Introduktion med studentfokus Linda Karlsson, Asko Kauppinen, Therese Kinnberg, Mikael Matteson, Per Vult von Steyern, målet för arbetsgruppen har varit att utifrån studentens synvinkel ta fram en modell där en sekvens av introduktionsmoment fördelas över en tidslinje och där vi även försökt identifiera vem som är ansvarig för de olika delarna. Modellen kan fungera dels som ett stöd i förbättringsarbetet för att reflektera över befintliga introduktioner på program och kurser, dels som utgångspunkt vid planerandet av introduktionen på nya program och kurser. Detta stöd i planeringsprocessen är särskilt relevant eftersom flera nya program kommer att starta på Malmö högskola hösten 2006. I arbetet har gruppen förhållit sig till flertalet av de mål som nämns i Plan för kvalitetsarbete inom grundutbildningen 2005 2007, men att skapa redskap som belyser olika skäl till studenters studieavbrott har inte berörts. Däremot har vikten av att tidigt reflektera kring utbildningen och den framtida yrkesrollen berörts. Introduktion den generella bilden Högre utbildning är utmanande och nytt på många sätt det är en kultur, ett språk och en värld som studenten inte tidigare mött, det är dessutom för en stor grupp den första upplevelsen av eget ansvar. Att studenter tvingas möta studierna utan förvarning, mjukstart eller introduktion skapar onödig osäkerhet och ökar risken för att studenten känner misslyckande och till och med»hoppar av«sina studier. I diskussionerna kring introduktion har arbetsgruppen ständigt återkommit till två fraser: bemötande, och»rätt sak vid rätt tid«. Bemötande, för att det är viktigt som ny student att man blir sedd, 15
och om man tar utgångspunkt i bemötande blir det en självklar ansträngning att göra studentens möte med högskolan så gott som möjligt på alla olika plan. Rätt sak vid rätt tid för kontext och tidpunkt är avgörande för lyckat kunskapsbyggande. Aktuella undersökningar om hur studenter uppfattar sin första tid på högskolan speglar att det kan vara en svår övergång att gå från studier på gymnasiet till studier på akademisk nivå 1. Andra undersökningar vittnar om att lärare på högskolan upplever att många studenter»har bristande förmåga när det gäller att analysera och problematisera«2 och att förkunskaperna i att skriva och läsa svenska borde vara bättre 3. Det är viktigt att agera för att underlätta mötet med högskolan för alla studenter, vilket betonas i Den öppna högskolan 4. Introduktionen är också viktig i ljuset av breddad rekrytering om man vill motverka snedrekrytering och locka nya grupper av studenter till högskolan, då måste man också arbeta för att möta dessa studenter och stötta dem så att de stannar kvar. I arbetet med att t ex motverka social snedrekrytering lyfts mottagandet av studenten fram som extra viktigt, särskilt för studenter från miljöer utan studietradition 5. Studenterna vid Malmö högskola. Barometer 2003 2004 6 har fyra aspekter som är viktiga vid studentens introduktion. Det handlar om studieteknik, perspektiven, det akademiska språket, och mottagandet av studentkåren. Studenterna bedömde att aspekterna är viktiga men att inget område får»godkänt vad gäller att hjälpa studenterna att lägga upp sitt studiearbete, att förbättra sin studieteknik eller att förstå det akademiska språket «7. Studentbarometern undersöker också färdigheter i muntliga och skriftliga presentationer och kritiskt förhållningssätt 8 vilket genomgående bedömdes som viktigt. Dessa så kallade»transferable skills«som studenterna ska ha med sig efter avslutade studier 9 är viktiga kompetenser och kunskaper, 1. Studentens första år. En jämförelse mellan 4 årskullar teknologstudenter. (2005), Linköping : Univ. 2.»Gymnasieutbildade är inte tillräckligt förberedda för högre studier«. Skolverket, pressmeddelande 051130 www.skolverket.se 3. Väl förberedd?arbetsledare och lärare på högskolor bedömer gymnasieutbildades färdigheter. (2005), Skolverket Rapport nr. 268, www.skolverket.se/publikationer?id=1528 4. Den öppna högskolan. Prop. 2001/02:15, s 19 och 25 5. Ny värld ny högskola. Prop. 2004/05:162, s 158 6. Studenterna vid Malmö högskola Barometer 2003 2004. (2004), s 28 7. Studenterna vid Malmö högskola. Barometer 2003 2004. (2004), s 28 8. Studenterna vid Malmö högskola. Barometer 2003 2004. (2004), s 28 29 9. Högskolelag (1992:1434) l kap 9 16
men erfarenheter visar att ansvaret för det faller mellan stolarna på många utbildningar eftersom de är övergripande kompetenser och inte alltid inkorporerade i lärandemålen för enskilda moment och delkurser. Grunden för dessa kunskaper måste läggas redan under studentens första tid på högskolan för att sedan successivt fördjupas och breddas. Introduktion nulägesbild av Malmö högskola En titt runt högskolans områden för att se hur man arbetar med studentens introduktion ger ett brett spektrum av insatser. På några utbildningsområden, t ex Odontologiska fakulteten (od) och Hälsa och samhälle (hs), finns en gemensam kurs för programstudenterna, i vilken man förutom att sätta in ämnet i en bred kontext även beaktar den framtida yrkesrollen, introducerar studenterna till akademiska arbetsformer och verktyg, till Malmö högskola och dess värderingar, t ex perspektiven 10. På Konst, kultur och kommunikation (k3) finns gemensamma introduktionsdagar där studenten möter lärare, forskare och ämnen på utbildningsområdet. Denna gemensamma introduktion där studenterna möts över programgränserna följs sedan upp med programspecifika introduktioner av olika karaktär 11. På andra utbildningsområden finns inte en övergripande strategi utan varje program utformar sin introduktion. Några exempel är arbetet med Samsyn på Teknik och samhälle, och arbetet vid höstens terminsstart med webbtidningen Orkanvarning 12 på Lärarutbildningen (lut). De högskoleövergripande studiestödjande resurserna, t ex studenthälsan, språkverkstaden och studievägledning, presenteras med ett samlat grepp i Studentmenyn. bit (Bibliotek och it) närvarar vid upprop och kursintroduktioner med information om datoridentitet, 10. Kursen Hälsa och samhälle, en 5 poängskurs som ingår i de flesta program på hs och där studenterna möts över programgränserna. Kursen Tandhälsovård i samverkan en introduktion vars syfte är att förbereda studenterna för att arbeta med pbl (Problembaserat lärande) studenterna från alla program på od går kursen tillsammans. 11. På t ex Medie- och kommunikationsvetenskap med inslag om metod och programutvärdering och Scen och teaterteknologi där fokus är på samarbete och att lära känna varandra. 12. Nya studenter på nms och Lärarutbildning 60p på lut skapade en webbtidning där Lärarutbildningen, yrket och högskolan undersöks.»orkanvarning! en recension«www.mah.se/templates/page 24730.aspx 17
helpdesk, studentdatorutbildning och att biblioteken under terminsstartsveckorna har en tradition av förlängda öppettider och utökad bemanning. Studentkåren Malmö arbetar aktivt på flera plan för att möta de nya studenterna och har t ex infört Kårens dag för att informera om kåren och dess möjligheter men även för att upplysa studenterna om deras rättigheter och skyldigheter. Analys av nulägesbilden på Malmö högskola De enskilda insatserna i introduktionerna fungerar bra, men i många fall saknas en långsiktig strategi/plan för introduktionen. Det finns många modeller och metoder att inspireras av men variationen är samtidigt en svaghet som leder till ojämlikhet studenten får olika förutsättningar/start i sina studier beroende på vilket program och område de börjar sina studier vid. På ett övergripande plan har inte tillräckligt med fokus lagts på att 1) förtydliga vad målet med introduktionen är och vad man vill uppnå, 2) klargöra på vilka nivåer ansvaret ligger och hur integreringen av resurser sker vem gör vad på högskolegemensam nivå, på områdesnivå och av studentkåren, 3) en god timing av de olika delarna i introduktionen. Kontext, timing och bemötande är viktigt och kan lätt stjälpa en god ansats, särskilt som förankring hos studenterna är avgörande för att aktiviteter ska upplevas relevanta. Hur vi förbättrar nuläget»rätt sak vid rätt tid«-modellen Utifrån de goda exempel på introduktion som finns på högskolan och för att möta många av problemen som identifieras har vi skapat en modell som strävar efter att ge en helhetsbild över viktiga moment i introduktionen. I modellen är tidsperspektivet centralt. innan kurs/programstart och vid kurs/programstart I denna tidszonen är det avgörande att få ordning på och underlätta de praktiska detaljerna, så att studenterna vet var de ska vara, vad som händer och vem de kan fråga. Detta kan inte underskattas och vissa infrastrukturella förbättringar kan göras, som är relaterande 18
