GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT VID GRANBERGET (ETAPP 3) I ROBERTSFORS KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN

GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT VID GRANBERGET (ETAPP 3) I ROBERTSFORS KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN Samrådsunderlag: tidigt utkast till miljökonsekvensbeskrivning (MKB) med förslag till vidare arbete Utkast 2014-04-11

Om MKB-utkastet - läsanvisning Utkastet till MKB utgör underlag för det samråd som Nordisk Vindkraft genomför inom proj ektet. Dokumentet ska betraktas som en anvisning om vad den färdiga MKB:n kommer att innehålla. Här beskrivs därför parkens miljöpåverkan på ett översiktligt sätt. MKB- utkastet kommer således att utvecklas parallellt med samrådet och i takt med att företaget inhämtar uppgifter om förhållandena i området. En färdig MKB-handling avses färdigställas under hösten 2014. I MKB-utkastet anges vad som bör utredas fram till färdig MKB och hur dessa aspekter kommer att utredas. Detta anges med kursiv text i respektive avsnitt. I MKB-utkastet anges också i vad mån resultatet av kommande utredningsarbete kan påverka utformningen av parken. Följande personer har medverkat i utredningen: Karolina Selstam - uppdragsledare, beskrivningar och bedömningar. Biolog med flera års erfarenhet av MKB avseende vindkraft. Tove Hägglund - beskrivningar och bedömningar. Geovetare med erfarenhet av MKB och inventering. Karolina Adolphson - kvalitetsgranskning. Stor erfarenhet av MKB, både från arbete som handläggare på länsstyrelsen och som konsult. MKB-ansvarig på Enetjärn Natur AB. Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Omslag: Utblick över utredningsområdet (delområde C) med Bottenviken i bakgrunden. Samtliga fotografier: Enetjärn Natur AB om inget annat anges. För bakgrundskartor gäller Lantmäteriet Dnr 2013/0058.

INNEHÅLL Icke-teknisk sammanfattning.... 4 1 Inledning... 5 1.1 Sökanden.... 5 1.2 Syfte med MKB.... 6 1.3 Om MKB-dokumentet en läsanvisning.... 6 1.4 Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar....7 2 Lokalisering och beskrivning av vindparken.... 8 2.1 Lokaliseringsalternativ.... 8 2.2 Nollalternativ.... 9 2.3 Beskrivning av huvudalternativet.... 10 2.4 Om samrådsprocessen.... 10 3 Landskapsanalys och samhällsförutsättningar.... 12 3.1 Analys av det omgivande landskapet....12 3.2 Omgivande områden av riksintresse.... 13 3.3 Robertsfors kommun.... 14 3.4 Bygden kring utredningsområdet... 14 3.5 Befintliga och planerade vindparker... 14 4 Konsekvensbeskrivning.... 16 4.1 Metodik.... 16 4.2 Landskapsbild....17 4.3 Naturmiljö.... 19 4.4 Fåglar....21 4.5 Övrig fauna och artskyddsförordningsarter.... 23 4.6 Rennäring.... 24 4.7 Friluftsliv och turism................................... 25 4.8 Kulturmiljö... 25 4.9 Naturresurser.... 27 4.10 Luftfart och Norrbotniabanan... 27 4.11 Ljud... 28 4.12 Skuggor.... 28 4.13 Byggskedet.... 28 4.14 Säkerhet.... 28 4.15 Klimat- och miljöeffekter.... 29 4.16 Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen... 30 4.17 Efterlevnad av miljökvalitetsnormer.... 30 5 Uppföljning.... 31

ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING En sammanfattning skrivs i slutskedet av utredningen. 4 NORDISK VINDKRAFT GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT VID GRANBERGET (ETAPP 3) I ROBERTSFORS KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN

1 INLEDNING Kapitlet kommer att ge en introduktion till projektet, redovisa hur MKB-dokumentet relaterar till övriga handlingar som ingår i ansökan samt ge en kort beskrivning av det genomförda samrådet. Granberget utredningsområde för vindkraft ligger i Robertsfors kommun i ett område med god potential för vindkraftsproduktion. Nordisk Vindkraft vill därför undersöka förutsättningarna för vindkraft i en öppen och samordnad utredningsprocess. Detta kommer att ske genom de samråd som genomförs i bygden och genom upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som belyser både tekniska och miljömässiga aspekter. Avsikten är att till oktober 2014 färdigställa en ansökan om tillstånd enligt 9 kap miljöbalken för uppförande och drift av en vindpark vid Granberget, med upp till 21 vindkraftverk. MKB:n kommer tillsammans med en samrådsredogörelse att bifogas ansökan. 1.1 SÖKANDEN Sökanden i detta tillståndsärende kommer att vara ett helägt dotterbolag inom NV Nordisk Vindkraft AB. Företagets kontaktperson är: Patrik Sjöö NV Nordisk Vindkraft AB Lilla Bommen 1 411 04 Göteborg Email: patrik.sjoo@nordiskvindkraft.se Telefon: 031-339 59 64 NV Nordisk Vindkraft AB, tidigare RES Skandinavien AB, bildades 2002 och huvudkontoret ligger i Göteborg. Företaget är ett dotterbolag inom RES Ltd i Storbritannien ett av världens ledande vindkraftsföretag. RES Ltd, startades 1981 och sedan starten har bolaget utvecklat och byggt vindparker runt om i världen med en total installerad effekt på över 8 000 MW och har av dessa driftansvar för ca 1000 MW. Bolagets vindpark i Havsnäs, Strömsunds kommun, togs i bruk under år 2010. Med sina 48 vindkraftverk och totala effekt på 95,4 MW är det en av Sveriges största landbaserade vindparker. Nordisk Vindkraft projekterar, bygger och driver vindparker i Norden. Bolaget har utvecklat och byggt vindparker med installerad effekt på 234 MW i Sverige. För närvarande pågår byggnation av Sidensjö vindpark på 144 MW och projektering av ett flertal vindparker. NORDISK VINDKRAFT GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT VID GRANBERGET (ETAPP 3) I ROBERTSFORS KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN 5

