sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning

Relevanta dokument
sydöstra Sverige Specialanalys Kalmar kommun Presentation Kalmar

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, Projektnummer:

Kort om resvanor i Luleå kommun

Resvaneundersökning i Kalmar kommun. Rapport v 1.4, Projektnummer:

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni Göteborg Göteborgs Stad Trafikkontoret

Resvaneundersökning 1&2

Så reste Göteborgarna våren Rapport

Resvanor i Eskilstuna

Testresenärer på Öresundståget

Resvane- undersökning 2013

Förändrade resvanor. Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg

Resvaneundersökning i sydöstra Sverige

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK

Valfrihetsunderlag. Jönköpings Län Kalmar Län Kronobergs Län Östergötlands Län Södermanlands Län

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

SKOLBARNS RESEKEDJOR

2005:5. Resvaneundersökning Mälardalen. Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län?

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket

Resvane- undersökning 2011

Backcasting. 2. Kartläggning. 1. Målformulering. 3. Åtgärder

Trafiken i Stockholms län 2007

Uppföljning Nyanställda 2014

Kartläggning av tillgänglighet för barn. en kvantitativ studie av barns resor till skolan. En utvärdering gjord av. Markör ab

Pendlarprojektet i Söderköpings kommun

RES Den nationella resvaneundersökningen Tabellbilaga

Vi ber dig att sända oss din ifyllda enkät i det portofria kuvertet som medföljer helst redan idag!

EN POPULÄRVERSION AV RESEVANE UNDERSÖKNING 2018 LINNÉUNIVERSITETETS STUDENTER, VÄXJÖ RESEVANEUNDERSÖKNING LINNÉUNIVERSITETET 2018

Personresor till större arbetsplatser i Kalmar län

Transportforum Januari 2007 Linköping

FRÅGOR OM DITT RESANDE NORMALT Här vill vi att ni svarar hur ni brukar resa, när ni INTE är med i tävlingen Pedal for Medal

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

UNDERLAGSRAPPORT. Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg. Analys & Strategi slutversion

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm maj kongressombud. välfärdssektorn

Järfälla kommun. Brukarundersökning Socialförvaltningen Utvärdering LSS Gruppbostad/ Serviceboende inom Handikappomsorgen (HO) Januari 2010

I KRONOBERG OCH KALMAR LÄN

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket?

Resvaneundersökning. Kungens kurva 2012

Resanderäkning Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil

Större och attraktivare arbetsmarknadsregioner genom bättre pendlingsmöjligheter

Trafikförsörjningsprogrammet med Hållplatshandbok. Kl Sammanfattning och avrundning Ann Mårtensson

Rapport till Upplands Väsby om personer som flyttat dit april/maj 2012

Lupp Är du berättigad till skolskjuts (gäller inte dig som har vinterskolskjuts) Hur väl stämmer skolskjutsen med ditt schema?

Var med och beskriv läget i länet

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

Prislista. För resor över länsgräns. Gäller från och med 1 januari Information för resor mellan Kalmar län och angränsande län.

BRUCE SPRINGSTEEN STOCKHOLMS STADION JUNI 2009

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Resanderäkning Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson

Besökares resor till och från Väla handelsområde

Del 4: Analys av transportarbetet

Attraktionsindex Sölvesborg. Skapat av: Per Ekman Tendensor AB Gröndalsvägen 19b Kalmar Tel: e-post:

Årsrapport 2011 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, Projektnummer:

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun

Restider i stråk. Västsvenska paketet. Uppföljning av restider för kollektivtrafik och bil i utvalda typrelationer för arbetsresor.

Rapport från Hälsotrampare Kronoberg Av Jörgen Gustavsson, Lena Bååt och Pär Wallin

Resvaneundersökning i Halmstads kommun Jämförelserapport - Våren 2018 Alex Spielhaupter, Erik Granberg, Hanna Ljungblad, Ronja Sundborg

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

2 SIKA Rapport 1998:3

Kronobergs län. Företagsamheten Christian Hallberg, Gästgivaregården i Ljungby. Vinnare av tävlingen Kronobergs mest företagsamma människa 2014.

