieras. Vattnet är en resurs som berör oss alla och för en framgångsrik process krävs att aktörer på alla instanser i samhället involveras för att en bättre vattenkvalitet på sikt ska kunna uppnås. Fortfarande finns stora utmaningar när det gäller att betrakta vattnets väg från källan till havet. Hur kan en samhällsplanering konkret genomföras så att vårt vatten ges ett långsiktigt skydd samtidigt som samhällets behov av vatten säkerställs och att det görs med horisonten över olika administrativa gränser? Rapporterna, liksom utförligare information om projektet, kan nås på (www.vattenmyndigheterna.se) under Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt. Dea Carlsson Vattenvårdsdirektör för Södra Östersjöns vattendistrikt
INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 5 En första slutsats i projektet är att.. 5 En andra slutsats i projektet är att.. 6 En tredje slutsats är att.. 6 En fjärde slutsats är att.. 6 En femte slutsats är att.. 6 METOD OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 8 GRANSKNING AV ÖVERSIKTSPLANER... 10 Granskningförutsättningar 10 Kristianstad kommun 10 Bedömningskriterier för grundvatten 10 Övergripande Typområde 1, Grundvatten 11 Påverkan/problem Typområde 1, Grundvatten 13 Möjligheter Typområde 1, Grundvatten 15 Värdekärnor Typområde 1, Grundvatten 17 Granskningförutsättningar 19 Lessebo kommun 19 Bedömningskriterier för inlandsvatten 19 Granskningförutsättningar 27 Söderköpings kommun 27 Bedömningskriterier för kustvatten 27 Övergripande Typområde 3, Kustvatten 28 ANALYS... 34 Aktualitet på översiktsplaner enligt enkäten i delprojekt I 34 Om vattenfrågor behandlats särskilt i ÖP? 34 Övriga styrdokument eller vattenrelaterade planeringsdokument 34 Mellankommunalt arbete inkluderande vattenfrågor 34 Områden i översiktsplanen med bäring på PBL 36 Områden med bäring på Miljöbalken 37 Områden i översiktsplanen med bäring på PBL 38 Områden med bäring på Miljöbalken 39 Områden i översiktsplanen med bäring på PBL 41 Områden med bäring på Miljöbalken 43 SLUTORD... 44 En första slutsats i projektet är att.. 44 En andra slutsats i projektet är att.. 44 En tredje slutsats är att.. 44 En fjärde slutsats är att.. 45 En femte slutsats är att.. 45 BILAGA 1... 46 BILAGA 2... 47
SAMMANFATTNING Efter kartläggningsarbetet i delprojekt I hade vi fått en överskådlig bild av aktualiteten hos distriktets kommunala planer, med tyngdpunkt på översiktsplaner (ÖP), samt hur dagens vattenrelaterade planeringssituation ser ut inom distriktets kommuner. Vad vi kan konstatera är att mycket positivt arbete görs redan idag i distriktets kommuner, men att mer samordning måste till och att underlaget är mycket varierande i olika kommuner. Vilket utrymme får vattenaspekter i kommunal fysisk planering och hur ska dagens planeringstradition kunna möta de nya åtaganden som ställs i och med den nya vattenförordningen? Det var två av utgångspunkterna för delprojekt II inom Den nya vattenförvaltningen - ett instrument i den kommunala planeringen. Inom delprojekt II var syftet att närmare utvärdera och analysera innehållet i ett antal översiktsplaner för att om möjligt närma oss svaret på hur framtidens kommunala vattenplanering kan se ut. I Södra Östersjöns vattendistrikt berörs, helt eller delvis, 91 kommuner från sammanlagt 10 olika län. För att göra materialet hanterbart vid granskningen inom delprojekt II valdes tre typområden ut som skulle fungera som representativa för hela distriktet. De olika typområdena har sin grund i ramdirektivets definition av vatten och således valdes ett typområde ut för respektive grundvatten (Kristianstadsslätten), inlandsvatten (Ronnebyåns avrinningsområde) och kustvatten (tre kustkommuner). I varje typområde ingår tre kommuner vars översiktsplaner och övriga vattenrelaterade planeringsdokument har lästs och granskats utifrån ett större antal bedömningskriterier. Från Vellinge kommun i söder till Söderköpings kommun i norr har de utvalda kommunernas ÖP granskats utifrån allt från vattenkvalité, intressemotsättningar i vattenfrågor och VA-frågor, till krisberedskap och mellankommunalt samarbete. Tre av de granskade översiktsplanerna är från början av 1990-talet, medan de övriga är från 2002 eller senare. Vattenfrågorna har fått ett betydligt större utrymme i de nyare planerna, men skillnaderna är stora och vattenfrågor generellt har ingen stor plats i en översiktsplan. Vid analysen har de nio översiktsplanerna studerats utifrån två utgångspunkter; dels PBL-spåret och lämpligheten eller möjligheten att behandla frågan i översiktsplanen. Detta är kommunernas ansvar för planering enligt PBL (1987:10). dels MB-spåret och VA-lagen och de möjligheterna att behandla/åtgärda frågan utifrån miljöbalkens bestämmelser. Detta är kommunernas ansvar som tillsynsmyndighet enligt Miljöbalken (1998:808) och ansvariga för VA-verksamheten enligt VA-lagen (1970:244). För att förenkla analysen togs fyra bedömningsnivåer fram inom respektive typområde: A. Övergripande kriterier B. Kriterier för Påverkan/problem C. Kriterier för Möjligheter D. Kriterier för Värdekärnor. Det som har behandlats i planerna har därefter sorterats för respektive bedömningsnivå. Av de särskilda bedömningsmatriserna som visas i analysdelen före varje typområde framgår kriterier i nästa nivå. Det skall betonas att sorteringen, vad som har bäring på respektive plan-och bygglagen (PBL) och/eller miljöbalken (MB), inte får tolkas för strikt. Analysen har gjorts av personer som har praktisk erfarenhet av arbete med samråd och granskning av kommunala översiktsplaner samt hur översiktsplanerna används och tillämpas i efterföljande planering och tillståndsgivning enligt PBL och MB. En första slutsats i projektet är att.. Länsstyrelserna bör se över sitt underlagsmaterial. Särskilt det som kan användas i planeringssammanhang i ett regionalt perspektiv (med hänsyn till att vattenförvaltningen måste ske över hela avrinningsområden). Särskilt underlag som kan användas i mellankommunala sammanhang är av intresse, men information måste även skapas som enkelt kan utbytas över länsgränser. 5