1.2 SYFTE MED MKB Syftet med en MKB är enligt 6 kap Miljöbalken att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 1.3 OM MKB-DOKUMENTET - EN LÄSANVISNING MKB är dels ett huvuddokument som i text och bild redogör för projektet och dess konsekvenser, dels kartor och tekniska ritningar som redovisas som bilagor. I detta tidiga utkast till MKB finns endast delar av den information som den färdiga MKB:n kommer att innehålla redovisad. Det finns dessutom en risk att det förekommer sakfel. Ett syfte med samrådet är att komplettera och vid behov korrigera denna information. Nedan följer en läsanvisning som beskriver hur strukturen i den färdiga MKB:n planeras se ut. och underhåll av vindparken efter att föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtagits. Åtgärderna utgör åtaganden som Nordisk Vindkraft kommer att använda i den fortsatta planeringen. Kapitel 5 beskriver kort vilken uppföljning som det kan bli aktuellt att genomföra. MKB:n inleds i kapitel 2 med en beskrivning av hur projektet valts fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar. Vidare beskrivs nollalternativet och huvudalternativet. Här behandlas övergripande områdets lämplighet för vindkraft samt hur utformningen av parken har förändrats under projektets gång. Kapitel 3 beskriver de landskapsmässiga och samhälleliga förutsättningarna i utredningsområdets omgivning. Här finns landskapsanalysen och kapitlet fungerar som en referens för läsaren till de värden som pekas ut inom utredningsområdet för vindkraft i kapitel 4. Kapitel 4 redovisar, i temaavsnitt om landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö o.s.v., inledningsvis de förutsättningar som råder inom utredningsområdet. Vidare beskrivs påverkan, effekter och konsekvenser som bedöms uppstå till följd av uppförande, drift 6 NORDISK VINDKRAFT GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT VID GRANBERGET (ETAPP 3) I ROBERTSFORS KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN

1.4 VINDKRAFT - BAKGRUND OCH NATIONELLA MÅLSÄTTNINGAR Den planerade vindparken vid Granberget kommer att kunna ge ett tillskott till Sveriges behov av förnybar energi. Vindkraften ger inte några utsläpp, kräver inte några miljöfarliga bränsletransporter och är en långsiktigt hållbar energikälla. Vindkraften efterlämnar inte heller, till skillnad mot i stort sett all annan energi produktion, någon väsentlig miljöskuld som framtida generationer måste överta. Beräkningar visar att ett vindkraftverk redan efter ca åtta månader i drift har tjänat in den energiförbrukning som är nödvändig för att producera och uppföra vindkraftverket (Vindkraftshandboken, Boverket 2009). Vindkraften har av dessa skäl en god förankring i landets energi- och miljöpolitik. Det framstår idag som klart att produktionen av el från vindkraft kommer att få en viktig roll i landets framtida energiförsörjning. Vindkraften blir ett allt viktigare komplement till exempelvis vattenkraft och kärnkraft. fastställdes till 30 TWh till år 2020. Tjugo av dessa 30 TWh ska produceras av landbaserade vindkraftverk och 10 TWh av havsbaserade vindkraftverk. Regeringen gör i den första vindkraftpropositionen Miljövänlig el med vindkraft åtgärder för ett livskraftigt vindbruk (prop. 2005/06:143), följande bedömning om vindkraften: Den förnybara elproduktionen bör öka med 17 TWh till 2016 vilket förutsätter en omfattande utbyggnad av vindkraft, såväl storskalig som småskalig och både till havs och på land. Vinden bör utnyttjas för elproduktion till rimliga priser då den är en förnybar energikälla som har en stor ännu outnyttjad potential. Energiutvinningen i ett långsiktigt hållbart samhälle bör ha en så liten negativ påverkan som möjligt på miljön och klimatet. Väl lokaliserade vindkraftsanläggningar uppfyller dessa krav. År 2002 lades ett planeringsmål om vindkraft i Sverige fast som innebar att det skulle finnas planmässiga förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft med 10 TWh till år 2015. I juni 2009 beslutade riksdagen om en rejäl revidering av detta mål, då en ny planeringsram för vindkraft NORDISK VINDKRAFT GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT VID GRANBERGET (ETAPP 3) I ROBERTSFORS KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN 7

2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV VINDPARKEN Kapitlet kommer att beskriva den planerade vindparken, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet valts fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar. 2.1 LOKALISERINGSALTERNATIV Vind är en form av naturtillgång. Platserna där vinden finns i en sådan omfattning att den är möjlig att nyttja för vindkraft är dock begränsade. Miljöbalken anger i sin portalparagraf bl.a. att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas. De politiska målen är att vindkraft ska byggas ut i stor omfattning inom de närmaste åren. Därför räcker inte en utbyggnad bara på den allra bäst lämpade platsen i Sverige, utan utbyggnaden måste ske på flera platser samtidigt. I det följande beskrivs hur Nordisk Vindkraft går till väga för att ta fram de lämpligaste platserna för vindkraft i Sverige. Bra vindförutsättningar och få motstående intressen Nordisk Vindkrafts arbete med att välja ut områden som kan vara lämpliga att etablera vindkraft i sker i två steg. I steg ett preciseras en lista över tänkbara områden utifrån vindförutsättningar och motstående intressen. Rent praktiskt görs detta med hjälp av en GIS (geografiskt informationssystem)-modell som Nordisk Vindkraft själva har utvecklat. GIS-modellen är utformad så att den kan ge en bild av hur vindförutsättningarna och de motstående intressena ser ut på varje enskild plats i hela Sverige. Vinddata i GISmodellen kommer från tre olika källor: den så kallade MIUU (Meteorologiska institutionen vid Uppsala universitet)-modellen, en kartläggning av vindpotentialen över Sverige, en vindmodell som Nordisk Vindkraft låtit ta fram, egna vindmätningar som Nordisk Vindkraft har gjort på olika platser i Sverige. De motstående intressen som lagts in i modellen anges i faktarutan på sidan 9. Med kriterierna att medelvindhastigheten ska vara god, att få, eller helst inga, motstående intressen ska beröras och att området inte ska vara upptaget av annan projektör har Nordisk Vindkraft med GIS-modellens hjälp preciserat en lista över tänkbara områden. 8 NORDISK VINDKRAFT GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT VID GRANBERGET (ETAPP 3) I ROBERTSFORS KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN

Motstående intressen i Nordisk Vindkrafts GIS-modell Riksintresse rennäring Riksintresse naturvård Riksintresse kulturmiljövård Riksintresse friluftsliv Riksintresse obruten kust Riksintresse högexploaterad kust Riksintresse obrutet fjäll Natura 2000-områden Nationalparker Naturreservat Kulturreservat Djur- och växtskyddsområden Boverkets stoppområden för vindkraft Boverkets planeringsområden för vindkraft Riksantikvarieämbetets värdeområden Rangordning av områden Steg två i arbetet är att rangordna områdena i den framtagna listan. Rangordningen sker utifrån kommunala planförutsättningar, vindstyrka, nätanslutning, ingenjörsmässiga förutsättningar och en bedömning av osäkerheten i underlaget. När det gäller nätanslutningen har en bedömning gjorts av hur dyr denna kommer att bli och det beror framför allt på hur långt det är från det aktuella området till en lämplig anslutningspunkt till elnätet. För att en anslutning ska kunna komma till stånd måste det också finnas tillräckligt med ledig kapacitet på det aktuella elnätet. I bedömningen av de ingenjörsmässiga förutsättningarna har man bl.a. tittat på åtkomst till området, dvs. närheten till lämplig transportväg för vindkraftverkens alla delar, och hur pass komplicerat det kommer att bli att anlägga vindkraftverken i området. Ju kostsammare nätanslutning och åtkomst desto fler vindkraftverk behöver kunna anläggas i området för att få lönsamhet i projektet. I alla dessa bedömningar finns naturligtvis ett visst mått av osäkerhet. Slutligen har en bedömning gjorts av hur stor denna osäkerhet är. Även detta har vägts in vid rangordningen av områdena. Områdena med högst rang har hamnat högst upp i listan. När Nordisk Vindkraft sedan gått vidare med planeringen för enskilda projekt har man således börjat med områdena allra högst upp i listan. Eftersom Granberget tidigare varit upptaget av annan projektör har området inte funnits med på Nordisk Vindkrafts lista. Under 2013 öppnade sig dock möjligheten till projektutveckling av området. Då Nordisk Vindkraft undersökte vindförhållandena och motstående intressen visade det sig att Granberget stämde väl in på Nordisk Vindkrafts kriterier. Redogörelse för några högt rangordnade lokaliseringar I detta avsnitt kommer några andra projekt som ligger högt upp i rankningslistan att beskrivas lite närmre. 2.2 NOLLALTERNATIV I detta avsnitt kommer bolaget att beskriva vilka konsekvenserna blir om utbyggnaden av vindparken vid Granberget inte kommer till stånd. NORDISK VINDKRAFT GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT VID GRANBERGET (ETAPP 3) I ROBERTSFORS KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN 9

2.3 BESKRIVNING AV HUVUDALTERNATIVET I detta avsnitt kommer parken att beskrivas. Det kommer att handla om lokalisering, områdets lämplighet, utredningsområdet, vindkraftverken, hindermarkering, fundament, färdigställandearbeten, kringanläggningar, tillfartsvägar, mätmaster, elnät och nätanslutning, bygg- och drifttid, avveckling och återställning samt totalt markanspråk. Vindparken planeras i anslutning till de befintliga vindkraftverken på Granberget, i huvudsak på den västra sidan om E4 men även till viss del på den östra sidan, se figur 1. Området ligger knappt 2 km öster om Robertsfors i Robertsfors kommun. Utredningsområdet omfattar totalt 1014 ha och består av tre delområden, delområde A omfattar 805 ha, delområde B omfattar 29 ha och delområde C omfattar 180 ha. Granbergetområdet ligger 15-65 meter över havet och utgörs av flacka höjdpartier mellan Rickleåns och Granåns dalgångar. Området utgörs till allra största delen av skogsmark som är präglat av ett långvarigt skogsbruk. I området finns gott om myrar, huvudsakligen öppna fattigmyrar med inslag av tall. Enstaka mindre tjärnar finns också inom området. Totalt planeras upp till 21 vindkraftverk med en maximal totalhöjd på 211 m i Granbergetprojektet. Nordisk Vindkraft kartlägger vindförhållandena vid Granberget, dels genom att analysera produktionsdata från de befintliga vindkraftverken och dels genom vindmätningar. Vindhastigheten har mätts i utredningsområdet med SODAR sedan februari 2014. En vindmätningsmast planeras uppföras senare. Utredningsområdet har god potential för just vindkraftsproduktion med en god medelvind, stora områden med låga naturvärden och få motstående intressen. Robertsfors kommun har tillsammans med Bjurholms, Nordmalings, Umeå, Vindelns och Vännäs kommuner tagit fram ett gemensamt tematiskt tillägg till översiktsplan gällande vindkraft. Planen anger utbyggnadsområden och gemensamma riktlinjer för utbyggnad av vindkraft inom Umeåregionen. Planen antogs av kommunfullmäktige i respektive kommun under 2010. I planen presenteras Granberget som ett lämpligt område för utbyggnad av vindkraft. 2.4 OM SAMRÅDSPROCESSEN Här kommer det i den färdiga MKB:n att göras en kort beskrivning av samrådet. En utförligare samrådsredogörelse kommer att följa med MKB:n som en bilaga. 10 NORDISK VINDKRAFT GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT VID GRANBERGET (ETAPP 3) I ROBERTSFORS KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN

A C B Granberget utredningsområde Etapp 1, uppförda Etapp 2, beviljade, 3 av 5 uppförda Ü 0 5 10 km Figur 1. Översiktskarta som visar utredningsområdets geografiska placering. NORDISK VINDKRAFT GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT VID GRANBERGET (ETAPP 3) I ROBERTSFORS KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN 11

3 LANDSKAPSANALYS OCH SAMHÄLLSFÖRUTSÄTTNINGAR I kapitel 3 i MKB:n kommer de natur- och landskapsmässiga värden som finns i utredningsområdets omgivningar att beskrivas. Här redovisas de övergripande förhållandena gällande Natura 2000 och annan skyddad natur landskapet. Vidare redovisar kapitlet de samhälleliga förutsättningar som präglar området kring den planerade vindparken, dvs. befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service. samt skyddade kultur- och friluftsmiljöer i det omgivande 3.1 ANALYS AV DET OMGIVANDE LANDSKAPET I detta avsnitt utvecklas förutsättningarna för landskapet, dvs. geografi, topografi, naturgeografiska förhållanden och jordarter/berggrund. Utredningsområdet vid Granberget är beläget i Robertsfors kommun och som närmast ca 0,5 km från bottenvikskusten. Västerbottens kustland, där utredningsområdet är beläget, är starkt präglat av den senaste inlandsisen, inte minst i form av de processer som pågår än idag i form av landhöjningen. Hela utredningsområdet har legat under hav, vilket bl.a. visar sig i de svallade bergstopparna med tunt jordtäcke och mycket berg i dagen och de bördiga dalgångarna där havssediment avlagrats. Landskapet är tydligt utsträckt i nordvästlig- sydostlig riktning och karaktäriseras av ett kuperat skogslandskap med övervägande brukad barrskog. I de flacka dalgångarna dominerar jordbruk med betesdjur och åkermark. Bebyggelsen är koncentrerad till dalgångarna, främst i anslutning till älvar och åar. Kustlinjen är flikig med endast ett fåtal öar. Granberget ligger i den mellanboreala vegetationszonen. Bergen är flacka och utgörs ofta av många toppar med berg i dagen och däremellan liggande skogs- och våtmarksområden. Bergen, dalgångarna och havsvikarna är ofta utsträckta i nordväst-sydostlig riktning. Höjden över havet varierar från ca 25 m ö.h. i dalgångarna till 100 m ö.h. som är höjden vid Fagerliden ca 3 km väster om utredningsområdet. Berggrunden består nästan helt av sura gnejser med inslag av granitstråk och jordarterna utgörs främst av svallad morän och berg i dagen på höjderna medan torv, älvs- och havssediment dominerar i dalgångarna. Utredningsområdet vid Granberget utgörs av tre delområden, ett större i väst (A) och två mindre i öst (B och C). Delområde A ligger på en flack höjdplatå mellan Rickleåns dalgång i söder och Granåns dalgång i norr. Höjdområdet utgörs av små höjder och mellanliggande skogs- och våtmarksområden. Höjden över havet varierar från 20 till 65 m. Delområde B är ett mindre område beläget på en höjdplatå på ca 40 m ö.h. Delområde C är beläget i en ostsluttning ner mot havet där höjden varierar mellan 15 och 55 m ö.h. Figur 2. Höjderna i landskapet är välsvallade av havsvågor och här finns ofta gott om lavbexuxna hällmarker med små långsamväxande tallar. 12 NORDISK VINDKRAFT GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT VID GRANBERGET (ETAPP 3) I ROBERTSFORS KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN

3.2 OMGIVANDE OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE II detta avsnitt redogörs för riksintressen och andra områden med höga värden som finns i utredningsområdets omgivning. riksintresse för väg, riksintresse för järnväg, Utredningsområdet för vindkraft sammanfaller inte med några riksintresseområden utöver en liten del i västra kanten av det västra området som utpekats som riksintresse för järnväg. Väg E4, som är av riksintresse, löper mellan det västra och de två östra delområdena. I omgivningarna inom ca 10 km radie från utredningsområdet finns tre naturreservat och totalt sex olika typer av riksintressen; riksintresse för kulturmiljövård, riksintresse för naturvård, riksintresse enligt miljöbalken 4 kap 8, d.v.s. Natura 2000-områden samt riksintresse för rennäring. Tabell 1 och figur 3 visar samtliga riksintressen och andra områden med höga naturvärden. ID i tabellen hänvisar till markering på kartan. ID NAMN SKYDD BEVARANDEVÄRDE AVSTÅND (km) 1 Väg E4 Riksintresse för väg Viktig infrastruktur. 0 2 Utredningskorridor för Norrbottniabanan Riksintresse för järnväg Planerad och framtida järnvägskorridor för Norrbotniabanan. Den norra delen är planerad medan den södra är framtida. 0 3 Killingsanden Natura 2000 Oexploaterad boreal sandstrand av östersjötyp med perenn vegetation omgiven av tallskog. 4 Robertsfors Riksintresse för kulturmiljövård Bruksområde med välbevarade arbetarbostäder, kontor, herrgård och mekanisk verkstad samt slaggbyggnader i form av magasin, ladugård, stall och ett f d mejeri. Bebyggelsen speglar utvecklingen från 1750-talets järnbruk fram till våra dagar. 5 Rickleån Riksintresse för naturvård Åsträcka som inte flottrensats och som hyser en värdefull fiskfauna. 1 2 2,5 6 Lövångerkusten Riksintresse för naturvård och friluftsliv 7 Hertsånger Natura 2000, Naturreservat och delvis Myrskyddsplanen Stort sammanhängande område med bl.a. botaniska, ornitologiska och geologiska värden och goda möjligheter till naturupplevelser och friluftsliv. I området finns granskogar, hällmarkstallskogar och många små myrar. Den kraftiga landhöjningen ger goda möjligheter att studera myrar i olika utvecklingsstadier vid en landhöjningskust. 2,5 3 8 Åströmsforsen Natura 2000, Naturreservat Naturlig forssträcka med höga natur- och friluftsvärden. 5 Tabell 1 Områden av riksintresse eller av annat nationellt naturvärde inom 10 km från utredningsområdet. ID hänvisar till markering på kartan i figur 3. NORDISK VINDKRAFT GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT VID GRANBERGET (ETAPP 3) I ROBERTSFORS KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN 13

ID NAMN SKYDD BEVARANDEVÄRDE AVSTÅND (km) 9 Nysätra Holmsjöberget Riksintresse för kulturmiljövård Korskyrka i trä från 1710 och ett sammanhängande område med rösen och stensättningar som utgör typiska gravar från brons- och järnålder. 8 10 Område norr och nordväst om Ånäset Riksintresse för rennäring Särskilt viktiga områden för rennskötseln. 9 11 Klubben - Rickleån Natura 2000, Naturreservat Klubben är en långsträckt udde i havet med hällmarker, klapperstensfält, orörda stränder och naturskogskaraktärer. Rickleåns nedre del utgörs av Nettingforsen, med bevarat naturligt lopp och botten- och stenstruktur. 10 3.3 ROBERTSFORS KOMMUN Robertsfors är en kustkommun i Västerbottens län belägen mellan Skellefteå i norr och Umeå i söder. Befolkningen uppgår till ca 6 700 personer, vilket ger en befolkningstäthet på drygt 5 invånare per kvadratkilometer. Knappt hälften av befolkningen bor i tätorterna Robertsfors, Ånäset och Bygdeå och av dessa är centralorten Robertsfors störst med ca 2000 invånare. Befolkningstrenden är svagt vikande sedan 1990-talet. Väg E4 löper genom kommunen, ca 4 km öster om Robertsfors tätort, vilket ger goda möjligheter till pendling till utbildning, arbete och kulturupplevelser i de större städerna Umeå och Skellefteå. Arbetsmarknaden i Robertsfors domineras av tillverkningsindustri, vilket har traditioner tillbaka till 1700-talet. Ca 20 % av de sysselsatta i kommunen arbetar inom tillverkningsindustrin, vilken utgörs av allt ifrån högteknologi, elektronik, ytbehandling, gjuteri och verktygsindustri. Kommunen präglas även av jordbruksnäringen inom vilken 8 % av de sysselsatta återfinns. Robertsfors kommun har en väl utvecklad småföretagsamhet. År 2011 startades 43 företag vilket gjorde att Robertsfors det året var den kommun i Sverige där företagandet ökade mest, procentuellt sett. Den enskilt största arbetsgivaren är Robertsfors kommun. 3.4 BYGDEN KRING UTREDNINGSOMRÅDET Bebyggelsen i landskapet där vindparken planeras är framför allt koncentrerad till tätorten Robertsfors sydost om utredningsområdet, småorterna Sikeå och Sikeå hamn söder om utredningsområdet och tätorten Ånäset norr om utredningsområdet. Spritt i dalgångarna finns mindre byar 3.5 BEFINTLIGA OCH PLANERADE VINDPARKER i jordbrukslandskapet, bl.a. Jomark, Granån, Gumboda, Vallen, Klintsjön, Lägde och Rickleå. Längs stora delar av kuststräckan finns fritidsbebyggelse. Det finns i dagsläget nio vindkraftverk i drift på Granberget, vilka ligger på den östra sidan om E4. Sex av vindkraftverken togs i drift år 2009 (etapp 1) och ägs av Kvarkenvinden 1 ekonomisk förening, Storuman Vind AB, Umeå Energi AB och HSB Vind Umeå ekonomisk förening. Avseende etapp 2 togs tre stycken vindkraftverk i drift år 2013 och ägs av Umeå Energi AB. Det finns även tillstånd för ytterligare två vindkraftverk inom etapp 2. Inga andra vindparker är planerade i närområdet. 14 NORDISK VINDKRAFT GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT VID GRANBERGET (ETAPP 3) I ROBERTSFORS KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN

10 9 2 7 1 6 4 3 5 8 11 0 5 10 km Granberget utredningsområde 10 km radie till utredningsområdet # # #Riksintresse för friluftslivet # # # Riksintresse för rennäring Riksintresse för kultur # # # Riksintresse # för naturvården # # # Natura # 2000 Naturreservat Myrskyddsplanen Sjöfart - befintlig farled inkl. buffertzoner Riksintresse för väg - befintlig Riksintresse för järnväg - planerad Riksintresse för järnväg - framtida Etapp 1, uppförda Etapp 2, beviljade, 3 av 5 uppförda Ü Figur 3. Karta över riksintressen och övriga skyddade områden av nationellt naturvärde i utredningsområdets omgivningar. NORDISK VINDKRAFT GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT VID GRANBERGET (ETAPP 3) I ROBERTSFORS KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN 15

4 KONSEKVENSBESKRIVNING I detta kapitel kommer förutsättningarna inom utredningsområdet samt konsekvenserna för miljön och människors hälsa och säkerhet av en vindkraftsutbyggnad bedöms kvarstå efter de åtaganden om skadeförebyggande åtgärder som kommer att redogöras för i vart och ett av temaavsnitten. Inledningsvis redovisas metodiken för konsekvensanalyserna. vid Granberget att beskrivas. Konsekvenserna är de som 4.1 METODIK Kapitel 4 beskriver konsekvenserna av en utökad vindpark vid Granberget. För varje temaavsnitt om landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö o.s.v. beskrivs inledningsvis de förutsättningar som råder inom utredningsområdet. Därefter listas de skadeförebyggande åtgärderna, som utgör åtaganden som Nordisk Vindkraft kommer att använda i den fortsatta planeringen. Vidare beskrivs påverkan, effekter och konsekvenser som bedöms uppstå till följd av uppförande, drift och underhåll av vindparken efter att föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtagits. Utredningsalternativet jämförs med nollalternativet, dvs. om ingen ytterligare vindkraft byggs i området (se beskrivning av nollalternativet i avsnitt 2.2). Bedömningsgrunder och stegvis konsekvensanalys Bedömning av påverkan och konsekvenser som uppstår på hälsa, miljö och naturresurser till följd av vindkraftsutbyggnaden analyseras och redovisas med utgångspunkt från bedömningsgrunder. Konsekvenserna bedöms i regel i en femgradig skala (se tabell 2). Bedömningsgrunderna preciseras för vart och ett av temaavsnitten i en tabell. Analysen av konsekvenser sker i flera steg, även om den inte alltid redovisas med alla steg i själva handlingen: Påverkan Påverkan är det fysiska intrång som verksamhetsutövaren orsakar, t.ex. att en vägdragning orsakar en uppsplittring av ett sammanhängande skogsområde. Effekt Effekt är den förändring av miljökvalitet som uppstår där vägen dras fram, t.ex. sinande kallkällor eller förändrad vattenregim i en våtmark. Konsekvens Konsekvens är en redovisning av vad effekten får för innebörd, t.ex. att boende får hämta vatten i en annan brunn eller att torrlagda häckplatser för våtmarksfåglar innebär populationsminskningar. Konsekvensens omfattning är en värdering av effekten efter föreslagna skadeförebyggande åtgärder med hänsyn tagen till vad effekten har för betydelse för olika intressen. Detta innebär att redan små intrång i värden av stor betydelse kan få stora konsekvenser. Om inget annat anges redovisas enbart negativa konsekvenser från etableringen. Säkerhet i bedömningarna Redovisningen av konsekvenser är bedömningar av vad som kan förväntas uppstå till följd av den nya vindparken. Det är viktigt att betona att bedömningarna är förknippade med osäkerheter. För var och en av de aspekter som belyses i miljökonsekvensbeskrivningen görs avslutningsvis ett försök att redovisa vilka osäkerheter som präglar analysen. Säkerheten i bedömningen redovisas som stor, måttlig eller liten. Stora Måttliga Små Obetydliga Positiva Tabell 2: Konsekvensbedömningen för respektive temaavsnitt (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser osv.) är preciserad i en skala där grunderna för bedömningen redovisas. 16 NORDISK VINDKRAFT GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT VID GRANBERGET (ETAPP 3) I ROBERTSFORS KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN

4.2 LANDSKAPSBILD Detta avsnitt kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Konsekvenserna kommer att beskrivas med utgångspunkt från fotomontage från några olika platser i vindkraftanläggningens omgivning. Finns andra befintliga eller planerade vindkraftanläggningar i utrdningsområdets närhet kommer också de kumulativa effekterna på landskapsbilden att beskrivas. Även hinderbelysningen kommer att behandlas. Landskapsbild och konsekvenserna för denna är subjektiva begrepp som utgår från människans upplevelse av landskapet och sina omgivningar. Av denna anledning väljer vi att inte lägga in värderingarna positiv eller negativ när det gäller konsekvenserna för landskapsbilden. I stället redogör vi för hur stor förändringen av landskapsbilden bedöms bli (se tabell 3). Utredningsområdet är beläget på ett flackt berg mellan Rickleåns dalgång i söder och Granåns dalgång i norr. Berget höjer sig ca 20 till 40 höjdmeter över de omgivande dalgångarna och höjdvariationen inom utredningsområdet är liten, endast några tiotals höjdmeter. I direkt anslutning till utredningsområdet finns en befintlig vindpark (etapp 1 och 2) med nio vindkraftverk i drift och ytterligare två tillståndsgivna vindkraftverk. Utredningsområdet syns väl från flera omgivande punkter i landskapet, men upplevs inte som utstickande eller dominerande på grund av de små höjdvariationerna. De omgivande dalgångarna och sjöarna ligger på ca 15 till 30 m ö.h. och den omgivande fritidsbebyggelsen ligger i huvudsak endast några meter över havsnivån. Detta innebär att det maximalt är 65 meters höjdskillnad mellan den lägsta punkten i omgivningarna och den högsta punkten inom utredningsområdet för vindkraft. Från utblickar över hav (från uddar och öar som vätter mot utredningsområdet samt båttrafik) syns de befintliga vindkraftverken på Granberget väl, även på långt avstånd. Från land är de befintliga vindkraftverken väl synliga i huvudsak på nära håll. På längre avstånd skyms de befintliga vindkraftverken i stor utsträckning av mellanliggande skog och höjder. Detta kommer att gälla även för de planerade vindkraftverken i etapp 3. De tillkommande vindkraftverken kommer att synas tydligt från de öppna jordbruksmarkerna belägna ca 0,5-4 km norr, söder och väster om utredningsområdet och från de delar av kuststräckan som vätter mot utredningsområdet, t.ex. Granskäret och Sikeå hamn. Tätorten Robertsfors ligger knappt 2 km från utredningsområdet och de närmaste vindkraftverken kommer att synas tydligt från öppna platser på orten. De befintliga vindkraftverken i etapp 1 och 2 syns tydligt från väg E4 i båda körriktningarna, vilket även vindkraftverken i etapp 3 kommer att göra. Från besöksmålen för friluftslivet, t.ex. Rickleån, Klubben, Killingsanden och merparten av Lövångerskusten kommer vindkraftverken troligen att kunna ses från vissa platser men inte vara iögonfallande eftersom att besöksmålen ofta vätter mot havet, bort från vindparken, eller omges av skog. Undantaget är från de öar och uddar i havet som vätter mot utredningsområdet. Härifrån kommer besökare att kunna se vindkraftverken väl. Vindkraftverk kommer även att kunna ses från delar av Robertsfors golfbana. Från de omgivande kulturmiljöerna av riksintresse kommer man troligen att kunna se vindkraftverken endast från öppna platser inom Robertsfors bruksmiljö. Nysätra- Holmsjöberget ligger på långt avstånd och sikten härifrån bedöms till största delen skymmas av skog. Stor förändring Måttlig förändring Liten förändring Obetydlig förändring Ingreppet är stort, anläggningen dominerar landskapet eller kontrasten mot omgivande landskap är stor, ett mycket stort antal människor berörs. Ingreppet är stort. Kontrasten mot omgivande landskap är lokalt stor. Anläggningens dominans över omgivande landskap är måttlig eller liten, ett stort antal människor berörs. Ingreppet är måttligt. Anläggningens ingrepp i landskapet innebär att kontrasten och dominansen mot omgivande landskap är liten, ett måttligt antal människor berörs. Ingreppet är litet. Anläggningen samverkar med landskapet eller kontrasten mot omgivande landskap är liten, ett litet antal människor berörs. Tabell 3: Bedömningsgrunder för hur stor förändringen av landskapsbilden bedöms bli. NORDISK VINDKRAFT GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT VID GRANBERGET (ETAPP 3) I ROBERTSFORS KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN 17

Bebyggelse, besöksmål Inv Riktning Avstånd (km) Höjd (m ö h) Fotomontage nr Bedömning X-by XX N-NV X XX X Byn vänder sig i huvudsak mot xx-sjön i sydväst, medan vindkraftanläggningen kommer att ligga i sydost. Några av vindkraftverken kommer att vara synliga från byn. Tabell 4: Tabellen kommer att utvecklas under arbetet med MKB:n. Den kommer att redovisa omgivande bebyggelse med antal invånare, riktning mot vindparken, ungefärligt avstånd mellan närmaste del av utredningsområdet och centrala delen av orten/byn, höjd över havet i centrala delar av byn samt en bedömning av i vilken mån och hur vindparken kommer att bli synlig. 18 NORDISK VINDKRAFT GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT VID GRANBERGET (ETAPP 3) I ROBERTSFORS KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN

4.3 NATURMILJÖ En särskild naturinventering och en sammanställning av känd kunskap om utredningsområdets olika naturmiljöer har genomförts. Naturinventeringen kommer att utgöra en bilaga till MKB:n. Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Resultaten av naturinventeringen kommer att ligga till grund för analysen av hur naturvärden kommer att påverkas. En naturinventering genomfördes i området under oktober 2013, se identifierade naturvärdesobjekt i figur 5. Nedan följer en sammanfattning av den utförda naturinventeringen och tidigare kända naturvärden. Skog Utredningsområdet består till största delen av skogsmark som präglats av ett intensivt skogsbruk, se figur 4. Skogen består till mycket stor del av ung och medelålders tallskog och det finns få skogsbestånd som uppvisar ett högt naturvärde. Gran förekommer där marken är lite fuktigare, ofta i anslutning till våtmarker. Det finns relativt gott om björk i området, som beståndsbildande dock endast på två mindre områden. De värdefulla skogliga miljöer som identifierats är främst äldre tall på hällmark samt gran- och blandsumpskogar. hysa något högt naturvärde och den andra visade sig vara avverkad. Våtmarker En tiondel av utredningsområdet utgörs av våtmarker. De större av myrarna i området är Sundmyran, Stockmyran, Lisbäckmyran, Lappkåtamyran och Lågmyran. Ingen av de förekommande myrarna är inventerade i länsstyrelsens våtmarksinventering då de inte uppfyller storlekskriteriet 50 ha. Det som gör myrmarkerna i området skyddsvärda är att de har en naturlig eller relativt naturlig hydrologi samt naturlig vegetation. Dikning förekommer dock relativt frekvent inom området och flertalet av de mindre, dikade myrarna är idag igenväxta av tall som vandrat in från den omgivande tallproduktionsskogen. Sedan tidigare fanns fyra utpekade objekt med naturvärden inom utredningsområdet. En nyckelbiotop som utgörs av en långsträckt gransumpskog. En nyckelbiotop vilken delvis är skyddad som biotopskydd och består av en barrnaturskog. Den södra delen av nyckelbiotopen visade sig dock vara avverkad vid inventeringstillfället. Två barrskogar med naturvärde enligt Skogsstyrelsen. Vid fältbesöket bedömdes dock den ena inte Figur 4. Inventeringsområdet är hårt präglat av ett rationellt skogsbruk. NORDISK VINDKRAFT GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT VID GRANBERGET (ETAPP 3) I ROBERTSFORS KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN 19

