RAPPORT 1 (5) Vår handläggare Jörgen Rüdeberg, verksamhetschef Rapport Sommarskola 2010 Bakgrund Sommaren 2010 genomfördes, i Interkulturella enhetens regi sommarskola för elever i år 8, 9 och gymnasieskolan. Verksamheten vände sig till såväl elever med invandrarbakgrund, som svenska elever, som inte nått målen eller riskerade att inte nå målen. Sommarskolan omfattade totalt 69 elever och genomfördes med fem lärare, samtliga med adekvat lärarutbildning. Dessutom fanns viss tillgång till studiestöd på modersmålet. Eleverna erbjöds hjälp att reparera kunskapsluckor i ämnena svenska/ svenska som andra språk, engelska samt matematik. Könsfördelningen var relativt jämn såväl beträffande deltagande som resultat, varför den inte närmare redovisas. Verksamheten pågick under tre veckor och under sammanlagt 14 arbetsdagar. Det totala antalet klocktimmar (60 minuter) eleverna erbjöds var 64 h. Fördelningen var Grundskolan år 8-9 Gymnasieskolan 57 elever 12 elever Resultat Kunskapsutveckling En elev i gymnasieskolan befanns godkänd i engelska efter individuell prövning vid sommarskolans slut. Tre elever befanns godkända i svenska som andra språk. Sammanlagt 10 elever i år 9 blev genom sommarskolan behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Fördelning på ämnen: Svenska 0 elever godkändes Svenska som andra språk 3 elever godkändes Engelska 1 elev godkändes Matematik 8 elever godkändes För övriga elever utfärdades en skriftlig bedömning. Ekonomi Kostnader Kostnaden för sommarskolan 2010 slutade på 240 000 kronor. Denna kostnad fördelar sig enligt följande: Lärarlöner 230 593 kronor Undervisningsmaterial 1 480 kronor Studiebesök 9 500 kronor Elevresor och matkostnad 29 000 kronor Administration 10 000 kronor Övrigt 5 400 kronor (avslutning samt extrastädning av lokaler) (Kostnaden för studiebesöket har täckts av medel från 7-9 skolorna.)
RAPPORT 2 (5) Intäkter (Beslut från Skolverket i maj 2010 för 30 elever) Nytt beslut från Skolverket i november 2010 bidrag från Skolverket Egen insats från kommunen (69 500 kronor) 181 400 kronor 58 600 kronor Värt att notera i sammanhanget är att kostnaden för en plats på individuella programmet för närvarande är 75 768 kronor per år. Elevernas erfarenheter En enkätundersökning har genomförts bland de deltagande eleverna för att ta tillvara deras erfarenheter. Av totalt 69 elever genomförde 33 elever i enkäten. Orsaken till den låga svarsfrekvensen är att eleverna uppmanades att på egen hand på icke undervisningstid gå in och besvara enkäten. Denna uppmaning har endast halva gruppen hörsammat. Av elevernas svar framgår att de varit fokuserade på att förbättra sina studieresultat. Motivationen framstår som hög hos en klar majoritet. Gruppsammansättningen har fungerat bra. men En av de svarande eleverna upplevde att det tog den första veckan att finna sig till rätta medan resten beskriver att de upplevt gruppsammansättningen som positiv. Duveholmsgymnasiet upplevs som en bra lokalisering för sommarskolan av de flesta eleverna, kanske eftersom det för grundskoleeleverna upplevs som utmanande att få vistas på en gymnasieskola? 17 % av eleverna har en mer neutral inställning till att vara på Duveholmsgymnasiet, men ingen är negativ. Undervisningen får översvallande positiva omdömen. Lärarna har upplevts som engagerade, skickliga på att förklara, snälla men med tydliga krav på arbetsinsats och resultat. I stort sett alla eleverna känner också att de gjort stora framsteg. I enkäten ställs också frågor om vilka framtidsplaner eleverna har. Här varierar svaren mycket. Några elever har som mål att få en specifik hög yrkesutbildning, som arkitekt eller läkare. Någon vill gå omvårdnadsprogrammet för att bli brandman. En annan kanske frisör eller barnskötare. För flera elever är målet kortsiktigt, att åtminstone bli godkänd och komma in på ett nationellt program. De allra flesta har emellertid inte några idéer alls. På sommarskolan serverades skollunch. 13 % av eleverna var inte nöjda med maten, men resten av eleverna var nöjda eller mycket nöjda. På frågan om vad man borde ändra på till ett annat år har de flesta eleverna inga förslag eftersom de framhåller att de är nöjda med upplägget. Några föreslår dock kortare undervisningspass med rast emellan. En elev är konkret och skriver att i stället för tre längre lektioner borde det vara fyra kortare.
RAPPORT 3 (5) Lärarnas erfarenheter En enkät samt ett möte har genomförts bland personalen för att ta till vara gjorda erfarenheter. Samtliga har besvarat enkäten. Följande kan noteras: Skälet till att man ställer upp och undervisar på sommarskolan är en kombination av privatekonomiska faktorer och att man ser detta som en spännande utmaning. Någon har positiv erfarenhet av lägerverksamhet och anade att samma anda skulle komma att uppstå i sommarskolan och några brinner så för sitt ämne. Lärarna anser att lokalerna på Duveholmsgymnasiet varit ändamålsenliga. Arbetet med eleverna bedöms av samtliga ha fungerat bra. Så gott som alla har haft ambition och varit motiverade och de har själva valt att gå på sommarskola. Det finns emellertid ett mindre antal elever, som inte valt sommarskolan själv. Dessa har varit svårare att motivera till studier. Överlämningen från hemskolorna har, enligt sommarskolan lärare, generellt inte fungerat, men undantag finns. Det har varit knapphändiga uppgifter av typen Behöver jobba på alla moment i år 9. Detta utlämnar såväl elev som lärare till att först lägga tid på att söka sig fram till mer precist var eleven står i sin kunskaputveckling. Många av eleverna saknade materiel trots att det var tillsagt att de skulle ha detta med sig. Hade man materiel så var detta kanske ett tunt häfte, som inte på något sätt förslog. Lärarna har en viss förståelse för detta, eftersom beskedet om allmän sommarskola nådde ut sent till skolorna. Lärarna upplever att grupperna fungera ganska bra men ett problem har varit att gruppkonstellationen förändrats under dagen då en del elever läst fler än ett ämne. Detta är man tveksam till. Gruppstorlekarna har dock varit lagom, i genomsnitt cirka 20 elever per grupp. Detta bygger då på att varje elev har en egen individuell studieplan utifrån sina behov. Generellt upplever lärarna att motivationen hos eleverna varit hög. Man har också upplevt att arbetsgemenskapen i lärargruppen varit mycket god och att det varit spännande att som lärare få arbeta ihop mellan grundskola och gymnasieskola eftersom rekryteringen skett från bägge skolformerna. Planeringen inför sommarskolan var för kort. Detta innebar att de första dagarna inte fungerade optimalt. Listor på elever fattades till exempel inledningsvis. Förutsättningarna för betygssättning var inledningsvis oklara. Alla medverkande känner sig trots detta nöjda eller mycket nöjda med sin arbetsinsats på sommarskolan. Lärarna har följande synpunkter på förbättringar inför en ny sommarskola: Satsa mer på att motivera elever i år 8 att gå sommarskola så att man klarar godkänt innan man lämnar grundskolan. Elever i år 9 måste få en professionell överlämning med precisering av vilka brister i måluppfyllelse som föreligger. Ordentliga klasslistor, kontaktuppgifter till vårdnadshavare ska vara upprättade i förväg. Föräldramöte före sommarskolans uppstart bör genomföras.
