Nöden upphör inte under tjänstetid! POHJANMAAN PERHEKASTE II -KASTE- FAMILJEPROJEKTET II I ÖSTERBOTTEN

1 Nöden upphör inte under tjänstetid! POHJANMAAN PERHEKASTE II -KASTE- FAMILJEPROJEKTET II I ÖSTERBOTTEN

2 Kaste familjeprojektet II i Österbotten är ett projekt som omfattar 15 kommuner. I delprojektet för Österbotten deltar; Kristinestad, Närpes, Kaskö, Korsnäs, Malax, Vasa, Laihela, Lillkyro, Korsholm, Vörå, Jakobstad, Larsmo, Pedersöre, Nykarleby och Kronoby. Delprojektet administreras av Vasa stad. Kaste familjeprojektet II i Österbotten ingår också som en del i Mellanfinlands KASPERI II projekt, vars viktigaste utvecklingsområden åren 2011 2013 var förebyggande service till barn, unga och familjer, specialservice till basservicen och modeller för intensivt stöd. Projektets mål är att förnya och utveckla servicen till barn, unga och barnfamiljer och i de österbottniska kommunerna, att förebygga och tidigt ingripa genom att stärka samarbetet över kommun- och sektorgränserna, samt att pröva och göra upp modeller om specialkunnande som stöd för basservicen. Projektet stöder barn, unga och familjer i deras utvecklingsmiljöer. Ett av delmålen inom Kaste familjeprojekt II i Österbotten är att utveckla familjearbetet och öka barnfamiljernas välmående och delaktighet samt att skapa gemensamma riktlinjer för familjearbetet. En av Kaste familjeprojektets visioner är klienternas delaktighet: Familjerna diskuterar sinsemellan och med oss! Familjearbete har även i två tidigare projekt varit utvecklingsobjekt. Under projektperioden 2007-2009 fokuserade man på att lyfta fram barnens behov, att deras röst skulle höras samt att försöka tolka familjearbetet sett med barnens ögon. Den nya barnskyddslagen trädde i kraft 2008 och i och med den en ny tankemodell/ett nytt arbetssätt, där man uttryckligen koncentrerar sig på att lyfta fram barnens synvinkel och att arbeta utgående från barnens verklighet. Man ska lyssna på barnen i saker som är viktiga för dem. Under projektperioden 2009-2011 ordnades professionella forum för familjearbetarna i Österbotten. Avsikten var att ge barnskyddsfamiljer, familjearbetare och hemvårdare en möjlighet att träffa varandra, att öka sina kunskaper, diskutera och utbyta erfarenheter. På dessa forum har man koncentrerat sig på arbetet bland barn och att se, lyssna på och möta barnen på deras egna villkor. Familjearbetarna har varit intresserade och motiverade att fortsätta utvecklandet av det egna arbetet tillsammans med övriga familjearbetare i regionen och de för fram sin egen roll och sitt eget ansvar i det fortsatta utvecklingsarbetet. (Slutrapport från Pohjanmaan Lastensuojelun Kehittämisyksikkö 2009)

