Datum Beteckning 2011-05-31 Karen Lagercrantz 0709-719934 Dokumentation från tankesmedjan gröna visioner den 26 april 2011, Fulltofta naturcentrum Deltagare Thomas Andersson, Ordförande i samhällsbyggnadsutskottet, Båstads kommun Arne Halling, Professor emeritus, Högskolan Kristianstad Ingemar Jönsson, Forskare, Högskolan Kristianstad Bo Persson, Förbundssekreterare, Kommunförbundet Skåne Stefan Edenborg, Ordförande Miljöpartiet, Kristianstad Anita Zieme, Ordförande tekniska nämnden, Kristianstads kommun Lennart Persson, Parkchef, Lomma kommun Annika Kruuse, Projektledare, Malmö stad Arne Mattsson, Utveckling gröna frågor, Malmö stad Lena Johansson, Miljöstrateg, Skurups kommun Maria Brink, Planarkitekt/Landskapsarkitekt, Ängelholms kommun Introduktioner Karen Lagercrantz och Thomas Palo inledde tankesmedjan med att redogöra för Kommunförbundets Skånes forskningsstrategi inom miljö- och samhällsbyggnad. Vidare gavs en kort sammanfattning av innehållet och resultaten från den inledande tankesmedjan som hölls i december. Den programförklaring som utmynnade från den inledande tankesmedjan presenterades och hur detta lett till dagens tema. En utgångspunkt för programförklaringen är att kommunerna befinner sig i brännpunkten för samverkande omvärldsfaktorer som påverkar deras utveckling. Många kommuner står inför dramatiska demografiska förändringar, utmaningar att möta klimatförändringar och exploateringskrav samtidigt som kraven på service och hållbarare teknik ställs. En urbaniseringsprocess sker i snabb takt som på sikt hotar utvecklingen i små kommuner. Bättre dialog mellan kommuner och lärosäten behöver utvecklas. Kommunerna behöver i större uträckning än vad som sker i dag samlat kunna ta initiativet till ny forskning bl.a. om forskning om hållbar utveckling som har stor relevans för kommunerna. Det handlar om att sätta resultat i praktisk användning, att omvandla ekologiska teorier till gröna resultat, att balansera ekonomier som gynnar grön teknik och skapa grönare miljöer för människors välbefinnande. Forskningen kan ta fram generell kunskap men som är tillämpbar på olika kommuners förutsättningar. En ökad samverkan mellan 1
kommuner och forskningen är önskvärd från båda aktörerna. Tankesmedjan har som syfte att skapa dialog mellan parter som kan leda till samverkansprojekt. Dr. Ola Engelmark berättade om olika satsningar från regeringen bl.a. lokala investeringsprogram (LIP) som många kommuner tagit del av. Varför har vissa kommuner misslyckats med att utnyttja dessa statliga satsningar medan andra har varit framgångsrika? Ola redogjorde för forskarens roll och kommuners förväntningar på snabba resultat. Ofta är det en utmaning i mötet mellan praktiker och forskare, och frågor som ställs är hur synergier kan skapas som leder till ökat kunskapsflöde mellan aktörer? En grundtanke är att forskning leder till utveckling av samhället. Kommunerna är till olika grad involverade i forskningsprocesser, ungefär 5% av forskningsfinansieringen kommer från kommunerna. Trots detta är forskningens möjligheter lång ifrån utnyttjade i dagens samhälle. Det finns goda förebilder, i Finland finns 47 forskningskommuner, Över hälften av landets kommuner har fått bidrag för att genomföra klimatinvesteringsprogram (KLIMP), eller LIP. Tillsammans har de båda typerna av investeringsprogram lett till miljöinvesteringar för nästan 25 miljarder kronor. Av den summan består ungefär 6 miljarder av bidrag från Naturvårdsverket. Nya idéer kan uppstå med gränsöverskridande forskning men utmaningen kan vara en krokig process. Deltagarna samlades i tre grupper för att diskutera ett antal frågeställningar kring programförklaringen och kring temat gröna visioner. Sammanfattning av gruppdiskussionerna 1. På vilket sätt kan vi hitta samverkansformer mellan forskningen och kommunerna? Några nya områden som borde skrivas in i programförklaringen med utgångspunkt från dagens tema gröna visioner, är: Beteendevetenskap, avseende hur konsumtionsmönster m.m. ser ut idag. När är folk nöjda och hur kan man ändra invanda beteenden och konsumtionsmönster? Vilken inverkan får förtätningen för Malmöborna? Förtätning inkräktar alltmer på den gröna miljön och mer forskning inom detta område borde bedrivas. Det regionala perspektivet skulle tillämpas. Skåne som region är viktig. Hur kan man förebygga att vissa kommuner blir avfolkningsbygder och vissa alltför tättbefolkade och segregerade. Mer forskning kring stadsplanering och hänsyn till problematiken stad land. Infrastruktur är viktig för att bygga ut kollektivtrafiken till kommuner i periferin. Forskning kring infrastrukturens betydelse för glesbygden. 2
