Kursbeskrivning Sociala relationer i skolan

- 2015-09-14 Förslag Kursbeskrivning Sociala relationer i skolan 7,5 hp, grundläggande nivå, helfart inom Ämneslärarprogrammet Kurskod: UB207A hösten 2015 Kursansvarig Karin Engström karin.engstrom@buv.su.se Kursadministratör Nicole Wickman Nicole.Wickman@buv.su.se 08-1207 6286 Lärare Karin Engström gr 1 Magnus Kilger gr 2 Magnus Loftsson gr 3 karin.engstrom@buv.su.se magnus.kilger@buv.su.se magnus.loftsson@buv.su.se Examinator Karin Engström karin.engstrom@buv.su.se Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00 (vxl) Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 106 91 Stockholm Frescati Hagväg 24 & 16B www.buv.su.se

2 (13) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Registrering Vi använder webbregistrering för denna kurs, vilket innebär att du registrerar dig själv på kursen. Du måste ha ett universitetskonto för att kunna webbregistrera dig. Webbregistreringen är öppen t.o.m. den 1.11. Om du inte webbregistrerar dig eller tar kontakt med kursens kursadministratör kan du förlora din plats på kursen. Logga in på http://mitt.su.se/. Välj fliken Studier. Välj Kursregistrering i vänsterspalten. Bocka för rutan framför kursen (kurskod UB207A) och klicka på Välj. Klicka sedan på knappen Registrera. Registreringen är nu klar. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på www.buv.su.se/kurshemsidor Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på http://mondo.su.se och söker upp kursen med hjälp av kurskoden UB207A. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan. OBS att du måste närvara vid första undervisningstillfället, eller meddela förhinder att närvara till kursadministratören i förväg, annars kan du förlora din plats på kursen. Kursens innehåll och förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: analysera hur föreställningar om normalitet och avvikelse konstrueras i relation till ålder, kön, sexualitet, etnicitet, klass, funktionshinder samt hur dessa föreställningar kan påverka lärare och elever reflektera över barns och elevers perspektiv samt över faktorer som är gynnsamma för att skapa ett hållbart socialt klimat för lärande samt

3 (13) diskutera skolors och pedagogers arbete med värdegrund och likabehandling samt problematisera hur arbetet mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbning kan utvecklas. Kursens upplägg Kursen är uppbyggd i huvudsak kring föreläsningar, seminarier, grupparbeten och självstudier där olika sorters texter bearbetas och analyseras. Parallellt med kursens föreläsningar och seminarier ska du ingå i en studiegrupp som arbetar ca tre timmar per vecka. Det arbetet är inte lärarlett. Arbetet i studiegruppen redovisas vid vissa seminarier. Detta arbete är en del av det som ingår i seminarieuppgifter. Arbetet avslutas med en presentation med stöd av digitala verktyg. Arbetet i studiegruppen ska dokumenteras fortlöpande på Mondo. I studiegruppen fördelas arbetet mellan samtliga studenter och det ska tydligt framgå vem som dokumenterat respektive tillfälle. Dokumentationen görs utifrån tre perspektiv: 1. Sammanfatta det ni uppfattar är det viktigaste innehållet i veckans tema; texter, föreläsningar, seminariediskussioner. 2. Vad betyder den kunskapen för lärares arbete? Vilka konsekvenser får det och vilka slutsatser kan dras? 3. Reflektera över den egna gruppens arbete med kunskapsutvecklingen. Fokusera särskilt på gruppens sociala processer. Vid sista seminariet gör varje studiegrupp en presentation med stöd av digitala verktyg, som fokuserar lärares arbete med sociala relationer i skolan. Arbetet ska innefatta någon/några av kursens teman/begrepp och bygga på den process som skett under veckorna. Arbetet bör ha en tydlig koppling till gruppens material som finns utlagt på Mondo. I kursen används APA som referenssystem, se manual på kurshemsidan/mondo. Obligatorisk närvaro Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner nedan. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle. Examinationer och uppgifter Examinationen består av en individuell skrivning (5 hp) samt studiegruppsuppgifter som redovisas under seminarium sex, seminarieuppgifter (2.5 hp). Det ingår också aktivt deltagande vid seminarier. Litteratur Information om litteratur finns i bilaga till kursplanen på kurshemsidan.