En andra slutsats i projektet är att.. översiktsplanen är ett lämpligt instrument för att hantera den övergripande vattenförvaltningen. Dels därför att den visar på och behandlar helheter, dels därför att den tas fram och förankras i en demokratisk process där alla berörda ges tillfälle till insyn, påverkan och delaktighet. Att integrera vattenförvaltningen kräver att planerare och vattenexperter måste engageras sida vid sida i ÖP-arbetet. En tredje slutsats är att.. Mycket planeringsinriktat arbete görs i kommunerna med bäring på vattenresurser och vattenförvaltningen. Emellertid är bristen på information om dessa dokument påtaglig. Kommuner och länsstyrelser (staten) bör således ha ett bättre informationsutbyte i dessa frågor. Översiktsplanen kan tjäna som en uppsamlingsplats för allt det översiktliga materialet. En fjärde slutsats är att.. Eftersom vattenresurserna måste behandlas utifrån ett helhetsperspektiv på mark- och vattenanvändningen måste fler aktörer involveras och samarbetspartners sökas på alla nivåer i samhället. Bildandet av s k vattenråd, som ett initiativ från vattenmyndigheterna, är ett exempel på ett samarbetsforum som kan fungera bra som informations- och samarbetskanal för dialog om bland annat den fysiska översiktsplaneringen i kommunernas avrinningsområden. En femte slutsats är att.. Fundera på hur samarbetet rent praktiskt skall gå till, exempelvis organisationsformer, beslutsvägar, formalia för planer osv. Detta är en fråga som projektet i och för sig inte haft tyngdpunkt på, men presenterar en skisserad modell med erfarenhet från liknande mellankommunalt samarbete kring mark- och vattenanvändningsfrågor och som bör kunna tillämpas även på gemensamma vattenresurser. Det handlar om att formulera och lokalisera de strategiska vattenresursfrågorna inom kommunerna och överväga vilka markanvändningsfrågor som blir berörda. Det kan även gälla att förutspå effekter och konsekvenser av åtgärder över ett avrinningsområde som delas med flera kommuner samt att starta samarbetsprojekt om vattenfrågor med syfte att formulera mål, policies eller riktlinjer för angelägna vattenfrågor. Godkända eller beslutade riktlinjer från vattenmyndigheternas förvaltningsplaner (tex åtgärder) bör sedan inarbetas i respektive kommuns översiktsplan, antingen när denna är på gång, eller som fördjupning tex ett tematiskt tillägg till gällande ÖP. Genom ÖP-processen i PBL möjliggörs en demokratisk förankring och insyn från medborgarna eftersom denna stadgar om obligatoriskt samråd med och remiss till (kungörelse om utställning) såväl berörda mark- och fastighetsägare, som organisationer och kommunmedborgare i allmänhet. Resultatet av ett sådant samarbete bör inte enbart vara ett bra underlag/input till vattenmyndighetens arbete med förvaltningsplaner och åtgärdsprogram utan också ge utbyte för annan planering och andra vattenrelaterade planeringsfrågor som behöver regional överblick. 6
") Uppsala ") Västerås ") Karlstad ") Örebro ") Stockholm ") Nyköping ") Linköping ") Borås ") Jönköping ") Visby Halmstad ") ") ") Växjö Kalmar ") Hässleholm ") Karlskrona Förklaring Huvudavrinningsområden Länsgränser ") Malmö Kommungränser ") Större städer Km 0 50 100
METOD OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT I detta kapitel kommer, i enlighet med den projektplan som upprättades inför projektstarten, tillvägagångssättet för framtagandet av typområden att presenteras. Likaså kommer det att presenteras hur projektet gått tillväga gällande urvalet av bedömningsgrunder för granskningar av översiktsplaner inom valda typområden. Både framtagandet av typområden och bedömningskriterier har gjorts i nära samarbete med projektets referensorganisationer och urvalet nedan är resultatet av åtskilliga diskussioner och alternativa lösningar. Projektet har ingen ambition att åskådliggöra en definitiv bild av den vattenrelaterade planeringssituationen inom Södra Östersjöns vattendistrikt, utan avser istället ge en överskådlig bild av hur vatten planeras/har planerats inom ett antal för distriktet representativa typområden. Sammanfattning av delprojekt I Under 2006 genomfördes delprojekt I inom Den nya vattenförvaltningen, ett instrument i den kommunala planeringen. Delprojekt I gick ut på att överskådligt kartlägga aktualiteten hos samtliga ca 90 kommunala översiktsplaner inom Södra Östersjöns vattendistrikt, vilket gjordes via ett frågeformulär till distriktets Länsstyrelser. Syftet med kartläggningen var att få en sammanfattad nutidsbild av dagsläget som kunde utgöra underlag för det fortsatta arbetet inom nu aktuellt delprojekt II. Delprojekt I resulterade i en delrapport, Vattenaspekter i kommunal fysisk planering, som i diagramform åskådliggör hur dagens vattenrelaterade planeringssituation ser ut i distriktets kommuner. Från resultatet kan nämnas att av 78 undersökta kommuner hade 16 stycken en översiktsplan äldre än 15 år, medan det genomsnittliga antagandeåret för samtliga 78 undersökta översiktsplaner var 1998. Relativt få fördjupningar inom vattenområdet har gjorts i kommunerna (åtminstone som Länsstyrelsen kände till), men flera goda exempel kunde ändå lyftas fram. Övriga frågor som belystes i delrapport I var bland annat mellankommunala frågor och om det fanns eventuella övriga vattenrelaterade planer och styrdokument. Delrapport I finns att beställa på Vattenmyndigheten Södra Östersjöns kansli, alternativt ladda ner som pdf på www.vattenmyndigheterna.se. Val av representativa typområden Då det var en praktisk omöjlighet att granska samtliga 91 kommunala översiktsplaner inom vattendistriktet var det nödvändigt att göra en avgränsning. Redan i projektplanen för projektet finns det beskrivet att representativa typområden ska definieras och väljas ut efter uppställda urvalskriterier. Tillsammans med projektets referensgrupp arbetades en lista på kriterier fram som skulle vara underlag vid valet av typområden. Denna lista inkluderade bland annat att inte hela avrinningsområden skulle väljas ut, att kommuner med grundvattenproblematik skulle ingå, befolkningsintensiva områden kontra glesbygd, samt områden med bra respektive mindre bra interkommunala samarbeten. Valet av typområden har sin grund i ramdirektivets definition av vatten utifrån grundvatten, inlandsvatten och kustvatten. Detta innebar tre olika typområden att arbeta med och projektet fann att tre kommuner per typområde var en lämplig avgränsning. Ett antal olika varianter på typområden och kommuner har diskuterats i referensgruppen. Samtliga förslag har både för- och nackdelar och så långt det varit möjligt har en geografisk spridning över distriktet eftersträvats. Det slutliga valet består av ett jordbruksområde som är beroende av den viktiga grundvattentäkten under Kristianstadsslätten, ett gles- och skogsbygdsområde utmed Ronnebyåns avrinningsområde, samt tre utvalda kustkommuner med olika kustproblematik. Följande typområden representerar Södra Östersjöns vattendistrikt: Typområde 1: Kristiandstadslätten Kristianstads kommun, Bromölla kommun och Sölvesborgs kommun Typområde 2: Ronnebyån Lessebo kommun, Tingsryds kommun och Ronneby kommun Typområde 3: Kustkommuner Vellinge kommun. Ronneby kommun (även inom typomr 2) Söderköpings kommun Figur 1.1 Typområden.
