Kvalitetsredovisning 2014-2015 Mikael Elias Gymnasium Eskilstuna 1
Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1. Personal 3.2. Elever 4. Viktiga händelser under året 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1. Bakgrund 5.2. Vårt sätt att mäta kvalitet 5.3. Vårt kvalitetsarbete på skolan 5.3.1. Intern och/eller extern granskning 5.3.2. Klagomål och synpunkter 6. Vårt värdegrundsarbete 7. Resultat 7.1. Funktionell kvalitet 7.1.1. Kunskapsresultat 7.1.2. Värdegrundsresultat 7.2. Upplevd kvalitet 7.3. Ändamålsenlig kvalitet 7.4. Utvecklingsområde undervisning och studiero 8. Analys 8.1. Funktionell kvalitet 8.1.1. Kunskapsresultat 8.1.2. Värdegrundsresultat 8.2. Upplevd kvalitet 8.3. Ändamålsenlig kvalitet 2
8.4. Utvecklingsområde undervisning och studiero 9. Åtgärder för ökad måluppfyllelse 10. Nya utvecklingsområden 10.1. Formativ bedömning 10.2. Alignmentplanering 10.3. Lärandeteam 10.4. Studiero 3
1. Information om huvudmannen Mikael Elias Gymnasium är en fristående gymnasieskola som grundades 2007 av Nordens Teknikerinstitut AB. Kort därefter förvärvades Nordens Teknikerinstitut AB av AcadeMedia AB. Idag är verksamheten ett eget bolag Mikael Elias Gymnasium AB med skolor på åtta orter i Sverige; Eskilstuna, Falun, Göteborg, Karlskrona, Sollentuna, Stockholm, Sundsvall och Örnsköldsvik. Vi erbjuder gymnasieutbildning inom det naturvetenskapliga, tekniska, ekonomiska och samhällsvetenskapliga området med högskoleförberedande målsättning. Skolorna riktar sig mot studiemotiverade elever och värdegrunden för vår verksamhet vilar på trygghet, ansvar, inspiration, kreativitet och utmaning. Visionen är "Lust att lära, mod att förändra". Mer information om Mikael Elias gymnasium hittar du på www.mikaelelias.se 2. Information om vår skola Mikael Elias Gymnasium Eskilstuna har två program: samhällsvetenskapliga programmet med inriktningarna samhällsvetenskap och beteendevetenskap samt naturvetenskapliga programmet med inriktningarna naturvetenskap och naturvetenskap och samhälle. Skolan har det gångna året haft 152 elever fördelat på sju klasser. Skolan ligger i centrala Eskilstuna med utmärkt närhet till tåg och buss. Skolan rymmer 7 klassrum med varierade storlek, uppehållsrum för elever, 2 grupprum, kontorsytor för personal, samt lärarpersonalrum. Totalt förfogar skolan över 865 kvm lokalyta. Laborationssal för naturvetenskapliga ämnen finns på närliggande systerskolan NTI Gymnasiet vilken skolan har avtal med. Under året har skolan haft extra satsning på undervisning i engelska. Satsningen har inneburit ett samarbete med Education First (EF) där samtliga av skolans elever i årskurs 1 dels haft tillgång till EF:s nätbaserade studiematerial Elab och dels erbjudits en språkresa till Manchester på skolans bekostnad. Satsningen har varit pågått sedan läsåret 2012/13. 4
På skolan arbetar vi med 1-till-1 konceptet. Detta innebär att samtliga elever erbjuds att under sin studietid låna en dator eller en ipad av skolan. Detta och föregående läsår valde skolan att satsa på ipads till eleverna i år 1. En lyckad satsning där vi anser att ipads svarar väl mot de funktioner och den prestanda som krävs för att på ett mer tillfredställande sätt arbeta med IKT i undervisningen. Syftet med övergången till ipads är att främja en mer stimulerande, varierad och interaktiv undervisning. Skolan har under året haft flera rektorsbyten. Anna-Karin Thelin är sedan augusti 2015 rektor för skolan, dessförinnan var bitr. rektor Conny Värehag tillförordnad rektor från april 2015. 5
3. Skolans förutsättningar Under vårterminen 2015 tog huvudmannen beslutet att avveckla skolan p.g.a. sjunkande elevsöksiffror. Verksamheten kommer drivas vidare i två år till, tills våra nuvarande elever tagit studenten. Det kommande läsåret 2015/16 kommer den fortlöpa i nuvarande lokaler och 2016/17 flyttas över till NTI Gymnasiets lokaler där sista årskullen ska läsa sitt sista år och ta sin student. NTI Gymnasiet tog från den 1 juli 2015 över driften av skolan och de båda skolorna har sedan dess en gemensam rektor. Sedan skolans elever och vårdnadshavare informerades om skolans kommande avveckling har några elever valt att skriva ut sig för att fortsätta sina studier på annan skola. 