A C B Ü Utredningsområde Naturvärde klass 1 Naturvärde klass 2 0 1,5 3 km Figur 5. Karta som visar identifierade naturvärdesobjekt inom utredningsområdet. Sjöar och vattendrag Preliminär konsekvensbedömning Inom utredningsområdet förekommer fyra mindre tjärnar; Svarttjärnen, Gåstjärnen, Granbergstjärnen och Lomtjärnen. Vattnet är klart och tjärnarna är näringsfattiga. Fisk finns troligen i Svarttjärnen och Granbergstjärnen. Naturen inom utredningsområdet består till största delen av produktiv skogsmark som är påverkad av ett modernt skogsbruk. De objekt som uppvisar ett högt eller mycket högt naturvärde är i första hand myrar med en naturlig hydrologi och vegetation. Myrarna är små och ligger väl spridda i inventeringsområdet. Även ett antal mindre områden med tallhällmark och äldre bestånd av granskog bedömdes ha högt naturvärde. Dessutom identifierades mindre områden med sumpskog, bäckmiljöer och tjärnar med ett högt naturvärde. Inom utredningsområdet finns ett antal mindre bäckar, bl.a. Ansymyrbäcken som rinner igenom det sydvästra partiet av delområde A, samt Ståbäcken som rinner centralt rakt igenom samma delområde. Bäckarna är till stor del uträtade. Längs de flesta av bäckarna finns ingen kantzon utan avverkning har skett ända fram till bäckarna och idag kantas de av produktionsskog. 20 Vindkraftetableringen bedöms vara möjlig att genomföra i stort sett utan att inkräkta på de områden som är speciellt känsliga för ingrepp eller hyser högre naturvärden. NORDISK VINDKRAFT GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT VID GRANBERGET (ETAPP 3) I ROBERTSFORS KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN

4.4 FÅGLAR En skrivbordsutredning av områdets förutsättningar för fåglar har genomförts med en övergripande sammanställning av vad som är känt kring förekomsten av ovanliga eller hotade arter i och kring utredningsområdet. Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Resultaten av kommande fältinventeringar kommer att ligga till grund för analysen av hur fåglar kommer att påverkas. Dominansen av brukad barrskog gör att fågelfaunan inom och i närheten av utredningsområdet sannolikt nästan helt utgörs av skogslevande arter. Då utredningsområdet är beläget i Västerbottens kustland är det dock sannolikt att flertalet arter knutna till kusten och skärgården förekommer i regionen. Området passeras även årligen av stora mängder fåglar under sträcktid. Arter och artgrupper som kan vara av särskilt intresse med anledning av den planerade vindkraftetableringen redovisas nedan. Häckfåglar NT, FD Havsörn Havsörnen är knuten till vatten för sin föda och häckar utmed kusten i Västerbottens län. Det finns ett känt revir drygt 3 km från utredningsområdet och observationer sker regelbundet i närheten av utredningsområdet. För att kunna bedöma konsekvenserna för havsörn kommer mer information att tas fram. En fortsatt dialog med havsörnsgruppen kommer föras och observationer av flygrörelser kommer att ske i fält under våren 2014. Fiskgjuse FD Fiskgjusen lever på fisk och häckar i grova talltoppar i närheten av kusten eller större sjöar. Den både spelflyger och födosöker från hög höjd, vilket gör den utsatt för kollisioner med vindkraftverk. Under den naturinventering som utfördes inom utredningsområdet upptäcktes ett risbo vilket bedömdes kunna vara byggt av fiskgjuse. Risboet kommer att kontrolleras under Rödlistan Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer befinner sig i kraftig minskning. Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ofta använda förkortning: kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter. I denna rapport redovisas arter i dessa tre kategorier samt arter som är nära hotade (NT). Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken enligt internationella kriterier och revideras regelbundet. Den senaste rödlistan publicerades 2010. våren 2014 med avseende på om det nyttjas och i så fall av vilken fågelart. Storlom FD NT, FD och smålom Båda arterna är känsliga för störningar vid häckplatserna och särskilt för smålom föreligger risker för kollisioner och barriäreffekter. Det finns inga kända häckningar i utredningsområdet eller dess närhet. Avsaknaden av rapporter kan delvis förklaras med att området sällan besöks av aktiva ornitologer. För att Fågeldirektivet Fågeldirektivet är ett EU-driektiv från 1979. Det innehåller regler till skydd för samtliga naturligt förekommande och vilt levande fågelarter inom EU, totalt 200 fågelarter. I bilaga 1 listas de fågelarter som är särskilt skyddsvärda. Fågeldirektivet har implementerats i den svenska Artskyddsförordningen. Arter listade i bilaga 1 markeras med FD efter artnamnet. NORDISK VINDKRAFT GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT VID GRANBERGET (ETAPP 3) I ROBERTSFORS KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN 21

bedöma om det finns häckande lommar inom 5 km från utredningsområdet kommer möjliga häckningslokaler för smålom och storlom att besökas vid två tillfällen under häckningstid 2014. Övervintrande och flyttande fåglar Under vår och höst 2008-2009, samt hösten 2010 genomförde Enetjärn Natur studier av flyttfågelsträcket i området i samband med ett kontrollprogram för den idag befintliga vindparken. Framför allt visade studien att området som helhet är en viktig sträcklokal för ett stort antal tranor och fjällvråkar då de genar över norra Kvarken till Finland. Det totala sträcket av andra arter är även det omfattande, bl.a. sträcker regelbundet större antal gäss, sångsvanar, tättingar och andra rovfåglar bl.a. kungsörn, genom området. Någon betydande rastplats (betesområde eller nattplats) för större fåglar som svanar, gäss och tranor finns inte inom 10 km från utredningsområdet. Traktens barrskogsdominerade terräng bedöms inte heller ha större mängder övervintrande fåglar. Eftersom bytestillgången vintertid är begränsad bedöms mycket få rovfåglar övervintra i regionen. Delar av fågelfaunan i regionen, t.ex. havsörn, ugglor och skogshöns, är dock till stor del stannfåglar och dessa rör sig inom utredningsområdet även vintertid. Fjällvråk NT Större delen av den svenska fjällvråkspopulationen övervintrar i Östeuropa och en stor andel passerar över Kvarkenregionen under flyttningarna. Det ovan nämnda kontrollprogrammet visade att området årligen passeras av ett stort antal fjällvråkar under sträcktid. Det bör nämnas att en majoritet av de sträckande fjällvråkarna passerade området väster om den befintliga vindparken, dvs. inom det nu aktuella västra delområdet. Efter att vindparken tagits i bruk kunde en antydan till undvikelsebeteende av fjällvråk observeras. Trana FD Tranan är en annan art som sträcker i stort antal genom Kvarkenområdet vår och höst. Häckande tranor från Västerbotten och Norrbotten passerar kustlandet längs två sträckleder, en åt sydväst längs Norrlandskusten och en åt sydost, som korsar norra Kvarken. Granberget och utredningsområdet berörs ofta av transträck från det senare stråket under höststräcket. Enligt lokala ornitologer rör det sig om 10 000-15 000 tranor årligen. Enligt det ovan nämnda kontrollprogrammet passerar större delen av sträcket antingen längs kusten eller väster om den befintliga vindparken, dvs. inom delområde A. Det är troligt att vind- och siktförhållandena påverkar hur tranpassagen sker. Det framgår även av kontrollprogrammet att tranorna ofta passerar området inom det höjdintervall där de skulle kunna vara utsatta för kollisioner. En uppföljande sträckfågelinventering kommer göras under vår och höst 2014. Detta för att kunna bedöma fågelsträcket över utredningsområdet i förhållande till sträcket öster om området (längs kusten) och väster om området (längre in i landet). Inventeringen kommer fokusera på rovfåglar och tranor men även andra i vindkraftsammanhang relevanta arter som flyger inom eller i anslutning till utredningsområdet. Förutom art/ artgrupp kommer även sträckriktning och flyghöjder i förhållande till höjden på vindkraftverk att registreras. Preliminär konsekvensbedömning Sammantaget bedöms konsekvenserna på den häckande fågelfaunan av en vindkraftsetablering generellt bli små. De livsmiljöer som påverkas är nästan uteslutande starkt påverkade av skogsbruk. En viss påverkan på tätheterna av vanligare skogslevande fågelarter kan bli fallet, men påverkan bedöms bli begränsad och lokal. Det finns få känsligare arter inom utredningsområdet och de som finns bedöms generellt inte vara särskilt utsatta för vindkraftsetableringar. Avståndet till kringliggande naturreservat och andra naturskyddade områden är tillräckligt stort för att störningarna på fågellivet i dessa ska bli obefintliga. 22 NORDISK VINDKRAFT GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT VID GRANBERGET (ETAPP 3) I ROBERTSFORS KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN

Genom att studera havsörnens nyttjande av utredningsområdet kommer konsekvenser av en vindkraftetablering kunna bedömas för arten. Området berörs främst av ett omfattande sträck av trana och fjällvråk, men även av en rad andra arter som rovfåglar, gäss och svanar m.m. Vilka konsekvenser en vindkraftsetablering inom utredningsområdet kan få för flyttande trana och fjällvråk m.fl arter är med dagens kunskap svår att bedömma. Risk finns för kumulativa effekter och konsekvenserna måste också bedömas ihop med effekten av den redan befintliga parken. 4.5 ÖVRIG FAUNA OCH ARTSKYDDS- FÖRORDNINGSARTER Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Viktig information om områdets djurliv kommer bl.a. att insamlas genom en fladdermusinventering, kontakter med lokala jägare samt genom den allmänna samrådsprocessen och ligga till grund för analysen av hur övrig fauna och artskyddsförordningsarter kommer att påverkas. Vad gäller djurlivet kan man anta att området hyser gott om älg p.g.a. den stora andelen ungskog. Rådjur antas passera genom området under vandringar mellan odlade marker och andra allmänna arter såsom räv, hare och ekorre antas förekomma i området. Fladdermusfaunan i området är dåligt känd och även hur flyttmönstret ser ut för fladdermössen i regionen. Under juli-september 2014 kommer inventering av fladdermusförekomst och kartläggning av fladdermussträck att utföras i det berörda området. NORDISK VINDKRAFT GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT VID GRANBERGET (ETAPP 3) I ROBERTSFORS KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN 23

4.6 RENNÄRING Rennäringen är en av de verksamheter som kan påverkas av de förändringar som en ny vindpark medför. I det fortsatta arbetet med MKB:n kommer det i detta kapitel att göras en presentation av rennäringens övergripande förutsättningar, dess status som näring och på vilket sätt nyttjandet av betesmarkerna har stöd i lagstiftning. Här kommer också att ges en redogörelse för kunskapsläget vad gäller hur renar och rennäring påverkas av olika ingrepp. Utredningsområdet för vindkraft ligger inom Malå samebys vinterbetesmarker och norr om Grans samebys vinterbetesmarker. Gränsen mellan Malå och Grans sameby är inte fastställd i området utan samebyarna kommer överens om gränserna i kustlandet. Översiktligt om Malå sameby Malå sameby är en skogssameby som bedriver renskötsel från Sorsele-Slagnäs i nordväst och ner till kusten i sydost vid Robertsfors-Lövånger-Bureå. Åretruntmarker finns i stort sett från Norsjö och västerut och täcker hela Malå och delar av Lycksele och Sorsele kommuner. Vinterbetesmarkerna finns från Norsjö och åt sydost men huvudsakligen öster om stambanan, inom kommunerna Skellefteå och Robertsfors. Malå sameby består av 12 renskötselföretag. Högsta renantal har varit 6200 renar i vinterhjorden. Enligt en dom i förvaltningsrätten från 2013-04-19 gäller dock en ny indelning i byområden vilken innebär att Malå sameby förlorar stora ytor av sina vinterbetesmarker och måste minska sitt renantal. Domen överklagades av bl.a. Malå sameby men kammarätten har under 2014 beslutat att inte pröva ärendet. Samebyns ordförande är Jan Rannerud (mars 2014). Översiktligt om Grans sameby Samebyn har sina vinterbetesmarker i Sorsele, Lycksele, Vindeln, Skellefteå, Umeå och Robertsfors kommuner. Samebyn har 11 registrerade renskötselföretag som tillsammans får ha högst 6000 djur i vinterhjorden. Samebyns ordförande är Osvald Jonsson (mars 2014). Markanvändning och årscykel För att ge en bra förståelse för hur en vindpark vid Granberget kan komma att påverka samebyn vid sidan av de förändringar som sker inom renskötselområdet i övrigt kommer det att göras en redogörelse nedan för de svårigheter som finns inom Malå samebys nuvarande marknyttjande inom hela dess betesområde. Avsnittet kommer att utvecklas under arbetet med MKB:n. Malå samebys markanvändning i närområdet Denna aspekt kommer att utvecklas i det fortsatta arbetet med MKB:n. Nordisk Vindkraft genomför en särskild rennäringsutredning för Malå sameby i syfte att få underlag för en sådan beskrivning. Utredningsområdet nyttjas av Malå sameby för vinterbete under senare delen av vintern. Betet inom området beskrivs som bra, men närheten till väg E4 gör att det är svårt att nyttja hela området på grund av olycksrisken. Båda sidor om väg E4 nyttjas för vinterbete, i dagsläget av två olika vinterbetesgrupper. 24 NORDISK VINDKRAFT GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT VID GRANBERGET (ETAPP 3) I ROBERTSFORS KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN