Det är en sak att vara snudd på självförsörjande på grönsaker. Men lägg därtill att dina odlingar ligger i zon 8. Inget sådant kan hejda Gun Hofgaard utanför Jokkmokk. Hon har självhushåll i blodet och "storodlar" vartannat år så att skörden räcker i två. Det mesta växer så det knakar i Guns jord men så är den också egentillverkad. Text och foto: SUSANNA ROSÉN Illustration: IANN EKLUND TINBÄCK gillar! Jordreceptet hönsbajs såväl som dassmaterial ingår. Smart självhushållstänk. Odlingslådor av gamla brädor. Kretslopp på hög nivå Framför husväggen växer sibirisk vallmo. Odlingsbäddarna ligger tätt, med smala gångar som är lagom breda för att man ska kunna köra med skottkärra mellan bäddarna. 28 ALLT OM TRÄDGÅRD 3-19 ALLT OM TRÄDGÅRD 3-19 29
Bakom kållanden står en tältkåtaställning. Gun använder kåtan när hon har workshops i trumbygge. Den upphöjda bädden med gräslök och luftlök är kantad med näver som extra vindskydd, men också som prydnad. I en liten glänta i skogen, i Purkijaur en och en halv mil väster om Jokkmokk, hittar man Gun Hofgaard och hennes man Stefan. I början av 1900-talet var det en äng för hästbete här, och därför kallas platsen sedan gammalt för Odlingen. Passande även idag, eftersom Hofgaards i stort sett är självförsörjande på både grönsaker och ägg. Framför huset, eller snarare husen, ligger Guns alla odlingar. De består av oregelbundna, upphöjda bäddar med en mängd olika grönsaker. Mellan bäddarna går smala gångar, men breda nog för en skottkärra. De grödor som kräver mer värme, som olika sorters tomater, återfinns i växthusen. Andra, som sallat, kryddväxter och sommarblommor, får lä bakom vindskydd av gamla fönster som är kvar efter att ett växthus revs. Guns upphöjda odlingsbäddar och den sandblandade jorden gör att läget blir varmare och avrinningen bättre. I de flesta av bäddarna hålls jorden på plats med en sarg av brädor, fixerade med pinnar fästa i marken, och på vissa ställen sitter också bitar av björknäver, mest för att det är vackert, men också för att det skyddar mot vinden. Jag hoppas att det ska underlätta etableringen av luftlök, säger Gun. Tradition i kretslopp Gun är inte Jokkmokksbo från början. Det var kärleken som förde henne hit, och nu har hon bott här med sin man i trettio år. Värmländskan bryter fortfarande igenom när hon berättar om uppväxten med föräldrarna, som hade ett jordbruk med naturahushållning på Värmlandsnäs, en halvö i Vänern. Ja, jag odlade med mor och far från det jag kunde gå. Vi bodde i Botilsäter, berättar hon. Trädgårdsfakta Här bor: Gun Hofgaard och maken Stefan Lindbäck. Var: Purkijaur, 1,5 mil väster om Jokkmokk. Zon: 8. Trädgårdens ålder: Cirka 20 år. Yta: 1 200 kvm. Läge: Plant, på husets södersida. Jordmån: Tunt lager av sandjord. Lyckas bäst med: Potatis, kål och tomater. Drömmer om: Att hitta fler perenna grönsaker och lök som trivs här. Därigenom fick Gun kunskapen om självhushåll med modersmjölken och idag odlar hon det mesta som går åt i ett hushåll. Och skördarna blir stora, så stora att mycket av det hon odlar och konserverar räcker länge. Det gör att hon tycker att det blir lagom att ha odlingar av den här omfattningen vartannat år. Jag orkar inte varje år, och bär, kål, kryddgrönt och tomater som jag konserverar räcker i cirka två år, säger hon. Mycket av det Gun skördar förvaras i en jordkällare. Annat fryser hon in, som kål, ärtor och kryddor, och bönor, om hon får några. Även kött och fisk åker ner i frysen, om det inte röks. Att torka och förädla grönsaker på olika sätt ingår också i vardagen hos Hofgaards. Jag torkar kryddor, teer, bär, en del grönsaker, svamp och renkött i ollor och förvarar sedan allt torkat i papperspåsar. Jag brukar också jäsa björksav och syra kål, grönsaker och kryddor. Bär, soppor och safter hermetiserar (konserverar) jag och jag använder inte socker i bärhermetiseringar, varken till hela bär eller i safter, förtydligar hon. Säsongen börjar med sådd inomhus, redan i månadsskiftet januari, februari det året som Gun odlar. Ett år startade hon åttonde januari, men konstaterar att det inte var någon höjdare att börja så tidigt eftersom hon inte hinner