Allmänt kan man säga att det finns två falanger idag inom tekniksektorn. Att bevara och att exploatera. Den ena falangen bör inte breda ut sig på den andras bekostnad. 2. Hur kan kommunerna medverka till en forskningsbaserad planeringsprocess, en adaptiv förvaltning med dialog mellan akademi och praktik? Man bör öka utrymmet för forskning på det lokala planet. Lärosätena bör vända sig mer utåt. Det borde tillskapas fler campus i kommunerna. I vissa fall är det bra samarbete med lärosätena i vissa fall sämre. Forskningen behöver bättre integrera sig med civilsamhället och bli mer ändamålsenligt ämnes- och områdesspecifik. Som det ser ut idag bygger mycket av kontakterna på personliga nätverk. Kommunerna behöver bli bättre på att ta till sig forskningsresultat. Forskningen skall inte vara ett självändamål utan leda till nytta för båda parter. Man bör tala med bönder på bönders vis. En viktig process är att hitta barriärbrytande inslag som tar kommunerna ut ur komfortzonen och vågar utmana traditionella tänkesätt. Forskning och praktik bör mötas i en kontinuerlig process och dialog genom: Partnerskap med forskningen som redan finns i vissa kommuner. Thomas Andersson, Båstad berättade om kontakterna med SLU-Alnarp, som byggts upp genom föreläsningar. Program är under uppbyggnad vid Kristianstad högskola Bisosphere and Health och har bäringar på kommunal verksamhet. Trainees och doktorander som är projektanställda kan vara en ny form av samverkan. 3. Kan forskningen bistå i att utvärdera kommunala processer, t. e x genom att utveckla indikatorer som visar en viss riktning? Finns det behovet? Man bör ta forskningen med i tänket från början. Forskningen bör komma in tidigt i planeringsprocessen och problematisera frågeställningar innan beslut fattas. T.ex. genom att definiera problem och belysa olika perspektiv tidigt kan man förebygga att fel beslut fattas. Det behövs mer visionsarbete i kommunerna där forskningen kan delta. Man borde utnyttja forskningen mer som spetskompetens. Annars finns risk att tillväxttänkandet helt tar överhanden. En regional enhet för matchmaking mellan forskning praktik skulle kunna tillskapas, så blir kommunernas kontakter med forskningen inte så sårbara, och person- och tidsberoende. Mycket bygger idag på personliga kontakter. Man skulle kunna ha forskningskonsulenter. Det skulle vara en viktig övergripande roll för KFSK. 3
Miljöfrågorna kommer och går, ibland är de väckarklockor, men problemen glöms ofta bort. Seminarieserier kan hålla ångan uppe och skapa intresse för miljö på längre sikt. Från forskarna betraktas kommunal verksamhet som tungrodd, det är inte högt till tak och det behövs vidsynta personer för att starta processer. Bikupor och inspiration behövs för att göra ett grundläggande arbete mot kommunerna. Gröna visioner 4. Den gröna visionen, är det mer än hållbarhetsbegreppet? Vad lovar det för ett samhälle i reell förändring? Hållbarhet är mycket mer än gröna visioner! Utvecklad återvinning = hållbarhet. Det behövs både beteendeförändringar och långsiktig ekonomisk planering för att åstadkomma detta. Nej, den är en del av hållbarhetsbegreppet som inkluderar ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Reell förändring fordrar att man kommunicerar den gröna visionen både utifrån ett antropocentriskt och ett biocentriskt perspektiv. 