Kommunbudget 2014 och flerårsplan 2015 2016

Kommunbudget 2014 och flerårsplan 2015 2016 1

innehåll 1. Politisk inriktning 3 2. Vision 2030 för Burlövs kommun 5 3. Ekonomiska förutsättningar med omvärldsanalys 6 4. Burlövs kommuns ledningssystem 13 5. God ekonomisk hushållning 14 6. Riktlinjer och mål för Burlövs kommun 16 7. Budgetarbetet inför 2014-2016 18 8. Ekonomisk plan för 2014-2016 20 9. Investeringar 27 10. Exploateringsverksamhet 27 11. Personal- och organisationsfrågor 2013-2014 28 12. Kommunstyrelsen 30 13. Tekniska nämnden 34 14. Miljö- och byggnämnden 38 2 15. Kultur- och fritidsnämnden 40 16. Barn och utbildningsnämnden 43 17. Socialnämnden 48 18. Ekonomistyrningsprinciper 51 Bilaga 1: Nettokostnader 2014-2016 Nämndernas anslag 54 Bilaga 2: Investeringsbudget. Budget 2014-2016 55 Bilaga 3: Finansiella poster. 59 Bilaga 4: Resultatbudget, finansieringsbudget och balansbudget 60

Politisk inriktning Budget 2014 innebär en förbättring av resultatet jämfört med 2013. Det beror bl a på det nya utjämningssystemet. Samtidigt belastar vår höga investeringstakt resultatet. Nämnderna får ökade anslag till verksamheterna jämfört med förra året. Burlövs kommun är en tillväxtkommun med en relativt ung befolkning. Vi räknar med att befolkningen kommer att öka även under kommande treårsperiod. Det förutsätter dock att bostadsbyggandet kommer igång. 2014 kommer att bli ett spännande år för Burlöv med många intressanta projekt inom olika områden. Vi kommer att lägga stort fokus på att utveckla skolorna i kommunen. Bland annat kommer vi att göra en stor IT-satsning och satsa på kompetensutveckling av lärarna. Den nya Svenshögskolan, en f-6 skola med en ny idrottshall, ska stå färdig hösten 2015. Tågarpskolan får en tillbyggnad och kvalitetshöjning. Planer finns även på insatser för att göra Vårboskolans lokaler mer attraktiva. Vi satsar även på att ge barn och unga en rik fritid. Näridrottsplats har anlagts, föreningsaktiviteter vid Kronetorps Mölla är igång, fältgruppen har förstärkts och på Möllegården Kultur ordnas spännande evenemang. Byggandet av vår nya stadsdel, Kronetorp, ska sätta fart under året. I stadsdelen planeras för bostäder och mötesplatser för såväl unga som äldre, grönområden att ströva runt i, idrottsplats och bad. Att skapa en trygg och säker kommun att leva, bo och vistas i, är ett annat viktigt fokusområde för oss. Alla som bor och vistas i Burlöv ska känna sig välkomna och trygga här. På de ställen där vi förtätar rent fysiskt, bygger vi också in säkerhet - fler boende och bättre belysning ger en tryggare omgivning. Vi arbetar ständigt för ett ännu närmare samarbete mellan kommun, skola, socialtjänst, fältgrupp och polis, för att snabbt fånga upp och vidta åtgärder där det behövs bäst. 3 Med 2014 tar vi ett ordentligt kliv in i framtiden. Vi välkomnar dialog med Burlövsborna, därför har vi skapat flera kanaler som gör det möjligt att engagera sig, tycka till och komma med idéer och förslag som bidrar till att gör kommunen till en bättre plats att bo och verka i. Det ska vara enkelt att nå oss. För att öka service och tillgänglighet kommer därför en kundtjänst att införas 2014. Katja Larsson Kommunalråd

4

Vision 2030 för Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära Grön & skön Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs kommun ska känna sig välkomna och trygga här. Våra verksamheter ska ge service av hög kvalitet, alltid med medborgaren i centrum. Här finns rika möjligheter till möten och upplevelser, inom handel, kultur och fritid, för såväl unga som gamla. Mötesplatserna är mångsidiga och öppnar för dialog, delaktighet och utveckling Burlöv ska vara en ekologiskt hållbar kommun med grönska och sköna rekreationsområden för alla. Alla som bor i kommunen ska ha möjlighet att få ett arbete och ett gott liv. Våra skolor ska vara bland de bästa i Skåne både vad gäller studieresultat och trivsel. Alla som bor och är verksamma här ska känna stolthet över sin kommun. 5 Burlövs kommun har en vision som pekar ut riktningen och beskriver ett önskat tillstånd i framtiden som vi tillsammans i kommunen har ett gemensamt ansvar att verka för. Vi är alla en del av helheten i Burlövs kommun och det är summan av alla verksamheters insatser som avgör om vi går i riktning mot visionen. Visionen antogs av kommunfullmäktige 2012-05-21, 66

3. Ekonomiska förutsättningar med omvärldsanalys Den kommunövergripande omvärldsanalysen är dels baserad på samtliga nämnders omvärldsanalyser dels på uppgifter från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) ekonomirapport och publicerade cirkulär löpande under 2013. 6 3.1 Samhällsekonomisk utveckling i Sverige Skuld- och finanskrisen som uppstod i slutet av 2008 och som avlöst med ny kris under perioden fram till idag har inneburit att den ekonomiska utvecklingen i Sverige och vår omvärld utvecklats negativt. Under 2012 ökade BNP endast med 0,7 procent i Sverige och hittills under 2013 har BNP utvecklats svagt. Glädjande är dock att framtidsförväntningarna under senare tid påtagligt förbättrats. Senast kända förtroendeindikatorer visar på att ekonomin går mot ljusare tider. Trots dessa positiva signaler är bedömningen att det kommer ta tid innan den svenska ekonomin återhämtar sig fullt ut. Framförallt exporten, men även investeringar och hushållens konsumtion, har påverkats negativt av de försämrade förutsättningarna. BNP väntas öka med 0,8 procent under 2013 och för nästa år, 2014, är bedömningen att BNP kommer öka med 2,7 procent till följd av starkare internationell utveckling och större tilltro hos svenska företag och hushåll. Den svaga tillväxten får konsekvensen av att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent under 2013. Först under 2014 kommer arbetslösheten sjunka ner till strax under 7,5 procent. Som situationen är idag är bedömningen att arbetslösheten minskar mer påtagligt först under 2015. Förklaringen till att arbetslösheten blir kvar på en hög nivå är att arbetskraften ökat. För att få till en riktig nedgång i arbetslösheten krävs starkare sysselsättningsökning. Under 2015 2016 beräknas skatteunderlagets reala tillväxt att öka och hamna på en mer normal nivå. Detta är ett resultat av den återhämtning som förutses ske på arbetsmarknaden de kommande åren. Bedömningen är att resursutnyttjandet kommer att öka och att ekonomin går mot ett jämviktsläge 2016. Enligt regeringen är hushållens konsumtion en viktig drivkraft för återhämtningen i svensk ekonomi. Regeringens stora satsning i budgeten syftar till att stärka hushållens inkomster och konsumtionsvilja de närmsta åren. En fortsatt stark krona i kombination med svag arbetsmarknad håller tillbaka pris- och löneutvecklingen, dvs. inflationen, vilket begränsar tillväxten i skatteunderlaget i år. I år väntas de lägre lönehöjningarna och den något mindre ökningen av arbetade timmar leda till en svag skatteunderlagstillväxt. Bedömningen är att den låga inflationen även kommer kvarstå under 2014 och den underliggande inflationen (KPIX) beräknas röra sig runt en procent. Osäkerheten om den framtida internationella konjunkturutvecklingen är fortsatt stor. Återkommande bakslag ska inte uteslutas vilket kan påverka dagens prognos negativt. Även hushållens agerande kan innebära en betydligt svagare efterfrågeutveckling. Detta i synerhet om räntan höjs. I tabell 1, Nyckeltal för den svenska ekonomin, presenteras SKL:s sammanvägda bedömning om den samhällsekonomiska utvecklingen i Sverige från 2012 till och med prognos 2017.