3.1 Personal Lärare Andel med pedagogisk högskoleexamen Elever per heltidstjänst Skola 12,6 61,1 12,1 MEG totalt 114,1 79,1 17,3 Personalen bestod under läsåret av 14 lärare fördelat på 12,6 heltidstjänster, elevhälsa, administratör och rektor. Vid mätningen i oktober hade 61,1% av lärarna pedagogisk högskoleexamen, vid läsårets slut var 12 av lärarna behöriga och 8 hade fått sin lärarlegitimation. Antalet elever per heltidstjänst var 12,1 att jämföra med snittet för Mikael Elias Gymnasium som är 17,3. Elevhälsan har bestått av ett team med specialpedagog, skolsköterska, skolkurator och rektor. Även SYV har organisatoriskt tillhört elevhälsan. Teamet har träffats varje måndag och tanken har varit att snabbt kunna hantera och bedöma ärenden som kommit in under veckan som gått. EWS (Early Warning System) har följts upp för att tidigt identifiera elever som haft svårigheter med sina studier och på detta sätt snabbt upprätta en kontakt med teamet innan det går för långt med en elev. Skolan haft en förstelärare som lett det pedagogiska utvecklingsarbetet under temat kollegialt lärande. 3.2 Elever Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Naturvetenskapsprogrammet 12 42 26 1 Samhällsvetenskapsprogrammet 20 25 22 4 Skolan totalt 32 67 48 5 6
Eleverna är relativt jämnt fördelade mellan skolans två program. Av skolans 152 elever läser 81 på det Naturvetenskapliga programmet och 71 på det Samhällsvetenskapliga programmet. Två av tre elever är tjejer. Skolan har elever med många olika etniska bakgrunder. Den största årskullen är de som detta läsår läst sitt andra år på skolan. Inom de olika klasserna har en del grupperingar förekommit vilket även gjort att skolan fått handskas med en hel del vandalisering, fusk, dåligt uppträdande samt även grövre incidenter inom främst en av dessa grupper. Något som även ledde till tillfällig avstängning för 2 elever i slutet av läsåret. 4. Viktiga händelser under året Läsåret 2014/15 har varit ett innehållsrikt år på Mikael Elias Gymnasium i Eskilstuna. Året började med en intensiv skolstart med en snabb expansion av elever, och som präglades av hjärta, engagemang och utmaningar. En ny rektor anställdes till läsårets uppstart men slutade efter sex månader. Till tillförordnad rektor utsågs Conny Värehag som genom sitt uppdrag som facklig representant väl kände till skolans situation. Efter beslut om avveckling av skolan i april och att driften skulle överlåtas till NTI från juli 2015, så beslutades samtidigt att skolan skulle ledas av NTI Gymnasiets rektor som från den 1 augusti är Anna-Karin Thelin. Som traditionen bjuder så deltog våra elever i årskurs två under september i Teoretiska spelen. Alla elever i årskurs två från alla åtta Mikael Eliasgymnasier i Sverige, totalt över 600 elever, åker till Stockholm för att på Stockholm Stadion leka och tävla inom både traditionella friidrottsgrenar som lite mindre traditionella så som drickabacksklättring. På kvällarna dansar vi, äter gott, lär känna varandra. Aktiviteten är en viktig händelse för att känna gemenskap skolor emellan och skapa traditioner. Nobeldagen firades med pompa och ståt. I år arrangerades den nationella kunskapstävlingen av Mikael Elias Gymnasium i Sundsvall. Det var med stort engagemang som lärarna skapade kluriga frågor och uppdrag till landets alla Mikael Elias elever. Det blev en mycket lyckad dag och kväll. Friskolorna inom Eskilstuna kommun gick samman och bjöd in samtliga riksdagspartier till en gemensam politisk debatt dit eleverna gick för att lyssna och ställa frågor. Eskilstunas lokala gymnasiemässa uteblev detta året, men en mini mässa för åk 8:a genomfördes som vanligt tillsammans med många och duktiga, engagerade elever och personal där i samarbete med övriga friskolor i Eskilstuna. EF var ytterligare en höjdpunkt under det gångna året. Eleverna i åk 1 har läst engelska 5 via EF:s webbaserade plattform och koncept Blended Learning. De tillbringade också en vecka i Manchester, i stället för att bo i värdfamiljer bodde de på elevhem, vilket föll väl ut. Undervisningen i England via EF räknas inte in i ordinarie undervisningstid i ämnet engelska men inspirerar och utvecklar elevernas kunskaper i ämnet och var mycket uppskattad. På nationaldagen i juni hade våra elever traditionsenlig studentavslutning. De bjuds på studentlunch 7