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen.

Företagsklimatet 2016 Kalmar län

RAPPORT. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie Analys & Strategi

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Faktaunderlag om semestervanor 2008 FAKTAMATERIAL/STATISTIK

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015

Lika eller olika? Hur företagare och unga ser på löner och anställning ELIN BENGTSSON DECEMBER, 2009

Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården

Våga Visa kultur- och musikskolor

Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter. Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år

Moderaterna i Landstinget Sörmland Personalenkät Landstinget Sörmland Nyköping. magnus.leivik@dll.se

DECEMBER 2013 EMMA BRANDT. Har ni en plan? Näringslivsplaner i Kalmar län

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

Årsrapport 2014 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

Brukarundersökning 2010 Särvux

Trafikanalys Drömgården

ARBETSMATERIAL MARS Gång- och cykelvägsplan

Laddningsstationer. AB Rävhagen Summa Ovanåkers Kommun Region Gävleborg Summa

Vad gör man när. En förändrad syn på restid Förändrad syn på restiden. Hur människor använder sin restid i regional kollektivtrafik

Resor i Sverige. VTI notat VTI notat Redovisning av resultat från TSU92- åren

RIKTLINJER KOMMUNAL FÄRDTJÄNST

Sammanställning resvaneundersökning

ATTITYDER TILL FÖRSKOLAN ÅR 2012 föräldrars uppfattning av kvalitet i förskolan

Bruce Springsteen. Undersökning bland besökare på konserten på Friends Arena 11 maj 2013

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Trafikens problem. Företag i Smart Trafikant. Smart Trafikant Arbetsplats. Regionalt Mobilitetskontor

Almedalsveckan i Visby, 8-14 juli Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Gotlands Turistförening

TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR FÄRDTJÄNSTEN I ÖSTRA SKÅNE

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg

Dialogmöte i Karlskrona november 2014

1. Skulle du vilja att dina barn åt mer frukt- och grönsaker än vad de gör idag?

SVENSKARNAS RESVANOR så reser vi när vi handlar

Transkript:

Resvaneundersökning (RVU) i sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning

Bakgrund och syfte Undersökningens syfte är att ge en uppdaterad kännedom om medborgarnas resor. Det finns idag: Bra kunskap om arbetsresor Liten kunskap om fritidsresor Bakom uppdraget stod, förutom Trafikverket, en beställargrupp som även innefattade: Det saknas kunskap om: Vem reser med bil, buss eller tåg? Vilka cyklar och går? Intermetra Business & Market Research Group AB har genomfört undersökningen. 2 2012-12-

3 2012-12- Tillvägagångssätt

Urvalet 62 000 personer, 16-84 år i Blekinge, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län. Urvalet drogs slumpmässigt ur befolkningsregistret. Inkluderar förstärkta urval i Emmaboda, Kalmar, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö kommuner. Jönköpings kommun ingår ej (gjorde en resvaneundersökning 2009). I resflödesmatriserna och kartorna har dock undersökningen från 2009 räknats samman med denna undersökning. 4 2012-12-

Datainsamlingen Postala formulär. Jämnt fördelat över 14 specificerade resdagar, dvs. måndag till söndag under två veckor. Resdagar 19 mars-1 april 2012. Därefter genomfördes två påminnelseutskick till personer vars svar inte inkommit (resdagar 16 april-13 maj). En telefonundersökning genomfördes i juli bland 1 000 slumpmässigt valda icke-svarare för att undersöka om bortfallet skiljer sig från de svarande. 5 2012-12-

Först en inledande del med uppgifter om den svarande... 6 2012-12-

...därefter en resedagbok 7 2012-12-

Svarsfrekvensen 28 909 personer svarade (47,4 %). Ligger i nivå med likande större resvaneundersökningar. Svarsfrekvensen på kommunnivå varierar från 43 % i Oskarshamns kommun till 52 % i Eksjö, Aneby och Mörbylånga kommuner. 8 2012-12-