Val av bedömningskriterier För att kunna göra materialet jämförbart mellan olika kommuner inom distriktet har vi valt att använda oss av ett antal fasta kriterier för bedömning av översiktsplanerna. Större delen av kriterierna är gemensamma för samtliga tre typområden och ska således användas för bedömning av samtliga utvalda kommuners översiktsplaner. Ett mindre antal kriterier (framför allt under rubriken Värdekärnor) har även valts ut specifikt per typområde där vi för exempelvis Typområde 1, Jordbruk-Grundvatten, kommer att bedöma de tre kommunernas ÖP inom detta typområde utifrån kriterier som vi inte kommer att beakta i de två övriga typområdena och vice versa. Samtliga kriterier för bedömningsstöd vid granskning av ÖP och andra eventuella vattenrelaterade plandokument presenteras i sin helhet som Bilaga 2, samt i specificerade matriser i introduktionskapitlet till varje typområde. Typområdena som valdes ut tillsammans med referensgruppen inför granskningsarbetet i delprojekt II utgjorde grunden för den kommande granskningen av planmaterialet, men samtidigt fastslogs att ytterligare kriterier kunde bli aktuella och således har kriterier tillfogats listan under resans gång. Projektet valde att bedömningskriterierna delades in i fyra kategorier för att göra granskningsarbetet överskådligt. Översiktsplanerna har bedömts utifrån kriterier inom kategorierna Övergripande, Påverkan/problem och Möjligheter, men även den per typområde mer specifika kategorin Värdekärnor som har haft som avsikt att spegla det aktuella typområdets unika karakteristik. Redovisning av resultat Utifrån ovanstående specifika bedömningskriterier för typområdet grundvatten så kommer resultatet att presenteras utifrån de fyra bedömningsområdena Övergripande, Påverkan/problem, Möjligheter, och Värdekärnor. För att göra materialet så överskådligt som möjligt redovisas resultatet i tabellform med en tabell för varje bedömningskriterie. I varje tabell redovisas samtliga tre kommuner inom typområdet där det för varje kommun markeras om dess kommun beaktat bedömningskriteriet eller ej. Förutom alternativen Ja och Nej har vissa svårbedömda planer kunnat markeras med Delvis. Så långt det går har dock något av alternativen Ja eller Nej förespråkats. Utöver detta så har det givits utrymme för kommentarer där intressanta noteringar har gjorts där detta varit befogat. Granskningsmodell Utgångspunkten för granskningsarbetet är en modell som vi valt att kalla Trappstegsmodellen. Denna kan närmast liknas vid en trappa där granskningsarbetet sker med utgångspunkt i en trappa med tre trappsteg. Första steget är att svara på om aktuellt bedömningskriterie nämns i planen eller ej. Som exempel kan vi använda bedömningskriteriet Vattenstatus, det vill säga om kommunen beskriver kommunens vattenstatus någonstans i översiktsplan. Blir svaret nej på denna första fråga stannar Trappstegsmodellen på det första trappsteget. Om svaret istället blir ja fortsätter granskningen genom att undersöka om kommunen gjort något problembeskrivning eller kunskapssammanställning angående ämnet Vattenstatus. Tredje steget i raketen blir att undersöka om kommunen dessutom tagit fram några riktlinjer eller rekommendationer för hur eventuella problem inom ämnet Vattenstatus ska åtgärdas. Målsättningen är naturligtvis att kommunerna ska ha både aktuella problembilder inom vattenområdet identifierade och ha utarbetade lösningar eller rekommendationer framtagna. I resultatframställningen i kommande granskningskapitel presenteras goda exempel på kommuner som uppnått steg tre i trappstegen i löpande text efter respektive granskningskriterie. Bedömningskriteriet är nämt? Modell 1.1, Trappstegsmodellen. Kommunen har problembeskrivning eller kunskapssammanställning i ämnet Kommunen har riktlinjer eller rekommendationer eller åtgärder för det aktuella området/ämnet 9
GRANSKNING AV ÖVERSIKTSPLANER Typområde 1, Grundvatten Det första av de tre typområdena vars översiktsplaner granskats består av tre kommuner i nordöstra Skåne och västra Blekinge vars geografi sträcker sig över samma stora grundvattenområde. Kristianstadsslättens grundvattenområde är södra Sveriges största grundvattenreserv och de utvalda kommunerna är i högsta grad beroende av grundvattnet och att detta kan hålla en hög kvalitet. Granskningförutsättningar Kommun Antagandeår Kristianstad 1990 Bromölla 2003 Sölvesborg 1991 Tabell 2.1, Antagandeår för kommuner inom typområde 1.. Kristianstad kommun Kristianstad kommun har en översiktsplan från 1990 som enligt kommunen själva endast behandlar vattenfrågor mycket övergripande. Från 1990 års ÖP har tre sidor kopierats som kommit projektets granskanda bedömningskriterier tillhanda, men i övrigt hänvisar kommunen helt till ett dokument som presenterades år 2000 och som benämns Kristianstads vattenförsörjning förutsättningar, möjligheter & konsekvenser. Denna rapport som är ett resultat av ett projekt/utredning som inleddes med en förstudie redan 1995 redovisar en sammanfattning av resultaten under utredningen gällande Kristianstad centralorts framtida vattenförsörjning. Kristianstad kommun har mycket speciella grundvattenförhållande vilka redogörs ingående i rapporten. Rapporten avslutas med en diskussion om framtiden och möjligheterna till lokaliseringsalternativ för nya dricksvattenbrunnar. Detta dokument om Kristianstads vattenförsörjning benämns nedan Vattenplanen och det är som sagt viktigt att poängtera att det i detta fall inte handlar om en ordinär översiktsplan som granskats, utan en rapport som beskriver vattensituationen. Bromölla kommun ÖP 2000 Bromölla kommun är namnet på Bromölla kommuns översiktsplan som antogs 2003-01-27. Planen är på totalt drygt 200 sidor och indelad i två delar som benämns Del 1, Övergripande intressen och Del 2, Allmänna intressen. I den allmänna delen inleds varje kapitel med att redogöra för konkurrerande intressen samt åtgärdsbehov. Sölvesborgs kommun Översiktsplanen för Sölvesborgs kommun är daterad till februari 1991, men antogs av kommunfullmäktige 1990-06-25. ÖP:n är uppdelad i tre delar där Del 3 utgör den egentliga översiktsplanen i Plan- och bygglagens mening och bygger på de två andra delarna som utgör underlagsmaterial för Del 3. Del 1 behandlar kommunens tätorter med befintliga förhållanden, utvecklingstendenser och framtidsutsikter, medan Del 2 redogör för kommunens intressen och anspråk. Till översiktsplanen bifogades från Sölvesborgs kommun även två fördjupade ÖP för dels området Siretorp-Sandviken (2000) och dels området öster om Sölvesborgsviken (2005). Dessa två FÖP (Fördjupad ÖversiktsPlan) lyfter i stora drag samma områden som redogörs i den ordinarie översiktsplanen, om än på en mer detaljerad nivå. För den FÖP som gjordes för Siretorp- Sandviken (2000) kan dock nämnas en relativt omfattande redogörelse för avloppslösningar, samt för Sölvesborgsvikens FÖP (2005) kan bland annat nämnas ett uttömmande kapitel om dagvattenhantering. Bedömningskriterier för grundvatten I matrisen nedan åskådliggörs de bedömningskriterier som använts vid kartläggningen av Typområde 1, Grundvatten. Under varje bedömningskriterie ges exempel på vad som ingår i respektive kriterie. 10