5. Kan vi mäta eller skapa värden som speglar kommunens läge i form av livskvalitet och hållbarhet? Ja, kanske men vilket mätsystem skall användas? Det är inte helt enkelt. Gröna indikatorer, som t.ex. gröna tak kan inte utgöra en kompensation för allmänna grönytor. Dessutom är det inte självklart att grönytor i sig ger högre livskvalitet. Ja, det går absolut att mäta och det är viktigt att göra. Skurup och Kristianstad kommuner använder balanserade styrkort. Skurup gör även konsekvensbeskrivningar. Malmö arbetar utifrån handlingsprogram med uppföljningsbara indikatorer. Begreppet livskvalitet behöver definieras bättre. Det gröna är bra ur hållbarhetssynpunkt men det är inte säkert att det automatiskt ger alla en högre livskvalitet. I pågående samarbeten mellan Alnarp och kommuner i Nordväst studeras bl.a. hälsosamt boende, idéer finns om hur man utvecklar bygdens starka sidor inom mat, kultur etc. En fråga är hur man gör för att utveckla det goda livet? Ett tänkbart projekt är kring Bjärebygdens gröna utveckling, bl.a. med framtagandet av naturvårdsprogram som nu saknas i kommunerna. 4
6. Vilket ekologiskt fotavtryck ger din kommun? Havsnära, bra infrastruktur Kommunen tar inte tillräcklig hänsyn till ekologiska värden. Ny ÖP blir klar om 3-4 år, då blir det förhoppningsvis bättre. Gröna tak + ekologisk dagvattenhantering Bulltofta rekreationsområde Biosfärsområde, urban miljö och lantbruk Bättre relation med högskolan kan bidra till att utveckla fotavtrycket Kommunerna är ofta under tryck för starka krafter ex. när det gäller att bevilja enskilda avlopp eller bygglov som ibland kan öka på miljöeffekterna. Ekologiskt fotavtryck mäts inte, men alla i gruppen är medvetna och anser att det bör göras. En fråga är hur det kan bidra till att åstadkomma handling? Kanske genom ekonomiska indikatorer som skulle underlätta ekonomisk styrning? 7. Forskningen och kommunen i samverkan är "Glocal". Kan vi hitta problemlösningar och förebilder på internationell nivå? Det är angeläget med forskningskunskap i kommunen (t.ex. disputerade tjänstemän) respektive kommunkunskap på högskolan. Då förstår man varandra och samarbetar lättare. Ett exempel: ISU och Malmö stad har regelbundna workshops för forskning och kommun, vilket skapar gemensam problemförståelse och större nätverk. Malmö stad arbetar med frågan i ett ledarskapsperspektiv. Viktigt med kontinuerlig omvärldsbevakning och nätverkande, gärna tillsammans med mentorskommuner. Mindre kommuner inspireras av större, t.ex. Skurup av Malmö. Enkel men snabb konferenskommunikation bland annat via webben kan underlätta omvärldsbevakning, också med andra länder. Avslutande föreläsning Författaren Henrik Valentin avslutade dagen med att berätta om gröna oaser i Paris och trädgårdar i Ockelbo och Skåne både från ett historiskt och nutida perspektiv. Det går att skapa gröna miljöer på många platser som förefaller vara omöjliga. Exempel från Paris, bl.a. biblioteksparken och Parc André Citroen som visar på fantasirika gröna miljöer. Vårt förhållningssätt till miljön är viktig, den lilla orten Bitch i Nordöstra Frankrike med endast några tusen invånare har skapat en grön attraktion som lockar till sig stora skaror besökare. 5
Sammanfattning Kommunförbundet Skåne, miljö och samhällsbyggnad, har härmed genomfört två tankesmedjor. Ett uppstartsmöte i december 2010 och dagens möte den 26 april, 2011. Till grund för diskussionerna finns en programförklaring och en forskningsstrategi. Sammantaget togs programförklaringen mycket väl emot av deltagarna. Dagen gav upphov till flera nya forskningsområden som kommer att infogas under området miljö i programförklaringen. Det samlade intrycket från de båda tankesmedjorna är att det finns ett behov av forskningssamverkan från de flesta medverkande kommuner. Lärosätena har också visat ett ökat intresse för samverkan med kommunerna. Flera exempel och förslag framkom under dagen. För kommunförbundet Skåne och dess enhet för forskning och innovation är det en utmaning föra tankar och förslag vidare till realiserade projekt. Nästa steg bör vara att knyta konkreta forskningsfrågor mot kommunernas problemställningar. Kommunförbundet bör agera som promotor för att åstadkomma dessa samarbeten. En viktig roll för Kommunförbundet är att understödja pågående samarbeten mellan kommuner och forskningsinstitutioner, dessa kan utgöra startpunkter för konkreta projekt och fördjupade samarbeten. Universiteten och högskolorna i regionen har också viljan till ökad kontakt och projektsamverkan med kommunerna. KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE Karen Lagercrantz Förbundssekreterare Thomas Palo Forskningsledare miljö och samhällsbyggnad 6