RAPPORT 4 (5) Samtliga fem lärare har så positiva erfarenheter av sommarskolan att de kan tänka sig att undervisa ett annat år. Man har också upplevt det positivt att en lärare haft det övergripande administrativa ansvaret, vilket medförde att när sommarskolan väl kommit igång fungerade organisationen mycket bra. Övriga synpunkter Synpunkter har även inhämtats från avlämnade och mottagande skolor. Av dessa framgår att en viss misstänksamhet finns mot sommarskolan. Lärare kan ibland uppfatta att deras omdöme om elevens kunskapsnivå ifrågasätts. En elev anses ha fått alltför positiv bedömning för att kunna klara av ett nationellt program. Det framgår också att en del lärare på grundskolorna inte anser att sommarskolan är ett ansvar för dem, utan att lärarna i sommarskolan skall lägga upp en undervisning baserad på andra läromedel än de som lärarna bedrivit. I ett fall vägrade läraren först till och med att lämna ut läromedel till sommarskolan. Personalen på sommarskolan fick åka ut till hemskolan och hämta material i något fall. Bildningsförvaltningens sammanfattande bedömning Av uppföljningsunderlaget framgår att flera lärare på hemskolorna inte fullt ut insett att sommarskolan är anordnad för att försöka hjälpa de elever, som inte fått de förutsättningar de borde fått på sin hemskola att nå målen. Grundskolan har två års uppföljningsansvar för eleverna efter det att de lämnat grundskolan. Ett undantag utgör här nyanlända elever, där ju skolan ännu inte haft den tid som erfordras för att klara uppdraget. Man inser heller inte att om man under tre veckor studerar ett ämne heltid så motsvarar detta en stor del av en termins arbete. Det finns flera lärare, som har lämnat in utmärkta underlag och arbetsuppgifter till sommarskolan. Emellertid finns det också anmärkningsvärt många, som inte tagit ansvar för detta. Man hänvisar då till dålig planering av sommarskolan och tidsbrist. Bildningsförvaltningen är medveten om, och har förståelse för, att beskedet om en allmän sommarskola kom sent. Detta kan dock inte förklara avsaknaden av underlag eller de undermåliga underlag som i flera fall lämnats in och som visar på brist på medvetenhet om målstyrning och att upprättande av åtgärdsprogram inte fungerat så som lagstiftaren avser. Att hänvisa till att man inte har tid att prioritera erbjudande om extra hjälp till de svagaste eleverna i skolan skickar inga bra signaler. När sommarskolan kom igång visar såväl lärares, som elevers bedömning att den fungerat tillfredställande. Om någon elev blivit felbedömd så kan det i lika hög utsträckning bero på de underlag, som lärarna i sommarskolan haft att förhålla sig till. Eleverna har trivts, kraven har varit höga och tydliga, förväntningarna på eleverna verkar ha varit rätt ställda så att de kunnat utveckla sitt självförtroende. Bildningsförvaltningen delar helt sommarskollärarnas bedömning att åtgärder sätts in för sent. Det är inte tillfredställande för elevers självkänsla att behöva bli bedömda att inte kunna få betyg på hösten i år 8. Insatser borde satts in tidigare och inom kort kommer ännu yngre elever att få uppleva att de inte duger om inga åtgärder vidtas på hemskolorna. Skolinspektionen följer vid sina inspektioner noga relationen mellan resultaten på de nationella proven och satta betyg. Detta komplicerar bilden ytterligare och sommarskola, som insats efter de nationella proven i år 9, riskerar
RAPPORT 5 (5) alltså att bli en belastning för skolan om flera elever når godkänt, även om insatsen förhoppningsvis hjälper den enskilde eleven. Ett nyckelbegrepp i elevers kunskapsutveckling är tid. Så gott som alla elever kan klara målen i läroplan och kursplaner om de ges tillräckligt med tid. Detta är forskningen enig om. Mot bakgrund av detta är det rimligt att arbeta mer flexibelt och ge de elever, som behöver ytterligare tid. Katrineholms kommun har tillstånd att bedriva undervisningen timplanelöst, något som bildningsförvaltningen bedömer inte utnyttjas i någon större utsträckning. Rekommendationer Bildningsförvaltningen bör ge rektorerna för varje enhet som har elever i år 5 och 6 och som inte når målen att anordna och mellan sig samordna lovskola på höstlov, sportlov, påsklov och / eller sommarlov. Bildningsförvaltningen bör ge rektorerna för varje enhet som har elever i år 7, 8, 9 samt gymnasieskola att anordna och mellan sig samordna lovskola för elever som riskerar att inte nå målen för godkänt på höstlov, sportlov, påsklov och / eller sommarlov. Lovskola kan, mot bakgrund av nya intagningsregler till gymnasieskolan inte inskränka sig till svenska, svenska som andra språk, engelska och matematik. Rektorerna bör ges i uppdrag att implementera hos sin personal att alla elever har rätt att få nå minst godkänt i alla ämnen och att lärare har ett tungt ansvar för att sätta fokus på att så helst sker utan att lovskola behöver tillgripas som insats. (Undantag utgör nyanlända elever som måste få mer tid.) Rektorerna måste intensifiera sin tillsyn så att åtgärdsprogram upprättas i enlighet med lagstiftarens krav. Motivationsarbetet bör inte enbart rikta sig mot elever utan ske i intensiv kontakt med vårdnadshavare. Noggrann dokumentation av vårdnadshavare, som tackar nej till erbjuden lovskola bör upprättas på varje enskild skolenhet. Planeringen av lovskola kan inte enbart baseras på statligt tillskjutna pengar utan måste även ske inom ramen för tilldelade resurser. I tjänsten Jörgen Rüdeberg verksamhetschef