A. Övergripande 1. Avrinningsområdesperspektiv Är tillrinningsområdet definierat för kommunens grundvatten/dricksvattentäkter? Är påverkansomr definierat? Överrensstämmer yt- med grundvatten aro? 2. Befintlig mark/vattenanvändning Styr grund-/dricksvatten frågor markanvändningen? 3. Demografi Andel försörjda med enskilt/kommunalt dricksvatten? Begränsar dricksvattentillgången antalet invånare i kommunen? Ytvattentäkter? 4. Miljökvalitetsmål Hur används de nationella, regionala och kommunala målen? C. Möjligheter 1. Mellankommunalt samarbete Finns samarbete i grund-/ dricksvattenfrågor med andra kn? 2. Ekosystemtjänster Finns konstgjord infiltration?storlek på energiuttag i form av bergvärme (el motsv)? 3. Dricksvattenskydd Finns skyddsområden för dricksvatten?dricksvattenförsörjning -alternativa källor? 4. Krisberedskap Lokalisering av anläggningar? 5. Folkhälsa Olika skyddsformer tex strandskydd B. Påverkan/problem 1. Vattenstatus Finns kvalitativ bedömning -året runt? Finns kvantitativ bedömning -året runt? Saltation av grundvatten? 2. VA-frågor Fördelning av enskilda och kommunala avlopp? 3. Diffusa utsläpp Nitrater, vägsalt, bekämpningsmedel mm. 4. Vattenuttag Samlad bild av totalt vattenuttag? Enskilda resp kommunalt vattenförsörjning? 5. Vattenrelaterade intressemotsättningar Vilka gör anspråk på kommunalt vatten? D. Värdekärnor 1. Jordbruk Jordbruket i sig, bevattning, Möjligheten att anv bekämpn.medel 2. Naturvård Utströmmande grundvatten bör ha en viss kvant/kvalitet för ytvattenekosystem 3. Rekreation Tätortsnära rekreation (jfr naturvård)? 4. Vattenresurs Dricks- och bevattningsvatten Matris 2.1, Bedömningskriterier för grundvatten Övergripande Typområde 1, Grundvatten Avrinningsområdesperspektiv Kristianstad Bromölla Vattnet följer inga geografiska gränser utan angränsande kommuner är berörda av samma vattenplanering. Stora delar av vattenplaneringen måste ske tillsammans med dessa kommuner (sid 28, del 1). Avrinningsområdet för Skräbeån, som Bromölla kommun till största delen avvattnas till, sträcker sig från Kronobergs län i norr till Blekinge län i öster (sid 9, del 2). På sid 27 (del 1) nämns att det i Översiktsplan 90 framlades ett program för vattenplanering, vilket anses gälla även för den nya ÖPn. I detta program för vattenplanering skrevs följande; Avrinningsområden kring vattendrag och sjöar ska avgränsas, samt beskrivas i detalj. Sölvesborg Vattenkvalitén i kommunens havsområden påverkas i hög grad av omgivande områdens utsläpp, vilket även åskådliggörs med en tabell över utsläpp av närsalter till havet från utvalda omgivande områden (sid 86, del 2). Bromölla: Tillrinningsområdena, dvs avrinningsområdena, till kommunens sjöar och vattendrag måste inventeras (sid 27, del 1). 11
Befintlig mark/vattenanvändning Kristianstad Knappt hälften av kommunens yta består av jordbruksmark och drygt en tredjedel består av skog. Övrig mark inom kommunen upptas av bebyggelse, trafikleder och övrig mark (sid 7, ÖP). Bromölla Kommunens yta upptas av ca 55 % skog, 30 % jordbruksmark och 15 % av annan mark, ec tätbebyggda områden. Detta beskrivs under kapitlet Areella näringar på sid 12 (del 2). Markanvändning (pågående och förändrad) beskrivs på sid 21-23 (del 1). På sid 27 (del 1) nämns ett intressant kapitel om Vattenplaner. Kommunen har stora tillgångar både vad gäller ytvatten och grundvatten och till föregående ÖP (1990) togs det fram ett program för vattenplanering som fortfarande gäller. Grund-, yt- och havsvatten påverkar markanvändningen och är en del av samma system. Man skriver i ÖP att Vattenplaner upprättas över kommunens sjöar, vattendrag och våtmarker, grundvattenområden och havsvattenområden utifrån en arbetsmetod som beskrivs på sid 28 (del 1). Sölvesborg På två till översiktsplanen hörande (separata) kartor redovisas kommunens mark- och vattenanvändning (Karta A Landområdet och Karta B Havsområdet). Endast tre mindre sjöar finns inom kommunens gränser, samt endast två större naturligt rinnande vattendrag (sid 90, del 2). Demografi Kristianstad Vattenförsörjningen är helt baserad på grundvatten. Totalt finns 27 kommunala vattenverk med tillhörande brunnsanläggningar. Brunnarna är överlag av god eller mycket god kvalitet (sid 42, Vattenplanen). Grundvatten används för enskild vattenförsörjning inom ca 10 000 enskilda fastigheter (sid 38, Vattenplanen). Bromölla 1998 fanns det drygt 12 100 invånare i Bromölla kommun (sid 73, del 2). På sid 2 (del 2) nämns i målbeskrivningen för kommunen att alla vattentillgångar och vattenmiljöer skall behandlas med högstaprioritet i all kommunal planering. Sölvesborg Den allmänna vattenförsörjningen inom kommunen baseras på uttag av grundvatten (sid 44, del 1) från huvudsakligen sex stycken grundvattentäkter (fyra i Sölvesborgsområdet och två i Mjällbyområdet). Vatten kan dessutom tillföras från andra vattenverk genom sammankoppling i ett större ledningsnät (sid 56-91, del 1). I kapitlet som sammanfattar VA-förhållanden nämns att vattentillgången översiktligt kan sägas vara god inom kommunen. Vattenförsörjningen bedöms inte heller utgöra något hinder för eventuella bostadsexploateringar de närmaste åren (sid 44, del 1). Totalt årligt uttag av grundvatten i kommunen har uppskattas till ca 6,3 milj m3 (sid 40, del 2). Risken för stora förändringar av grundvattennivån är relativt liten under förutsättning att större ingrepp av typ djupa vägskärningar och liknande undvikes (sid 83, del 2). Miljökvalitetsmål Kristianstad På sid 67 i Vattenplanen nämns att de nationella miljömålen berör Kristianstadsslättens grundvatten. Bromölla Miljömål och miljökvalitetsmål beskrivs i kapitlet Konsekvensbeskrivning på sid 39 (del 1). Nämns även på sid 134 i del 2. Mål och delmål ska ställas upp och redovisas med nyckeltal i den kommunala planeringen. Sölvesborg 12
Påverkan/problem Typområde 1, Grundvatten Vattenstatus Kristianstad Vattentillgångarna är sedan länge utsatta för kraftig påverkan från mänsklig verksamhet både lokalt och från vår omvärld. Problemen baseras ffa av hög näringstillförsel från industrier, transporter, bebyggelse och läckande marker. Det ytliga grundvattnet och i vissa infiltrationskänsliga områden även det djupare grundvattnet löper stor risk att försämras genom höjda halter av nitrat, bekämpningsmedel eller infiltration av andra skadliga ämnen (sid 18, ÖP). Saltvatteninträngning i grundvattnet kan vara ett problem i kustnära områden om det görs för stora grundvattenuttag nära kusten (sid 32, Vattenplanen). Grundvattnets kvalitet hotas i första hand av spridning av föroreningar. Blir grundvattenuttagen för stora hotar detta även grundvattnets kvalitet (sid 48, Vattenplanen). På lång sikt är markanvändningen inom infiltrationsområdena den viktigaste faktorn som påverkar risken för förorening av grundvattnet. Översiktsplaneringen spelar här en central roll. Det är viktigt att områden som är känsliga ur grundvattensynpunkt