och sprang under festliga former ut tillsammans med elever från andra gymnasieskolor i Eskilstuna. Våra studenter hade traditionsenligt utspring på nationaldagen den 6 juni. Studenterna bjöds på studentlunch och sprang sedan ut tillsammans med eleverna från alla Eskilstunas gymnasieskolor. Skolan hade i november uppföljningsbesök av Skolinspektionen. Inspektionen visade att alla brister och åtgärder från tidigare inspektion hade åtgärdats. 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/verksamheten? Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Grunden för vår systematik är att vi regelbundet genomför undersökningar för att mäta och ta reda på hur elever och medarbetare uppfattar verksamheten. Kalenderåret inleds med att vi i januari följer upp våra tidigare elevers uppfattning om sin skoltid hos oss. I februari följer vi upp våra nuvarande elevers och medarbetares uppfattning genom NMI- (medarbetare) och NKIundersökningar (elever). I vår har vi även genomfört en första utvärdering av undervisningen, vilket framöver kommer att genomföras vår och höst som ett ytterligare incitament för vårt ständiga förbättringsarbete. Utöver dessa större och löpande undersökningar av skolans kvalitet genomförs löpande kursutvärderingar och andra avgränsade uppföljningar av olika projekt. Vår och höst görs betygsprognoser. Resultaten från våra undersökningar analyseras i olika konstellationer och resulterar i nya mål och utvecklingsområden för verksamheten. Om något/några resultat skulle hamna lågt under 60 tas en särskild handlingsplan fram för att skolan direkt ska sätta in åtgärder under innevarande termin. I slutet av våren upprättar jag som rektor denna kvalitetsrapport som ett sammanfattande bokslut över vad vi gjort och hur det blev. Utifrån detta bokslut tar jag tillsammans med personalen fram relevanta utvecklingsområden och aktiviteter som beskrivs i skolans verksamhetsplan, som 8
färdigställs i början av hösten. Kvalitetsrapport och verksamhetsplan utgör redskap för skolledningens planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. Sammanfattningsvis leder jag tillsammans med mina medarbetare skolans verksamhet utifrån ett systematiskt årsflöde där mål definieras och omsätts i aktiviteter som utvärderas och leder till nya strategier och förbättrade resultat. 5.3.1 Intern och/eller extern granskning Tillsyner används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans lärare, rektor, huvudman träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. Föregående läsår genomgick skolan en granskning av Skolinspektionen. Vi uppföljningsinspektionen i november visade det sig att skolan hade åtgärdat alla åtgärder och brister. 5.3.2 Klagomål och synpunkter Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt. Under läsåret har ett antal incidenter utretts och dokumenterats. 6. Vårt värdegrundsarbete Alla har rätt till en trygg arbetsplats, både som lärare, pedagog eller övrig personal. För att nå detta behöver skolan kontinuerligt arbeta med värdegrundsbaserade projekt samt i klassrummen hela tiden ha detta arbete pågående i bakgrunden. Människors lika värde och allas rätt att kunna existera på samma villkor är värderingar som hela tiden måste få stå i fokus. På skolan ska all undervisning utgå från detta och för att än mer poängtera detta så anordnas även temadagar inom området samt att elevhälsoteamet alltid har denna punkt på sin agenda för att sedan följa upp och utvärdera bland skolans elever, lärare och övrig personal. Skolans elevråd har även en viktig funktion som den naturliga länken mellan ledning och elev. Att kunna påverka sin utbildning och ha möjlighet att kritisera samt utan risk för negativa effekter uppmärksamma skolans ledning på ev. felaktigheter som pågår. På en liten skola med relativt få elever finns förutsättningarna och det är viktigt att hela skolan är involverad i arbetet med att skapa den skola och den miljö som måste råda för att alla ska kunna ta del av sin utbildning på bästa sätt. Genom att snabbt agera, markera och tydligt visa på konsekvenser av negativt beteende ska skolans miljö inför kommande läsår bli bättre än den tyvärr varit för flertalet elever och personal senaste åren. Genom att personalen ska vara väl synliga även utanför ordinarie lektionstid så hoppas vi att det i sin tur ska skapa en mer naturlig plats för dialog och möten. Skolan har en väl utvecklad handlingsplan för både akuta och mindre akuta händelser som ska kommuniceras till den nya staben av lärare som anställts inför kommande läsår. 9
7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom resultatstatistik över nationella prov och betyg. 7.1.1 Kunskapsresultat Den nationella betygsstatistiken för vårterminen publiceras i Skolverkets databas SIRIS först i december. Därför genomför AcadeMedia årligen en egen, intern insamling av betygsresultaten redan i juni. Tabellen nedan bygger därmed både på resultat från Skolverket (2013/14) och AcadeMedias egen insamling (2014/15). Tabell 1: Andel examen och genomsnittlig betygspoäng Program Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen Andel elever med examen inom tre år 2013/14* 2014/15** 2013/14* 2014/15** 2013/14* 2014/15** 2013/14* Naturvetenskapsprogrammet 93,8 80,0 16,4 15,9 16,6 17,3 73,3 Samhällsvetenskapsprogrammet 83,3 94,4 14,4 14,6 15,4 15,0 72,2 Skolan totalt 87,5 86,0 15,2 15,4 15,9 16,2 72,7 MEG Totalt 91,7 92,1 15,1 15,1 15,6 15,5 75,1 Riket 88,5-14,0-14,5-71,4 *SIRIS **Intern insamling Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Uppgiften avser andelen elever som uppnått examen av samtliga med avgångsbetyg VT14 resp. VT15. Med avgångsbetyg avses att en elev antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever med avgångsbetyg. Andel elever med examen inom tre år Uppgiften visar antalet elever som började gymnasieskolan HT11 och som fått avgångsbetyg från nationella program, dvs. genomströmningen. Som avgångsbetyg räknas examen eller studiebevis om minst 2500 poäng inom tre år efter gymnasiestarten. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever som fullföljt studierna på tre år, med startläsår 2011/12. 10
Vad är skillnaden mellan andel med examen beräknat på de med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) och beräknat på genomströmningen på tre år? Population Resultat som redovisas Finns det någon grupp elever som inte ingår? Elever med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) Avgångselever som erhållit examen eller studiebevis om minst 2500 poäng VT14 (eller VT15) Andel med examen, genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg samt genomsnittlig betygspoäng för elever med examen Ja, elever med studiebevis om mindre än 2500 poäng, avhoppare, de som tagit studieuppehåll etc. Genomströmning på tre år Samtliga elever som påbörjade sina gymnasiestudier HT11 Endast andel med examen inom tre år Konsekvens Andelen elever med examen blir högre Andelen elever med examen blir lägre Nej I tabellen över betygsresultaten innebär streck (-) att uppgiften baseras på färre än tio elever. Då dubbelprickas den i statistiken från Skolverkets databas SIRIS av sekretesskäl. Observera att data även kan saknas av andra skäl. Nedan redovisas kursbetyg satta under året i jämförelse med betyg på de nationella proven. Tabell 2: Överenstämmelse nationella provbetyg Överensstämmelse nationella provbetyg Summa antal betyg Andel lägre Andel lika Andel högre ENGENG05 23 13,0% 65,2% 21,7% ENGENG06 45 8,9% 53,3% 37,8% MATMAT01b 17 0% 41,2% 58,8% MATMAT02b 12 0% 33,3% 66,7% MATMAT02c 8 12,5% 12,5% 75,0% MATMAT03c 30 6,7% 60,0% 33,3% MATMAT04 17 0% 17,6% 82,4% SVESVE01 14 0% 42,9% 57,1% SVESVE03 23 4,3% 87,0% 8,7% SVASVA01 15 13,3% 53,3% 33,3% SVASVA03 14 14,3% 57,1% 28,6% Andelen elever som får högre betyg än resultatet på nationellt prov är för engelska 5 21,7%, engelska 6 37,8%, svenska 1 57,1%, svenska 3 8,7% svenska som andraspråk 1 33,3% och svenska som andraspråk 3 28,6%. Andelen med högre betyg i matematikkurserna blev för matematik 1 b 58,8 %, matematik 2b 66,7%, matematik 2c 75,0%, matematik 3c 33,3% och matematik 4 82,4%. 11
7.1.2 Värdegrundsresultat Tabell 3: Resultat värdegrund Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Andel elever som känner sig trygga i sin skola Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan Andel elever som upplever att skolans personal ger eleverna möjlighet att utöva inflytande i skolan Skola MEG totalt AcadeMedia Gymnasium 61% 82% 71% 66% 83% 80% 84% 94% 90% 38% 66% 61% 51% 73% 71% Resultatet för värdegrund är lägre än för snittet av Mikael Elias Gymnasier (MEG). Högst resultat får trygghet där 84% av eleverna känner sig trygga i skolan och lägst resultat får elevernas arbetsro, där endast 38% av eleverna upplever att de får studiero i skolan. 7.2 Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar. 12
Tabell 4: Upplevd kvalitet Resultatet från årets kundundersökning blev för NKI 47 att jämföra med 67 som är snittet för Mikael Elias Gymnasieskolor (MEG), rekommendationsgraden 39 att jämföra med MEG:s snitt på 72, trivsel blev 67 att jämföra med MEG:s snitt på 83, studiemiljö 64 att jämföra med 77, samt undervisning 63 att jämföra med MEG:s snitt på 67. Störst avvikelse från MEG:s snitt hade rekommendationsgraden och minst avvikelse hade undervisningen. 7.3 Ändamålsenlig kvalitet Vi har följt upp avgångselever som tog examen 2012. Uppföljningen genomfördes som en telefonundersökning där intervjuaren sökte studenterna i målgruppen upp till 15 gånger. Målgruppen var de 463 elever som tog studenten 2012 och enkäten besvarades av 137 elever motsvarande 30 % av de elever som tog studenten. Antal svarande fördelade sig på orterna som följer: Eskilstuna (10), Falun (8), Göteborg(31), Karlskrona(5), Stockholm (48), Sundsvall(9) och Örnsköldsvik (6), totalt 137 elever. Undersökningen genomfördes under perioden 20 oktober 6 november 2014 av Markör Marknad och Kommunikation AB. 13
Tabell 6: Ändamålsenlig kvalitet Samtliga resultat är högre än för AcadeMedias gymnasieskolor i genomsnitt. Högst resultat får lärarnas engagemang, lägst resultat har hur tiden på gymnasiet förberedde inför arbetslivet. 7.4 Utvecklingsområde 1: Undervisningskvalitet och studiero Under läsåret 2014/2015 har vi arbetat med två gemensamma utvecklingsområden utifrån analys av 2013 års resultat - undervisningskvalitet och studiero. Två frågor ur vår kundundersökning valdes ut som indikatorer för dessa mål: Min lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan Tabell 7: Undervisningskvalitet och studiero Mål: Resultat 2013/14 Mål 2014/15 Resultat 2014/15 Min lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet 5,0 8,0 6,4 Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan 4,3 8,0 3,8 Eleverna upplevde en förbättring av undervisningskvaliteten där indikatorn ökade från 5,0 till 6,4. För arbetsro blev resultatet istället en försämring från 4,3 till 3,8. 14
8. Analys 8.1 Funktionell kvalitet 8.1.1 Kunskapsresultat Inför läsåret förstärktes skolan pedagogiskt med en förstelärartjänst. Dennes uppdrag var att utveckla det kollegiala lärandet på skolan. Fokus har också legat på att öka andelen lärare med behörighet och lärarlegitimation. Föregående år hade skolan två legitimerade lärare. Under året utökades det till åtta legitimerade lärare genom en kombination av nya anställningar, lärare som blev klara med sin examen, samt lärare som ansökt om legitimation och fick denna. Skolans matematiklärare deltog också i Skolverkets matematiksatsning matematiklyftet. Program Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen Andel elever med examen inom tre år 2013/14* 2014/15** 2013/14* 2014/15** 2013/14* 2014/15** 2013/14* Naturvetenskapsprogrammet 93,8 80,0 16,4 15,9 16,6 17,3 73,3 Samhällsvetenskapsprogrammet 83,3 94,4 14,4 14,6 15,4 15,0 72,2 Skolan totalt 87,5 86,0 15,2 15,4 15,9 16,2 72,7 MEG Totalt 91,7 92,1 15,1 15,1 15,6 15,5 75,1 Riket 88,5-14,0-14,5-71,4 *SIRIS Trots detta så minskade andelen elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng på Naturvetenskapsprogrammet som minskade från 93,8 % till 80,0 %. Däremot ökade samma värde på Samhällsvetenskapsprogrammet som ökade från 83,3% till 94,4 %. Anledningen till den stora minskningen på Naturvetenskapsprogrammet var att många av eleverna inte uppnådde målen i de högre kurserna i matematik. Vi arbetade med att identifiera och kartlägga dessa elever, vi gjorde anpassningar, vi erbjöd och schemalade extra stöd och vi deltog i matematiklyftet men det var ändå inte tillräckligt, utan en del av eleverna uppnådde inte kunskapsmålen och därmed inte examen. Vi kan konstatera att insatserna hjälpte men att de inte kunde kompensera fullt ut för tidigare års studier i matematik. Målet är att alla elever skall erhålla examensbevis och därmed kunna söka vidare till universitet och högskola. Under hösten har EWS (Early Warning System) införts på skolan där vi följer upp elevernas kunskapsutveckling varje vecka och sammanställer för att så snabbt som möjligt kunna vidta åtgärder där det framkommer brister. EWS mäter andelen elever som vid mätpunkten förväntas uppnå godkända kunskapsmål i kursen. Systemet uppskattades av undervisande lärare och mentorer och resultatet förbättrades från en kursmåluppfyllelse på 83% på höstterminen (november) till 87% (februari) på vårterminen. Vi stärkte också elevhälsoarbetet genom utökade resurser och utbildningsinsatser. Ett elevhälsoteam med regelbundna möten varje vecka skapades bestående av specialpedagog, skolsköterska, kurator samt skolläkare och skolpsykolog vid behov. Teamets arbete leddes av rektor och även SYV ingick organisatoriskt i teamet. Skolan har relativt många elever med ett omfattande behov av stöd från elevhälsan och dessa kunde nu mötas bättre. Störst framgång nåddes med kurators arbete, beroende på kurators erfarenhet och förankring inom Eskilstuna kommuns socialtjänst. Specialpedagogen 15
kartlade elever med studiesvårigheter och utarbetade strategier för anpassningar som sedan förmedlades till lärarna. Trots dessa åtgärder ser vi ingen förbättring på kort sikt, men vi är övertygade om att det är steg i rätt riktning för att på sikt få en ökad måluppfyllelse. Vårt mål är att nå 100 % måluppfyllelse, d.v.s. alla elever skall klara sin utbildning så de kan söka vidare till universitet och högskola. Den genomsnittliga betygspoängen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng ökade något från 15,2 till 15,4 att jämföra med Mikael Elias gymnasieskolor som låg kvar på 15,1 även i år. Den genomsnittliga betygspoängen för elever med examen ökade från 15,9 till 16,2 medan snittet för Mikael Elias gymnasieskolor sjönk marginellt, från 15,6 till 15,5. Naturvetenskapsprogrammet ökade från 16,6 till 17,3, medan Samhällsvetenskapsprogrammet minskade från 15,4 till 15,0. Ökningen på NV programmet beror på att den andel av eleverna som uppnådde examen hade förhållandevis goda studieresultat, till skillnad mot den ökade andel elever på samma program som inte uppnådde examen. Det sjunkande resultatet på SA programmet kommer av det faktum att många elever i avgångsklassen hade psykosociala svårigheter och därmed svårt att fokusera på skolarbetet. Andelen elever med examen inom 3 år mäter hur stor andel av eleverna som klarar gymnasieutbildningen inom utsatt tid. Andelen på Naturvetenskapsprogrammet var 73,2% och Samhällsvetenskapsprogrammet 72,2%. Andelen är något lägre än snittet för Mikael Elias Gymnasierna men högre än snittet i riket som är 71,4 %. Båda programmen hade i stort sett samma andel, 73,2 % respektive 72,2 %. Andelen elever som får högre betyg än resultatet på nationellt prov är för engelska 5 (21,7%), engelska 6 (37,8%), svenska 1 (57,1%), svenska 3 (8,7%), svenska som andraspråk 1 (33,3%) och svenska som andraspråk 3 (28,6%). Andelen med högre betyg i matematikkurserna blev för matematik 1 b (58,8 %), matematik 2b (66,7%), matematik 2c (75,0%), matematik 3c (33,3%) och matematik 4 (82,4%). Resultaten visar att eleverna i matematikkurserna i högre grad får högre betyg än vad de presterat på nationellt prov och så är det även nationellt. Avvikelserna är dock stora i alla tre ämnen och lärarna behöver utveckla sin bedömarkompetens. Detta bör ske genom samverkan med andra lärare och formaliserade former för bedömningsarbetet. I ämnet matematik träffades de båda lärarna regelbundet för sambedömning, men resultaten visar att för en liten skola med få lärare i svenska, engelska och matematik är det viktigt att etablera samarbete med andra skolor för att öka bedömarkompetensen. 8.1.2 Värdegrundsresultat Resultatet för värdegrund är betydligt lägre än för snittet av Mikael Elias Gymnasieskolor. Högst resultat får trygghet där 84 % av eleverna känner sig trygga i skolan och lägst resultat får elevernas arbetsro, där endast 38 % av eleverna upplever att de får studiero i skolan. Att endast 38 % av eleverna upplever att de kan få arbetsro i skolan är anmärkningsvärt. Snittet för Mikael Elias Gymnasieskolor är 66 %, även det ett resultat som behöver förbättras. I det främjande elevhälsoarbetet har nya rutiner för t ex ordningsregler, fusk och studiero utarbetats. De är samlade i Elevhandboken vilken har bearbetats tillsammans med elevrådet. 16