titta till sådderna under Jokkmokks vintermarknad (i början av februari). Inne i sin ateljé, som ligger i ett eget hus, förkultiverar Gun de växter som behöver längre tid från frösådd till skörd. Där har hon ett litet miniväxthus med termostat som reglerar värmen och en armatur med timer som ger ljus ovanifrån. Där sår jag chili, paprika och purjolök, och några kryddor som tar längre tid, som timjan och salvia. När fröplantorna blir lite större får de flytta ut till ett isolerat tält inne i växthuset som håller en värme på femton grader. Det brukar vara i mitten av maj någon gång, medan det fortfarande är snö ute. Men allt behöver inte förkultiveras mycket kan direktsås när snön är borta. Dit hör bland annat sallat, rädisor, morötter, rödbetor och palsternackor. De är tillräckligt snabba för att ge bra skörd under säsongen. Vid den tiden har jag en stark längtan efter gröna blad. Vi köper ingen grönsallat i butik. Jag har provat att bredså kokärtor på en plåt i köksfönstret i maj. Ärtskotten är fantastiskt goda, tipsar hon. Gun testar sig fram och har provat att höstså morot och rödbeta, men det lyckades inte så bra. Det år hon inte odlar intensivt sätter hon potatis och sår säd på de övriga ytorna. Säden använder hon som grönfoder till hönsen, men också för att Vinbärsbuskar på rad. De svarta kommer från en granne och en röd är från Guns man Stefans föräldrahem i Kalix. täcka jorden så att det inte blir en massa ogräs. Gammal kultursort I odlingarna finns flera sorters potatis. Den mest intressanta är Granuddpotatisen. En undersökning visar att den skiljer sig genetiskt från andra potatissorter. Det är en gammal, lokal sort av mandeltyp som inte finns i handeln. Granuddpotatisen är en spännande och unik sort. Jag har fått den från en som jobbade på Fjällträdgården i Jokkmokk. De andra potatissorterna kommer från en granne: en med rött skal som heter Bella Donna och som är bra till mos, och en vit som jag inte vet vad den heter. Men de går bägge bra här och det blir stora knölar, förklarar Gun. Allra bäst lyckas hon med potatis, kål, sallat och tomater. Bönor och gurkor funkar sämre. Hemligheten är att hitta sorter Forts på sidan xx. 30 ALLT OM TRÄDGÅRD 3-19 ALLT OM TRÄDGÅRD 3-19 31
Hönsbajs gräver jag ner i odlingslådor och inne i växthuset. 1. 3. 2. 4. 1. En melonplanta vilar på en kabeltrumma av trä. 2. Tomat av okänd sort. 3. En skön blandning av maskros, Allium, gräslök och vit sibirisk vallmo. 4. Gul squash Gold Rush är en bra sort som Gun har haft i flera år. 5. Hönorna äter ogräs och matrester från Viddernas Gasskas i Jokkmokk som serverar samisk mat. I gengäld förser de odlingarna med gödsel. 32 ALLT OM TRÄDGÅRD 3-19 ALLT OM TRÄDGÅRD 3-19 33
BOKTIPS Min tid: Livet i Purkijaur under 1900-talets första hälft av Gun Hofgaard. Boken bygger på intervjuer med äldre Purkijaurbor, de första gjorda 1997, om djurhållning, odling, fiske, jakt, skogsbruk och mycket mer. gehofgaard.com Vid sidan om tillverkar Gun trummor av skinn och glaspärlor till smycken. Indiankrasse bakom en tunna med regnvatten. "Rundpotatis" av okänd sort framför växthuset. Eftersom sorten 'Mandel' är så vanlig i norr kallas annan, rund potatis för "rundpotatis". Det är orken, inspirationen och lyckad jordtillverkning som har fått trädgården att växa. Rödmalva Zebrina är ettårig och blommar invid husväggen. 34 ALLT OM TRÄDGÅRD 3-19 som mognar fort och som klarar de långa ljusa nätterna. Jag har provat jordärtskockor i tre år. De blev grova och höga, men fick inga blommor och inte heller några rotknölar. Jag tror inte att de tål så många soltimmar. Vinrankan inne i växthuset växer bra, men det har inte blivit några druvor än. Men så lätt ger Gun inte upp! Nej, hon kommer att fortsätta några år till. I växthuset slingrar även en malabarspenat som ser ut att trivas, men den står där mest som en prydnadsväxt. Jag har testat den rå och stekt, men tycker att den är slemmig och inte särskilt god. Men den växer fint, berättar Gun. Trädgården har vuxit i omfång allteftersom nya odlingar har kommit till, utan någon direkt plan. Behovet har fått styra. Egentligen har jag byggt ut den allteftersom