arbetas in i översiktsplanen och att markanvändningen inom dessa styrs så att risken för förorening minskas så långt som möjligt. (sid 64, Vattenplanen) Bromölla Punktkällor med stor påverkan på vattenmiljön är utsläppfrån reningsverk och industrier, vilka har gett upphov till koncentreradeskador i vattenmiljön. På sid 135 (del 2) nämns att nya miljökvalitetsnormer är under utveckling, bla för nitrat i grundvatten, fosfor, tungmetaller och organiska miljögifter i sjöar och vattendrag, samt flöden/nivåer i rinnande vatten. Övergödningsproblematiken beskrivs på sid 143 (del 2). Sölvesborg Det kommunala vattnet har, enligt ÖP, överlag en tillfredsställande kvalité. Några bekämpningsmedelsrester har inte hittats vid analyser. I privata vattentäkter noteras högre nitrat- och kloridhalter, vilket måste följas upp enligt ÖP (sid 85, del 2). I ÖP del 2 (sid 61-65) beskrivs ekologiskt känsliga mark- och vattenområden i Sölvesborgs kommun. Bland annat listas försurade mark- och vattenområden, områden som är särskilt påverkade av olika föroreningar, samt våtmarker som inrymmer särskilda ekologiska värden. Havet som omger delar av Sölvesborgs kommun används idag som recipient för kommunalt och industriellt avloppsvatten (sid 90 + karta sid 95, del 2). I del 2 (sid 90) redogörs i tabellform hur stora utsläppen var till havet med kväve, fosfor och metaller. Bromölla: I del 2 (sid 4) av ÖP listas åtgärdsbehov för grundvattnet i kommunen, vilket här redovisas; Utreda och säkerställa inströmningsområdena till befintliga grundvattentäkter och grundvatten där vattenskydd enligt vattenlagen saknas eller genom skyddsbestämmelser i PBL. Medverka till att säkerställa Kristianstadsslättens grundvattenområde, t.ex med skyddsbestämmelser för känsliga inströmningsområden som en första åtgärd. Utreda och närmare klargöra grundvattenförhållandena i kommunen, för att säkra dessa och dokumentera kvalitet och kapacitet för kommunens vattentäkter. VA-frågor Kristianstad Få VA-frågor tas upp i Vattenplanen, men i kapitlet om grundvattenskydd nämns bla att möjligheter för att skydda centralortens brunnar kan vara utökad dagvatten- och avloppsuppsamling (sid 65, Vattenplanen). Bromölla Vatten och avloppssystemet redogörs på sidorna 10-12 (del 2) under rubrikerna Dricksvatten, Spillvatten, Dagvatten, Miljöhot och Natur- och kulturvärden. På sidorna 41-64 (del 1) i kapitlet Konsekvensbeskrivning beskrivs konsekvenser av föreslagna utbyggnadsområden inom en tioårsperiod. Här nämns för varje område bla rubriken Kretslopp och Vatten/avlopp. Förutom framtida vattenförsörjning beskrivs hur spillvatten ska tas om hand och att dagvatten måste tas omhand på ett kretsloppsanpassat sätt. Högt grundvattenstånd och täta jordlager innebär svårigheter att på ett konventionellt sätt anordna enskilda avloppsanläggningar för såväl befintlig som ny bebyggelse (sid 144, del 2). Sölvesborg De kommunala avloppsreningsverken försörjer enligt ÖP kommunen på ett tillfredsställande sätt och nuvarande kapaciteter utgör inte heller något hinder för eventuella framtida bostadsexploateringar (sid 44, del 1). I kapitlen som beskriver utvalda tätorter/utvecklingsområden (sid 56-91, del 1) nämner ÖP att reningsverkens kapacitet kommer minska väsentligt vid framtida kvävereduktion. Ca 87 % av kommunens invånare är anslutna till kommunens två största reningsverk (sid 42, del 2). 13
Bromölla: På sid 4-5 i översiktsplanens andra del beskrivs kommunens åtgärdsbehov uppdelat på ytvatten, grundvatten och havsmiljö/kusten. En hel del intressanta åtgärder nämns och tyder på en medvetenhet om de problem som föreligger. Alla åtgärdsförslag kan inte redovisas här, men vad gäller VA-frågor så kan nämnas att gradvis separera dagvatten och spillvatten i kommunens kombinerade system och att begränsa kväveutsläppen från reningsverken genom efterbehandling i reningsverken. Ett åtgärdsbehov som nämns på sid 133 (del 2) är att utföra en fullständig inventering av enskilda avlopp och därefter komma med anvisningar om förbättrad rening. Diffusa utsläpp Kristianstad Luftburen deposition av kväve och svavel, liksom läckage av växtnäringsämnen nämns som hot som utgörs av diffusa föroreningar. Luftföroreningarna nämns dock som ett internationellt problem då majoriteten av nedfallet härrör från utländska källor. Tillförseln av växtnäringsämnen sker bla genom spridning av handels- och stallgödsel, felaktig hantering av bekämpningsmedel, infiltration av avloppsvatten från ledningar och infiltrationsanläggningar och läckage från upplägg av stallgödsel. Jordbrukets läckage av växtnäringsämnen bedöms vara det största hotet mot grundvattnet inom Kristianstadsslätten (sid 49-50, Vattenplanen). Bromölla Odlingsverksamhet, utsläpp från enskilda avlopp och dikningar ger upphov till olika former av diffus påverkan. Under de senaste decennierna har nedfallet av försurade ämnen från luften kraftigt påverkat sjöar och vattendrag i de norra delarna av kommunen (sid 7, del 2). Övergödning av mark och vatten genom tex jordbruksdrift (sid 11, del 2). Sölvesborg ÖP beskriver den omfattande djurhållningens gödselhantering (ffa slaktsvin, kycklingar och mink) som påverkansfaktorer på vattenkvalitén. Gödselhanteringen kan leda till nedträngning av nitrat till grundvattnet och läckage av växtnäringsämnen till vattendrag och havet. Kommunen har även ett betydande överskott på fosfor i stallgödsel, dvs det produceras mer än vad växtodlingen kan ta hand om (sid 10, del 1). På sid 85 (del 2) nämns i text ett flertal punktutsläppskällor såsom industrier och fiskodlingar, samt diffusa utsläpp via bäckar som mynnar ut i olika havsvikar. På samma sida listas i tabellform även kända utsläppsmängder av fosfor, kväve och metaller till havet från Sölvesborgs kommun (sid 85, del 2). Bromölla: Ett åtgärdsbehov som redovisas i ÖP (sid 4, del 2) knyter an till diffusa utsläpp från jordbruket och säger att vid jordbruksdrift på inströmningsområden bör särskilt prövas möjligheten att ställa om till ekologisk odling för att minska läckage till grundvattnet. Sölvesborg: Kväveläckaget kan, enligt ÖP, minskas genom bättre stallgödselhantering. För att minska fosformängden kan det bli nödvändigt att antingen minska animalieproduktionen eller transportera gödsel till mindre djurtäta områden. Som alternativ nämns även möjligheten att omvandla gödseln till biogas för energiproduktion (sid 10, del 2). Vattenuttag Kristianstad Kristianstadsslättens grundvattentillgångar nyttjas av många och enligt Vattenplanen finns i området ca 3000-4000 borrade brunnar och ca 5000 grävda brunnar. Grundvattnet används ffa till kommunal vattenförsörjning, bevattning, industrier, uppvärmning/kylning och enskilda hushåll. Kommunal vattenförsörjning och bevattning svarar tillsammans för mer än ¾ av det totala vattenuttaget. Stora uttag av grundvatten sker även i anslutning till invallningar och för länshållning av kalkbrott. På sid 40 presenteras en tabell med uttag av grundvatten inom Kristianstadsslätten under en tioårsperiod. Även om uppgifter finns över en hel