KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

GALLUP SVERIGE KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan Lärare och elever

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2. METOD... 6 2.1 URVAL...6 2.1.1 Lärare... 6 2.1.2 Skolledare... 6 2.1.3 Elever... 6 2.2 TABELLERNAS UPPBYGGNAD...7 3. RESULTAT... 8 3.1 BESKRIVNING AV MÅLGRUPPERNA...8 3.1.1 Lärare... 8 3.1.2 Elever... 8 3.2 TILLGÅNG IT...9 3.2.1 I hemmet... 9 3.2.2 I skolan... 11 3.3 ANVÄNDNING IT...14 3.3.1 I hemmet... 18 3.3.2 I skolan... 21 3.4 KUNSKAP OM IT...22 3.5 DATORN SOM PEDAGOGISKT VERKTYG...24 3.5.1 IT i undervisningen... 24 3.5.2 Källkritik... 26 4. PUBLICERINGSREGLER... 28 FRÅGEFORMULÄR ÖPPNA SVAR TABELLER Lärare Elever 2

Inledning Denna rapport innehåller resultat från den undersökning som KK- Stiftelsen, Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, har givit TNS GALLUP Sverige i uppdrag att genomföra. Undersökningen är utformad i samarbete mellan Peter Fowelin och Stig- Roland Rask från KK-stiftelsen samt Eva Ferndahl på TNS GALLUP Sverige. Databearbetningen av resultatet har gjorts av Monica Wallin och Fredrik Nilsson, TNS GALLUP Sverige. För rapporten svarar Eva Ferndahl och Katarina Griphult, TNS GALLUP Sverige. För en djupare och mer omfattande analys kan det vara intressant att förutom rapporten även studera de tabeller och öppna svar som finns i bilaga. Stockholm, 2002-11-22 Eva Ferndahl 3

Sammanfattning Lärares och gymnasieelevers IT-användning utifrån ett könsperspektiv Tillgången till IT-redskap (dator, Internet, e-post och CD-rom/DVD) är mycket hög för lärare och elever, både hemma och i skolan. Skillnaderna mellan könen har minskat de senaste åren och är idag mycket små. Bland eleverna uppger pojkar dock i något högre grad än flickor att de har tillgång till samtliga nämnda IT-redskap. När det gäller tillgången till CD-rom/DVD-spelare finns det signifikanta skillnader mellan pojkar och flickor. På frågan om man har tillgång till egen eller gemensam dator visar svaren stora könsskillnader, både bland lärare och bland elever. Av de manliga lärarna har närmare hälften (47%) tillgång till egen dator medan det endast är tre av tio (29%) kvinnliga lärare som har det. Bland eleverna har drygt en av tio (11%) pojkar och en av tjugo (5%) flickor tillgång till egen dator. En majoritet av lärare och elever anser att det finns skillnader mellan pojkars och flickors datoranvändning. Främst anser man att pojkar spelar mer spel och flickor chattar mer/deltar i diskussionsgrupper. Datorn används flitigt av lärare och elever, både hemma och i skolan. Det generella mönster som kan utläsas är att manliga lärare använder datorn och Internet i högre grad än kvinnliga lärare. Bland eleverna är pojkar flitigare användare än flickor. Skillnaderna mellan könen tycks minska något jämfört med föregående år. Över hälften av lärarna (59%) anser sig ha tillräckliga IT-kunskaper. Det är signifikant fler lärare på gymnasiet (64%) än på grundskolan (54%) som upplever sig ha tillräckliga IT-kunskaper. Det är även signifikant fler män, både inom hela lärarkollektivet och uppdelat på gymnasium och grundskola, som anser sig ha tillräckliga kunskaper. Fyra av tio lärare (40%) och sju av tio elever (70%) anser att Internet har ökat elevernas medvetenhet kring källkritik. De manliga lärarna tar tydligare ställning till om medvetenheten har ökat, medan de kvinnliga lärarna i högre grad är tveksamma. Bland eleverna tycker närmare tre fjärdedelar (73%) av pojkarna och drygt två tredjedelar (67%) av flickorna att Internet ökat deras medvetenhet kring källkritik. 4

1. Bakgrund och syfte TNS GALLUP har för femte gången genomfört en undersökning där KK-stiftelsens satsning på IT i skolor utvärderas. Årets undersökning riktar sig till lärare, elever och skolledare. Den är på många sätt en upprepning av de undersökningar som gjorts 2001, 1999, 1998 och 1997. Jämförelser med tidigare resultat kommer därför att göras där det är möjligt. Det finns även nya och omformulerade frågor som redovisas utifrån årets mätning. Syftet med undersökningen är att ta reda på och utvärdera målgruppernas tillgång och attityder till IT. Även kunskap om och användande av IT har undersökts. I denna rapport redovisas skillnader mellan manliga och kvinnliga lärare, ofta nedbrutet på gymnasie- och grundskola, samt skillnader mellan flickor och pojkar i elevgruppen. 5

2. Metod Intervjuerna genomfördes i september 2002. En hektisk tid på skolorna, vilket innebär en tidskrävande process för att få tillgång till aktuella adressregister för elever och lärare. Sammanlagt har följande antal intervjuer genomförts med respektive målgrupp: Lärare Skolledare Elever 1 195 intervjuer 601 intervjuer 1 200 intervjuer 2.1 Urval Urvalet är dels inköpt dels har ett slumpmässigt urval av skolor gjorts där vi beställt adresslistor från respektive skola. 2.1.1 Lärare TNS GALLUP Sverige har valt ut ett hundratal skolor runt om i landet. I varje län har ca 50 intervjuer genomförts. En ambition har även varit att få en fördelning mellan grundskola och gymnasieskola. Totalt har 645 intervjuer genomförts med lärare på grundskolan och 550 med lärare på gymnasieskolan. Svarsfrekvensen är 72 procent. 2.1.2 Skolledare Urvalet består av ett köpt riksrepresentativt register från PAR. Adressregistret innehåller skolledare både på gymnasiet och grundskolan. Totalt har 300 intervjuer genomförts med skolledare på grundskolan och 301 på gymnasiet. Svarsfrekvensen är 62 procent. 2.1.3 Elever TNS GALLUP Sverige har valt ut ett hundratal skolor runt om i landet. I varje län har ca 50 intervjuer genomförts. Endast elever på gymnasiets årskurs 2 och 3 är intervjuade. Årskurs 1 exkluderades med tanke på att intervjuerna genomfördes i början på skolåret och för att de eleverna därför rimligen inte skulle kunna uttala sig om sin gymnasieskola beträffande IT-frågor. Totalt har 1200 intervjuer genomförts med elever på gymnasieskolor. Svarsfrekvensen är 76 procent. 6

2.2 Tabellernas uppbyggnad Tabelleringen har skett med hjälp av statistikprogrammet DIANA. Tabellerna läses radvis och jämförs kolumnvis. Bastal för procentberäkning anges alltid i absoluta tal. Ibland kan smärre avvikelser uppstå vid avrundningar i datorns procentberäkning och vägning. Om fler svar tillåts i en fråga dvs. om respondenten fått avge mer än ett svar summerar inte de olika svarsalternativens delsummor till 100%. Vid analys av tabellmaterial från intervjuundersökningar gjorda med stickprov är det väsentligt att man håller i minnet att de angivna procentsatserna är ungefärliga värden. Förekomsten av en felmarginal innebär att det är ett felslut att tro att siffrorna från ett stickprov är exakt desamma som skulle ha erhållits om samtliga i en population besvarat frågan. Det som kallas felmarginal är egentligen en osäkerhetsmarginal. Smärre avvikelser ligger i alla procenttal i tabellerna och de är av något större storleksordning närmare mitten av procentskalan. Så exempelvis har ett ja - svar på 50% en något större osäkerhet än ett ja - svar på 10% eller 90%. - Ett 95-procentigt konfidensintervall har använts. Detta innebär att resultatet i 95 fall av 100 ligger inom felmarginalen. 7

3. Resultat 3.1 Beskrivning av målgrupperna 3.1.1 Lärare Av lärarna arbetar drygt hälften i grundskolan (54%) och de övriga i gymnasieskolan (46%). Åldersmässigt är en av tio lärare 29 år eller yngre (12%), nästan hälften är mellan 30 49 år (45%) och drygt var fjärde är mellan 50 64 år (43%). De yngre lärarna arbetar i högre grad i grundskolan (66%), medan lärarna i de äldre åldersgrupperna är jämnt fördelade på gymnasium och grundskola. Kvinnor är i majoritet bland de intervjuade lärarna (57%). Könsfördelningen är tydlig även mellan gymnasielärare och grundskollärare. En stor andel (61%) av de manliga lärarna återfinns i gymnasiet. Vad gäller undervisningsämnen så är det signifikant fler kvinnliga lärare i humanistiska och estetiska ämnen medan manliga lärare dominerar i praktiskt yrkesinriktade ämnen. En knapp fjärdedel av lärarna har arbetat som lärare mellan 1-5 år (24%). De flesta av dem är under 29 år (85%). Bland de äldre lärarna har över tre fjärdedelar arbetat som lärare i mer än 20 år (77%). 84 procent av samtliga intervjuade lärare har lärarexamen från Lärarhögskolan. 3.1.2 Elever Eleverna i undersökningen går på gymnasiet och de flesta är mellan 16 18 år. Fördelningen män kvinnor är jämn. Den största andelen elever finns på naturvetenskapliga (15%) och samhällsvetenskapliga programmet (25%). De manliga eleverna är överrepresenterade på till exempel elprogrammet, fordonsprogrammet och industriprogrammet, medan kvinnliga elever dominerar på samhällsvetenskapliga programmet, handelsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. 8

3.2 Tillgång IT I detta kapitel redovisas vilken tillgång lärare och elever har till ITredskap i de fall där det finns signifikanta skillnader mellan manliga och kvinnliga lärare respektive pojkar och flickor i elevgruppen. I lärargruppen finns det inga skillnader mellan män och kvinnor vad gäller tillgång till IT-redskap. Därför finns dessa frågor inte redovisade. 3.2.1 I hemmet Figur 1 Vilka av följande IT-redskap har du tillgång till i hemmet? Samtliga elever Dator CD-rom / DVD-spelare Internet Alla Pojkar Flickor E-mail Inget av dem 0 20 40 60 80 100 120 En klar majoritet av eleverna har tillgång till dator (96%), Internet (88%), e-post (86%) och CD-rom/DVD-spelare (89%) hemma. Pojkar uppger dock i något högre grad än flickor att de har tillgång till samtliga ovan nämnda IT-redskap. Vid en jämförelse med föregående års undersökning har skillnaderna mellan flickor och pojkar minskat något. Den enda skillnaden som är signifikant mellan flickor och pojkar gäller CD-rom/DVD-spelare, där pojkar (93%) i högre grad än flickor (85%) uppger att de har tillgång. Endast ett fåtal elever anger att de inte har tillgång till något av ovanstående IT-redskap. 9

Figur 2 Vilka av följande IT-redskap har du tillgång till i hemmet? Samtliga elever 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1995 1997 1999 2001 2002 Pojkar Flickor Skillnaderna mellan flickor och pojkars tillgång till dator i hemmet har successivt minskat sedan 1995. I år skiljer endast 1 procent mellan flickor och pojkar, medan den 1995 skiljde 14 procent. Under 1995 och 1997 var tillgången betydligt lägre än vid mätningarna 1999-2002. Vi har testat om det går att statistiskt säkerställa förändringen i de skillnader som finns mellan pojkar och flickor över tid. Det finns signifikanta skillnader med en 95-procentig säkerhet i förändringen både över intervallet 1995-2002 och 1999-2002. 10

3.2.2 I skolan Figur 3 Vilka av följande IT-redskap har du tillgång till i skolan? Samtliga elever Dator Internet E-mail Alla Pojkar Flickor CD-rom / DVD-spelare Inget av dem 0 20 40 60 80 100 120 I stort sett alla elever (100%) har tillgång till dator och Internet i skolan. Flertalet har även tillgång till e-post (93%). Närmare tre fjärdedelar (74%) har tillgång till CD-rom/DVD-spelare i skolan. Det finns en signifikant skillnad mellan pojkar och flickor. Något mer än åtta av tio pojkar (82%) har tillgång till CD-rom/DVD-spelare medan endast närmare två tredjedelar (64%) av flickorna har det. Ingen elev svarar att de inte har tillgång till något av ovanstående ITredskap i skolan. 11

Figur 4 Har du tillgång till egen dator i skolan eller är det en gemensam dator? Lärare och elever med tillgång till egen dator i skolan Egen Totalt elever Flickor Pojkar Total lärare Kvinnliga lärare Manliga lärare Gemensam 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Alla lärare och elever har tillgång till dator i skolan. Denna tillgång kan delas in i två kategorier; de som har tillgång till egen dator och de som delar dator. Lärare har tillgång till egen dator (36%) i högre utsträckning än elever (8%). Det finns signifikanta skillnader mellan könen avseende tillgång till egen dator i skolan. Av de manliga lärarna har närmare hälften (47%) tillgång till egen dator. Detsamma gäller endast närmare tre av tio (29%) kvinnliga lärare. Bland eleverna har drygt en av tio (11%) pojkar och en av tjugo (5%) flickor tillgång till egen dator. 12

Figur 5 Har du tillgång till egen dator i skolan eller är det en gemensam dator? Lärare med tillgång till egen dator i skolan Egen Lärare grundskolan man Lärare grundskolan kvinna Lärare gymnasiet man Lärare gymnasiet kvinna Gemensam 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Det finns signifikanta skillnader mellan manliga och kvinnliga lärare, både på grundskolan och gymnasiet, gällande tillgång till egen dator i skolan. Nästan fyra av tio (38%) manliga och nästan en av fyra (22%) kvinnliga grundskollärare har tillgång till egen dator i skolan. I gymnasiet är det drygt hälften (53 %) av de manliga lärarna och fyra av tio (41%) kvinnliga lärare som har egen dator i skolan. 13

3.3 Användning IT KK-skolprojekt 02 I detta kapitel beskrivs hur frekvent datorn används och vad man använder datorn till i de fall det finns signifikanta skillnader mellan könen. I huvudsak är användningen hemma och i skolan/på arbetsplatsen särredovisade. Figur 6 Skiljer sig pojkar och flickors datoranvändning åt? Samtliga lärare Ja, pojkar och flickor har olika datoranvändning Nej, pojkar och flickor har inte olika datoranvändning Alla Lärare på grundskolan Lärare på gymnasiet Tveksam, vet ej 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Två tredjedelar (66%) av lärarna tycker att det finns skillnader i pojkars och flickors datoranvändning. Nästan en fjärdedel (24%) av lärarna tycker att det inte finns några skillnader och var tionde (10%) är tveksam, vet ej. Det är signifikant fler grundskollärare (70%) än gymnasielärare (61%) som tycker att det finns skillnader i pojkars och flickors datoranvändning. Jämfört med föregående år (73%) så är det i år färre lärare (66%) som uppger att det finns skillnader i pojkars och flickors datoranvändning. 14

Figur 7 Skiljer sig pojkar och flickors datoranvändning åt? Samtliga elever Ja, killar och tjejer har olika datoranvändning Nej, killar och tjejer har inte olika datoranvändning Alla Pojkar Flickor Tveksam, vet ej 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 En majoritet av gymnasieeleverna (60%) anser att pojkar och flickors datoranvändning skiljer sig åt. Drygt en tredjedel (35%) tycker inte att det finns skillnader och ungefär var tjugonde (6%) är tveksam. Det finns ingen skillnad för hur pojkar och flickor besvarar denna fråga. Det är färre elever i år (60%) än föregående år (73%) som anser att det finns skillnader i datoranvändning mellan könen. 15

Figur 8 På vilket sätt tycker du att pojkar och flickor skiljer sig åt? Lärare som anser att det finns skillnader i datoranvändningen Pojkar spelar mer spel Flickor chattar mer / deltar i diskussionsgrupper Flickor är mer försiktiga Flickor använder det mer i skolarbetet / informationssökning Pojkar använder Internet mer / surfar Pojkar använder datorn mer målinriktat Flickor använder datorn mer målinriktat Flickor skickar mer e-post pojkar använder det mer i skolarbetet / informationssökning Alla Lärare på grundskolan Lärare på gymnasiet Pojkar laddar ned mer musik Flickor använder Internet mer / surfar Pojkar chattar mer / deltar i diskussionsgrupper Flickor arbetar mer i grupp Flickor spelar mer spel Annat 0 10 20 30 40 50 60 70 Över hälften av lärarna (55%) svarar att pojkar spelar mer spel. Det är den aktivitet där skillnaden mellan flickors och pojkars datoranvändning märks bäst. Både gymnasie- och grundskollärare delar den uppfattningen. Det finns ändå en signifikant skillnad mellan de två lärargrupperna där fler grundskollärare (58%) än gymnasielärare (50%) anser att pojkar spelar mer spel. Resultatet stämmer rätt väl med föregående års undersökning. Flickor chattar mer/deltar i diskussionsgrupper är en annan skillnad som många lärare (27%) ser. I stort sätt stämmer rangordningen av vilka aktiviteter som skiljer pojkars och flickors datoranvändning åt om man särstuderar gymnasie- och grundskollärare. Tre av tio lärare (30%) uppger svarsalternativet annat. Där framgår bland annat följande synpunkter: Pojkar använder datorn mer än flickor. Pojkar har ett tekniskt intresse. Pojkar tar för sig mera och vågar mer. Flickor använder datorn till kommunikation och pojkar mer tekniskt. Flickor är mer ointresserade, men mer seriösa vid datoranvändningen. Pojkar leker mer med datorn, är vanare vid datorer. Flickor är rädda och pojkar orädda för att arbeta med datorer. 16

Figur 9 På vilket sätt tycker du att killars och tjejers datoranvändning skiljer sig åt? Elever som anser att det finns skillnader i datoranvändningen Killar spelar mer spel Tjejer chattar mer - deltar i diskussionsgrupper Killar använder datorn mer målinriktat Tjejer skickar mer e-post Killar använder Internet mer - surfar Tjejer använder det mer i skolarbetet / informationssökning Killar laddar ned mer musik Alla Pojkar Flickor Tjejer använder Internet mer - surfar Killar använder det mer i skolarbetet informationssökning Tjejer använder datorn mer målinriktat Annat 0 10 20 30 40 50 60 Att pojkar spelar mer spel är det svarsalternativ som flest elever (47%) väljer för att beskriva skillnader i pojkars och flickors datoranvändning. Fler flickor (52%) än pojkar (43%) anser att pojkar spelar mer spel. Flickor chattar mer/deltar i diskussionsgrupper är en annan skillnad som många elever (22%) anser att finns. Det är en åsikt som pojkar (26%) har i högre utsträckning än flickor (17%). Jämfört med föregående år (28%) är det färre elever i år som anser att detta är en skillnad. En av fyra elever (25%) har uppgett svarsalternativet annat. Där framgår bland annat följande synpunkter: Pojkar är mer intresserade generellt sett. Det är mer naturligt för pojkar att använda datorer. Fler pojkar än flickor använder datorer. Pojkar spenderar mer tid framför datorn. Pojkar kan mer om datorer och flickor är inte intresserade av datorer. Pojkar missbrukar datorn mer (laddar ner spel, fuskar) och flickor använder datorn mera smart. Flickor har svårare att förstå datorer. Pojkar har mer kunskap. 17

3.3.1 I hemmet Figur 10 Hur många timmar i veckan använder du Internet hemma? Lärare med tillgång till Internet hemma Mindre än en timme 1-2 timmar 3-5 timmar Lärare grundskolan man Lärare grundskolan kvinna 6-10 timmar Lärare gymnasiet man Lärare gymnasiet kvinna 11-20 timmar > 21 timmar 0 10 20 30 40 50 60 Mer än hälften av lärarna (54%) använder Internet hemma 1-2 timmar per vecka. Signifikant fler kvinnor (60%) än män (48%) använder Internet 1-2 timmar per vecka. Diagrammet visar ett tydligt mönster som innebär att de manliga lärarna tillbringar fler timmar framför Internet hemma. Bland gymnasielärare finns det dock inga signifikanta skillnader i mäns och kvinnors Internetanvändning hemma. Däremot återfinns mönstret att män använder Internet hemma mer än kvinnor när man jämför manliga och kvinnliga grundskollärare. Fler än sex av tio kvinnliga grundskollärare (63%) använder Internet 1-2 timmar per vecka och mindre än hälften av männen (45%) använder Internet i samma omfattning. Medelvärdet för hur många timmar i veckan som lärare använder datorn hemma är 3,8 timmar. För männen är medelvärdet 4,5 timmar och för kvinnor är medelvärdet 3,2 timmar. 18

Figur 11 Hur många timmar i veckan använder du din dator hemma? Elever som har dator hemma Mindre än en timme 1-2 timmar 3-5 timmar 6-10 timmar Alla Pojkar Flickor 11-20 timmar > 21 timmar 0 5 10 15 20 25 30 35 Nästan en fjärdedel av eleverna (24%) använder datorn hemma 3-5 timmar i veckan. Diagrammet visar tydligt att en större andel av pojkarna använder datorn mer än 5 timmar per vecka hemma. Medelvärdet för hur många timmar i veckan elever använder datorn hemma är 9,9 timmar. Pojkar använder datorn i snitt 12,9 timmar i veckan medan flickor använder den 6,1 timmar i veckan. Pojkar använder alltså datorn hemma dubbelt så många timmar som flickor. 19

Figur 12 Vad av följande använder du din dator till hemma? Elever som använder Internet hemma Söka information i skolarbetet Skicka privat e-post Söka information privat Ladda hem musik Skicka e-post för att utföra uppgifter som är kopplade till skolan Delta i diskussionsgrupper eller chatta Alla Pojkar Flickor Spela spel Beställa varor och tjänster Något annat Tvksam, vet ej 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Det finns skillnader mellan könen när det gäller till vilka aktiviteter man använder Internet hemma. Flickor använder Internet i första hand till att söka information i skolarbetet (92%) och därefter för att skicka privat e-post (88%). Pojkar använder Internet främst för att söka information i skolarbetet (88%) och för att söka information privat (88%). Att skicka e-post privat hamnar på tredje plats på pojkarnas rankinglista (78%) och är en aktivitet de ägnar mindre tid åt än flickorna. På flickornas rankinglista hamnar söka information privat (75%) på tredje plats. Det är stora skillnader i flickors och pojkars användning av Internet även när det gäller att spela spel och beställa varor och tjänster. Mer än hälften av pojkarna spelar spel (56%) och beställer varor och tjänster (55%) medan endast drygt en fjärdedel av flickorna (26%) ägnar sig åt dessa aktiviteter. Eleverna är flitiga att använda Internet hemma. I medeltal används Internet 7,6 timmar i veckan. Det finns även här signifikanta skillnader mellan könen. Pojkar använder Internet hemma i snitt 9,4 timmar per vecka och flickor i snitt 5,2 timmar per vecka. 20

3.3.2 I skolan Figur 13 Hur ofta använder du datorn i skolan? Elever som har tillgång till Internet i skolan Dagligen Någon eller några ggr i veckan Varannan vecka Någon eller några ggr i månaden Alla Pojkar Flickor Någon eller några ggr per termin Mer sällan Aldrig 0 10 20 30 40 50 60 En klar majoritet av eleverna (87%) använder datorn i skolan minst någon gång i veckan. Av dessa uppger nästan fyra av tio (38 %) att de använder datorn dagligen. Det är signifikant fler pojkar (41%) än flickor (34%) som dagligen använder datorn i skolan. Jämfört med föregående år så svarar både pojkar (47%) och flickor (37%) i lägre utsträckning att de använder datorn dagligen. Skillnaderna i pojkars och flickors användning har också minskat något. 21

3.4 Kunskap om IT Lärarnas IT-kunskaper har ständigt ökat sedan 1997. Det är den bild som lärarna själva ger och som bekräftas av eleverna vid de två senaste mätningarna, då eleverna också fått frågan. Figur 14 Tycker du att dina egna kunskaper om IT är tillräckliga eller tycker du inte det? Samtliga lärare Helt tillräckliga Nästan tillräckliga Lärare grundskolan man Lärare grundskolan kvinna Inte tillräckliga Lärare gymnasiet man Lärare gymnasiet kvinna Helt otillräckliga Tveksam, vet ej 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Över hälften av lärarna (59%) anser sig ha tillräckliga IT-kunskaper. Det är signifikant fler lärare på gymnasiet (64%) än på grundskolan (54%) som upplever att de har tillräckliga IT-kunskaper. Det är även signifikant fler män än kvinnor, både inom hela lärarkollektivet och uppdelat på gymnasium och grundskola, som anser sig ha tillräckliga IT-kunskaper. Närmare en tredjedel av männen (32%) tycker att de har helt tillräckliga kunskaper om IT. Det är nästan dubbelt så många jämfört med andelen kvinnor (15%). På gymnasiet anser mer än en tredjedel (36%) av de manliga lärarna och cirka en sjundedel (14%) av de kvinnliga lärarna att de har tillräckliga IT-kunskaper. Samma mönster går igen på grundskolan. Drygt en fjärdedel av männen (27%) anser sig ha tillräckliga kunskaper om IT. Endast en sjundedel av kvinnorna (15%) ger samma svar. Vad gäller elever finns det inga signifikanta skillnader mellan vad pojkar och flickor tycker om lärarnas IT-kunskap. 22

Figur 15 Är du nöjd eller inte nöjd med de kunskaper du fick från Lärarhögskolan om hur man kan nyttja IT i undervisningen? Lärare som avslutat studier från Lärarhögskolan under åren 1997-2001 Ja, mycket nöjd Ja, ganska nöjd Nej, inte riktigt Lärare grundskolan man Lärare grundskolan kvinna Lärare gymnasiet man Lärare gymnasiet kvinna Nej, inte alls Tveksam, vet ej 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Observera att totala basen för frågan understiger 200 svar De lärare som tagit Lärarexamen 1997-2001 har även svarat på frågan hurvida de är nöjda eller inte med de kunskaper gällande hur man kan nyttja IT i undervisningen som de fick från Lärarhögskolan. Tre fjärdedelar (76%) av lärarna är inte nöjda. Ungefär hälften av lärarna (54%) har svarat att de inte alls är nöjda. En signifikant större andel av de kvinnliga lärarna (61%) är inte alls nöjda med de kunskaper de fått jämfört med de manliga lärarna (42%). Samma mönster återfinns om lärargruppen delas på gymnasium och grundskola. Nästan sju av tio kvinnliga (69%) och fyra av tio manliga (40%) gymnasielärare är inte alls nöjda med den kunskap de fått. Mönstret återfinns även på grundskolan, men där är skillnaderna inte signifikanta. 23

3.5 Datorn som pedagogiskt verktyg I detta kapitel redovisas ett antal frågeområden som berör dator och Internet kopplat till undervisning och där det finns skillnader mellan könen. Kapitlet inleds med allmänna frågor om datorn som pedagogiskt verktyg. Därefter presenteras inställningar till IT/Internet i undervisningen samt medvetenhet kring källkritik. 3.5.1 IT i undervisningen Figur 16 Tycker du att du har stor eller liten nytta av datorn som pedagogiskt verktyg i undervisningen? Lärare som har tillgång till dator på arbetet Stor nytta Varken liten eller stor nytta Lärare grundskolan man Lärare grundskolan kvinna Liten nytta Lärare gymnasiet man Lärare gymnasiet kvinna Tveksam, vet ej 0 10 20 30 40 50 60 Något färre än hälften (45%) av lärarna anser att de har stor nytta av datorn som pedagogiskt verktyg. Det är en ökning jämfört med föregående år (42%). De kvinnliga lärarna anser sig ha något större nytta av datorn som pedagogiskt verktyg än de manliga. Det finns ett antal signifikanta skillnader som styrker det, till exempel svarar något fler än var fjärde (27%) av de manliga gymnasielärarna och nästan två av tio (19%) av de kvinnliga gymnasielärarna att de endast har liten nytta av datorn som pedagogiskt verktyg. 24

Figur 17 Vilka av följande saker upplever du som ett problem eller hinder när det gäller att använda IT i undervisningen? Samtliga elever För långsamma datorer För lite pengar Elever missbrukar internet Felaktiga/osanna uppgifter på Internet För få datorer Dålig utrustning För lite tid för IT i undervisningen Alla Pojkar Flickor För låg kompetens hos lärarna Ointresserade elever Utvecklingen går för fort Finns inga problem/hinder 0 10 20 30 40 50 60 70 80 När elever på gymnasiet anger vilka problem de upplever med att använda IT i undervisningen är det framför allt: för långsamma datorer (67%), för lite pengar (60%) och eleverna missbrukar Internet (56%) som framstår som de största problemen. Denna rangordning delas av både pojkar och flickor. På fjärde (egentligen delad tredje) plats på pojkarnas rangordningslista står felaktiga eller osanna uppgifter på Internet (52%). På rankingplats fyra på flickornas lista står för få datorer (58%). Det är signifikant fler flickor som uppger detta svar. 25

3.5.2 Källkritik Figur 18 Tycker du att Internet har ökat eller minskat elevernas medvetenhet kring källkritik? Samtliga lärare Ökat medvetenheten Minskat medvetenheten Lärare grundskolan man Lärare grundskolan kvinna Inte påverkat medvetenheten Lärare gymnasiet man Lärare gymnasiet kvinna Tveksam, vet ej 0 10 20 30 40 50 60 Fyra av tio lärare (42%) anser att Internet har ökat elevernas medvetenhet kring källkritik. Drygt en fjärdedel (26%) anser att det inte har påverkat. De manliga lärarna har i högre grad tagit ställning till hur de tycker Internet påverkar elevernas medvetenhet. Nästan hälften (46%) av männen anser i signifikant högre grad än de kvinnliga lärarna (39%) att Internet ökat elevernas medvetenhet kring källkritik. Det är även signifikant fler manliga (19%) än kvinnliga (13%) lärare som tycker att Internet har minskat elevernas medvetenhet kring källkritik. De kvinnliga lärarna (22%) är jämfört med de manliga (10%) i signifikant högre grad tveksamma till huruvida Internet har ökat eller minskat elevernas medvetenhet kring källkritik. Samma mönster går igen om grundskola och gymnasieskola särredovisas. På gymnasiet finns dock inga signifikanta skillnader mellan manliga och kvinnliga lärare i denna fråga. 26

Figur 19 Tycker du att Internet har ökat eller minskat din egen medvetenhet kring källkritik? Samtliga elever Ökat medvetenheten Minskat medvetenheten Alla Pojkar Flickor Tveksam, vet ej 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Mer än två tredjedelar av eleverna (70%) anser att Internet har ökat den egna medvetenheten kring källkritik. Det är betydligt fler elever än lärare som anser att Internet ökat medvetenheten. Närmare tre fjärdedelar (73%) av pojkarna och drygt två tredjedelar (67%) av flickorna anser att Internet har ökat den egna medvetenheten kring källkritik. 27

4. Publiceringsregler Rapporten, som innehåller resultat från en undersökning utförd av TNS GALLUP Sverige på klientens uppdrag, är klientens egendom. Copyrighten tillfaller TNS GALLUP Sverige om ej annat överenskommes. Om annat ej skriftligen överenskommits, förblir frågeformulär, databärare och annat material till samtliga undersökningar TNS GALLUP Sveriges egendom. TNS GALLUP Sverige skall ge sitt skriftliga samtycke till publicering av undersökningsresultat till allmänheten. Samtycke lämnas rutinmässigt om ej särskilda motskäl finns. I TNS GALLUP Sveriges intresse ligger att förhindra felaktigheter i faktaredovisningen och missledande tolkningar av undersökningsresultaten. Om en klient publicerar missvisande siffror eller gör ett missvisande urval av undersökningsresultat, förbehåller sig TNS GALLUP Sverige rätten att publicera korrekta och kompletterande delar av samma undersökning för att uppmuntra en mer rättvisande och avvägd tolkning. Följande information skall alltid medtas i all publicering till allmänheten: den intervjuform som använts i undersökningen, t ex besök i hemmet, telefon eller post undersökningspopulation, t ex intervjupersonernas ålder antal intervjupersoner tiden för fältarbetet urvalsmetod om annan metod använts än en som är slumpmässig i alla steg När en klient publicerar resultat från en TNS GALLUP Sverigeundersökning, skall den information som ges i första hand gälla klientens egna produkter och/eller tjänster. Information om undersökningsresultatet rörande konkurrenters produkter och tjänster kan innefattas, men skall komma i andra hand vid presentationen. Undantag och variationer i dessa regler tillåts då särskilda skäl föreligger och beviljas av TNS GALLUP Sveriges ledning. För att gälla skall sådana undantag och ändringar lämnas skriftligen. 28