4 (13) Innehåll Kursen behandlar skolan ur perspektivet av en uppsättning sociala relationer och som en arena för social interaktion. Kursen uppmärksammar olika typer av mänskliga relationer som aktualiseras i skolarbetet och på fritidshemmet: barns och ungas relationer till varandra samt relationer mellan lärare, elever och elevernas föräldrar. Kursen behandlar vidare föreställningar om normalitet och avvikelser, diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbning. Särskild vikt läggs vid kommunikation och hur problem kan identifieras och hanteras i ett tidigt skede, samt ledarskapets betydelse för dessa processer. Barnperspektiv och barns inflytande diskuteras, liksom hur barn och vuxna på olika sätt påverkas av kategoriseringar utifrån ålder, kön, etnicitet, klass, funktionalitet och sexualitet. Kursintroduktion: Gemensam introduktion för samtliga studenter Karin Engström, kursansvarig lärare presenterar kursens förväntade studieresultat, upplägg och innehåll samt kursens examinationsuppgifter. Seminariegruppsintroduktion: Gemensam introduktion för samtliga studenter i respektive seminariegrupp Innehåll: Vid seminariet bearbetas kursens förväntade studieresultat, upplägg, studiegruppsarbetet, etiska riktlinjer, examinationsuppgifter och betygskriterier samt en kort introduktion om Konventionen om barnets rättigheter. Tema 1: Att vara barn och elev Seminarium 1: Barnperspektiv/barns perspektiv och barns rättigheter Innehåll: I kursens första tema diskuteras frågor som rör barnperspektiv, barns perspektiv och barnkonventionen. Till detta seminarium används förutom kurslitteraturen även studenternas texter från slutseminariet VFU II. Obligatorisk litteratur Hägglund, S., Quennerstedt, A., Thelander, N. (2013). Barns och ungas rättigheter i utbildning. Malmö: Gleerups. s. 19-36, s. 59-83, s. 119-145. Hammarberg, T. (2006). Mänskliga rättigheter: Konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Utrikesdepartementet. (80 s.) (Finns som elektronisk resurs) Föreläsning 1: Sociala relationer och elevskapande: att göra identitet i skolans vardag Föreläsare: Rickard Jonsson Innehåll: I föreläsningen presenteras teorier om identitet, med särskilt intresse för analys av att skapas som elev i olika utbildningssammanhang och skolkontexter. Kategoriseringar efter genus, sexualitet, etnicitet och ålder uppmärksammas, och exempel från etnografiskt material används för att analysera barns, ungas och vuxnas sociala interaktion i olika klassrum. Obligatorisk valbar litteratur Ambjörnsson, F. (2004). I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Diss. Stockholm: Univ., 2004. Stockholm. alternativt Bartholdsson, Å. (2008). Den vänliga maktutövningens regim: Om normalitet och makt i skolan. Stockholm: Liber. alternativt Jonsson, R. (2007). Blatte betyder kompis: Om maskulinitet och språk i en högstadieskola. Stockholm:

5 (13) Ordfront. Seminarium 2: Att vara elev Gruppuppgift: Till denna gång har studiegrupperna till uppgift att utifrån valda avhandlingar förbereda en presentation av det centrala innehållet, samt förbereda diskussionsfrågor. Innehåll: Redovisning av gruppuppgift. Obligatorisk valbar litteratur (välj en av dessa per person i studiegrupp) Ambjörnsson, F. (2004). I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm. Ordfront. alternativt Bartholdsson, Å. (2008). Den vänliga maktutövningens regim: Om normalitet och makt i skolan. Stockholm: Liber. alternativt Jonsson, R. (2007). Blatte betyder kompis: Om maskulinitet och språk i en högstadieskola. Stockholm: Ordfront. Tema 2: Skola och samhälle Föreläsning 2: Utbildningssociologiska perspektiv på barn, ungdomar och skola Föreläsare: Nihad Bunar Innehåll: Föreläsningen fokuserar på hur skolor i socialt utsatta och mångkulturella områden påverkas av sociala och etniska förändringar i deras upptagningsområden samt av övergripande utbildningspolitiska reformer, som till exempel valfriheten. Betydelsen av stigmatisering och ungdomarnas förståelse och hantering av dess sociala effekter uppmärksammas särskilt. Obligatorisk litteratur Bromseth, J., & Darj, F. (Red.) (2010). Normkritisk pedagogik: Makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskaps skriftserie. s. 27-118. Bunar, N. (2011). Multicultural urban schools in Sweden and their communities. Urban Education, 46(2), 141-164. Dahlkwist, M. (2012). Lärarens ledarskap - relationer och grupprocesser. Stockholm Liber. s. 7-174, s. 207-241. Referenslitteratur Skolverket (2011). Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket. (kap. 1 och 2) (Finns som elektronisk resurs) Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket. (kap 1 och 2) (Finns som elektronisk resurs) Seminarium 3: Hur påverkar samhällsstrukturer läraren i klassrummet? Gruppuppgift: För att förbereda seminariet presenterar varje studiegrupp en kort text på Mondo senast dagen innan seminariet kl 13.00. Innehåll: Vid seminariet presenterar varje studiegrupp ett centralt tema (centrala begrepp) och problematiserar detta i relation till seminariets texter, utifrån frågeställningen Hur påverkar samhällsstrukturer läraren i klassrummet?. Obligatorisk litteratur Bromseth, J., & Darj, F. (Red.) (2010). Normkritisk pedagogik: Makt, lärande och strategier för förändring.