del av uttagen, så är grundvattenuttagens storlek i många avseenden dåligt kända (sid 37-41, Vattenplanen). Vattenbalansen är mycket viktig för Kristianstadsslätten och kan användas för att tex besvara frågan hur stor grundvattenbildningen är på slätten? Runt detta förs ett resonemang på sid 45-47 i Vattenplanen. Sammanfattningsvis konstaterar vattenplanen att det inte finns tillräckligt underlag för att närmare besvara frågan om var den övre gränsen för möjliga vattenuttag går. Bromölla Förutsättningarna för grundvattenuttag ur glaukonitsandsakvifärenär i huvudsak goda (sid 9, del 2). Sölvesborg Två industrier har tillstånd att ta ut grundvatten motsvarande ca 3000 m3/dygn. Jordbrukets uttag beräknas till ca 21 600 m3/dygn under bevattningsperioden, vilket utslaget per år blir ca 10 400 m3/dygn. Dessutom finns ca ett 60-tal borrade brunnar för bevattningsändamål. Tillgången till dricksvatten av god kvalité är idag god i kommunen, men ÖP poängterar ändå vikten av att avsätta markområden och skydda dessa för framtida vattenuttag. Lämpliga områden presenteras på en karta (sid 40-41, del 2). 14
Vattenuttag Kristianstad Kristianstadsslättens grundvattentillgångar nyttjas av många och enligt Vattenplanen finns i området ca 3000-4000 borrade brunnar och ca 5000 grävda brunnar. Grundvattnet används ffa till kommunal vattenförsörjning, bevattning, industrier, uppvärmning/kylning och enskilda hushåll. Kommunal vattenförsörjning och bevattning svarar tillsammans för mer än ¾ av det totala vattenuttaget. Stora uttag av grundvatten sker även i anslutning till invallningar och för länshållning av kalkbrott. På sid 40 presenteras en tabell med uttag av grundvatten inom Kristianstadsslätten under en tioårsperiod. Även om uppgifter finns över en hel del av uttagen, så är grundvattenuttagens storlek i många avseenden dåligt kända (sid 37-41, Vattenplanen). Vattenbalansen är mycket viktig för Kristianstadsslätten och kan användas för att tex besvara frågan hur stor grundvattenbildningen är på slätten? Runt detta förs ett resonemang på sid 45-47 i Vattenplanen. Sammanfattningsvis konstaterar vattenplanen att det inte finns tillräckligt underlag för att närmare besvara frågan om var den övre gränsen för möjliga vattenuttag går. Bromölla Förutsättningarna för grundvattenuttag ur glaukonitsandsakvifärenär i huvudsak goda (sid 9, del 2). Sölvesborg Två industrier har tillstånd att ta ut grundvatten motsvarande ca 3000 m3/dygn. Jordbrukets uttag beräknas till ca 21 600 m3/dygn under bevattningsperioden, vilket utslaget per år blir ca 10 400 m3/dygn. Dessutom finns ca ett 60-tal borrade brunnar för bevattningsändamål. Tillgången till dricksvatten av god kvalité är idag god i kommunen, men ÖP poängterar ändå vikten av att avsätta markområden och skydda dessa för framtida vattenuttag. Lämpliga områden presenteras på en karta (sid 40-41, del 2). Vattenrelaterade intressemotsättningar Kristianstad Bromölla Som konkurrerande intressen vad gäller Bromölla kommuns vatten nämns bebyggelseintrssen, bevattningsintressen, men även den stora massafabriken och finpappersbruket Stora Enso Nymölla AB som har stor påverkan på det lokala vattnet (sid 3, del 2). Bevattningsuttag kan vid vissa förhållanden utgöra problem, därför är samråd med berörda intressenter viktigt (sid 14, del 2). Grundvattentillgångar och ytvatten, som utgör recipient, utsätts för risker i samband med pågående verksamheter (sid 132, del 2). Sölvesborg Motstridande intressen gällande kommunens vattenområden nämns på sidan 91 (del 2). Här nämns i löpande text fiske, recipient, friluftsliv, energiproduktion, försvaret och olika undersöknings- och kontrollprogram. Möjligheter Typområde 1, Grundvatten Mellankommunalt samarbete Kristianstad Bromölla Som ett av översiktsplanens första kapitel nämns mellankommunala frågor, vilket är noterbart. ÖP nämner att det inom den fysiska planeringen finns behov av att samråda och samverka när det gäller bla miljövård, naturvård, vattenplanering i vid bemärkelse, vattenplanering inom avrinningsområden, grundvatten inom Kristianstadslätten och VA-frågor. Redan idag samarbetar Bromölla kommun med grannkommunerna ibland annat vissa avloppsfrågor (sid 5, del 1). Som ett av kommunens nio mål med vattenarbetet nämns att Tillsammans med angränsande kommuner utreda och säkerställa vattenmiljöerna t.ex Ivösjön med tillrinningsområden (sid 2, del 2). Sölvesborg Ekosystemtjänster Kristianstad Bromölla I ÖP den 2 nämns våtmarker som ett utmärkt exempel på solution multiplers, dvs åtgärder som löser flera problem samtidigt. De minskar närsaltsbelastningen på havet, gynnar den biologiska mångfalden, utjämnar vattenflödena under året samt ökar andelen djur och växter (sid 8, del 2). Sölvesborg Bromölla: Som ett identifierat åtgärdsbehov i kommunen nämns att omhänderta dagvatten på ett ekologiskt sätt genom lokal infiltration, utjämnande våtmarksmagasin i nybyggnadsområden, där möjlighet ges (sid 4, del 2). 15
Ekosystemtjänster Kristianstad Bromölla I ÖP den 2 nämns våtmarker som ett utmärkt exempel på solution multiplers, dvs åtgärder som löser flera problem samtidigt. De minskar närsaltsbelastningen på havet, gynnar den biologiska mångfalden, utjämnar vattenflödena under året samt ökar andelen djur och växter (sid 8, del 2). Sölvesborg Bromölla: Som ett identifierat åtgärdsbehov i kommunen nämns att omhänderta dagvatten på ett ekologiskt sätt genom lokal infiltration, utjämnande våtmarksmagasin i nybyggnadsområden, där möjlighet ges (sid 4, del 2). Dricksvattenskydd Kristianstad Grundvattenskydd beskrivs ingående på sidorna 48-65 i Vattenplanen. Här konstateras att skyddsbehovet varierar mellan olika områden beroende på att de två faktorerna hot (både kvalitet och kvantitet) och särbarhet varierar. Flera av kommunens brunnsanläggningar saknar idag, helt eller delvis, vattenskyddsområden. Flera av de befintliga vattenskyddsområdena ger dock endast ett begränsat skydd åt grundvattnet då de inte omfattar infiltrationsområdena. Vattenplanen gör klart att en översyn av befintliga vattenskyddsområden, både föreskrifter och geografisk utsträckning, är en viktigt skyddsåtgärd. Man för även ett resonemang om att vattenskyddsområden kan upprättas för områden med grundvattentillgångar som inte nyttjas idag, men som kan komma att utnyttjas för vattentäkt i framtiden. Skyddsområden kan således även vara ett redskap för långsiktigt skydd. En hel del ytterligare kan göras inom vattenskydd och det viktigaste är att upprätta en beredskapsplan med utgångspunkt i ett hydrogeologiskt underlag. Andra åtgärder inom vattenskydd som kan göras är fysiska skyddsåtgärder längs vägar, reglering av kvävegödsling, inventering av potentiella föroreningskällor och en tillsyn på åsarna och deras ränder. Just att ha tillsyn över åsarna är viktigt för att på lång sikt förebygga förorening av slättens grundvatten. och Enligt modellberäkningar är det mkt viktigt med grundvattenskydd inom områden med isälvsavlagringar, då grundvattenbildning såsom läckage ofta är betydande inom dessa områden (sid 