jag fått till mer matjord. Jag har gjort all matjord själv och fått hit daggmaskar med en stor gräskompost från grannar för många år sedan. Så det är mer orken, inspirationen och lyckad jordtillverkning som har fått trädgården att växa. Allt kommer till nytta Inget går till spillo. Det mesta i trädgården ingår i ett kretslopp, såväl höns som kompost och dass. Hönsbajs gräver jag ner i odlingslådor och inne i växthuset. Komposterna får vara i cirka tre år. Sedan gräver jag rännor i odlingsbäddarna och gräver ner kompostjord eller täcker med den. Urinen separeras i dasset och går till odlingslådor och till en komposthög med mycket gräs och löv, för att sedan läggas ut. Dassbajset gräver jag ner när jag gör nya perennrabatter. På husväggen sitter en solpanel som står för reservel till en cirkulationspump och några lampor, men även till termostatstyrd fläkt för markkylning i skafferiet. Som uppvärmning använder Gun och Stefan ved, utom då de är bortresta. Då blir det el. Gun har gjort det mesta arbetet med odlingarna själv eftersom hon varit smygpensionär, det vill säga startat sitt pensionärsliv lite tidigare, men i år är första säsongen som pensionär på riktigt. Stefan arbetar heltid, men han hjälper mig med en del tunga jobb, berättar Gun. Vintertid, när händerna inte är upptagna av odling, håller Gun på med konsthantverk. Hon är en skicklig trumbyggare och har bland annat medverkat med sina renskinnstrummor på utställningen Trumma för träd Women Drums for Trees på muséet Ajtte i Jokkmokk. Trumbyggandet och odlandet hänger ihop, inte bara för att Gun gillar att arbeta med händerna. Jag målar insidan av träsargen på trumman med äggoljetempera och för det måste jag ju ha riktiga ägg. När jag skördar fryser jag in blasten i säckar och krossar det till ett pulver som jag ger till hönsen under vintern. l ALLT OM TRÄDGÅRD 3-19 35
Täck jorden! I odlingarna i Purkijaur finns ingen öppen jord. Gun Hofgaard täckodlar, det vill säga täcker jorden med gräs och annat organiskt material. Miljösmart! Läs mer om täckodling i nästa nummer! Att täckodla ger många vinster. Material bryts ner till näring av maskar och mikroorganismer och fröogräset får svårt att gro när det inte finns någon naken jord. Dessutom minskar avdunstningen och jorden behåller fukten bättre. Täcket består av gräsklipp från grannar, dålig halm och ensilage. Jag använder vad jag hittar, berättar Gun. Tidigt på våren strör hon ut aska för att få snön att smälta fortare, eftersom den mörka färgen absorberar värme och snön då smälter bättre. Sedan knackar hon bort det gamla materialet som ligger kvar och krattar det åt sidan för att jorden ska värmas upp lättare. Innan hon planterar ut förkultiverade plantor lägger hon på nytt täckmaterial. När hon frösår direkt på odlingsplatsen krattar hon först ut jorden och väntar med att täcka den tills plantorna har vuxit till sig och är stora nog. Potatis täcker hon däremot redan från början. Hon lägger materialet direkt på marken och gör ett litet hål som hon lägger en näve jord i. Sedan placerar hon potatisen i hålet, men lämnar en liten kanal för potatisgroddarna att hitta upp genom. Olika sorters kål stormtrivs i upphöjda bäddar där jorden är täckt med gräsklipp. Växtfavoriter hos Gun Basilika Ocimum minimum Green Globe (Impecta Fröhandel). Kålrabbi Brassica oleracea Gongylodesgruppen Blaril, Azur-Star, Superschmelz Kålrot Brassica napus Napobrassica-gruppen Vige Morot Daucus carota ssp. sativus Parijse Markt, (Impecta Fröhandel). Palmkål Brassica oleracea Palmifolia-gruppen Rödbeta Beta vulgaris Rödbeta-gruppen Forono Svedjerova Brassica rapa Rapifera-gruppen Squash Cucurbita pepo Zucchini-gruppen Gold Rush Tomat Solanum lycopersicum Glacier, Mei Wei, Black Sweet Cherry (Runåbergs Fröer). Yta: 1 200 kvm. Zon: 8. Ateljé och lillstuga. Hundgård. Hönsgård. Bostad. 1 2 3 4 1 5 1 6 3 9 10 8 Växthus. 11 7 Stora odlingar 1. Potatisland. 2. Rödbeta, morot och palsternacka. 3. Vinbär. 4. Sockerärter bakom glasvägg. 5. Squash. 6. Morot, rödbeta och sockerärt. 7. Tältkåta. 8. Kål och potatis. 9. Jordgubbar. 10. Olika sorters kål. 11. Hallon. 36 ALLT OM TRÄDGÅRD 3-19