Telefonundersökningen Skiljer sig de som ej svarat från dem som svarat? Bestod av ett mindre antal kontrollfrågor Jämförelser av resefrekvenser Viktigaste resultatet: Andelen som inte rest på den aktuella resdagen är ungefär densamma i båda grupperna: 5 % fler som rest i bortfallsgruppen jämfört med dem som svarat Användningen av olika färdmedel är likartad 9 2012-12-

Efter matchningen/kodningen: en datafil med alla resor, inkl. kommunkod, tätortskod, koordinater etc. 2012-12-

Undersökningens tillförlitlighet Det totala bortfallet är ett måttligt problem Olika bortfall i olika delgrupper har hanterats genom korrektionsvägning Ger i några fall (framför allt yngre män i vissa kommuner) störande höga vikter Största problemet är att en del svarande hade svårigheter att fylla i resedagboken: ¼ av resorna går ej att specificera med både start- och målkommun Svårigheter att skilja mellan en hel resa (med flera förflyttningar) och en enskild förflyttning Tidsangivelser är ofta något ungefärliga Avstånd är mycket osäkra 12 2012-12-

Uppräkningarna kan ge överraskande effekter när underlaget är litet Uppräkningarna till befolkningsnivå kan ge överraskande effekter när underlaget är mycket litet. I normalfallet blir en resa uppräknad till 29 resor. I några extrema fall (unga män i kommuner med låg svarsfrekvens) kan en enskild resa mellan två orter multipliceras upp till över 200 gånger. 13 2012-12-

14 2012-12- Resultat

Varje vardagsdygn görs 1,8 miljoner resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Totalt antal individer som reser per dag Totalt antal resor per dag Vardag 78 % 2,33 3,00 501 063 1 449 466 Helg 64 % 1,69 2,62 413 031 1 048 819 Under en vanlig vardag gör närmare 80 % av befolkningen någon förflyttning. I genomsnitt 2,3 resor per vardag. C:a 1,4 miljoner resor varje vardag (1,8 miljoner inkl. Jönköpings kommun) 1,0 miljon varje lör- eller söndag. 15 2012-12-

Varje invånare reser i genomsnitt 1 tim 20 min om dagen Regionens invånare spenderar i genomsnitt 1 tim 20 minuter på förflyttning varje dag. Nästan 1 miljon timmar per dygn (inkl. Jönköpings kommun). Total tid i förflyttning fördelad på ärenden 39 15 1 1 18 Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Hemresa 6 6 4 Mest tid läggs på resor till arbetet, följt av resor till fritidsaktiviteter och därefter inköpsresor. 16 2012-12-

Regionens invånare reser 33 miljoner kilometer varje dygn Kollektivtrafiken (buss + tåg) står för 17 % av trafikarbetet. Andelen bil är högre på helgen (85 %) än på vardagar (76 %). Totalt trafikarbete fördelat på färdmedel 8 9 1 1 0 79 Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat 17 2012-12-

De flesta resorna är korta resor Flertalet resor är korta resor på 3-10 km. Förutom tåg, som används för långa resor, och cykel/gång som används för korta resor, är det stor spridning på reslängderna för övriga färdmedel. Totalt Resornas längd (km, median) VARDAG Tjänsteärende Vård Skola Arbete Fritid Inköp Hämta/lämna Post/bank HELG Fritid Arbete Inköp 0 5 10 15 3 3 3 3 5 5 5 5 5 6 6,5 Resornas längd (km, intervall) 0% 20% 40% 60% 80% 100% 13 22 12 14 8 6 9 8 8 8 10 0-1 km 1-3 km 3-5 km 5-10 km 10-15 km 15-20 km 20-30 km 30-50 km >50 km 18 2012-12-