26, Vattenplanen). Bromölla Grundvattentillgångarna ska enligt ÖPn ges ett utökat och starkare skydd (sid 131, del 2). För att skydda glaukonitsandsakvifären från förorening bör grundvattenskydd aktualiseras och likaså skydd för ytligt grundvatten och ytvatten (sid 9, del 2). Sju kommunala vattentäkter finns inom kommunen. För varje vattentäkt finns fastställda skyddsområden som får ses som den inre skyddszonen (sid 141, del 2). Sölvesborg På en karta på sid 41 (del 2) presenteras ett lämpligt område för lokalisering av nya grundvattentäkter. ÖP nämner att skyddande bestämmelser bör snarast införas för aktuellt område och i de fall där skyddsområde för vattentäkter inte införts bör detta ske snarast (sid 40-41 och 85, del 2). Kristianstad: På den avslutande sidan om grundvattenskydd i Vattenplanen nämns olika möjligheter till skydd av Kristianstad centralorts brunnar. Här nämns åtgärder för att minska diffus spridning av föroreningar, vilket kan innebära åtgärder för dagvattenhantering, förorenade områden, kemikaliehantering och trafik. Viktigt är också åtgärder inom särskilt känsliga delar av infiltrationsområdena, vilket kan vara utökad dagvatten- och avloppsuppsamling samt åtgärder för att minska kvävegödsling. Som nämnts tidigare bör skyddsåtgärderna inkludera att de befintliga vattenskyddsområdena kompletteras med vattenskyddsområden för brunnarnas infiltrationsområden (sid 65, Vattenplanen). Bromölla: Kommunen avser att utreda och fastställa även yttre skyddszoner till kommunens vattentäkter för att säkerställa inströmningsområdena. Krisberedskap Kristianstad Växthuseffektens risker diskuteras i korthet på sidan 7-8 i översiktsplanen. Då stora delar av Kristianstads kommun ligger väldigt lågt är det av stor vikt vad som händer med vattenståndet i Östersjön. De mest sannolika bedömningarna utgår från en höjning av havsytans nivå med ca 0,5 meter till år 2050 och 1-2 meter till år 2100. Vad följderna blir för kommunen listas i sex punkter, där bland annat den ökade översvämningsrisken nämns (sid 7-8, ÖP). Under krisberedskap kan även nämnas den beräkningsmodell (MIKE SHE ett avancerat datorbaserat numeriskt modellverktyg) som används för att studera kretsloppet i Kristianstadsslätten. Med denna modell kan olika beräkningar göras och ex kan underlag skapas för att bedöma hotbilden för områdets brunnar och hitta lokaliseringsalternativ för nya brunnar. Följande beräkningar har utförts; vattentransportberäkningar, partikelspårningsberäkningar och spridningsberäkningar. För mer info om MIKE SHE-verktyget hänvisas till sidorna 16-17 i Vattenplanen. Bromölla Riskhänsyn skall beaktas tidigt i planeringsprocessen, enligt ÖPn. Sölvesborg Kommunen har i allmänhet goda grundförhållanden och risken för bergras, jordskred, eller allvarliga sättningar är liten, men undantag för strandområdet i inre delen av Sölvesborgsviken (sid 83, del 2). 16
Folkhälsa Kristianstad Bromölla Tillgången på naturområden för friluftsliv är grundläggande för folks hälsa (sid 43, del 2). Sölvesborg Värdekärnor Typområde 1, Grundvatten Jordbruk Kristianstad Kommunen präglas av ett intensivt markutnyttjande inom de areella näringarna (sid 7, ÖP). Bromölla De areella näringarna, där bla jordbruk ingår, är viktiga näringar i kommunen, som direkt sysselsätter ca 200 personer (sid 12, del 2). Sölvesborg Sölvesborgs kommun har en hög andel förvärvsarbetande inom jordbruk och skogsbruk, 11,2 % mot rikets 5 % i genomsnitt. I kommunens siffra ingår dock fiske och pälsdjursindustrin som sysselsätter en hel del i kommunen (sid 22, del 1). För enbart jordbruk är siffran 7 %, vilket även det är över riksgenomsnittet (sid 2, del 2). Bromölla: Behov av åtgärder inom jordbruket för att förbättra vattenmiljöerna redovisas på sid 15 (del 2). Här nämns bla att i samråd med jordbruksnäringen upprätta förslag till odlingsfria zoner utmed vattendrag och sjöar till skydd för vattenmiljön. Att genom rådgivning med näringen minimera gödselgivorna och därigenom näringsläckaget till yt- och grundvattnet. Restaurera och efter behov utöka och anlägga nya arealer av våtmark för att minska näringsinnehållet i vattnet. Naturvård Kristianstad Kristianstads Vattenrike utgör Helgeåns avrinningsområde och omfattar många olika vattenmiljöer och innehåller stora naturvärden (sid 36, Vattenplanen). Bromölla Kristianstadsslätten utgör en ytterst värdefull naturresurs i formav det högkvalitativa och lättillgängliga grundvattnet (sid 9, del 2). Grundvattentäkten under Kristianstadsslätten är i Bromölla kommun utpekat som riksintresse för vattenförsörjning (sid 33, del 2).Kommunen har i del 1 av ÖP ett kapitel som heter Det uthålliga samhället/en hållbar utveckling där man bla har som inriktning att verka för att bevara större sammanhängande vattenområden och skydda dessa för exploateringsföretag som kan påverka områdets karaktär (sid 19, del 1). Strandskyddet beskrivs på sid 37 (del 2) och det nämns att en översyn av strandskyddsområdena pågår och att förslaget innebär en kraftig utökning av områdena. På sid 39 (del 2) nämns MB 3 kap 2 som beskriver stora opåverkade mark- och vattenområden. På sid 40-42 nämns två sådana utpekade områden i kommunen. Sölvesborg På sid 46-65 beskrivs riksintressanta områden för naturvården, samt övriga områden med höga bevarandevärden. De olika riksintressena listas efter varandra och för en del vattenanknutna områden nämns bland annat att områdets värden påverkas negativt av olika typer av vattenföretag såsom muddring, utfyllnader, fiskodlingar samt föroreningar i vattnet (sid 53, del 2). Rekreation Kristianstad Bromölla I ÖP nämner kommunen att man arbetar mot inriktningen i tätortsplaneringen att utgå från att grönstrukturen är av särskilt stor betydelse för bra livskvalitet och boende miljö (sid 20, del 1). Rekreation ägnas ett eget kapitel på sid 43 (del 2) där olika områden i kommunen listas. Bla nämns Strandängsområdet som ett viktigt närströvsområde för allmänheten i Bromölla tätort. Sölvesborg Kommunen har ett flertal attraktiva ströv- och badområden med ett högt rekreationsvärde (sid 66, del 2). 17
Vattenresurs Kristianstad De geologiska förutsättningarna för grundvattenuttag på Kristianstadslätten är unika då området är Sveriges största grundvattentillgång i ett sandlager, den s k glaukonitsanden på stort djup. Detta är en värdefull resurs som ofta kan användas utan omfattande rening och utgör också till stor del en förnybar resurs under förutsättning att uttaget kontrolleras (sid 8, Vattenplanen). Ur de många bevattningsbrunnar som finns på Kristianstadsslätten tas stora grundvattenmängder (samt även ytvatten i stor omfattning, sid 41) under bevattningssäsongen (sid 37, Vattenplanen). Bevattningsuttagens storlek varierar dock kraftigt från år till år, beroende på nederbörden (sid 40, Vattenplanen). Bromölla Bevattningsuttag kan vid vissa förhållanden utgöra problem, därför är samråd med berörda intressenter viktigt (sid 14, del 2). Sölvesborg 18