3.1.1 Kommunernas ekonomi De senaste årens goda resultat i kommunsektorn förklaras av i hög grad tillfälliga tillskott. Exempelvis kan nämnas att 2012 års rekordöverskott med 14 miljarder kronor i kommunsektorn till stor del berodde på tillfälliga intäkter från återbetalda AFA-premier. Det ger inte en rättvisande bild av det ekonomiska läget som råder i de flesta kommuner. Dessa relativt omfattande belopp har till stor del förstärkt kommunernas resultat och räddat många kommuner från att redovisa ett underskott. Siffran på sista raden i bokslutet speglar därmed inte det ekonomiska läget i kommunerna. Under den senaste 10 årsperioden har kostnaderna i kommunsektorn ökat med i snitt 4 procent per år. Även skatteintäkterna, som står för två tredje delar av kommunernas intäkter, har i genomsnitt ökat med knappt 4 procent under de senaste 10 åren. Kommunerna står inför stora utmaningar de kommande åren, t.ex. ökade investeringar och kraftigt ökade behov på grund av befolkningsförändringar och ambitionshöjningar. Detta innebär att kostnaderna för kommunala tjänster kommer att öka betydligt snabbare framöver, samtidigt som skatteunderlagstillväxten för kommande budgetperiod kommer utvecklas svagare. Den låga intäktsutvecklingen i kommunsektorn medför att kommunernas kostnader väntas öka långsammare nästa år. I en enkätundersökning som SKL har genomfört med 211 kommuner, anger nästan 70 procent att budget 2014 innehåller generella besparingar. 60 procent av kommunerna anger att nämnderna inte kompenseras fullt ut för prisoch löneökningar. Dessutom anger hälften av de svarande kommunerna att avgiftshöjningar planeras, främst inom VA-verksamheten, men även inom äldreomsorg, fritidsverksamhet och miljö- och stadsbyggnad. 3.1.2 Skatteunderlagstillväxt Skatteunderlagsprognosen för 2012 har reviderats upp till följd av det preliminära taxeringsutfallet. Dock är nettoeffekten marginell jämfört med den prognos som SKL publicerade i februari 2013. SKL räknar med att skatteunderlaget kommer växa med 3,3 respektive 3,2 procent år 2013 och 2014 vilket är en ganska god utveckling, trots den svaga återhämtningen av ekonomin efter finanskrisen. Trots det förväntas resultatet i kommunsektorn att försvagas. Detta till följd av att Sveriges Kommuner och Landsting förutser lägre ackumulerad skatteunderlagstillväxt fram till 2016 än vad regering och Ekonomistyrningsverket gör, skillnaderna är dock små. Se tabell 2, Olika skatteunderlagsprognoser. 3.2 Inflyttning till Burlövs kommun Burlövs kommun är en tillväxtkommun med en ständigt växande befolkning. För att Burlöv ska kunna fortsätta växa ställs stora krav på ett välfungerande planeringsarbete för att kunna tillgodose attraktiva boenden i en trygg miljö. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin, procentuell förändring om inte annat anges 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP 1,3 0,8 2,7 3,6 3,8 2,8 Sysselsättning, timmar 0,7 0,2 0,5 1,6 1,9 0,9 Öppen arbetslöshet, nivå 8,0 8,1 7,7 7,1 6,6 6,5 Timlön, nationalräkenskaperna 2,8 2,4 2,9 3,2 3,6 4,0 Timlön, konjunkturlönestatistiken 3,0 2,7 2,9 3,1 3,6 4,0 Konsumentpris, KPIX 1,1 0,6 1,0 1,4 1,7 1,7 Konsumentpris, KPI 0,9 0,1 1,3 2,4 2,8 2,8 7 Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring 2012 2013 2014 2015 2016 2012-2016 Reg, sep 2013 4,3 3,9 2,7 4,4 5,2 22,2 ESV, sep 2013 4,3 3,4 3,3 4,1 4,8 21,7 SKL, aug 2013 4,2 3,3 3,2 4,5 5,3 22,1 Reg, sep 2012 4,1 4,1 4,2 4,8 4,5 23,7 Anm: Regeringens prognos från september 2012 för 2012 och 2013 har fastställts som uppräkningsfaktorer för utbetalning av preliminär skatt 2013 När SKL:s prognos från augusti 2013 och Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos från september 2013 gjordes var regeringens förslag om en ytterligare höjning av grundavdragen för personer som fyllt 65 år inte känt och har alltså inte beaktats.

