Vargbröder Människa idag-igår igår Sammanfattning av inspirationsdagen 13/11 2012 Länsbiblioteket hälsade välkommen och projektet presenterades av Eva Nordlinder, barnbibliotekskonsulent och Sibylle Menzel Kühne, projektledare, Länsbiblioteket Västernorrland Projektuppläggning Så här är det tänkt att vi börjar: Högläsning av Vargbröder (här kan det bli många diskussioner om bl a innehåll och språk) Boksamtal (biblioteket kan vara resurs) Handledning på den egna skolan av projektledaren Besök av museipedagog för fornsök i den närliggande miljön för att se vad som kan finnas där! Besök med guidning av museipedagog i basutställningen på Murberget i Härnösand (pengar söks just nu för bussar) Bearbetning på valfritt sätt OBS man gör det man hinner och vill och vad som passar den egna klassens arbete. Projektet ska inte innebära att man gör mer, utan att man gör saker lite annorlunda! Idéer till olika arbetssätt, boksamtal, anknytning till skolämnen, vad projektet erbjuder se vidare bilaga. Önskar man så kan man få: Ett tillfälle med extern pedagog t ex film, dans, drama Ett tillfälle i klassen med musik (Sibylle Menzel Kühne) Klanmöte hoppas vi på, vid Nämforsen (med visning av hällristningarna) senare delen av våren 2013, då vi också delger vårt arbete som vi gjort. Dokumentation: Loggbok skrivs kort om vad man gör, t ex efter varje högläsning/besök/bearbetning en kommentar, här får både elever och lärare skriva. Böcker delades ut. Blogg ett forum för kontakt mellan alla som deltar, där man gärna kan gå in och kommentera, skriva vad man gör, eller ge idéer, eller fråga om idéer, Skriv wordpressvargbroder i googlerutan gå in under fliken vargbröder lasratt Eller direkt till http://lasratt.wordpress.com/. Den här sidan kan man också tipsa föräldrar om! Kom ihåg att många är nya och ovana att kommentera i en blogg, vi kommer att titta gemensamt på hur man gör när jag (Sibylle) kommer på besök. Här kan också eleverna gärna skriva, dom är ofta mer vana!
Grundläggande arkeologisk historik Maria Nordlund, Murberget Länsmuseet Västernorrland Maria berättar om arkeologi och skapandet av basutställningen vid museet: Vad och hur ska vi berätta om stenåldern där folk ska få egna tankar i en utställning? Arkeologer idag gör en massa tekniska rapporter efter utgrävningar i samband med t ex byggen. Men rapporterna säger inte så mycket om själva livet i forntiden. Det är viktigt att inte tappa den andra biten som fascinerar i t ex böcker där man funderar över människor förr, var de suttit, bott osv, uppleva och se landskap runt omkring, hitta fornlämningar. Forntiden ligger ju strax under våra fötter! Landskapet här har genomgått stora förändringar från Istiden och framåt. Landhöjningen och klimatförändringar har påverkat mycket. Det har levt människor här i över 8 000 år. I Näsåker har vi gjort en spännande resa då vi tillsammans med skolan gick till Snickerstensmon och hittade spår av stenåldersplats från 6400 f Kr. Snickerstensmon betyder tillsnickrade stenar och platsen ligger idag 210 möh. De som levde där för 8 000 år sedan bodde ganska nära havet som sträckte sig som en havsvik upp i nuvarande Ångermanälven. De var samlare, jägare, en grupp människor som höll ihop och rörde sig i landskapet med årscykler. I vår förhistoria var större delen samlare och jägare, precis som i Vargbröder. Idag hittar vi spår efter dem i form av föremål som stenyxor, pilspetsar mm. Deras boplatser är sällan synliga ovan jord men strax under gräset kan man hitta kol, brända ben och skärvsten som är rester efter deras matlagning. Fångstgropar är vanliga fornlämningar som kan vara från stenåldern och använda in på 1800- talet. Stenåldersgravar väldigt få. En grav är de levandes handling Skolornas forntida närmiljö Via Fornsök får man fram digitala kartor på alla kända fornlämningar. http://www.raa.se/hitta-information/fornsok-fmis/ Hembygdsgårdarna kan ofta ha fornsaker från närområdet i sina samlingar. På Länsmuseet i Härnösand finns utställning och föremål från länets hela forntid. Med Maria Nordlund som handledare kan man fornsöka i sin egen närmiljö. Från Murbergets sida kan vi hjälpa till med att introducera både pedagoger och elever till att se forntiden i det nutida landskapet. Mytens betydelse i människans liv Björnola Lind, konstnär Björnola arbetar med förhistoria genom konst, film och musik. Har samarbetat med Bernt-Ove Viklund (arkeolog) som i slutet av 90-talet hittade många hällristningar/målningar i Västernorrland. Avbildad färg och djur Rödockra hittas i många gravar och finns i samtliga kulturer ända ner till neandertalare. Varför rött?
Varför älg? Björnola har intervjuat bl a samer som pratar om den kosmiska älgen som är en gigantisk stjärnbild. Alla andra stjärnbilder är förknippade med jakten på den kosmiska älgen. Den dagen älgen fälls, faller också universum och sen börjar det om på nytt igen. Det finns både ett förbund och en skarp linje mellan björnen och den mänskliga världen. Det röda är livskraft, livet färg, blodets färg, när blodet går ur kroppen går livet ur kroppen. Alla magiska ting inklusive den samiska trumman är målad med albark som ger den röda färgen. Björnfest Björnfesten är en urgammal myt som man finner bland sibiriska folk, samer och nordamerikanska indianer. En ung kvinna bodde med tre bröder varav två inte respekterade henne. Kvinnan rymde och tog skydd i en grotta. En man kom in mitt i natten, han var snäll han stannade hos kvinnan, men varje gång han gick ut ur grottan förvandlades han till en björn. De fick barn tillsammans, vilket sägs vara ursprunget till det samiska folket. Bröderna till kvinnan kommer för att fälla björnen /mannen. Han väljer att frivilligt offra sig, men säger till sin kvinna att det måste vara brodern som behandlat henne väl som får döda honom. Detta skapar en pakt mellan djuret/villebrådet och människan. Myten lär människan hur hon ska förhålla sig både till varandra och till villebråden för att upprätthålla respekten mellan varandra. Man fick bl a inte nämna björnen vid dess riktiga namn. I Finland finns 380 olika namn för björn! Den samiska kulturen är en animistisk kultur, där man ser allt som besjälat, och den som Lyssnar kan lära sig allt levandes språk Bland samerna har det funnits en trumma i varje kåta. Den har använts i ritualer för att spå väder och bota sjukdomar, i vilka alla har deltagit tillsammans. Därtill har det funnits speciellt kunniga människor, nåjder, som haft lättare att kommunicera med det osynliga och som man gått till när det varit svårare problem. Samernas sajvoande är en spegelvärld som följer ens fotspår och så länge vi lyssnar följer anden oss. I jojken sjunger man inte om bäcken - man sjunger bäcken. Det är också något man gjort tillsammans. Det viktiga var att få ihop gruppen i trans, skapa kontakt med intuition, förfäder, drömmar och resten av naturen. Nåjd/shaman är en person som haft lättare att komma in i trans, lämna sin kropp och se vad andra inte kunde se för att sedan komma tillbaka med budskap till gruppen. Mytologi Mytos: Berättelser om den inre världen, t ex hur världen skapas, värdegrunder, inre psykologi. Logos: Berättelse om den yttre världen, den praktiskt rationella världen. Första århundradena efter Jesu födelse benämnde man guds röst som logos. Senare ersattes logos med sonen. Myten har en annan tidsordning och återberättar hur något har skapats och då är man där. Den mytiska världen är lika mycket den inre som den yttre världen. Myten har stor betydelse idag för att uppgradera de inre värdena i en tillvaro av defragmentering och individualism. I västvärlden har vi separerat mytos och logos. Det finns ett behov av hur vi ska förhålla oss och ett sug efter hjältemyter, t ex X-men, Harry Potter, Sagan om ringen. Det finns en kraft i myten som vi inte förstår idag: Negativ kraft/positiv kraft, ju mer medvetna vi är desto mer slipper vi undan manipulation. T ex använde både Hitler och Bush mytspråk och symboler, exempelvis när Bush talade om korståg mot muslimer under Irakkriget.
Aborginer Björnola berättade om sin resa och kunskap om aboriginer. Myten hos aboriginer grundas på ljud/sånglinjer den som lyssnar hör dessa sånglinjer. De kan vara rena kartor - om man lyssnar och följer dem, hittar man mat, vatten mm. De berättar också om hur världen skapats. Stenåldersmusik/ljud Sibylle Menzel Kühne Projektledare/musikhandledare En kort introduktion med Sibylle om hur man kan jobba med rytmer och ljud. Alla står i ring blundar, lyssnar efter ljud från stenåldern, vatten, stenar, vind, eld, oväder, ljud från skogen djur vi tar en gemensam puls ledaren visar fyra fingrar i puls (ett i taget), alla bestämmer sig för ett ljud och ett finger, nu har vi en takt på fyra pulsslag, ledaren börjar med en person som lägger sitt ljud när det finger som han/hon har bestämt sig för visas. Så går ledaren vidare till nästa person som lägger till sitt ljud och finger osv tills alla i hela ringen är med. Man kan också välja att lägga sitt ljud mellan två fingrar. Alla fortsätter med sina ljud hela tiden på samma ställe i takten. Ledaren kan höja volymen och sänka, stänga av en del i gruppen och slå på igen (visa med kroppen) som deltagare lyssnar man bättre när man är tyst en kort stund. Det här kan man sedan arrangera då man bestämmer ett mönster som kan spelas in och användas som en rytmmatta till en presentation av en text eller ord ur vargbröder. Utveckla ljudillustrationer: Man kan använda sig av riktigt vatten i hinkar, små och stora stenar, stora tjocka pappersark som skakas blir häftigt ovädersljud, här kan alla vara kreativa och fundera på hur man kan göra de olika ljuden. Nästa steg kan vara att man på musiklektion kan ha en möjlighet att testa ljuden på olika instrument och göra en rapp utifrån text i boken. Förståelse av tankevärldar. Drama som fördjupningsverktyg Ylva Steen, dramapedagog Vi började med en lek tre o tre. Två bildar ett vindskydd och den tredje är Torak som står i vindskyddet. Ledaren säger t.ex. vindskydd (alla vindskydd byter plats), Torak (alla Torak byter plats), fara (handen i golvet, rollerna upplöses, alla söker nya kompisar att bilda vindskydd och Torak med. Det spelar ingen roll vilken funktion man haft innan, bara man snabbt blir 3X3 igen) fågelsång (tre och tre lutar sig med ryggarna mot varandra och slappnar av). Efter ett tag kan ledaren gå in i leken och säga t.ex. Torak och själv springa in i ett vindskydd. En annan person blir nu utan vindskydd och blir ny ledare. Drama Teater Drama och teater går ofta in i varandra. Det som skiljer dem åt, är framförallt vilket fokus man väljer. Teatern har som mål att visa upp en föreställning och publiken är viktig. Man måste öva att tala högt, stå och röra sig så publiken ser och förstår, repetera så det man vill förmedla blir tydligt.
I drama ligger fokus på deltagarnas upplevelse och utveckling. Själva processen är viktigare än vad en eventuell publik upplever. Processdrama är en riktning inom drama där man varvar olika typer av gestaltningar med reflektion. Utmärkande är att man som ledare går in och tar en roll tillsammans med barnen och skapar en här och nu situation. Utifrån gemensamma upplevelser kan man sedan diskutera och dra slutsatser. (Dorothy Heathcote, engelsk dramapedagog var pionjär inom detta område) Det finns många sätt att komma in i ett drama. Man kan använda en berättelse, en ritual eller att tillsammans bygga upp en miljö och göra vissa överenskommelser Rum - att skapa en gemensam bild. Ylva markerade ett avgränsat rum på golvet, ställde fram en resväska, visade var det fanns en dörr, ett fönster, en säng och frågade sedan gruppen vad som fanns mer i rummet? Hur såg lampan ut? Hur såg väggarna ut? Vad såg vi utanför fönstret? Ylva gick i roll, kom in i rummet, spelade upp en kort scen utan tal, bröt fiktionen och ställde frågor till gruppen: Vem var i rummet? Hur verkade hon? Var hon på väg någonstans och i så fall vart? Korta spontana svar från gruppen. Samma markerade yta, men nu var det ett annat rum flera tusen år tillbaka ett vindskydd. På sängens plats fanns ett skinn, resväskan var utbytt mot en ryggsäck. Hur såg vindskyddet ut? Vad var det