Typområde 2, Inlandsvatten Typområde 2 innehåller tre kommuner längs Ronnebyåns avrinningsområde. Granskningförutsättningar Kommun Antagandeår Lessebo 1990 Tingsryd 2006 Ronneby 2006 Tabell 2.1, Antagandeår för kommuner inom typområde 2. Lessebo kommun För kommunen finns en 16 år gammal översiktsplan som består av fem delar, vilka benämns enligt följande; Del 1 Befintliga förhållanden, Del 2 Strategiska överväganden, Del 3 Förslag, samt Del Lessebo samhälle och Del Hovmantorps samhälle. I de två sistnämnda delarna för de två större tätorterna i kommunen beskrivs vattenförhållandena mer specifikt för respektive områden, men utgår helt från det material som presenterats i övriga delar av ÖP. Inför framtagandet av ÖP i slutet av 1980-talet tog Lessebo kommun hjälp av konsultföretaget K-Konsult i Växjö för att ta fram en vattenutredning för kommunen. Utredningen kallades Lessebo kommun Översiktsplan Vatten, fördjupning avseende delen Lessebo centralort 861103, rev 890301. I denna ingick Lessebo kommun vattenutredning, delen Lessebo bruk med samma datum som föregående. Tingsryds kommun Tingsryds kommuns översiktsplan antogs 2006-06-29, men har efter det överklagats till länsrätten. Överklagandet gäller förfarandet och har ingen betydelse för sakfrågorna i planen, vilka är de som har granskats och analyserats inom ramen för nu aktuell studie. Den nya översiktsplanen består av två delar. Del 1 beskriver Mål och visioner medan del 2 redovisar Huvuddragen i framtida markanvändning samt Allmänna intressen. I del 1 inleds varje kapitel med kommunens övergripande mål och förslag till åtgärder. I del 2 redovisas kommunens viljeinriktning för både bevarandeområden och förändringsområden. En del områden benämns som utredningsområden och det är där fördjupade studier krävs. I ÖP hänvisas till en särskild utredning (Vattenvårdsplan) som utgjort underlag för översiktsplanens redovisning av vattenfrågor. I del 2 av Vattenvårdsplanen redovisas även grundvattenförekomster. Denna vattenvårdsplan togs ursprungligen fram till Tingsryds kommuns föregående ÖP 1991. Vattenvårdsplanen presenterar och redovisar materialet för kommunens ytvatten avrinningsområde för avrinningsområde. På sidan 4 i Vattenvårdsplanen nämns att den bör uppdateras kontinuerligt, allteftersom tillstånd förändras och åtgärder utförs. Dock har ingen senare utredning gjorts inom vattenområdet i kommunen så nämnd vattenvårdsplan utgör underlag för vattenfrågor även för 2006 års ÖP, vilket man bör ha i åtanke. Vattenvårdsplanen har läst och granskats utifrån samma kriterier som kommunens ÖP. I Vattenvårdsplanen hänvisas till skriften Åsnen i översiktsplaneringen och även denna kunde efter hand tillfogas underlagsmaterialet för granskningen av Tingsryds kommuns planeringsmaterial. Ronneby kommun En alldeles färsk ÖP som antogs 2006-11-30 utgör granskningunderlaget för Ronneby kommun. Översiktsplanen omfattar cirka 200 sidor och är uppdelad i tre delar med totalt elva kapitel. Olyckligt användes den föregående översiktsplanen från 1991 av Länsstyrelsen i Blekinge vid besvarandet av frågeformuläret i delprojekt I. Detta kompenseras dock av att Ronneby kommuns översiktsplan nu kommer skärskådas både inom typområde 2 och typområde 3. Ronneby kommuns ÖP har ett tilltalande upplägg på det sätt att i de kapitel som behandlar kommunens ställningstaganden (kap 3-10) inleds varje kapitel med en målformulering för kommunens framtida mål och avslutas med åtgärdsstrategier. På så vis kan man säga att Ronneby kommun för ett flertal bedömningskriterier borde redovisas utifrån den beskrivna Trappstegsmodellen. Dock utgör en hel del av åtgärdsstrategierna ganska övergripande ställningstaganden, men i de fall det har ansetts motiverat har materialet presenterats utifrån trappstegsmodellen. Bedömningskriterier för inlandsvatten I matrisen nedan åskådliggörs de bedömningskriterier som använts vid kartläggningen av Typområde 2, Inlandsvatten. Under varje bedömningskriterie ges exempel på vad som ingår i respektive kriterie. 19
A. Övergripande 1. Avrinningsområdesperspektiv Överrensstämmer yt- med grundvatten aro? Finns medvetenhet om upp-nedströms- samt havsproblematik? 2. Detaljerad mark/vattenanvändning Styr grund-/dricksvatten frågor markanvändningen? 3. Demografi Ytvattentäkter? 4. Miljökvalitetsmål Hur används de nationella, regionala och kommunala målen? B. Påverkan/problem 1. Vattenstatus Finns kvalitativ bedömning -året runt? Finns kvantitativ bedömning -året runt? Betydande punktkällor? 2. VA-frågor Fördelning av enskilda och kommunala avlopp? Vatten som recipient? 3. Diffusa utsläpp Finns källfördelning N/P i olika vattendrag? Påverkan i ytvattentäkter? Lagring av timmer i vatten? 4. Markavvattning Dräneringar? Sjösänkningar? Utdikade vattendrag innebär krav på rensningar (andel yta som omfattas av dikningsföretag) 5. Vattenrelaterade intressemotsättningar Vilka gör anspråk på kommunalt vatten? C. Möjligheter 1. Mellankommunalt samarbete Vattenvårdsförbund? Planer? 2. Ekosystemtjänster N/P red Strategi för att öka vattnets uppehållstid i landsk? Spridningsvägar för djur och växtliv? Infiltration till grundvatten? 3. Dricksvattenskydd Finns skydddsområden för dricksvatten? Dricksvattenförsörjning -alternativa källor? 4. Krisberedskap Finns områden med buffringskapacitet vid höga vattenflöden? Finns strategier för lokalisering av viktiga samhällsfunktioner? 5. Folkhälsa Olika skyddsformer tex strandskydd D. Värdekärnor 1. Skogsbruk Skogsbruket i sig 2. Naturvård Olika skyddsformer tex strandskydd Vattenbiotoper i landskapet 3. Hydraulik 4. Rekreation Tätortsnära rekreation (vandringsleder mm) 5. Vattenresurs Bevattning och dricksvatten Matris 2.1, Bedömningskriterier för inlandsvatten. Övergripande Typområde 2, Inlandsvatten Avrinninsområdesperspektiv Lessebo Kommunen berörs av tre olika vattensystem/avrinningsområden, varav två av dem beskrivs relativt tillfredsställande (det tredje, Ljungbyåns avrinningsområde berör endast ett mindre område i nordöstra kommunen). Dock inget resonemang om avrinningsområdet utanför kommunens gränser. Ingen upp-nedströmsproblematik nämns. Tingsryd Kommunen berörs i huvudsak av fem vattensystem; Mörrumsån, Mieån, Bräkneån, Ronnebyån och Nättrabyån. På sid 47 (del 2) presenteras en karta med de avrinningsområden som berör Tingsryds kommun. ÖP fastslår att vattenutnyttjandet både uppströms och nerströms måste samordnas (sid 99 del 1 samt sid 45 del 2). På sid 101och 115 (del 1) beskrivs ramdirektivet i kortare stycken, dock inget resonemang utifrån avrinningsområden mer än att arbetet nu ska läggas upp utifrån just avrinningsområden. I Vattenvårdsplanen förs ett resonemang under redovisningen av varje avrinningsområde hur aktuellt avrinningsområde förhåller sig till omgivande kommuner. Ronneby På sid 115 presenteras kommunens avrinningsområden på en karta. I kommunen finns fem större avrinningsområden med huvudvattendrag. Nättrabyån, som är ytterligare ett större vattendrag, passerar genom NÖ hörnet av kommunen (sid 116). På sidan 166 nämns att Ronnebyåns och Bräkneåns vattenkvalitet är en gemensam fråga för hela respektive avrinningsområde. 20