8 3.2.1 Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen är av stor betydelse för Burlövs kommun, eftersom den påverkar planeringen för vilka kommunala tjänster dagens och framtida invånare kommer att efterfråga framöver, d.v.s. vilka framtida kostnader som kan väntas uppstå till följd av den demografiska utvecklingen. Dessutom påverkas våra skatteintäkter, generella statsbidrag och den kommunalekonomiska utjämningen av invånarantalet och invånarsammansättning. Burlövs kommun är en tillväxtkommun med en relativt ung befolkning. En fortsatt stor inflyttning tillsammans med ett positivt födelse- och invandringsöverskott gör att kommunens invånarantal bedöms öka med ca 1 150. Detta är en ökning med 6,8 procent för perioden 2012-2016. Prognosen förutsätter dock att bostadsbyggandet kommer igång i kommunen under perioden. Enligt officiell SCB-statistik har befolkningen under de sju första månaderna 2013 (2013-07-31) ökat med 113 personer, från 17011 invånare till 17124 invånare. Om trenden håller i sig kommer befolkningen under 2013 öka med ca en procent. I tabell 3, Befolkningsförändringar, framgår befolkningsutvecklingen i olika åldersgrupper samt förändring under perioden 2012-2016. Befolkningen väntas öka i samtliga grupper utom bland de allra yngsta och ungdomar i gymnasieålder 16-18 år. Befolkningsutvecklingen fram till 2013 har skett utan något större bostadsbyggande i kommunen. En förutsättning för att befolkningen ska växa i den takt som uppges i befolkningsprognosen 2014-2016 är att bostadsbyggandet i Burlövs kommun kommer igång. 3.2.2 Bostäder För att Burlövs kommun ska kunna fortsätta växa i samma takt som tidigare år är det viktigt att kommunen erbjuda attraktiva boenden i alla dess former. Rådande lågkonjunktur i Sverige har medfört att bostadsbyggandet det senaste året i princip stått helt stilla. Detta trots att det i kommunen finns detaljplaner som möjliggör ett kraftigt bostadsbyggande för att tillmötesgå befolkningsprognosen från 2013-03-22. Under perioden 2014-2016 planeras det för 452 nya bostäder i kommunen. Här ingår byggande i egen regi på stycketomter, gruppbebyggelse och lägenheter i flerbostadshus. Största området är Kronotorpsområdet med planering för 800 bostäder till och med år 2022 varav ca 200 bostäder i olika upplåtelseformer planeras bli färdigställda under perioden 2014-2016. 3.2.3 Trygghet En viktig faktor för att Burlövs kommun ska fortsätta växa enligt gällande befolkningsprognos är att skapa attraktiva och trygga miljöer att vistas och bo i. Under de senaste åren har otryggheten i kommunen ökat, enligt polisens årliga trygghetsmätning. Detta trots att det kunnat konstateras att antalet brott minskat i kommunen. Under 2012 gjordes stora satsningar på att öka tryggheten för medborgarna i Burlövs kommun och arbetet med att kommuninvånarna ska känna sig trygga kommer fortgå även i framtiden. Fokus de närmaste åren utifrån en gemensam problembild, är trygghetsskapande åtgärder i det offentliga rummet, våld i offentlig miljö, unga kriminella och unga i riskzonen och kommunikation, framtagande av plan för hur vi kommunicerar och sprider kunskap om vårt förebyggande arbete. Tabell 3. Befolkningsförändringar åren 2012 till 2016, utifrån gällande prognos 2013-03-22 Ålder/år 2012 2013 2014 2015 2016 Förändring 2012-2016 0 205 180 208 238 221 16 1-5 1 220 1 227 1 212 1 230 1 207-13 6 223 244 230 236 282 59 7-15 1 767 1 814 1 872 1 928 2 016 249 16-18 642 614 599 600 610-32 19-64 9 948 9 981 10 175 10 429 10 654 706 65-79 2 283 2 373 2 369 2 403 2 444 161 80-723 751 721 735 736 13 Summa 17 011 17 184 17 386 17 799 18 170 1 159

3.3 Arbetsmarknaden Inget talar för några större förändringar på arbetsmarknaden 2014. Konjunkturbarometern påvisar att lika många företag tror på en ökad som minskad sysselsättning den närmaste tiden. Inte heller arbetsförmedlings varselstatistik eller uppgifter om antalet nyanmälda lediga platser tyder på någon större förändring. Detta innebär att arbetslösheten inte förväntas minska nämnvärt förrän andra halvåret 2014. 3.3.1 Näringsliv I Burlövs kommun finns de flesta arbetstillfällena inom handel, tillverkning och inom byggverksamhet. En stor del av de förvärvsarbetande som bor i kommunen är sysselsatta inom dessa områden. Antalet arbetstillfällen inom näringsgrenen handel utgör 31 procent av det totala antalet arbetstillfällen i Burlöv, vilket kan jämföras med riket, där denna näringsgrens andel är 12 procent. Trenden i Skåne liksom i Burlöv har de senaste åren varit att antalet nystartade företag per 1000 invånare minskat. Detta är troligen en konsekvens av det rådande konjunkturläget i samhället. Kommunen arbetar för etablering av fler personalintensiva företag till Burlöv kommun. Försäljning av mark pågår och kommunen har avsatt markområden för detta ändamål. Detaljplan har vunnit laga kraft och avtal om försäljning av ytterligare mark på Stora Bernstorp har träffats. En detaljplan som möjliggör ett småindustriområde utmed Segevägen, Segedal, har antagits och vunnit laga kraft. Försäljning av åtminstone en tomt är på gång. En större logistikanläggning planeras i norra Flansbjer men detaljplanen är överklagad till mark- och miljödomstolen. 3.3.2 Sysselsättning I Burlövs kommun finns idag tillräckligt med arbetsplatser för att tillgodose samtliga invånare i arbetsför ålder med ett arbete. Ett problem är dock att invånarna i kommunen saknar rätt kompetens för de arbeten som finns i kommunen. Trots det senaste årets svaga BNP-utveckling har både antalet sysselsatta och antalet personer i arbetskraften fortsatt öka, vilket har resulterat i en svag minskning i arbetslösheten i Sverige. I Burlövs kommun syns det genom att förvärvsfrekvensen, det vill säga hur stor del av kommunens befolkning i åldern 20-64 år som arbetar, har ökat från 68,5 procent 2010 till 69,5 procent år 2011. Liknande trender syns på regions- och riksnivå. Burlövs kommun har en lägre andel förvärvsarbetande jämfört med Skåne och hela riket. Andelen förvärvsarbetande, 69,5 procent ska jämföras med 76,1 procent för Skånegenomsnittet och 78,4 procent för hela riket. Den öppna arbetslösheten ser ut att öka från 4,3 procent till 4,8 procent, d.v.s. en ökning med 0,5 procentenheter mellan åren 2012 och 2013. Trenden i samhället generellt visar på oförändrad ökning. För Skåne län beräknas arbetslösheten stiga med 0,1 procentenheter, medan arbetslösheten för hela riket beräknas bli oförändrad. En trolig förklaring är att Burlövs kommun har en högre ungdomsarbetslöshet än riket och Skåne län. Bland ungdomar 18-24 år, beräknas arbetslösheten hamna på 5,4 procent, att jämföra med 4,1 procent för hela riket och 4,4 procent för Skåne län. Under 2014 fortsätter arbetet med att höja andelen förvärvsarbetare i kommunen. Insatser för att höja utbildningsnivån i kommunen fortsätter också samtidigt som samarbetet med arbetsfördelningen fortgår under kommunens verksamhet för arbetsmarknadsåtgärder inom ungdomsgarantin. 3.4 Tillgängligare Burlöv Medborgarnas krav på ökad tillgänglighet ställer krav på kommunerna. Kommunerna finns till för att hjälpa allmänheten med information och rådgivning om den kommunala servicen och i kontakten med kommunala verksamheter, myndigheter och organisationer. Målet är att ge invånarna god service. Vår omvärld förändras ständigt och arbetsplatser, arbetsmetoder och sättet att kommunicera har förändrats på kort tid. 3.4.1 Sociala medier och hemsida Informationsteknologin har utvecklats i väldigt snabb takt. På Burlövs kommuns webbplats sker mycket av kommunens formella kommunikation. Syftet med burlov.se är att underlätta för invånarna i deras kontakt med kommunen. Här finns information om kommunens verksamheter. Samtidigt ska kanalen agera som nyhetskälla där vi kan informera om aktuella händelser som berör medborgarna i kommunen. 9