3 Avsikten med denna utredning har också varit att klargöra hur tidigare utvecklingsarbete har märkts i familjernas vardag, eller märks det alls? Denna utredning är också en fortsättning på den enkätundersökning som gjordes åren 2010-2011. Familjearbete Familjearbete definieras i barnskyddslagen som en stödåtgärd inom öppenvården (Barnskyddslagen (417/2007) 36 ). Detta innebär att familjearbetet berörs av många olika förväntningar gällande barnskydd. Man har en önskan om att omhändertagandet härigenom skulle minska. Trots att man med hjälp av familjearbete inte nödvändigtvis kan minska på omhändertagande av barn, behövs det ändå för att trygga barns och ungas tillväxt och utveckling. Familjearbete är mycket mer än barnskydd. Tidigt stöd och förebyggande arbete är viktiga grundtankar i familjearbetet. Familjearbetets kärna är att hjälpa familjerna att klara sig i vardagen. Eftersom begreppet familj och familjernas olika livssituationer är så mångskiftande, kan inte heller familjearbetet vara enkelt. Familjearbetet är tillsvidare delvis ostrukturerat till sin form och sina verksamhetssätt och det är svårt att förutspå hur det kommer att utveckla sig i framtiden. Klart är ändå att de förväntningar på och de behov som riktar sig till familjearbetet är större än de resurser som för närvarande finns. Perhetyö on yhteiskunnallista ja sosiaalista työtä, jossa tavoitteena on perhekohtaisesti ratkaista ihmisten arkielämässä esille tulleita haastavia elämäntilanteita, muutostarpeita ja ongelmia. Tarpeet perhetyölle ovat kasvaneet yhteiskunnassa tapahtuneiden muutosten heijastuessa perheiden hyvinvointiin. En människas liv är oförutsägbart och vilken familj som helst kan råka i en situation där en enskild kris eller ett problem, eller anhopning av dessa, kan göra det svårt för familjen att klara sig. Även små stödformer och åtgärder kan ha stor betydelse för att familjen ska orka med sin vardag. (Järvinen, Lankinen, Taajamo, Vestilä, Virolainen; Perheen parhaaksi, perhetyön arkea) Familjearbetet är mångskiftande och de växande behoven ställer stora krav på utvecklandet av arbetet. Resurserna är begränsade och kommunernas hårda sparkrav medger för närvarande inte de efterlängtade tilläggsresurserna till fältet. För att kunna erbjuda klienterna så god service som möjligt, och en service som täcker familjemedlemmarnas behov, måste man därför försöka utveckla familjearbetet och samarbetet mellan olika instanser.

4 Kaste familjeprojekt II i Österbotten inledde sin projektperiod 1.11.2011. I maj 2012 beslöt man att utse en arbetsgrupp för familjearbetet. Gruppen fick i uppgift att fundera på hur man på bästa möjliga sätt skulle kunna utveckla familjearbetet och vilka medel man kunde använda för att utvärdera och förverkliga utvecklingsarbetet. Arbetsgruppens mål var också att servicemottagarna skulle bli delaktiga, dvs. att familjerna skulle ges möjlighet att berätta om sina erfarenheter och ge utvecklingsförslag. Arbetsgruppen bestod av yrkesmänniskor från olika sektorer: utvecklingsplanerare Tuula Mulju, SONetBOTNIA projektchef Mia Montonen, FSCK projektarbetare Britt-Helen Tuomela-Holti, Kaste familjeprojekt II i Österbotten projektkoordinator Carola Snellman, Kaste familjeprojekt II i Österbotten familjearbetare Ann-Cathrin Remahl, Korsholm hälsovårdare Mona Berg, Jakobstadsregionen ledande familjehandledare Susann Rintamäki, Jakobstadregionen hemserviceledare Marita Poti, Vasa ledande handledare Jutta Leino, Vasa psykolog Anna-Lotta Högback, K5 regionen socialarbetare Sofia Stoor, Närpes koordinator för missbrukarvård Maria Lindell, K5 regionen erfarenhetssakkunnig Marcus Wägar Under arbetsgruppens första möte utkristalliserades tre olika teman: informationsförmedling, utvecklande av samarbete samt klientmöten. Arbetsgruppen beslöt att fokusera på information och att försöka klargöra klienternas syn på familjearbetet och på detta sätt dra nytta av de utvecklingsförslag som kom från klienternas sida. Arbetsgruppen indelades i tre mindre grupper och var och en fick ett eget tema att fundera på.