6 (13) Uppsala: Centrum för genusvetenskaps skriftserie. s. 27-118. Bunar, N. (2011). Multicultural urban schools in Sweden and their communities. Urban Education, 46(2), 141-164. Dahlkwist, M. (2012). Lärarens ledarskap - relationer och grupprocesser. Stockholm Liber. s. 7-174, s. 207-241. Referenslitteratur Skolverket (2011). Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket. (kap. 1 och 2) (Finns som elektronisk resurs) Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket. (kap 1 och 2) (Finns som elektronisk resurs) TEMA 3: Skolans värdegrundsarbete Föreläsning 3: En värdefull skola fri från kränkningar? Föreläsare: Karin Engström och Magnus Loftsson Innehåll: Föreläsningen belyser hur skolans värdegrundsarbete, däribland hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete vad gäller kränkningar och våld i skolan, kan bedrivas ur såväl ett etiskt, juridiskt och forskningsbaserat perspektiv. Obligatorisk litteratur Aspelin, J. (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Lund: Gleerup. s. 7-83. Colnerud, G. (2004). Värdegrund som pedagogisk praktik och forskningsdiskurs. Pedagogisk forskning, 2, 81-98. Dunkels, E. (2013). Vad är särskilt med kräkningar på nätet? I Kränkningar i skolan analyser av problem och lösningar. Stockholm: Skolverket. (s. 154-170) (Finns som elektronisk resurs) Evans, C. B. R., Fraser, M. W., & Cotter, K. L. (2014) The effectiveness of school-based bullying prevention programs: A systemic review. Aggression and Violent Behavior, 19(5), 532-544. (13 s.) Flygare, E., Gill, P. E., & Johansson, B. (2013). Lessons from a concurrent evaluation of eight antibullying programs used in Sweden. American Journal of Evaluation, 34(2), 170-189. (20 s.) Rigby, K. (2004). Addressing bullying in schools: theoretical perspectives and their implications. School Psychology International, 25, 287-300. Side, J., & Johanson, K. (2014). Bullying in schools: Why it happens, how it makes young people feel and what we can do about it. Education Psychology in Practice, 30(3), 217-231. (15 s.) Skolverket. (2012). Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (Allmänna råd). Stockholm: Fritzes.(Finns som elektronisk resurs) Svahn, J., & Evaldsson, A-C. (2011). 'You could just ignore me': Situating peer exclusion within the contingencies of girls' everyday interactional practices. Childhood, 18(4), 491-508. Söderström, Å. (2013). Mobbning får näring i skolans arbetsmiljö. I Kräkningar i skolan analyser av problem och lösningar. Stockholm: Skolverket. (s. 172-185). (Finns som elektronisk resurs) Referenslitteratur Diskrimineringslagen SFS 2008:567. (de delar som berör förskola och skola, ca 10 s.) (Finns som elektronisk resurs) Lika rättigheter i skolan: handledning. (2012). Stockholm: Diskrimineringsombudsmannen. (Finns som elektronisk resurs) Lärarförbundet (2005). Lärares yrkesetik Principerna. (Finns som elektronisk resurs) Skolverket (2011). Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket. (kap. 1 och 2) (Finns som elektronisk resurs) Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket. (kap 1 och 2) (Finns som elektronisk resurs) Seminarium 4: Sociala relationer i skolans vardag