10 Många företag och organisationer använder sig idag av sociala medier för att kommunicera med sina målgrupper vilket är ett väldigt enkelt och snabbt sätt att skapa dialog. Den personliga tonen i de sociala kanalerna gör att verksamheterna upplevs som mer tillgängliga samtidigt som de underlättar för kommuninvånarna att känna delaktighet och förtroende för oss som organisation. Under 2014 är målsättningen ökad närvaro i de olika kanalerna. För att nå ytterligare, främst yngre, målgrupper planeras det för satsningar på Twitter och Instagram. 3.4.2 Kundtjänst Införandet av kundtjänstfunktioner för kommuner är en trend som började i slutet av 1980-talet med Botkyrka som flaggskepp. Under 1990-talet dalade trenden för att under senare delen av 2000-talet få ett kraftigt uppsving. Idag är kommuner som Skellefteå, Järfälla och Jönköping föregångskommuner. I Burlövs närhet är det många kommuner som nyligen har startat upp eller är i startgroparna, t ex Lomma, Ängelholm och Helsingborg. Införandet av Kundtjänst i kommunerna bygger på ökade krav från medborgarna på en ny typ av servicekultur med behov av ökad tillgänglighet och förbättrad service. Medborgarna ska via Kundtjänst få en väg in till kommunen. Här ska de kunna få hjälp med enklare ärenden - frågor, synpunkter, ansökningar och beställningar direkt. Våra övergripande målområden Medborgarinflytande och Service och kvalitet stödjer denna utveckling. Det gör även vår värdegrund med Kunden i centrum och bemötande, likabehandling, förtroende, tillgänglighet och delaktighet i fokus. En utredning av införande av Kundtjänst i Burlövs kommun pågår under hösten 2013 med inriktning på införande under 2014. 3.4.3 Beslutstöd Kommunen behöver fortsätta att utveckla metoder att kommunicera ut det resultat som produceras i kommunens verksamheter i syfte att skapa förutsättningar till kontinuerlig verksamhetsförbättring. En utmaning är att förbättra kommunens uppföljning av kvalitet, resultat och effekter samt att förmedla uppföljningen till kommunens medarbetare, ledning och invånare. Under 2014 fortsätter arbetet med att utveckla kommunens ledningssystem. Ett första steg i detta är att skapa bra förutsättningar för att på ett enkelt sätt ta fram underlag/statistik som underlättar för bra beslut samt kontinuerligt fokus på att lära ut och vidareutveckla ledningssystemet. 3.4.4 E-tjänster E-tjänster blir allt vanligare och under 2014 planeras det bland annat för e-tjänster i större utsträckning. Ambitionen är att Burlövs kommun under 2014 ska införa e-tjänster inom ett flertal verksamhetsområden som till exempel socialtjänst och barnomsorg. 3.5 Fysisk planering Fysisk planering omfattar den verksamhet som syftar till att avgöra hur mark och vatten ska användas över tid. I en expansiv kommun, med en befolkningstillväxt på över en procent per år, är det extra viktigt att planera för framtiden. Syftet är att främja en samhällsutveckling så att attraktiva boendemiljöer skapas för dem som bor här nu och för dem som kommer att leva här i framtiden. Målet är att skapa goda sociala förhållanden i en god och långsiktigt hållbar livsmiljö. 3.5.1 Framtidsplanen, översiktsplan, ÖP12 En kommuntäckande översiktsplan, Framtidsplan för Burlövs kommun är under hösten ute på utställning och kommer att antas i början av 2014. Framtidsplanen innebär ett brett, blockövergripande och förvaltningsövergripande arbete. I arbetet har även invånare, näringsidkare, grannkommuner och regionala myndigheter deltagit. Framtidsplanen har kopplingar till nationella och regionala mål och det finns ett samspel mellan Framtidsplanen och regionalt tillväxtarbete. Ur Framtidsplanen framgår hur den bebyggda miljön utvecklas, bevaras och används. Vidare ingår analyser av olika framtidsscenarier inklusive behovsbedömning, miljöbedömning, ställningstaganden och konsekvensbeskrivningar i Framtidsplanen. Målet är att Framtidsplanen ska fungera som en tydlig målbild och framtidsvision för alla i kommunen. Framtidsplanen ska utgöra en strategisk utvecklingsplan, ett styrdokument, för kommunens framtida samhällsutveckling på

som är framtagna för Åkarp station och Burlövs pendlarstation utvärderas och arbetas med. Utbyggnaden av stambanan påverkar stadsbyggnaden och planeringen långt in i både Åkarp och Arlöv vilket har beskrivits i Framtidsplanen. Det kommer att behandlas genom ändring eller nyframtagning av berörda detaljplaner och förslagsvis ett övergripande planprogram. Första etappen detaljplaner beräknas tas upp till PLU under hösten 2013. Tillåtlighet för projektet förväntas i början av 2014. Projektet får påverkan på gatustruktur och bl a kommer det första steget bli att bygga en förbindelse mellan Gränsvägen och Lundavägen i Åkarp. Diskussioner om gränsdragning mellan Trafikverkets och kommunens ansvar för genomförande och finansiering pågår. kortare och längre sikt. Framtidsplanen ska vidare, när den är antagen och har vunnit laga kraft, vara ett beslutsunderlag inför alla kommunens beslut rörande mark- och vatten. 3.5.2 Kronetorp En första arkitekttävling med syfte att ta fram ett innovativt äldreboende i Kronetorpsområdet har avslutats. Detaljplanearbete för ett område runt Kronetorps gård är i full gång och väntas vinna laga kraft under första delen av 2014. Därefter kan byggnation sättas igång. För att få fram en mer detaljerad och gestaltad huvudplan/ skelettplan för hela Kronetorpsområdet har ytterligare en arkitekttävling satts igång. Den ska också utvisa hur området ska knytas till omgivande områden och Burlöv Centrum, som underlag för kommande detaljplaner. Prekvalificeringsskedet är avklarat och tävlingen förväntas vara klar våren 2014. 3.5.3 Stambanan Detaljplanearbete för utbyggnad från två till fyra spår på södra stambanan pågår. Granskning av de arkitektförslag 3.5.4 Regionalt planeringssamarbete Vi medverkar i det av Region Skåne ledda projektet Strukturbild för Skåne och i ett antal regionala trafikplaneringsforum. Samverkan i MalmöLundregionen har intensifierats och gemensamma svar har ingetts till trafikverket och Region Skåne avseende infrastrukturremisser. Under 2014-15 kommer en gemensam strukturplan för hela MalmöLundregionen att arbetas fram. 3.6 Miljö Kommunens miljömål har valts utifrån miljösituationen i kommunen och omvärlden samt miljönyttan. Malmö och Burlöv arbetar tillsammans med VA SYD med den nya avfallsplanen. Obligatorisk matavfallssortering har införts i hela Burlöv vilket medfört att restavfallet har minskat. Naturvårdsutredningen har delvis införlivats i Framtidsplanen och kommer att ligga till grund för vidare arbete med naturvårdsåtgärder i kommunen. Inom ramen för Framtidsplanen har flertalet mindre utredningar genomförts vilka belyser diverse miljöproblemsfrågeställningar. Arbete med att ta fram en dagvattenstrategi pågår tillsammans med VA SYD. Ett aktivt arbete med energieffektivisering har pågått. I investeringsbudget har avsatts medel för att vidta åtgärder i enlighet med genomförda kartläggningar. Målet är att spara 20 % energi i fastigheterna respektive transporterna. 3.7 Kommunikationer Burlövs kommun har ett utmärkt kommunikationsläge, både beträffande kollektivtrafik och närheten till det natio- 11

nella väg- och järnvägsnätet. Trafiken behandlas i förslagen till Framtidsplan och Trafikplan som nu är ute på utställning. Det finns Pågatågsstationer i både Arlöv och Åkarp och genom kommunen går dessutom flera av Skånetrafikens busslinjer (Malmö-Lund, Malmö-Staffanstorp, och Malmö- Lomma-Landskrona). Kommunens södra arbetsplatsområden nås med busslinje 4 som trafikerar sträckan Malmö C-Bernstorp Santessons väg och busslinje 35 som trafikerar sträckan Malmö C-Flansbjer. Diskussioner har under året förts med Skånetrafiken angående busstrafik i nordvästra Arlöv där kommunen önskar en förbättring. Trafikverkets planering för utbyggnad av Södra stambanan till fyra spår fortskrider. En uppgörelse träffades 2011 mellan Burlövs kommun, Region Skåne och Trafikverket om att Burlövs station ska byggas som en pendlarstation för hela Malmö-Lundregionen. Pendlarstationen är till för att ersätta stationen på Svågertorp och är att betrakta som Malmö Norra liksom Hyllie är Malmö Södra. Trafikverket har planer på att förstärka Lommabanans kapacitet för utökad godstågstrafik samt trafikering av persontåg. I Framtidsplanen föreslås en station på Lommabanan, i Företagsvägens förlängning, från Burlövs station. Med en station på Lommabanan, kallad Arlövs station, och Åkarps station, blir Burlövs station, Burlöv Centralstation; Burlöv C och ett centrum för hela Burlövs kommun. 12

4. Burlövs kommuns ledningssystem Kommunala verksamheter är något som engagerar och intresserar medborgarna i en kommun. Detta gör att verksamheterna får stort genomslag på vad medborgaren tycker och tänker om kommunen att leva och bo i samt hur kvalitén upplevs kring kommunens verksamheter. Därför är det viktigt att vidga möjligheterna till relevanta resultat i kommunens verksamheter, för att få kunskap om vad kommunen kan göra för att bedöma kvalitén på det arbete vi utför i den egna kommunen i förhållande till de insatta medel vi tillför. En god ekonomisk hushållning skapas genom att verksamheten i Burlövs kommun drivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt samt med en finansiering som långsiktigt garanterar verksamheten. För att möjliggöra detta är det viktigt att ha ett fungerande styrsystem som beskriver hur verksamheter och dess organisation ska styras för att uppnå kommunens uppsatta mål. 4.1 Ledningsidé I styrmodellen har kommunen valt att styra verksamheter utifrån ett ledningssystem med fokus på resultat i de verksamheter kommunen bedriver. Ledningssystemet ska möjliggöra en plattform där ekonomistyrningen integreras med verksamhetsstyrningen i syfte att erbjuda våra kommuninvånare bästa möjliga service utifrån givna resurser. Grunderna i styrmodellen är följande och illustreras genom bild 1: En levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund och en tydlig arbetsfördelning mellan politiker Burlövs kommun Ledningssystem och tjänstemän ska utgöra grunden för styrningen i Burlövs kommun. Det är politikerna i kommunfullmäktige som bestämmer vad som ska göras och formulerar direktiv i form av vision, värdegrund, riktlinjer för service, framtidsplan, målord och övergripande mål. Nämnderna konkretiserar de övergripande målen i nämndspecifika nämndsmål som verksamheterna ska sträva efter att uppnå genom förvaltningarnas verksamhetsplaner. Nämndernas nämndsmål, resurser och särskilda uppdrag ska bygga på det ekonomiska utrymmet som finns i kommunen kopplat till den demografiska utvecklingen och de prioriteringar som görs. I detta arbete är det viktigt att ta hänsyn till omvärlden och göra jämförelser med andra kommuner för att uppskatta riktigheten i de ekonomiska resurser och resultat som presteras. Genom dialog mellan kommunfullmäktige och nämnder, som kommunstyrelsen ansvarar för, fastställs ramar som ligger till grund för nämndernas nämndsmål och förvaltningarnas verksamhetsplaner. Våra resurser, personalen och ekonomin, är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill. För att säkerställa ett bra resultat ska målen som beslutas vara mätbara och indikera om verksamheten utvecklas i önskad riktning. Genom kontinuerlig uppföljning av politiskt beslutade mål säkerställs att verksamheterna följer de beslut som politikerna beslutat om. På så vis säkerställs en kontinuerlig verksamhetsutveckling. 13 Värdegrund Värdegrund Vision Kommunfullmäktiges målområden Kommunfullmäktiges övergripande mål Nämndernas nämndsmål Uppföljning Uppföljning Bild 1. Burlövs styrmodell: Genom denna modell möjliggörs en bättre styrning mot uppsatta mål, vilket i förlängningen ska leda till verksamhetsförbättringar, med bättre kvalitet i kommunens verksamheter gentemot medborgarna. Förvaltningarnas och verksamheternas Verksamhetsplaner, arbetssätt, resursanvändning Uppföljning

5. God Ekonomisk Hushållning Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer, 8 kap 1 kommunallagen. Lagen tydliggör också att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning där mål och riktlinjer för verksamheten ska anges som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Utöver det kräver även lagstiftningen att budgeten ska vara balanserad, kommunallagens så kallade balanskrav. värdesäkra anläggningstillgångar och pensioner samt för att finansiera en del av de investeringar som görs i kommunen. 5.1. Balanskrav Balanskravet ställer krav på en kommun att intäkterna varje år ska vara högre än kostnaderna. I reglerna för balanskrav finns dock undantag för när en kommun får lov att räkna Enligt kommunallagen 8 kap 5 framgår tydligt att kommuner i sina budgetar ska ta fram särskilda finansiella och verksamhetsmässiga mål och riktlinjer av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Antagandet är att man med dagens mål skapar morgondagens kvalitetsupplevelser. Om vi är bra på att formulera och konkretisera mål i form av handlingsplaner och prioriterade aktiveter samt att knyta detta till en ansvarsstruktur, skapas förutsättningar för kvalitet och kvalitetsutveckling, med effekt på medborgarnytta. 14 Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin på kort och lång sikt. Överstiger kostnaderna intäkterna under en längre period innebär det att kommande generationer får betala för den överkonsumtion som dagens generation gjort sig skyldig till. För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning ska ekonomin visa på ett positivt resultat motsvarande en nivå som gör att kommunens finansiella förmåga inte försvagas. Det innebär att resultatet varje år bör vara tillräckligt starkt för att kommunens förmögenhet inte ska urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Detta tydliggörs även i kommunallagens balanskrav som innebär att intäkterna varje år måste balansera kostnaderna, d.v.s. att intäkterna ska vara större än kostnaderna. Om bokslutet visar på ett negativt resultat ska resultatet återställas inom tre år. Detta innebär att de kommande tre årens resultat ska visa på minst ett överskott som motsvarar det uppkomna underskottet. Sveriges kommuner och Landsting rekommenderar kommunerna att ha ett resultat som minst motsvarar två procent av skatter och statsbidrag. Orsaken till det är att ett positivt resultat på denna nivå behövs varje år för att

bort vissa kostnader från resultatet vid avstämning mot balanskravet, så kallade synnerliga skäl. Det gäller: När en kommun medvetet och tydligt gjort avsättningar och byggt upp ett avsevärt eget kapital för att möta tillfälliga framtida intäktsminskningar eller kostnadsökningar Denna undantagsregel möjliggör att budgeten i vissa fall kan vara underbalanserad, dvs att kostnaderna överstiger intäkterna enstaka år. Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en ny möjlighet att under vissa förutsättningar reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv. Denna reserv är tänkt att användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättningar att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt. De kommuner som tänker tillämpa reserven måste besluta om hur reserven ska hanteras. Detta ska framgå av de riktlinjer för god ekonomisk hushållning som fullmäktige ska besluta om. I 2010-2012 års bokslut beslutade fullmäktige om reservationer av överskott för vissa specificerade åtgärder. 2010 reserverades sju miljoner kronor, 2011 åtta miljoner kronor och 2012 reserverades 14 miljoner kronor för akut fastighetsunderhåll samt för bättre studieresultat på Vårboskolan. I 2013 års budget åberopades principerna för synnerliga skäl vilket medförde till en underbalanserad budget på 14 miljoner kronor. Denna möjlighet fanns då eftersom Burlövs kommun kunnat påvisa ett positivt resultat under fler år och dessutom saknat långfristiga skulder samtidigt som likviditeten varit mycket god. 15 I Budget 2014 med flerårsplan 2015-2016 finns inget behov för att åberopa principen för synnerliga skäl eller utnyttja en eventuell resultatutjämningsreserv vilket förutsätter att kommunen tar fram riktlinjer för en sådan.

6. Riktlinjer och mål för Burlövs kommun 16 I Burlöv handlar budgeten inte enbart om medel, det handlar också om hur vi ska arbeta de närmsta åren, utifrån vår vision, värdegrund, omvärld samt våra övergripande mål. I maj 2012 fattade kommunfullmäktige beslut om en ny vision för Burlövs kommun - Vision 2030 och en Värdegrund för Burlövs kommun. I november 2012 antogs även fem nya kommunövergripande mål - Kommunövergripande mål 2013-2017. Under 2013 reviderades kommunfullmäktiges mål och kompletterades med mätbara indikatorer och målvärden. Det gjordes för att konkritisera kommunfullmäktiges övergripande mål. I budget 2014 med flerårsplan 2015-2016 beslutar kommunfullmäktige om att revidera de befintliga indikatorerna ytterligare, i syfte att tydliggöra det uppdrag nämnderna har gentemot kommunfullmäktiges målsättning de kommande åren. Följande indikatorer byts ut och ersätts med nya: Miljöaktuellts kommunrankning ersätts med Hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning Nyregistrerade företag, antal/1000 invånare ersätts med Andel arbetslösa, 18-64 år Informationsindex för kommunens webbplats ersätts med Socialstyrelsens brukarbedömning inom hemtjänst och särskilt boende. Dessa beslut ligger till grund för Burlövs styrmodell. 6.1 Övergripande mål Kommunfullmäktige har beslutat om fem målområden som konkretiseras genom fem övergripande mål som mäts indikativt genom ett antal beslutade indikatorer. Syftet med indikatorerna är att förtydliga direktiven från kommunfullmäktige. De övergripande målen blir då lättare att bryta ned till nämdsmål och det blir lättare att följa dem över tid. Genom följande övergripande mål samt val av indikatorer möjliggörs en bättre styrning mot de områden fullmäktige vill ha extra fokus på under perioden fram till 2017. Strävan är att samtliga övergripande mål ska vara specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidssatta samt leda tillverksamhetsförbättringar och användas i resultatstyrningen i kommunen. Detta så att kommunfullmäktige kan stämma av att färdriktningen som är beslutad i visionen och de övergripande målen följs. I tabell 4 på s 17 preciseras de fastställda målen. 6.2. Finansiell målsättning Den finansiella målsättningen ska anpassas efter våra lokala förutsättningar och ska fastställas i samband med budgeten. I Burlövs kommun utrycks den som en nivå av resultatet. Enligt Sveriges kommuner och Landstings rekommendationer bör en kommun ha ett resultat som minst motsvarar två procent av skatter och statsbidrag. Det skulle innebära ett resultat på + 16 miljoner kronor för 2014. I den finansiella målsättningen bör inte de intäkter och kostnader tas med som kommunen själv inte styr över, d.v.s. poster som hamnar under jämförelsestörande poster. I Budget 2014 med flerårsplan 2014-2015 fastställs följande finansiella målsätning som ska spegla god ekonomisk hushållning i Burlövs kommun och som ska utgör den yttre ramen för drift år 2014: Årets resultat exklusive reavinster från fastighetsförsäljning och exploateringsöverskott, ska vara lägst +5 miljoner kronor, oräknat kostnader för sådana åtgärder där kommunfullmäktige beslutat att medel ska reserveras i årsredovisningens balanskravs avstämning. Denna målsättning föreslås eftersom medel som reserverats i balansavstämningen från tidigare år troligt vis kommer påverka kommande års resultat.