till både information och bemötande, t ex längre öppettider, tydligare skyltning, enklare registrering, bra välkomstbrev, tydlig information om kontaktpersoner, guider som Studenternas abc och en uppdaterad webb. Vem som möter studenterna vid de första kontakterna med högskolan är viktigt och här ser vi gärna att programansvariga tar ett stort ansvar, och att studenterna på ett bra sätt introduceras till hur det fungerar att läsa på högskolan. Innan kurs/programstart Det är oerhört viktigt att kursplaner och kurs-/programhemsidor är uppdaterade och tillgängliga redan i anslutning till ansökan. Det skapar en tidig insikt och trygghet. Och med hjälp av informationen i ett genomtänkt välkomstbrev som skickas ut i samband med antagningen kan studenten mentalt och praktiskt förbereda sin utbildning och sitt studieliv. Upprop/registrering via nätet kan avlasta kursstarten för såväl lärosäte som studenter, och är en utveckling att se framemot. Passerkort och datoridentieter som nu ofta distribueras vid uppropet kan då istället hämtas på fler och flexibla tider. Högskoleområdet måste vara välskyltat skyltningen på byggnader och vägvisning för hur man hittar mellan högskolans lokaler är idag otillräcklig. Det är viktigt att ha längre öppettider i reception och bibliotek under terminens första veckor, och studievägledare och informatörer bör vara synliga och tillgängliga för studenterna. Vid kurs/programstart Vid första kurstillfället bör man introducera kursplanen, hur man läser den samt dess betydelse, och informera om kursvärderingar och förändringar. Studieplanering är viktigt och måste underlättas genom tydliga riktlinjer. Det är bra att sätta in utbildningen i ett sammanhang och informera om liknande utbildningar på andra orter och belysa vad som är unikt med Malmö högskolas variant. Ett välkomstpaket kan delas ut med information om kursen/programmet, kontaktlista, studentguide (t ex studenternas abc), Studenters rättigheter och skyldigheter samt en tidskrift eller magasin från branschen. Syftet är att studenten ska ha viktig information 19
nära till hands, samt få en ökad uppfattning om och känsla för kursen/programmet. de första fyra veckorna I denna tidzon bör fyra delar finnas med: Högskolans dag, Kårens dag, Förståelse för utbildning och Lära känna dag. Mycket kan göras med små medel t ex att områdets forskare presenterar sitt ämne, schemalagd läsning av kursplaner och studiehandledningar, diskussion om ämnet och moment om studieteknik och perspektiven. Det handlar om att vara tydlig i vilka krav högskolan ställer men också om en förståelse för studenternas förväntningar och tidigare erfarenheter. I detta skede är det viktigt att även få tillfälle att reflektera kring utbildningen och vad som händer efter den, så att studenten tidigt kan känna att det är rätt studier som valts. Här är det också viktigt att det finns ett bra stöd för efterregistrerade studenter. Ökad tillgänglighet gäller även här. Vecka Ett Högskolans dag introduktion till högskolans bakgrund, identitet och områden. Här bör man också få möjlighet att träffa alla de funktioner som man inte automatiskt möter i sina studier, t ex personal från administration, språkverkstad och andra gemensamma stödfunktioner. Syftet med dagen är att studenterna ska få en ökad förståelse för högskolan och området. Kårens dag högskolan bör underlätta planering och genomförande av Kårens dag. Den kan innehålla information om kåren, studenters rättigheter och skyldigheter, rundvandringar på högskoleområdet samt en utställning/mässa. Syftet är att synliggöra kåren, dess föreningar och dess relation till högskolan. Kårens dag initieras, planeras och genomförs naturligtvis av studentkåren. Vecka Två För förståelse för utbildningen kan en metod för samsyn användas. Att gemensamt med kurs-/programlärare diskutera och förstå hur den första tiden på högskolan varit, hur området fungerar och ge utrymme för mer kurs-/programspecifika frågor. Fokus ligger på mötet och samtalet. 20
För ytterligare förståelse för utbildningen kan introduktionsuppgift av varierande natur användas. Syftet är att få studenterna att förstå inriktning och mål för kursen/programmet samtidigt som de lär känna varandra och Malmö. Studentmöten över»årskurs«- gränser är också viktigt. Studenter från programmets högre årskurser kan t ex genomföra en programdag med syfte att lära känna studenter och personal under informella former. Vecka Tre För många studenter är det viktigt att få en bild av vad som händer efter studierna påbyggnadsutbildning, studier utomlands, forskning eller jobb? De flesta studenter har inte svaren många har aldrig ställt frågorna. Oro och naivitet kan adresseras tidigt. Under utbildningen är det viktigt att få se den verklighet som är tänkt efter studierna, t ex genom gästbesök i form av seminarier med aktörer från relevant bransch eller f d studenter. Det är viktigt att tidigt få förebilder. Högskolan måste uppmuntra studenter till studieplanering och reella framtidsvisioner detta kommer att ligga till grund för val av praktik, uppsatser och senare kurser, och här har studievägledare en självklar roll. redskap under den första terminen Studenten behöver introduceras till det som blir deras redskap i de akademiska studierna och som kommer att utvecklas under den första och kommande terminer. Det handlar om studieteknik och arbetsmetoder, att skriva och presentera i en akademisk tradition, att tillägna sig en vetenskaplig tradition och att söka och hantera information. Grunden för dessa kompetenser bör läggas tidigt och det finns ett behov av ett utökat stöd kring detta dels för lärare, dels för studenterna. Detta utöver det stöd som redan finns i språkverkstaden och integrerat i utbildningen. Det finns många sätt att göra detta som en del av befintlig kurs, utöver de ordinarie föreläsningarna eller som frivillig möjlighet. Generellt kan man säga att ju mer integrerat det är desto större vikt fäster studenter vid det. Det sista steget i introduktionen kan vara en områdesövergripande kurs med syfte att mer ingående introducera studenten för högskolans identitet och öka förståelsen för det egna utbildningsområ- 21
det. Ett exempel på en sådan kurs är Samhället och tekniken 13 på Teknik och samhälle som bygger på att studenten gradvis ska utveckla sin medborgerliga bildning i takt med studierna. Kursen utgörs av fem workshops utspridda över flera av programmens terminer och med fasta teman som etik, kvalitet och professionalism. Ett annat exempel är den gemensamma kursen på Hälsa och samhälle, i vilken programstudenterna bland annat får en introduktion till högskolan och högskolestudier. En annan typ av kurs skulle kunna vara en områdesanpassad kurs i vetenskapsteori. Implementering och uppföljning Målet är att modellen för introduktion med studentfokus testas på några program under hösten 2006. Vi har mött programledarna för Produktutveckling och design och Maskinteknik samt för Äldrepedagogutbildningen. Modellen fungerar bra som utgångspunkt för att reflektera över och diskutera introduktion. En del av innehållet i modellen finns redan i programmens introduktioner, men modellen synliggör det och programledarna har identifierat nya moment som kan förbättra studenternas introduktion till utbildningen och till studier på högskolan. Äldrepedagogutbildningens introduktion omfattas t ex inte av kursen Hälsa och samhälle, eftersom denna programutbildning är kortare (2 år) än de andra programutbildningarna på Hälsa och samhälle. Några av de moment där förändring är på gång i programmens introduktion är: välkomstbreven till studenterna, förändring av uppropsdagen så att mer fokus läggs på bemötande, mer inslag av studieteknik, ökad kontakt med tidigare studenter, moment om perspektiven och förändring av programmens webbsidor. Dessa förändringar vill vi utvärdera i ett samtal med programledarna och några studenter under senare delen av hösten 2006. Läs mer om Introduktion med studentfokus i artikeln»rätt sak vid rätt tid«http://www.mah.se/templates/newspage 37322.aspx Arbetsgruppen har presenterat idén bakom en Högskolans dag för rektor och informationschefen. Vi bedömer att genomförandet av en Högskolans dag ligger utanför arbetsgruppens mandat och resurser. Det arbetet måste förankras och drivas centralt. 13. Kursplan: utbildning.mah.se/utb/fmpro?-db=krs.fp3&- format=kursplanut.htm&lay=kursplan&ladokkodaaaeoe==ts7090&-find 22
Bilaga 1 Fastighetsföretagande 120/80p - Malmö högskola 2006-06-18 22.11 Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se Fastighetsföretagande 120/80p Välkommen till programmets egen sida. Här kommer du att hitta aktuell information om programmet och sistaminutenändringar. Om ändringen berör kurser med en egen webbplats så hänvisar jag dit. OBS! Gör det till en vana att titta på denna sida minst en gång i veckan. Programledare för PM är Peter Hansson. Jag sitter på plan 5 rum 517 i Ubåtshallen, Östra Varvsgatan, tel 040-665 77 11. Jag nås säkrast via mail; peter.hansson@ts.mah.se Programledare för SM är Sören Dahlin. Sören sitter på plan 5 rum 516 i Ubåtshallen, Östra Varvsgatan, tel. 040-665 76 03. Sören nås säkrast via mail; soren.dahlin@ts.mah.se Sommarjobb? Kärnfastigheter är en egen resultatenhet inom Helsingborgs stad, med syfte att tillhandahålla stadens förvaltningar ändamålsenliga lokaler samt förvalta dessa. Vi behöver i sommar hjälp med att uppdatera vårt fastighetsdatasystem (inventering av ritningar, uppgifter om nybyggnadsår osv) och tycker att en engagerad och positiv student på programmet för fastighetsföretagande skulle kunna passa alldeles utmärkt för detta uppdrag. Vi vill att du börjar så fort som möjligt (senast v 26) och att du stannar ca två månader. Låter detta intressant? Hör av dig omgående till fastighetscontroller Thomas Johnsson, tel: 042-107928 eller ekonomichef Jonna Enevoldsen, tel: 042-107992 Anmälan till tentamen Framöver så kommer konotrollen angående att man anmält sig till tentamen till att skärpas. Ni kommer till att bli avprickade innan ni går in i salen. Har ni inte anmält er så får ni acceptera att ni inte blir insläppta förrän de som anmält sig har fått plats. Detta innebär att om ni inte är anmälda så kommer ni till att få vänta 45 minuter (den tid man har på sig att komma försent) innan ni kan påbörja skrivningen. Detta görs för att vi vill värna om dem som anmält sig så att de inte drabbas av att platserna i salen inte räcker till. Det är såleses extra viktigt att ni anmäler er. Länkar Programföreningen Bokorridoren. Studentmenyn Fastighetsjobb Techlog Kursutvärderingar Kurser Bygg- och installationsteknik Civilrätt Examensarbete(se även PM) Fastighetsvetenskap 1-10 Fastighetsvetenskap 11-20 Fastgihetsvetenskap 21-40 SM Fastighetsvetenskap 21-30 PM Fastighetsvetenskap 31-40 PM Fastighetsvetenskap 41-50 Fastighetsvetenskap 51-60 Grundläggande ekonomi och statistik Schema Veckoschema Tentaschema BIBLIOTEK Böckerna i bokskåpet är inte till utlån utan måste läsas på plan 5 eftersom flera kan behöva dem samtidigt. I länkarna nedan kan ni se vilka böcker respektive examensarbeten som finns i bokskåpet. Böcker Examensarbeten PROGRAMRÅD Protokoll 7/4-06 Protokoll 17/2-06 Protokoll 2/11-05 Protokoll 11/4-05 Protokoll 15/11-04 Protokoll 11/2-04 Protokoll 12/11-03 Protokoll 10/4-03 Kandidat rättigheter Vi har nu erhållit kandidaträttigheter i Fastighetsvetenskap! Har du läst ellet läser du 120p inom något av våra program (varav 60 p inom Fastighetsvetenskap) så kan du begära att får kandidatexamen i Fastighetsvetenskap! Ett stort tack till Karin Staffansson-Pauli som har arbetat med fastighetsvetenskap för att vi ska http://www.mah.se/templates/page 15092.aspx Sida 1 av 3 23
Bilaga 2 24
25