7 (13) Innehåll: Seminariet diskuterar sociala relationer i skolans vardag med särskilt fokus på delaktighet och utanförskap vilket sedan analyseras i relation till barnperspektiv, barns perspektiv och lärares ansvar. Obligatorisk litteratur Aspelin, J. (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Lund: Gleerup. s. 7-83. Colnerud, G. (2004). Värdegrund som pedagogisk praktik och forskningsdiskurs. Pedagogisk forskning, 2, 81-98. Lärares yrkesetiska riktlinjer, de yrkesetiska principerna. Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund 2001. (Finns som elektronisk resurs) Skolverket. (2012). Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (Allmänna råd). Stockholm: Skolverket. (57 s.) (Finns som elektronisk resurs) Referenslitteratur Diskrimineringslagen SFS 2008:567. (de delar som berör förskola och skola, ca 10 s.) (Finns som elektronisk resurs) Lika rättigheter i skolan: handledning. (2012). Stockholm: Diskrimineringsombudsmannen. (70 s.) (Finns som elektronisk resurs) Lärarförbundet (2005). Lärares yrkesetik Principerna. (2 s.) (Finns som elektronisk resurs) Skolverket (2011). Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket. (kap. 1 och 2) (Finns som elektronisk resurs) Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket. (kap 1 och 2)(Finns som elektronisk resurs) Seminarium 5: Att arbeta mot mobbning vad fungerar? Gruppuppgift: Varje studiegrupp formulerar ett utkast till en plan mot diskriminering och kränkande behandling med hjälp av litteraturen och valfria resurser från exempelvis Skolverket, Diskrimineringsombudsmannen (DO), Barn- och elevombudet (BEO) och Brottsförebyggande rådets (Brå) webbsidor samt de planer mot diskriminering och kränkande behandling som förekommit på tidigare VFU-placeringar. Förbered en presentation till seminariet, i vilken ni problematiserar och analyserar vad som fungerar i arbetet mot kränkningar såsom mobbning utifrån kurslitteraturen och eventuellt nämnda hemsidor. Innehåll: I detta seminarium fokuseras och diskuteras vetenskapliga artiklar och Skolverkets rapporter i relation till skolans värdegrund och uppdrag. Varje studiegrupp presenterar sin plan mot diskriminering och kränkande behandling med hjälp kurslitteraturen och eventuellt resurser från Skolverkets, DO:s BEO:s och Brå:s webbsidor. Problematisera och analysera vad som fungerar utifrån nämnda hemsidor och litteraturen. Obligatorisk litteratur Dunkels, E. (2013). Vad är särskilt med kräkningar på nätet? I Kränkningar i skolan analyser av problem och lösningar. Stockholm: Skolverket. (s. 154-170) (Finns som elektronisk resurs) Evans, C. B. R., Fraser, M. W., & Cotter, K. L. (2014) The effectiveness of school-based bullying prevention programs: A systemic review. Aggression and Violent Behavior, 19(5), 532-544. (13 s.) Flygare, E., Gill, P. E., & Johansson, B. (2013). Lessons from a concurrent evaluation of eight antibullying programs used in Sweden. American Journal of Evaluation, 34(2), 170-189. (20 s.) Rigby, K. (2004). Addressing bullying in schools: theoretical perspectives and their implications. School Psychology International, 25, 287-300. Side, J., & Johanson, K. (2014). Bullying in schools: Why it happens, how it makes young people feel and what we can do about it. Education Psychology in Practice, 30(3), 217-231. (15 s.) Skolverket. (2012). Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (Allmänna råd). Stockholm: Fritzes. (57 s.) (Finns som elektronisk resurs)

8 (13) Skolverket (2011). Utvärdering av metoder mot mobbning (Rapport nr 353). Stockholm: Skolverket. Läs Kap. 1 och 5. (Finns som elektronisk resurs) Svahn, J., & Evaldsson, A-C. (2011). 'You could just ignore me': Situating peer exclusion within the contingencies of girls' everyday interactional practices. Childhood, 18(4), 491-508. Söderström, Å. (2013). Mobbning får näring i skolans arbetsmiljö. I Kräkningar i skolan analyser av problem och lösningar. Stockholm: Skolverket. (s. 172-185). (Finns som elektronisk resurs) Referenslitteratur Diskrimineringslagen SFS 2008:567. (de delar som berör förskola och skola, ca 10 s.) (Finns som elektronisk resurs) Lika rättigheter i skolan: handledning. (2012). Stockholm: Diskrimineringsombudsmannen. (Finns som elektronisk resurs) Lärarförbundet (2005). Lärares yrkesetik Principerna. (Finns som elektronisk resurs) Skolverket (2011). Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket. (kap. 1 och 2) (Finns som elektronisk resurs) Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket. (kap 1 och 2) (Finns som elektronisk resurs) Seminarium 6: Avslutande seminarium: Att arbeta med sociala relationer i skolan Examinationsuppgift: Varje studiegrupp gör en presentation med stöd av digitala verktyg, som fokuserar lärares arbete med sociala relationer i skolan. Arbetet ska innefatta något/några av kursens teman/begrepp och bygga på den process som skett under kursveckorna. Presentationen ska vara både fördjupande och problematiserande. Arbetssätt och metod är valfritt. Presentationen ska ske med hjälp av valfritt digitalt medium. Innehåll: Varje studiegrupp gör sin förberedda presentation med valfritt digitalt medium. Vid utvärdering av studiegruppsarbetet ska det framgå vad varje student bidragit med i det gemensamma arbetet. Examination Obligatorisk närvaro Seminarier är obligatoriska. Frånvaro upp till och med 45 % kan kompenseras skriftligt till seminarieläraren: Seminarium 1, kompenseras genom att lämna in en skriftlig sammanfattning av de sidor som är aktuella för sem. Seminarium 2, kompenseras genom att: 1) sammanfatta den valda avhandlingen, 2) diskutera valda frågeställningar och 3) skriva en egen reflektion kopplat till elevers perspektiv och lärarens ansvar. Seminarium 3, kompenseras genom att definiera centrala begrepp i kurslitteraturen, och relatera dem till läraren som ledare. Seminarium 4, kompenseras genom att utgå från lärares yrkesetiska riktlinjer och diskutera skolans arbete med frågor som rör delaktighet och utanförskap. Seminarium 5, kompenseras genom att sammanfatta litteraturen kring mobbingförebyggande arbete, vad som fungerar respektive inte fungerar och vilka konsekvenser detta får för den kommande yrkesprofessionen. Seminarium 6 kompenseras genom skriftlig reflektion i överenskommelse med seminarielärare.

9 (13) För varje seminarium bör kompletteringsuppgiften vara ca 2 A4-sidor. Kompletteringar lämnas i respektive inlämningsmapp på Mondo senast sista dagen för kursen. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle. Seminarieuppgifter 2,5 hp Seminarierna är examinerande och kräver ett förberett och aktivt deltagande. Studiegruppsuppgifter redovisas löpande och examineras under seminarium sex. Se också informationen ovan. Individuell skrivning 5 hp Texten i hemskrivningen ska struktureras på följande sätt: 1. Redogör för begreppen barns perspektiv/barns rättigheter, normalitet/att göra identitet och värdegrund/mobbning. Använd minst fem titlar från den obligatoriska kurslitteraturen. 2. Jämför/kritiskt granska om begreppen definieras på olika sätt i olika texter eller om definitionerna är samstämmiga. Detta kan du göra inom ramen för din redogörelse eller som ett separat avsnitt i din text. 3. Analysera/diskutera en plan mot diskriminering och kränkande behandling med hjälp av ovan definierade begrepp (den plan som du ska diskutera kommer att läggas ut på Mondo). 4. Reflektera över lärarens roll och ansvar för arbetet med skolans värdegrundsarbete. 5. Samtliga ovanstående punkter ska innehålla referenser till kurslitteraturen och ska skrivas enligt APA-manualen. Den individuella skrivningen ska omfatta 15 000-18 000 tecken inklusive blanksteg, typsnitt Times New Roman, 12 punkter, 1 ½ radavstånd och sparat i wordformat. Antal tecken anges direkt efter referenslistan. Referenser skrivs enligt APA-systemet. En manual finns på Mondo. Om du använder citat ska dessa vara korta och följas av sidhänvisning. Den individuella skrivningen lämnas i Mondo och läggs under fliken examination senast den 1.12.2015 kl 23.55. Skrivningen skall ha ett försättsblad med namn, personnummer, kursens namn, termin, seminariegrupp och seminarieledarens namn. Skrivningen bedöms inom 15 arbetsdagar och individuell respons från läraren lämnas på Mondo. Omexamination Tidpunkter för omexamination är den 31.1 2016 och 31.8.2016 vidare information kommer att finnas på kurshemsidan. Anmälan om omexamination skickas till kursadministratören senast den 15.1.2016 alternativt den 15.8.2016.

10 (13) Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Godkänt betyget kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid skall studenten omexamineras. Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. Student som fått betyget Fx, F eller U på ett prov har rätt att genomgå ytterligare omprov så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E eller G.10 Betyg och betygskriterier För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G respektive E på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. EXA1 Seminarieuppgifter 2,5 hp G. Godkänd: Förberett och aktivt deltagit i seminarier. Underkänd: Ej varit förberedd eller ej varit aktiv eller ej deltagit i examinerade seminarier. EXA2 Individuell skrivning 5 hp A. Utmärkt: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en självständig kritisk granskning av begreppsdefinitionerna, en analys av en plan mot diskriminering och kränkande behandling med tydlig utgångspunkt i begreppen samt en fördjupad reflektion över lärarens roll och ansvar för skolans värdegrundsarbete med ett flertal relevanta referenser till skolans styrdokument och kurslitteratur. Skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan nämnvärda brister. B. Mycket bra: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en kritisk granskning av begreppsdefinitionerna, en diskussion av en plan mot diskriminering och kränkande behandling med tydlig utgångspunkt i begreppen, samt en fördjupad reflektion över lärarens roll och ansvar för skolans värdegrundsarbete med ett flertal referenser till skolans styrdokument och kurslitteratur. Skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan större brister. C. Bra: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en kritisk granskning av begreppsdefinitionerna, en diskussion av en plan mot diskriminering och kränkande behandling med stöd i begreppen, samt en reflektion över lärarens roll och ansvar för skolans värdegrundsarbete med ett flertal referenser till skolans styrdokument och kurslitteratur. Texten är språkligt godtagbar, formalia utan större brister. D. Tillfredställande: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en jämförelse av begreppsdefinitionerna, en diskussion av en plan mot diskriminering och kränkande behandling med stöd i begreppen, samt en reflektion över lärarens roll och ansvar för skolans värdegrundsarbete med några referenser till styrdokument och kurslitteratur. Texten är språkligt godtagbar, formalia utan större brister.

11 (13) E. Tillräckligt: Tillräckligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en jämförelse av begreppsdefinitionerna, en diskussion av en plan mot diskriminering och kränkande behandling med stöd i begreppen samt en reflektion över lärarens roll och ansvar för skolans värdegrundsarbete med några referenser till styrdokument och kurslitteratur. Texten är språkligt godtagbar, formalia utan större brister. Fx. Otillräckligt: Den individuella skrivningen är otillräckligt genomförd och måste kompletteras. Texten är bristande på någon eller några av följande punkter: För kortfattad. Kopplingen till kurslitteraturen är för svag. Beskrivningar och/eller definitioner samt jämförelser av begrepp är för otydliga. Plan mot diskriminering och kränkande behandling diskuteras inte med utgångspunkt i begreppen. En reflektion saknas över lärarens roll och ansvar för skolans värdegrundsarbete. Brister i referenshantering och/eller språkhantering. F. Helt otillräckligt: Se Fx, med skillnaden att den individuella skrivningen i detta fall inte bedöms som möjlig att komplettera utan måste göras om. Regler och rättigheter Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på www.buv.su.se eller www.su.se/jamlikhet Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen.

12 (13) Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turnitin och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll för samtliga studentexaminationer i kursen. När studenter lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från deras sida att arbetet får köras igenom universitetets textmatchningssystem. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: www.buv.su.se/studieinfo/a-o se Studentinflytande & Studentkår Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på: http://www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-sprakverkstaden Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på http://www.su.se/student under rubriken Studera med funktionshinder. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: www.sus.su.se Studentförsäkring Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet (www.gratisstudentforsakring.se) Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under skoltid och under resan till och från skolan samt om du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda www.su.se/samir

13 (13) Mitt universitet Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.