Tabell 4. Övergripande mål inklusive indikatorer med målvärde Målområden Övergripande mål Indikator Mål 2017 Trygghet Andelen Burlövsbor som upplever en hög grad av trygghet ska öka och senast 2017 ska upplevelsen av trygghet vara högre än genomsnittet för Skåne Polismyndigheten i Skåne, index trygghetsmättning < 1,79 Medborgarinflytande Boende och miljö Burlövsborna ska uppleva att de har möjlighet att påverka kommunens verksamhet och utveckling. År 2017 ska Burlöv vara en av de mest attraktiva boendekommunerna i Skåne SCB:s Nöjd Inflytande Index >39 SCB:s Nöjd Region Index >60 Hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning >46 Arbete och näringsliv År 2017 ska andelen sysselsatta vara i nivå med genomsnittet för Skåne eller högre Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun, (%) >88,8 Förvärvsarbetande invånare >76,1 20-64 år, (%) Andel arbetslösa 18-64 år, (%) <4,1 Etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gy.utbildn, (%) >67,5 Service och kvalitet År 2017 ska Burlövsbor vara bland de mest nöjda i Skåne med kommunens verksamhet och service Socialstyrelsen brukarbedömning- helhet, hemtjänsten Socialstyrelsen brukarbedömning- helhet, särskilt boende >91 >84 17 Företagsklimat totalt, ranking <46

7. Budgetarbetet inför 2014-2016 18 Kommunens budgetarbete påbörjades i mars 2013 och fokus för kommande budget har legat på hur kommunens övergripande mål och nämndernas mål ska uppnås inom de fastställda ekonomiska ramarna. Utgångsläget i budgetprocessen var ett lågt beräknat resultat för 2013, ett underskott på 11 miljoner kronor, vilket till stor del berodde på att kommunen i 2013 års budget utnyttjat principen synnerliga skäl. Detta gjordes för att komma förbi balanskravet, som innebär att kommunens intäkter ska vara minst lika stora som kommunens kostnader. Den negativa budgeten accepterades eftersom kommunen medvetet och tydligt gjort avsättningar och byggt upp ett stort eget kapital för att möta tillfälliga framtida intäktsminskningar eller kostnadsökningar. Fullmäktige beslutade därför att avsätta 14 miljoner kronor under 2012 för tillfälliga kostnader under 2013. 12 miljoner kronor avsattes för periodiskt fastighetsunderhåll och 2 miljoner kronor för att höja resultatet på Vårboskolan. Förutsättningarna för 2014 var inte gynnsamma med en ekonomi i obalans, Skatter och statsbidrag väntas utvecklas måttligt 2014, drygt 3 procent eller 24,4 miljoner kronor inräknat effekterna av det nya skatteutjämningssystemet som väntas tas i bruk januari 2014. Kostnadsökningarna till följd av nya löneavtal, prisökningar och pensioner beräknas till ca 20 miljoner kronor. En rak framskridning av nämndernas anslag 2013 med uppräkningar för löneutveckling, priskompensation samt pensioner skulle medföra ett resultat på ca -5 miljoner kronor. Till det har nämnderna önskemål om ramförstärkningar jämfört med 2013 års anslag med en nettoeffekt (justeringar för volymförändringar i skola, barnomsorg etc.) motsvarande ca 8 miljoner kronor 2014 och 12 respektive 19 miljoner kronor 2015 och 2016. Samtidigt finns omfattande önskemål om nya investeringar vilket skulle få effekt på våra finansiella kostnader och avskrivningar om de skulle genomföras fullt ut. Sammantaget hade resultaten blivit ca -13 miljoner kronor 2014 och -18 respektive -25 miljoner kronor 2015 och 2016 om nämndernas äskanden tillgodoses fullt ut. I maj antog kommunfullmäktige preliminära budgetramar för 2014 med flerårsplan 2015-2016. I den kunde nämndernas förslag på ramar endast i mycket liten omfattning tillgodoses. Nettoeffekten av beredningens förslagna justeringar medförde att nämndernas ramar reducerades med 4,4 miljoner kronor för verksamhets- och kostnadsförändringar jämfört med 2013 års budget. Bland annat togs medel för den engångssatsning på det periodiska fastighetsunderhållet som reserverades i 2012 års resultat för 2013 bort. Dessutom reviderades befolkningstakten för Burlövs kommun ned de kommande åren vilket innebär att volymökningarna i skola, barnomsorg etc. inte blir lika kraftig i förhållande till föreslagna volymökningar i budget 2013. Utöver det kompenserades inte nämnderna för prisökningar, 6,3 miljoner kronor, i ramarna till följd av en svag utveckling av skatter och statsbidrag för perioden 2014-2016. I slutet av april presenterade Sveriges Kommuner och landsting (SKL) nya prognoser för skatter och generella statsbidrag. Enligt prognoserna förbättrades de generella statsbidragen genom kostnadsutjämningssystemet med 7 miljoner kronor, från 10,8 miljoner kronor till 17,8 miljoner kronor samtidigt som utjämningen för LSS blev 2,7 miljoner kronor sämre. Sammantaget blev kommunens intäkter 4,3 miljoner kronor bättre. Under sommaren har nämnderna arbetat fram nya förslag för budget 2014 med flerårsplan 2015-2016. Förslagen resulterade i en kostnadsökning med 10,4 miljoner kronor jämfört med planeringsramarna. Samtidigt gjordes nya beräkningar av de centrala posterna som resulterade i att kostnaderna reviderades ned med 4,4 miljoner kronor. Bland annat drogs posten oförutsedda, kommunens reserv, ned med 3 miljoner kronor samtidigt som kostnader för framtida löneökningar sänktes med 3,8 miljoner kronor. Orsaken till det är att lönerörelsen löneavtalen för perioden 2013-2015, väntas bli återhållsam p.g.a. rådande ekonomiska situation i samhället. Utöver det beräknas kostnaderna för pensioner öka till följd av fler pensionärer samtidigt som våra finansiella poster förväntas försämras med 1,5 miljoner kronor. Med dessa förändringar skulle resultatet, exklusive jämförelsestörande poster, för 2014 bli -2,6 miljoner kronor. I oktober kom SKL med en ny prognos för skatter och statsbidrag. I den gjordes nya beräkningar av nästa års utjämningssystem utifrån de förändringar som regeringen i budgetpropositionen för 2014 föreslår ska träda i kraft från första januari 2014. För Burlövs kommun innebär det mer generella statsbidrag till följd av förändringar i kostnadsutjämningssystemet jämfört med tidigare beräkningar.