Skolan har flera grupperingar som skapar oro i vardagen och här är det viktigt att de vuxna tar tag i situationen och inte låter eleverna ta över. Några elever har vid tillfällen stängts av som en konsekvens av sitt handlande. Bland annat så saboterades genomförandet av ett nationellt prov. Andelen elever som känner sig trygga i skolan är 84 %, tio procentenheter lägre än Mikael Elias Gymnasiernas snitt på 94 %. Att eleverna inte känner sig trygga i sin skola är inte acceptabelt. Det är viktigt att de nya skolledarna prioriterar värdegrundsfrågor i det kommande årets arbete. Andelen elever som uppger att de blir behandlade med respekt är 61 %, andelen elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt är 66 %, samt andelen elever som upplever att skolans personal ger eleverna möjlighet att utöva inflytande på skolan är 51 %. Här måste de vuxnas arbetssätt på skolan utvecklas. Eleverna upplever att de inte behandlas med respekt av sina kamrater och de vuxna på skolan. Denna kultur på skolan är inte acceptabel utan behöver omgående förändras. Eleverna behöver inkluderas i detta arbete så de känner delaktighet och att de kan påverka och utöva inflytande på skolan. 8.2 Upplevd kvalitet Resultatet från årets brukarundersökning blev för NKI 47 att jämföra med 67 som är snittet för Mikael Elias Gymnasieskolor (MEG), rekommendationsgraden 39 att jämföra med MEG:s snitt på 72, trivsel blev 67 att jämföra med MEG:s snitt på 83, studiemiljö 64 att jämföra med 77, samt undervisning 63 att jämföra med MEG:s snitt på 67. Störst avvikelse från MEG:s snitt hade rekommendationsgraden och minst avvikelse hade undervisningen. Resultatet är visserligen bättre än föregående år men fortfarande markant lägre än för övriga Mikael Elias Gymnasier. Den låga rekommendationsgraden ledde i sin tur till ett lågt söktryck till skolan och beslut om avveckling av skolan togs i april månad. Undervisningen fick i jämförelse med övriga skolor en relativt sett mindre avvikelse än övriga frågor, vilket tolkas som att eleverna var relativt nöjda med sina lärare och deras undervisning. Antalet legitimerade lärare ökade från två till åtta under läsåret och försteläraren bedrev ett uppskattat utvecklingsarbete. 8.3 Ändamålsenlig kvalitet Den ändamålsenliga kvalitén på Mikael Elias Gymnasierna är generellt mycket god. Utav 137 svarande så var 10 från Eskilstuna och resultat för en specifik skola särredovisas tyvärr inte. På frågan hur väl tiden på skolan förberedde dig för högre studier var 71 % nöjda att jämföra med AcadeMedias snitt på 54 % och hela 91 % att jämföra med AcadeMedias snitt på 75% var nöjda med sina lärares engagemang. På frågan om undervisningen- totalt sett, var 87 % nöjda att jämföra med AcadeMedias snitt om 63 %. Hela 82 % av eleverna upplever att de är nöjda med sin gymnasieskola i helhet när de tänker tillbaka på tiden på skolan, betydligt högre än AcadeMedias snitt på 63 %. Det kan konstateras att den ändamålsenliga kvalitén är mycket god i jämförelse med andra skolor. 8.4 Utvecklingsområde: Undervisningskvalitet och studiero Under året har Mikael Elias Gymnasierna särskilt arbetat med att förbättra undervisningens kvalitet samt studieron på skolorna. Förstelärarna har fokuserat på kollegialt lärande och deltagit i två nationella träffar. De har arbetat med lärarna på skolorna och genom kollegiala auskultationer stimulerat lärarnas lärande i klassrumsmiljö. Matematiklärarna har alla deltagit i Skolverkets mycket lyckade satsning Matematiklyftet. Frågan Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolan i kundundersökningen valdes ut som indikator för undervisningskvalitet. Resultatet ökade 17
från 5,0 till 6,4 i årets undersökning vilket är en markant förbättring och mycket glädjande. Här har de intensiva satsningarna med förstelärare, legitimerade lärare och matematiklyft gett synligt resultat. Tvärt om gick det för resultatet för studiero som sjönk från 4,3 till 3,8. Här finns flera elevgrupper som skapar oro i vardagen och påverkar studieron negativt. Ordningsreglerna har förankrats med elevrådet och anslagits i klassrummen, elevhälsan har förstärkts och utökats, och mer fokus har lagts på lärande. Dessa åtgärder har varit positiva aktiviteter för ökad studiero men resultaten visar att de har på långt när inte varit tillräckliga. Elevgrupper som skapar oro i vardagen har präglat skolan för mycket det gångna året och flera elever fick disciplinära avstängningar för att de skapade oro. 9. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Inför uppstarten av detta läsår så har samtliga elever med ett eller flera F i betyg fått en skriftlig kallelse till skolan veckan före ordinarie skolstart. Syftet är att tillsammans med kursansvarig lärare ta fram en plan samt nödvändiga uppgifter för att nå målen för ett godkänt betyg. I varje lärares schema har resurstid lagts in dit eleverna kan kallas eller på eget initiativ komma för att läsa upp icke godkända betyg alternativt förbättra resultaten för pågående kurser. Under läsåret arbetade specialpedagogen fram ett material i syfte att för lärarna enklare kunna göra en första bedömning huruvida någon form av anpassning behövde göras för enskilda elever. Ett EWSsystem introducerades (Early Warning System). Syftet var att på ett tidigt stadium uppmärksamma enskilda elevers situation i dennes samtliga kurser samt synliggöra ifall någon grupp eller kurs utmärkte sig. Detta för att snabbt kunna sätta in stödjande åtgärder. 10. Nya utvecklingsområden Kommande läsår kommer det formativa bedömningsarbetet att ligga som huvudfokus tillsammans med utvecklandet av alignmentplaneringar. Ett lärandeteam ska bildas vars syfte är att utveckla det egna pedagogiska arbetet samt tillsammans planera, genomföra samt utvärdera undervisningen genom så kallad Learning study. 10.1 Formativ bedömning Formativ bedömning, där klassrummet är platsen där det mesta ska ske. Fokus på att eleverna tillsammans med läraren i en process ska arbeta sig igenom de olika kursmålen och tillsammans bedöma och utveckla sina kunskaper. 10.1.1 Arbetssätt Införa en läxfri skola i syfte att göra lektionerna mer dynamiska och relevanta. Det är även viktigt för att kunna följa elevens kunskapsutveckling. Det är lärandeprocessen som är viktig. Målet är att få igång det formativa bedömningsarbetet samt att för eleverna synliggöra sitt eget lärande. 18
10.2 Alignmentplanering Alignmentplanering av samtliga kurser i syfte att för eleverna, och sig själv, tydliggöra vad, hur och framför allt varför. Syftet är att byta fokus från summativ uppgiftsbedömning till formativ målbedömning. 10.2.1 Arbetssätt Under gemensamma pedagogiska träffar gå igenom hur en alignmentplanering arbetas fram och används i undervisningen. 10.3 Lärandeteam Införa lärandeteam som ska arbeta utifrån modellen Learning study. Att inom teamet planera, utföra, observera och utvärdera planerade kursmål/moment. Syftet är att förbättra undervisningskvalitén samt öka graden av ämnesövergripande undervisning samt att ge förutsättningar för det pedagogiska utvecklingsarbetet. 10.3.1 Arbetssätt Introducera metoden Learning study och schemalägga tid för planering, genomförande och uppföljning samt ta fram ett skriftligt material att utgå ifrån som stöd. 10.4 Utvecklingsområde 4, Studiero För att ge eleverna förutsättningar att lära och utvecklas behöver studieron i skolan förbättras. Det är viktigt att skolledningen tillsammans med lärare och elever etablerar ett positivt förhållningssätt och skapar en lugn och trygg studiemiljö där vi värnar om varandra och där inga störande elevgrupperingar förekommer. 10.4.1 Arbetssätt Ett aktivt värdegrundsarbete, etablera attraktiva studiemiljöer för eleverna, kontinuerlig vuxennärvaro i elevutrymmen och ha tydliga konsekvenser vid överträdelser. 19