gjort av? Vem bodde där? Kanske Torak som sökt skydd? Vad hade personerna i de olika rummen gemensamt? Vad skilde dem åt? Med hjälp av en väska utbytt till ryggsäck plus vår fantasi blev det ett nytt rum, en ny tid, en ny person, en ny innerbörd. Så här kan man bygga uppe en bild eller en scen ur Vargbröder, som utgångspunkt för frågor, forskning och dramatisering. Ylva berättade om och gav exempel från ett projekt i åk 4 tillsammans med arkeolog Margareta Bergvall där eleverna under en temadag, med hjälp av drama fick leva sig in i hur livet kan ha gestaltat sig under Västernorrlands forntid. Experter Alla satt i ring. Vi fick rollen som experter på överlevnad i skog och mark och vi befann oss på konferens för att undersöka hur människor på stenåldern kan ha levt och klarat sig utan alla moderna hjälpmedel. Ylva handhälsade entusiastiskt på alla och hälsade oss välkomna till den stora konferensen för specialister från hela världen: Välkommen hit! Vad kul att just du kunde komma! Hur gick det med resan? Osv. Ylva berättade om 4:e klassarna som (i roll) fick berätta vad man behöver för att överleva och vad man kan leva på i naturen idag och sedan ställa upp hypoteser som skulle testas under resten av dagen. Ritualen med handhälsningen gav eleverna en positiv känsla av att vara viktiga och ta det hela på allvar - de var ju faktiskt experter! Under inventeringen efteråt kom frågor upp, som blev en bra grund för forskning och diskussioner. fokus och spänning Att som vuxen ta en roll som är i motsatsförhållande till eleverna kan vara ett sätt att skapa fokus och spänning. Ylva ledde den tänkta gruppen med stenåldersmänniskor som vandrade mot vinterboplatsen. Väl framme träffade vi på en främmande kvinna (Maria med en sjal omkring sig) - Titta! Det är redan någon här - i vårt vindskydd! Kvinnan gjorde en gest att vi skulle komma in.
- Vad vill hon? Varför är hon här? Eleverna fick hjälpa till att tolka. Bland 4:e klassarna blev det ibland upprörda känslor och man diskuterade vad man skulle göra med den främmande kvinnan. Efteråt kan man diskutera hur man tror att det var i verkligheten. (det finns inget som tyder på att människorna på stenåldern var främlingsfientliga, snarare tvärtom, man behövde varandra för överlevnadens skull). Näsåkers lärare berättar kring arbetet med Vargbröder Eva Hautakoski, Ulrika Nolsjö, Eva Nilsson, Agnetha Engström Det är bra att börja med att själv läsa boken. Vi fortsatte sedan med högläsning av vargbröder i åk 3-6, varvade högläsningen med prat om allt som var svårt att förstå, otäckt och svåra ord. Boken har varit ständigt i vår närhet, den har ingått i vår ordinarie undervisning och blivit en del av många ämnen så som bl a svenska, historia, SO, NO, estetiska ämnen som bild och drama/teater mm. I bilduppgiften valde lärare ut 4 scener som man jobbade lite olika med i olika grupper Alt.1: fyra grupper fick sitt stycke uppläst, fick sedan använda valfri teknik och göra en bild som de sedan satte upp och övriga fick gissa vilken scen det var. Alt.2: valfritt enskilt arbete ur en scen. Elevens val erbjöd de som ville att arbeta med teater och vargbröder. Fyra grupper och fyra scener valdes ut: *Torak kommer till korparnas läger *Fa dör *Torak träffar Ulv *Torak dyker ner i vattnet! Alla scener spelades upp med enkel rekvisita på Markusgården för alla andra grupper. Nu i höst (2012) läser vi bok två och vi har tre grupper. På elevens val finns det möjlighet att fördjupa arbetet med Vargbröder: svenska, bild och teater. 18 elever arbetar med en dramatisering med vår teaterpedagog som finns på skolan och kommer att spelas upp för föräldrar den 19 dec. Vi tackar alla som deltagit denna inspirationsdag för Vargbröder människa idag igår Sibylle Menzel Kühne/Eva Nordlinder Länsbiblioteket Kontaktuppgifter: Länsbiblioteket Sibylle Menzel Kühne 0611 865 53, 070-242 92 38 sibylle.menzel-kuhne@ylb.se Eva Nordlinder 0611 865 57, 070-581 08 37 eva.nordlinder@ylb.se Murberget Länsmuseet Västernorrland Margareta Bergvall 070 324 52 96, 0611 886 61 margareta.bergvall@murberget.se Maria Nordlund 070-592 62 39, 0611-886 55 maria.nordlund@murberget.se