Långa resor står dock för det mesta av researbetet Långa resor som är >50 km står för över hälften av de producerade personkilometrarna. Totalt trafikarbete fördelat på reslängder 52 1 3 3 5 5 5 12 Resor på <10 km står endast för 12 % 15 0-1 km 1-3 km 3-5 km 5-10 km 10-15 km 15-20 km 20-30 km 30-50 km >50 km 19 2012-12-

Endast 5 % av resorna görs med kollektivtrafik Över 70 % av resorna görs med bil. Kollektivtrafiken står för endast 5 % (men 16 % av researbetet). HELA VECKAN VARDAG Män Kvinnor 16-24 år 25-44 år 45-64 år 65-84 år HELG Män Kvinnor 16-24 år 25-44 år 45-64 år 65-84 år Färdmedel för samtliga resor 0% 20% 40% 60% 80% 100% 30 59 59 66 53 13 66 65 60 57 67 47 35 61 62 56 25 17 12 9 13 3 41 12 5 1 13 6 41 12 5 1 14 18 1 7 31 8 31 13 15 2 10 18 21 9 10 1 9 25 31 9 6 2 14 15 1 8 17 1 8 19 1 10 1 12 12 10 13 17 9 12 13 12 14 17 13 10 13 1 1 1 De största skillnaderna i valet av färdmedel finns mellan åldersgrupper. Yngre ersätter i första hand bilresor med kollektivtrafik och i viss mån även med cykel. Bil, ensam Bil, samåker Motorcykel Buss Tåg Cykel Moped Till fots Annat färdsätt 20 2012-12-

Stora skillnader mellan olika kommuner Det finns stora skillnader beroende på geografi. De större städerna ligger bland de lägre andelarna.. Kalmar Lessebo Eksjö Tranås Växjö Västervik Oskarshamn Ljungby Karlskrona Nässjö Uppvidinge Värnamo Markaryd Nybro Karlshamn Vaggeryd Älmhult Borgholm Hultsfred Mullsjö Alvesta Gnosjö Sölvesborg Vetlanda Gislaved Mönsterås Olofström Torsås Tingsryd Vimmerby Habo Emmaboda Sävsjö Mörbylånga Ronneby Aneby Högsby Andel bilresor per kommun 0 20 40 60 80 100 48 49 52 53 53 54 54 59 55 57 57 57 55 56 59 61 59 61 61 62 63 61 62 62 64 64 64 66 63 63 64 62 63 66 62 67 69 10 10 9 10 10 7 12 10 10 14 13 10 13 10 9 12 9 7 10 13 12 10 15 9 Bil, ensam Bil, samåker 21 2012-12-

Stora skillnader i färdmedel mellan olika typer av orter, samt landsbygden En större andel av resorna görs med bil på mindre orter och landsbygd. Färre till fots/cykel. Andelen kollektivresor varierar i mindre grad. Ortstyper: Fördelning av färdmedel Residensstäder Annan ort, >10 000 inv. >5 000 inv., gymn., ej nära större ort >1 000 inv., nära större ort >1 000 inv., tågtrafik ej nära större ort, >1 000 inv., ej tågtrafik, ej nära större 0% 20% 40% 60% 80% 100% 47 52 54 58 55 59 61 12 32 13 19 17 32 15 5 3 12 51 16 15 15 60 1 1 1 13 1 12 1 <1 000 inv., nära större ort 74 10 3 5 61 <1 000 inv., ej nära större ort, nära väg 67 516 9 1 <1 000 inv., ej nära större ort/väg 66 10 5 7 9 1 Landsbygd 75 31 4 61 Bil, ensam Bil, samåker Buss Tåg Cykel Till fots Annat färdsätt 22 2012-12-

Nästan hälften av vardagsresorna görs till/från arbete/studier (eller i arbetet) Ärenden 0% 20% 40% 60% 80% 100% Knappt hälften av vardagsresorna är resor till och från arbete/studier, eller tjänsteresor. Därnäst inköpsresor, samt resor till olika fritidsaktiviteter. Dessa står för runt en femtedel av resorna vardera. HELA VECKAN VARDAG Män Kvinnor 16-24 år 25-44 år 45-64 år 65-84 år HELG Män Kvinnor 16-24 år 25-44 år 45-64 år 65-84 år 27 5 4 10 22 21 27 34 6 6 19 32 19 37 8 6 9 18 2 18 30 4 6 13 21 32 21 20 3 31 4 13 1 27 38 46 6 3 21 9 1 7 15 18 21 32 14 15 7 21 5 37 9 4 35 2 9 30 1 45 12 31 8 29 1 46 2 10 30 1 44 8 1 7 5 21 13 25 1 29 52 42 16 3 8 29 1 43 3 14 37 32 50 Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat 23 2012-12-

Sju av tio arbetsresor görs med bil Huvudfärdmedel, arbetsresor Totalt 78 % av invånarna i åldern 20-64 år förvärvsarbetar. Av deras resor till arbetet görs ca 70 % med bil och 5 % med kollektivtrafik. Andelen bilresor är allra högst för resor på 10-20 km. 0% 50% 100% TOTALT 63 6 41 15 9 1 0-1 km 1-3 km 3-5 km 5-10 km 10-15 km 15-20 km 20-30 km 30-50 km >50 km 13 21 31 54 61 68 77 84 84 80 81 73 52 1 30 8 1 7 3 18 21 7 5 9 1 8 43 7 6 1 6 6 4 10 9 3 1 9 4 13 Bil, ensam förare Bil, samåker Buss Tåg Cykel Till fots Annat 24 2012-12-

Hämta/lämna och inköp har lägst andel kollektivresande Valet av färdmedel skiljer en del mellan olika ärenden. Huvudfärdmedel per ärende 0% 20% 40% 60% 80% 100% HELA VECKAN 70 5 12 12 1 Bara 1 % av hämta/lämna - resorna och 2 % av inköpsresorna görs kollektivt. VARDAG Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid 26 69 69 82 38 84 73 76 68 67 6 6 13 15 12 9 1 1 6 3 8 1 21 13 1 1 7 8 2 9 16 6 8 9 2 3 9 20 0 3 13 16 1 Bil Kollektivt Cykel Till fots Annat HELG Arbete Hämta/lämna Inköp Fritid 75 71 77 74 91 3 9 5 15 1 8 2 9 13 1 9 13 5 13 1 15 1 25 2012-12-

Varje vardag görs 185 000 fritidsresor Under en vanlig vardag reser var fjärde invånare till en fritidsaktivitet vilket motsvarar 185 000 resor per dag. På helgen är det 35 %, vilket motsvarar 300 000 resor. Fritidsresor görs oftast med bil, men skillnaderna är stora beroende på kön och ålder. Huvudfärdmedel, fritidsresor 0% 50% 100% HELA VECKAN 52 17 21 15 Bil, ensam Bil, samåker Motorcykel VARDAG Män 53 61 15 21 13 16 9 21 133 Buss Tåg Kvinnor 46 19 31 13 18 Cykel Moped Till fots HELG Män 51 61 23 21 9 15 14 19 13 Annat färdsätt Kvinnor 40 32 21 8 16 26 2012-12-

Fyra av tio bilåkare har en vilja att minska sitt bilåkande Attityder till minskat bilresande Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor eller har Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. 0 20 40 60 12 17 29 42 Mer än var tionde person är en flitig bilanvändare, som har kommit så långt att hon eller han redan provat att ersätta bilresor med andra alternativ, eller åtminstone har tankar på hur det ska gå till. Ytterligare 17 % uttrycker en viss ambition, men har inte kommit längre än så. 27 2012-12-

Störst chans att minska bilåkandet i de större orterna Bilister i de större städerna har klart störst ambition eller öppenhet för att ersätta bilresor med andra färdmedel. I de mindre orterna och på landsbygden är viljan att ersätta bilen är som minst. Det är tydligt att viljan är större i de mindre orter som ligger nära en större ort. Residensstäder Annan ort, >10 000 inv. >5 000 inv., gymn., ej >1 000 inv., nära större ort >1 000 inv., tågtrafik ej >1 000 inv., ej tågtrafik, <1 000 inv., nära större ort <1 000 inv., ej nära större <1 000 inv., ej nära större Attityder till minskat bilåkande Landsbygd 0% 20% 40% 60% 80% 100% 10 23 22 20 18 16 17 29 23 22 20 24 25 25 25 27 25 Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor eller har tankar på hur jag ska göra det. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. 27 66 68 71 50 53 56 57 59 58 43 Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det 28 2012-12-

Mycket få resor kombinerar olika färdmedel Färdmedel per resa 0 50 100 Bil, ensam 58 Cykel 12 En mycket liten andel av resorna är kombinationsresor med flera färdmedel. Till fots Bil, samåker Buss/tåg (inkl. till fots + buss/tåg) Cykel + buss/tåg Bil, ensam + buss/tåg Bil, samåker + buss/tåg Annat 12 3 0,7 0,4 0,6 2 Dock utgör kombinationsresor 30 % av kollektivtrafikresorna. Bil, samåker + buss/tåg Cykel + buss/tåg 0% 50% 100% 30 45 4 3 55 49 Till arbete Till inköp Till fritidsaktivitet Till annat/hemresa Kombinationsresor är oftast arbetsresor, följt av fritidsresor. 29 2012-12-

Olika ärenden har olika sannolikhet att ingå i en reskedja Andel reskedjor 0% 20% 40% 60% 80% 100% Totalt 50 50 Tjänsteärende 15 85 Hämta/lämna Bank/post Inköp Vård Arbete 35 40 47 53 56 65 60 53 47 44 Totalt sett uträttas hälften av alla ärenden i en flerärende-reskedja. Tjänsteärenden, hämta/lämna, bank/post och inköpsresor ingår oftast i reskedjor. Fritid Skola 59 61 41 39 Andel som inte ingår i reskedja Andel som ingår i reskedja 30 2012-12-

Över 90 % av hushållen har tillgång till cykel Totalt En vuxen utan barn Sammanboende vuxna utan barn En vuxen med barn Sammanboende vuxna med barn Hushållens tillgång till cykel 0% 50% 100% 8 7 17 3 10 26 20 15 42 86 92 73 78 41 Ingen cykel 1 cykel 2 eller flera cyklar Över 90 % av hushållen har tillgång till bil och lika stor andel har tillgång till cykel. (men cykeln används till endast 3% av trafikarbetet Endast 1,3 % av hushållen har tillgång till en elcykel. Hushållens tillgång till elcykel 0% 20% 40% 60% 80% 100% Totalt 1 99 Ja Nej 31 2012-12-

Tillgången till bra kollektivtrafik ökar viljan att resa mindre med bil Det finns ett starkt samband mellan tillgången till bra kollektivtrafik och viljan att resa mindre med bil. Kvinnor, yngre och högutbildade har också en större vilja att dra ned på sin bilanvändning jämfört med andra grupper. Attityder till minskat bilåkande 0% 20% 40% 60% 80% 100% Totalt (bilister) FRÅN BOSTAD <100 m 100-500 m 500 m-1 km 1-2 km 18 21 20 16 16 23 25 25 26 22 59 54 55 58 62 2-5 km >5 km 7 19 16 70 78 0% 20% 40% 60% 80% 100% Totalt (bilister) FRÅN ARBETE <100 m 100-500 m 500 m-1 km 1-2 km 2-5 km >5 km 18 22 20 18 16 13 7 17 23 25 25 25 25 19 59 53 55 57 59 67 75 32 2012-12-