5 Grupp 1, som bestod av Maria Lindell, Marcus Wägar samt Britt-Helen Tuomela-Holti, började planera den enkät som skulle sändas till familjearbetets klienter. Den första tanken var att familjerna skulle få svara skriftligt på frågorna, men arbetsgruppen kom fram till att man skulle få den bästa bilden från fältet genom att intervjua familjerna, så att varje familjemedlem kunde få sin röst hörd. Till en början låg fokus på barnens synpunkter på familjearbetet (P.M. från arbetsgruppens möte 4.12.2012). Projektarbetare Johanna Granholm anställdes för att göra intervjuerna och sammanställa materialet. Denna rapport är ett sammandrag av de intervjuer som gjordes med familjer som varit delaktiga/var delaktiga av familjearbete vid intervjutillfället. Arbetsgruppsmedlemmen Marcus Wägar, som fungerade som erfarenhetssakkunnig i gruppen, gav tillåtelse att testa frågorna på hans egen familj. Projektarbetaren utförde testintervjun tillsammans med en studerande inom familjearbete, som just då gjorde sin arbetspraktik inom K5 regionen, och som har för avsikt att göra sitt slutarbete om familjearbetet i K5 regionen. Praktikanten var också med då intervjuerna inom K5 regionen gjordes. Under testintervjun kom det fram att frågorna fungerade bra och var en god grund för diskussion. Konstaterades att man familjespecifikt och med beaktande av familjens situation måste bestämma hur intervjuerna ska göras; ska man intervjua varje familjemedlem för sig, föräldrarna tillsammans osv. Varje familjemedlem måste också ges tillfälle att säga nej till intervju. Målet var att nå 10 familjer, gärna från varje kommun inom projektet, men tyvärr var detta inte möjligt. Man fick 10 familjer, men inte representerande varje kommun. I några kommuner fick man två familjer att delta i intervjun. En familjearbetare i kommunen valde ut en möjlig familj, bad om deras tillåtelse, och gav sedan kontaktuppgifterna till projektarbetaren som själv kontaktade familjerna och kom överens om mötesplats och tidpunkt. Nio (9) av de familjer som skulle intervjuas ville att den skulle ske i deras eget hem, medan en valde att komma till projektarbetarens kontor. Tyvärr blev barnens syn på familjearbetet väldigt knapphändig eftersom det bara var tre av de familjer där barnen var närvarande, som gick med på att bli intervjuade. En orsak kan vara att barnen upplevde att det var svårt, att själva intervjusituationen var ny och att intervjuarna var obekanta personer. De intervjuade familjerna fick antingen förebyggande familjearbete eller familjearbete som man får via barnskyddet. Familjerna bestod av ensamförsörjare, ombildade familjer samt kärnfamiljer. En ombildad familj definieras som en familj där någondera eller bägge makarna tidigare har varit gifta eller sambo och som kan ha gemensamma barn och barn från tidigare förhållanden.

6 En kärnfamilj består av föräldrar och deras gemensamma barn. ( http://www.suomisanakirja.fi) De familjer som intervjuades finns i Korsnäs, Malax, Vasa, Korsholm, Larsmo, Pedersöre samt Kronoby. Intervjun är tredelad: inledning/presentation, arbetsskede/nuvarande situation samt avslutning/framtid. Frågorna i den första delen var följande: Hur kom ni att bli delaktiga av familjearbete? På vilket sätt? Hur började allt? Kom hjälpen i rätt tid? Varifrån har informationen kommit? Hurudan bild/uppfattning hade ni av familjearbete innan ni själva fick del av det? Beskriv familjens situation då familjearbetet blev aktuellt? Finns det något som ni önskar att kunde ha gjorts på annat sätt då familjearbetet inleddes? Vilket råd skulle ni ge en familj som ska inleda samarbete med familjearbetet? Vilket råd skulle ni ge till en familjearbetare som ska inleda sitt arbete i en ny familj? Det torde vara helt klart att familjearbete blev aktuellt i varje familj då man hamnade i en större kris eller då livssituationen plötsligt förändrades. Det familjearbete som utförts i varje familj hade man fått antingen via barnskyddet eller via det förebyggande familjearbetet. Begreppet familjearbete var inledningsvis oklart för de intervjuade, förutom i en familj. Resten av familjerna visste inte vad familjearbete är eller vad det innefattar. Någon hade någon gång hört att man kan få familjearbete från kommunen, men de hade ingen djupare insikt om hur familjearbetet sker i praktiken. Endast en familj visste vad familjearbete är då mamman i familjen själv arbetar inom vården och därigenom hade blivit bekant med familjearbete.

7 Inget konkret, visste bara att det fanns en sådan serviceform Hade ingen som helst vetskap om familjearbete Jag (modern)hade ingen vetskap om att det fanns familjearbete att få, eller vad det handlade om, men min make visste något eftersom en familjebekant hade fått familjearbete. De flesta familjer medgav att eftersom familjearbetet gavs via socialen, kopplade man det till barnskydd och även annars orsakade begreppet socialmyndighet osäkerhet och rädsla. I en del av familjerna orsakade det rädsla, tar man ifrån mig mina barn. Visste inte vad det var, var rädd och orolig vad det egentligen riktigt handlade om. Var livrädd att nu kommer de att ta andra barnet av mig också Aluksi olin epäileväinen miksi työntekijä tulee kotiin, ei tietoa perhetyöstä ja mitä se on ja pelkäsin sen olevan jotain pahaa, koska sosiaalihuollolla ei ole hyvä maine 4/10 upplevde att de fått hjälp i rätt tid, de övriga sex tyckte att familjearbetet hade kommit in i bilden alldeles för sent, att man fått hjälp först då situationen redan gått för långt och familjen redan mådde väldigt dåligt. Skulle ha behövt hjälp redan mycket tidigare! Att det ska gå så långt att man måste göra en barnskyddsanmälan före man blir beviljad hjälp är ju inte rätt Absolut inte, socialen hade inte riktigt förståelse för situationen och förstod inte hur dåligt det egentligen var. Borde ha börjat tidigare, men jag ville ju klara mig själv så länge det gick Familjearbetet började i tid för vi hade ju planerat allt redan på förhand före tvillingarnas födsel Familjerna ger följande råd till en familj som ska inleda samarbete med familjearbetet: Att modigt ta emot all hjälp som erbjuds. Att redan från början vara ärlig och inte spela bättre än man är, att våga visa att man mår dåligt, vara svag och i behov av hjälp.

8 Att våga säga sin åsikt om olika saker, vad man tycker om och vad man inte tycker om Att fundera på hurudan hjälp du vill ha, vad du anser vara viktigt Att berätta om familjens egna vanor och rutiner Att inte bli sårad även om man talar om svåra saker, gäller för såväl familj som familjearbetare. Familjerna ger följande råd till familjearbetare som ska inleda sitt jobb i en ny familj: Respekt för familjen. Familjearbetaren ska genast vid första mötet berätta vad familjearbete är, hur det görs och tillsammans med familjen fundera och planera hur man ska börja arbeta. Man får inte ta kommando och köra över andra, utan respektera familjen och deras hem. Familjearbetaren får inte leka chef och ta över som om hon/han var hemma Familjearbetaren måste ha blick för spelet och goda känselspröt, familjearbetaren borde kunna läsa mellan raderna Konkreta saker är väldigt viktiga!! Skulle behövas mera städhjälp!! Familjearbetaren borde ha goda kontakter till övriga instanser; skola, skolhälsovård, kuratorer, sjukvård, t.ex. psyk.sjuksköterska Familjearbetaren bör också ha kännedom om barnläger, hobbymöjligheter mm. Samarbete med socialarbetare, familjearbetaren ska fungera som en bro mellan familjen och myndigheterna. GENOMFÖRANDESKEDET I FAMILJEARBETET Del två; arbetsskede/dagens situation Vem bestämmer vad familjearbetaren ska göra under sina besök?

9 I vilken situation har familjearbetarens stöd varit viktigast, vad har varit bäst? Vad har varit sämst/vilken situation? Största besvikelsen? Vilken uppfattning/bild har ni nu av familjearbete? Hurudan är situationen för er familj i dag? Barnens syn på familjearbete, vad är trevligt att göra, vad inte? Familjearbetarens besök och innehållet i besöken planeras tillsammans eller enligt behovet just då. Varje familj betonade också att familjearbetaren också ska märka vad som är viktigast vid det specifika besöket, ifall man inte själv orkar eller förmår tänka klart eller skrida till åtgärder. Varje familj upplevde att det bästa med familjearbete har varit att man haft en annan vuxen att dela vardagen med. Man kan då för en stund överlåta det ledande ansvaret på en annan och själv pusta ut. Man ansåg också att det var bäst att arbetet sker i det egna hemmet, i den egna vardagen, precis där den konkreta hjälpen och stödet behövs. Det är ett ovärderligt stöd och en stor hjälp då man i allt kaos har någon som man kan prata med och dela bekymmer och funderingar med, och att få hjälp med barnen och kontrollen över livet. Familjearbetaren har varit lugnet i kaoset Ett stort stöd i vardagen! Att ha någon annan att prata med, en vuxen att dela vardagen med och fundera tillsammans eller bara prata om ditt och datt en stund tillsammans Stödet i vardagen, och speciellt det att de kommer hem till en, det är det absolut bästa. Att ha någon som kommer hem till en och hjälper till, det är en stor trygghet att veta att sådan hjälp finns att få Kaikki perheenjäsenet voivat hyvin, on toinen aikuinen jakamassa arkea. Joskus on myös hetki aikaa ihan vain itselleen, voi hengähtää ja luovuttaa päävastuun hetkeksi ihmiselle johon luottaa ja joka tietää mitä tekee.

10 Att besöken varit få och att hjälpen kommit sent samt att inledandet av familjearbete tagit onödigt lång tid upplevdes som negativt. Största delen av familjerna kritiserade socialarbetarnas arbetssätt och åtgärder och familjerna kände att man inte lyssnade till dem och inte tog dem på allvar. Största besvikelsen har varit då familjearbetet började för sent, borde ha börjat mycket tidigare, att de inte uppfattade situationen från socialens sida. Mot familjearbetaren har jag inget, men socialen. Allt tar länge, och i en akut situation kan man inte vänta på saker och ting länge! Själva familjearbetet har varit bra, och hittar inget direkt att klaga på, men hur själva familjesituationen blev hanterad från första början av sociala myndigheter är under all kritik. Då det skulle ha behövts hårdhandskar fanns det inte. Då sanningen äntligen kom fram var vissa skador redan för långt gångna att man kunde reparera dem Fastän familjerna har förståelse för de knappa resurserna tyckte man det var dåligt att det inte kom någon ersättare ifall en familjearbetare insjuknade, man blev utan hjälp. En bekymmersam sak var också att en av familjerna nästan var rädda för att bli friska, eftersom de då skulle bli utan hjälp. Man hoppades att familjearbetet kunde fortsätta fastän situationen lugnar ner sig och familjen kommer på fötter. Skulle inte behövas många besök, med det skulle kännas tryggare om man kunde ha kvar kontakten. För stor personalomsättning ansågs inte vara bra eftersom det är svårt att lära känna och lita på varandra och att hela tiden på sätt och vis börja om från början med en ny person. Varit många studerande under årens lopp, vilket inte alltid varit bra då de varit osäkra och rädda De tre familjearbetare som varit hos oss har varit helt olika personligheter, och den man kom bäst överens med gick på mammaledigt. Måste alltid lite ställa sig efter den som var på kommande. Det ansågs också vara illa att familjearbetarna själva inte hade någon klar uppfattning om vad de fick eller inte fick göra. Detta hängde samman med boendekommun, då familjearbetet och dess arbetssätt varierade från kommun till kommun (projektarbetarens anmärkning). I några familjer hade familjearbetaren framfört kritik mot deras hem och vanor, vilket ansågs verkligt tråkigt och

11 beklagansvärt. Familjerna upplevde då att de började spänna sig för kommande besök, vilket orsakade ytterligare olust. Första gången familjearbetaren kom, meddelade hon att hon inte städar, men att fönstertvätt är ok. Uppfattningen om familjearbete har nu förändrats då familjerna personligen blivit delaktiga av det. Alla familjer ansåg att stödformen är mycket bra och alla familjer efterlyser mera resurser för familjearbetet! Bara positivt! Jättebra att en sådan stödform finns! Släpper dem inte i första taget. Man kommer in på nya banor med familjearbetet, det är så lätt att man går i samma spår och gamla vanor. Man orkar mycket bättre i vardagen. Man kan slappna av helt enkelt! En superbra stödform, behövs verkligen Ett jätteviktigt arbete som man skall satsa mera på!! Mera resurser Det finns helt visst saker som behöver utvecklas och förbättras. Familjerna efterlyser mera information och den borde vara lätt tillgänglig t.ex. på rådgivningarna, hos hälsovårdarna osv. Familjearbetarna bör också ha klara anvisningar om vad som ingår i deras arbete. Anses som oprofessionellt att man i familjens hem börjar fundera på eller krångla om vad man får eller inte får göra. I några fall har det förekommit att familjearbetaren uppträtt osakligt och varit irriterad på barnen, vilket är verkligt beklagligt. Man efterlyser yrkesmässigt beteende, adekvat utbildning och respekt för de klienter man möter. Det praktiska skall fungera så alla konstiga regler som finns om städning o.dyl. borde absolut överses och få nå enlighet i det. Kan inte vara förbjudet att t.ex. sopa golvet. Vardagen skall fungera!! Vid tiden för intervjun får en del av familjerna fortfarande hjälp av familjearbetet, men då man frågar om dagens situation svarar alla att det mest akuta skedet nu är över, man tar små steg framåt och lever en dag i taget. Livet är en berg- och dalbana, med lugnare stunder och mörkare perioder. Ingen kan veta när det kommer sämre tider i livet, men åtminstone känns det lättare då man vet att det finns hjälp och stöd att få, att man inte är alldeles ensam. Tre barn hade en enbart positiv syn på familjearbetet; det var trevligt att komma hem då det var städat och det fanns mat i kylskåpet. Det var också trevligt att prata med familjearbetaren, speciellt

12 om den egna familjens ärenden, som man inte alltid helt förstod men som familjearbetaren kunde svara på, och man inte behövde vara bekymrad för att mamma eller pappa skulle bli sårade. Bästa med familjearbete har varit att flickorna har fått prata ut om familjesituationen och ha familjearbetaren som ett bollplank, då man inte alltid förstått varför familjelivet ser ut som det gör. Det har också varit bra att flickorna haft en kvinnlig rollmodell, lärt sig en sund relation till det andra könet och haft en kvinna att prata med om flicksaker AVSLUTANDE AV FAMILJEARBETET Verksamheten inom familjearbete siktar ofta till en förändring, ett målinriktat arbete för familjernas (barnens) välmående där själva familjen står i centrum. (http://www.sosiaaliportti.fi/fi- FI/lastensuojelunkasikirja/tyoprosessi/avohuolto/muuttukitoimet/perhetyo/perhetyontekija/). Då man anser att de mål som ställts för familjearbetet har uppnåtts och då familjen klarar sig på egen hand är det dags att avsluta klientförhållandet. Avdelning tre; avslutning/framtid Hur tror ni att situationen för er familj ser ut om fem år? Skulle ni ta emot stöd av familjearbetet även i framtiden? Hur skulle ert liv sett ut i dag utan familjearbete? Vilken hälsning skulle ni vilja sända till tjänstemän och beslutsfattare om hur familjearbete borde utvecklas? Andra hälsningar? Hurudana och till vem? Alla familjer upplevde att frågan; Hur tror ni att situationen för er familj ser ut om fem år?, var mycket svår. Familjerna lever en dag, ibland bara en stund i taget och familjernas situation kan förändras på ett ögonblick, t ex i de familjer där den ena föräldern lider av en allvarlig sjukdom. Man upplevde också att tanken på framtiden delvis kan förorsaka ångest, men å andra sidan vågar familjerna också drömma fastän drömmarna kanske aldrig uppfylls. Det är ändå trösterikt och

13 hoppingivande att fantisera/drömma om olika saker; för några handlar det om en utlandsresa, för någon annan ett eget hem, kanske till och med ett eget hus. Varenda familj sänder kraftfulla hälsningar till tjänstemännen: Mera resurser till familjearbetet! Familjearbetare skulle också behövas på kvällar och om möjligen även nattetid. Nöden upphör inte under tjänstetid! På längre sikt sparar man både resurser och pengar då man ingriper i ett tidigt skede. Man måste lättare få hjälp och man efterlyser lågtröskelservice. Det är av högsta vikt att bli sedd och hörd och redan vetskapen om att du blir sedd och att någon lyssnar till din nöd hjälper till att orka med vardagen. Arbetssätten i de olika kommunerna borde vara enhetliga och framförallt borde familjearbetet ha klara verksamhetssätt och modeller. De anställda måste också känna till sina egna åtaganden. Det bör beaktas att gemensamma arbetsmodeller har utvecklats och att sådana till viss del finns, men det räcker inte att familjearbetarna känner till dem, informationen måste också komma ut till familjerna. Även till socialarbetarna sänder man hälsningar, de flesta familjer efterlyser bättre samarbete med socialarbetaren. Man hoppas att socialarbetarnas verksamhetssätt skall förbättras och de sätt man bemöter klienten på. Många upplever att de blivit bortglömda eller att socialarbetaren inte bryr sig om den aktuella familjen och deras problem. Man efterlyser manliga familjearbetare, förhoppningsvis kunde de bli fler. AVSLUTNING Det kunde vara på sin plats att utveckla familjearbetet, efterfrågan och behov finns. Eventuellt kunde man överväga att det skulle vara avgiftsfritt. (Järvinen, Lankinen, Taajamo, Vestilä, Virolainen; Perheen parhaaksi, perhetyön arkea) Arbetsuppgifterna och innehållet i yrkesrollen borde utvecklas samt även organiseringen av arbetet. På så sätt skulle man få ramar för familjearbetet vilka i dag är oklara och orediga till sitt innehåll. Klienttillfredsställelsen skulle förbättras, arbetets kvalitet stiga och personalen skulle få klara ramar för vad som är det egna arbetets innehåll och mål, vilket i sin tur skulle förbättra den anställdas ork och motivation.

14 Under intervjuerna med familjerna framkom att det finns områden där man inte alls känner till familjearbetet. De intervjuade familjerna efterlyser mera information om vad familjearbete är och hur det utförs. Lågtröskelservice efterfrågades av många familjer. Samarbetet mellan familjearbetarna och socialarbetarna borde förbättras, likaså samarbetet med andra samarbetsinstanser. En bekymmersam sak som kom fram var att 6/10 upplevde att hjälpen kommit för sent. Familjerna tyckte att ingen tog deras situation på allvar och att de inte blev hörda. Handlar det här om resursbrist, som man tyvärr inte kan utlova någon förbättring på inom den närmast framtiden, eller handlar det om bristande samarbete mellan olika instanser; att informationen bryts i något skede och inledande av arbetet blir försenat? Det skulle vara av största vikt att utveckla samarbetet mellan olika instanser, så att alla skulle sträva mot ett gemensamt mål där man kunde fokusera på ett övergripande välmående för familjen, i stället för att var och en jobbar på i sin egen lilla vrå utan att känna till vad de andra gör. Familjearbetet styrs av lagar och förordningar för social- och hälsovården, klientarbetet igen styrs av etiska principer. I familjearbetet förvekligas yrkesetiken i vardagen, där familjearbetaren ofta hamnar i situationer som det inte finns bara ett rätt svar på. Som stöd åt familjearbetarna behövs därför nya gemensamt utfunderade nedtecknade anvisningar. Betydelsen av förebyggande familjearbete måste betonas och vikten av det lyftas fram. Familjerna själva efterlyser detta och betonar även att förebyggande arbete på längre sikt kan spara både pengar och människor. Tajmingen är en fråga av yttersta vikt. Perhetyön ei pitäisi olla tulipalojen sammuttamista ja hätäapua! Vain oikeanaikainen perhetyö on vaikuttavaa ja tehokasta (Järvinen, Lankinen, Taajamo, Vestilä, Virolainen; Perheen parhaaksi, perhetyön arkea) Ennaltaehkäisevää perhetyötä arvioitaessa on havaittu, että se vahvistaa perheiden toimivaa matalan kynnyksen tukea ja oikea-aikaisesti saatuna se on ollut myös riittävä toimenpide perheille. Ennaltaehkäisevä työote tukee perheitä ja on Suomessa toteutettujen tutkimusten pohjalta kokonaistaloudellisesti kustannustehokasta (Ehkäisevä työ kustannuksia säästävänä investointina; Jukka Mäkelä, Kannanotto ehkäisevän perhetyön merkityksestä KASTE perhetyön asiantuntijaryhmä)

15 Ett stort tack till alla familjer som deltog i intervjuerna! Vasa i augusti 2013, Johanna Granholm Källor: Ehkäisevä työ kustannuksia säästävänä investointina; Jukka Mäkelä, Kannanotto ehkäisevän perhetyön merkityksestä KASTE perhetyön asiantuntijaryhmä Järvinen, Lankinen, Taajamo, Vestilä, Virolainen; Perheen parhaaksi, perhetyön arkea http://www.sosiaaliportti.fi/fi/lastensuojelunkasikirja/tyoprosessi/avohuolto/muuttukitoimet/perhety o/perhetyontekija/) Pohjanmaan Lastensuojelun Kehittämisyksikön loppuraportti 2009 Pohjanmaan perhetyön työryhmän kokousmuistio 4.12.2012 www.finlex.fi www.suomisanakirja.fi