Sju av tio har en hållplats inom 500 meter Avstånd till hållplats/parkering Drygt 70 % har tillgång till en busshållplats inom 500 meter från sin arbetsplats. Knappt 70 % inom 500 meter från hemmet. 0% 20% 40% 60% 80% 100% VID BOSTADEN Närmaste busshållplats 21 47 15 7 7 5 Närmaste järnvägshållplats 1 9 14 14 16 46 Närmaste bilparkering 94 3 1 VID ARBETE/STUDIER <100 m 100-500 m 500 m-1 km 1-2 km 2-5 km > 5 km Närmaste busshållplats 31 41 15 6 3 5 Närmaste järnvägshållplats 3 14 19 17 16 32 Närmaste bilparkering 86 10 12 33 2012-12-

Var fjärde invånare har ett kort på kollektivtrafiken Var fjärde invånare har idag ett tåg- eller busskort. Tillgång till kollektivtrafikkort 0% 20% 40% 60% 80% 100% TOTALT 6 13 2 4 1 74 Män 5 9 2 4 1 78 Kvinnor 6 16 2312 70 16-24 år 25-44 år 45-64 år 65-84 år 9 7 5 1 9 20 2 22 12 12 2 1 21 222 83 12 45 76 78 Periodkort Värdekort Klippkort Skolkort Färdtjänstkort Annat Inget kort En majoritet i åldern 16-24 år har kort. Därefter sjunker andelen med ökande ålder. 34 2012-12-

Fler åker bil om de har fri parkering Förmåner vid arbetsplatsen 0 50 100 Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel 12 1 13 41 12 1 3 6 1 7 12 58 21 Närmare 80 % av de förvärvsarbetande har tillgång till fri parkering i anslutning till arbetsplatsen. Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bland de som har avgiftsbelag parkering reser en mindre andel med bil som ensam förare än de som har fri parkering FRI PARKERING 66 6 4 15 9 PARKERING MED AVGIFT 54 7 9 16 13 Bil, förare Bil, passagerare Kollektivt Cykel Till fots Annat 1 1 35 2012-12-

Cykeln är mycket effektiv för korta resor Bil är visserligen snabbast, men på längre sträckor blir skillnaden allt mindre mot kollektiva färdmedel. min/km 0 1 2 3 Tid att transportera sig (min/km) 1-3 km 3-5 km 5-10 km 10-15 km15-20 km20-30 km30-50 km >50 km Bil Buss 4 Tåg På kortare sträckor är cykel ett effektivt transportmedel. På sträckor under fem km är det klart effektivare än buss. 5 6 7 8 9 10 Cykel Till fots 36 2012-12-

Pensionärer reser i mycket stor utsträckning med bil Huvudfärdmedel, pensionärer 0% 50% 100% VARDAG 75 2 10 12 1 Pensionärer reser i mycket hög grad med bil, endast 2 % av resorna görs med kollektivtrafik. Män Kvinnor 80 69 3 1 8 10 1 12 15 1 Bil Kollektivt Cykel Till fots Annat HELG 75 2 10 13 1 Män 80 1 8 Kvinnor 69 3 12 15 2 37 2012-12-

Arbets- och fritidsresor står för en stor del av trafikarbetet Resor till arbetet och tjänsteresor producerar mest person-kilometrar, följt av fritidsresor. Totalt trafikarbete fördelat på ärenden 41 15 19 0 6 2 4 9 3 Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Hemresa 38 2012-12-

Olika pensionärsgrupper reser olika De pensionärer som reser kollektivt är i högre grad Kvinnor Ensamboende Boende på större orter reser också oftare kollektivt än på landsbygden. Kön Pensionärer som reser kollektivt Pensionärer som reser med bil Män 33 52 Kvinnor 67 48 100 % 100 % Åldersgrupper 65-69 år 40 42 70-74 år 26 29 75-79 år 22 19 80-84 år 10 100 % 100 % Hushållstyp Ensamhushåll 61 39 Parhushåll 39 61 100 % 100 % 39 2012-12-

80000 70000 60000 50000 40000 30000 Skillnader i resandets fördelning på vardagar och helger Vardagsresandet har fyra faser efter researbetets intensitet. 20000 10000 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 Kollektivt Bil Cykel Annat Trafikarbetet har ett helt annat tidsmönster under helgerna. OBS: annan skala än för vardagar 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 Kollektivt Bil Cykel Annat 40 2012-12-

Topp för fritidsresor efter arbetsdagens slut 9000 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Under vardagarna görs störst antal fritidsresor under timmarna efter arbetsdagens slut, med en tydlig topp vid 18-tiden 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 Kollektivt Bil Cykel Annat 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 Kollektivt Bil Cykel Annat På helgerna fördelar sig fritidsresandet mer jämt över dagen, men med en topp runt 10-tiden på förmiddagen. 41 2012-12-

Pensionärer reser på andra tider Pensionernas resvanor skiljer sig från andra invånares på flera olika sätt. Framför allt skiljer sig tiden på dygnet de reser på vardagar genom att det inte finns tydliga toppar under morgon och eftermiddag. Istället är resandet spritt från 10-tiden på morgonen, fram till 16-tiden på kvällen. 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 3000 2500 2000 1500 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 Bil Koll Cykel Annat 1000 500 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 Bil Koll Cykel Annat 42 2012-12-

Olika ärenden görs vid olika tider på dygnet 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 Till bostaden Till arbetet Tjänsteärende Till skola/utb Hämta/lämna Inköp Vård Bank/myndighet Fritid Annat 43 2012-12-

De stora reseströmmarna mellan orter går till/från de stora städerna De större reseströmmarna (>200 resor per dygn) mellan orter i regionen är huvudsakligen in- och utpendling till regionens fyra större städer (Jönköping, Kalmar, Karlskrona och Växjö) från omkringliggande tätorter. 44 2012-12-

De stora reseströmmarna går till/från de stora städerna De större reseströmmarna (>1 000 resor per dygn) mellan orter i regionen är huvudsakligen in- och utpendling till regionens fyra större städer (Jönköping, Kalmar, Karlskrona och Växjö) från omkringliggande tätorter. 45 2012-12-

Främst resande norrut från regionen Förutom till Stockholm, går samtliga större reseströmmar in till/ut från regionen till näraliggande kommuner. Det största utbytet sker mellan kommunerna i norra delen av regionen till/från Östergötland. Vissa regionalt orienterade strömmar (t.o.fr. Skåne?) kan vara underskattade på grund av saknade kommunuppgifter. 46 2012-12-

Potential till att öka kollektivresandet Kollektivresor Även på kortare stråk från residensstäderna och kringliggande orter är andelen kollektivtrafik låg, jämfört med biltrafiken. Bilresor Här finns en potential till ökat kollektivresande. Även på långa sträckor som t.ex. Växjö-Kalmar finns betydande biltrafik. 47 2012-12-

Skillnader i andelen arbetsresor mellan olika stråk Andelen arbetsresor skiljer sig mellan olika stråk. Betydande stråk med stor andel arbetsresor ( ca 40 %) är exempelvis: Kalmar-Nybro Växjö-Rottne Växjö-Ingestad Växjö-Braås Karlskrona-Ronneby Andel arbetsresor (%) 48 2012-12-

Många fritidsresor i Kalmar-/Färjestadsområdet De största strömmarna av fritidsresor går på sträckorna Kalmar-Lindsdal, Kalmar- Smedby, Kalmar-Färjestaden och Jönköping-Habo. 49 2012-12-

50 2012-12- Detaljerade resultat på kommunnivå ges i rapporten

51 2012-12- För noggrannare analyser av reseflöden finns en Excelfil att tillgå

Rapporten finns tillgänglig på Trafikverkets webbplats Utöver huvudrapporten levereras även: Djupanalys för Växjö kommun Datafiler för vidare analyser 52 2012-12-