Burlövs kommun är en av 15 kommuner som får en större förändring med mer än +300 kr per invånare. Totalt sett innebär detta att kommunens intäkter för skatter och statsbidrag förbättrats med 18,7 miljoner kronor jämfört med de preliminära ramarna i maj. Budgetberedningen har förslagit vissa ändringar jämfört med nämndernas förslag. Bland annat har samtliga nämnder kompenserad fullt ut för prisutvecklingen, 6,3 miljoner kronor samtidigt som posten oförutsedda kostnader, kommunens reserv, förstärkts. Budgetberedningens förslag innebär ca 900 tkr lägre än nämnders förslag. Sammantaget görs bedömningen att det är möjligt att bevilja de budgetramar som anges i bilaga 1. Emellertid är resultatet inte hållbart långsiktigt då 2014 års resultat är fortsatt svagt, +5 miljoner kronor. 2014 års budgeterade resultat motsvarar endast 0,6 procent av skatter och statsbidragen och garanterar ingen god ekonomisk hushållning på långsikt. Förutsättningarna för 2015 och 2016 ser dock bättre ut med ett resultat på 1,8 respektive 2,6 procent av skatter och statsbidrag. Men till följd av rådande ekonomiska situation i samhället får 2014 års resultat anses som fullt tillräckligt. 19

8. Ekonomisk plan för 2014-2016 Enligt budgetberedningens förslag blir nu resultatet +5,4 miljoner kronor år 2014, +14,8 miljoner kronor år 2015 och 22,8 miljoner kronor år 2016. Enligt följande budgetförslag uppfyller kommunen kommunallagens balanskrav, som innebär att intäkterna ska vara minst lika stora som kostnaderna, samt kommunens finansiella målsättning, att Årets resultat exklusive reavinster från fastighetsförsäljning och exploateringsöverskott, ska vara lägst +5 miljoner kronor, oräknat kostnader för sådana åtgärder där kommunfullmäktige beslutat att medel ska reserveras i årsredovisningens balanskravs avstämning. 8.1. Resultatutveckling Trots långvarig lågkonjunktur har Burlövs kommun haft en god resultatutveckling de senaste åren. Andledningen har varit att skatteintäkterna utvecklats relativt gynnsamt samtidigt som kommunerna i Sverige tillförts extra medel i forma av återbetalning av AFA-premier och konjunkturstöds medel. Resultatet inklusive jämförelsestörande poster har utvecklats enligt nedan: Diagram 1. Årets resultat, inklusive jämförelsestörande poster 2008 till 2012 Resultatet exklusive jämförelsestörande poster har utvecklats enligt nedan: Diagram 2. Årets resultat, exklusive jämförelsestörande poster Skatter och statsbidrag utvecklades gynnsamt fram till år 2008 vilket till stor del beroende på rådande högkonjunktur och ökad sysselsättning. På grund av den finansiella kris som utvecklades 2008 bröts denna trend och resultatet för 2009 försämrades med 9 miljoner kronor. Till stor del berodde detta på en låg ökning av skatteintäkterna kombinerat med att de finansiella intäkterna sjönk till följd av kraftigt sänkt ränteläge. 20 Mellan åren 2009 och 2010 förbättrades resultatet markant som ett led i regeringens expansiva politik med kraftigt höjda, tillfälliga, statsbidrag. Under denna period begränsades även kostnadsutvecklingen genom en restriktiv budget och av att ett antal stora underhållsprojekt inte utfördes. Ovanstående resultat påverkas av ovanliga poster som stör resultatet, så kallade jämförelsestörande poster, främst reavinster efter försäljning av fastigheter och aktier. Bland annat påverkades resultatet 2008 negativt på grund av kostnaden för bidrag till utbyggnaden av Södra stambanan. 2011 ökade nettokostnaderna kraftigt vilket resulterade i att resultatet sjönk med 21,2 miljoner kronor. Orsaken var att nettokostnaderna exklusive avskrivningarna ökade med hela 7 procent vilket är bland de högsta ökningarna kommunen har haft mellan två år. Utöver det minskade de tillfälliga statsbidraget med 12 miljoner kronor. Resultatet 2012 sjönk rejält jämfört med tidigare år, bland annat till följd av att skatter och statsbidrag utvecklades sämre än kommunens nettokostnader, 1,5 procent att jämföra med 4,4 procent.

För perioden 2013-2016 beräknas resultaten förändras av följande poster (tabell nästa sida): Tabell 5. Resultatförändringar perioden 2013-2016 Resultat poster 2012 /2013 2013 /2014 2014 /2015 2015 /2016 Nettokostnader -50,8-15,7-20,0-29,0 Avskrivningar -0,2-2,9-4,6-3,2 Verksamhetens nettokostnader Skatter och statsbidrag Finansiella poster -51,0-18,6-24,6-32,2 43,8 35,8 34,0 40,2-2,3-5,5 0 0 ökar även kostnader för avskrivningar samtidigt som de finansiella posterna försämras. Totalt sett försämras resultatet med drygt 8 miljoner kronor till följd av att kommunens investeringstakt ökar samtidigt avkastningen bli lägre på våra finansiella poster jämfört med 2013. För 2015 och 2016 utvecklas resultatet gynnsamt. Revidering av investeringsvolymen med 350 miljoner kronor jämfört med budget 2013 med flerårsplan 2014-2015 gör att avskrivningar och finansiella poster utvecklas ökar i mindre takt. Dessutom bidrar det nya utjämningssystemet till att intäkterna för skatter och statsbidrag ökar kraftigt, vilket resulterar till att resultaten 2015 och 2016 hamnar på +15 miljoner kronor respektive +23 miljoner kronor. Förändringar årets resultat exkl -9,5 11,7 9,4 8,0 (-=kostnadsökningar/intäktsminskningar, += kostnadsminskningar/intäktsökningar) 8.2. Ekonomisk plan 2013-2016 Förslag till budet 2014 med flerårsplan 2015-2016 innebär följande ekonomiska utveckling: (se tabell nästa sida) Under 2013 utvecklas skatteintäkterna och statsbidrag gynnsamt, ca 44 miljoner kronor eller 6 procent. Samtidigt ökar nettokostnaderna med 51 miljoner kronor eller 6,9 procent vilket resulterar till att resultatet beräknas bli 9,5 miljoner sämre jämfört med 2012. Bidragande faktorer till resultatförsämringen är att budgeten för 2013 var underbalanserad, totalt 13,9 miljoner kronor genom disponering av tidigare års överskott. Utöver det överstiger nämndernas nettokostnader de budgeterade ramarna. Budget 2014 innebär en förbättring av resultatet. Nettokostnaderna beräknas endast öka med drygt 2 procent medan intäkter för skatter och statsbidrag ökar med 4,6 procent. Nettokostnadsutvecklingen dämpas något av att tillfälliga kostnader under 2013 till stor del upphör. Bland annat upphör det tillfälliga anslaget för periodiskt fastighetsunderhåll med 12 miljoner kronor. Skatter och statsbidrag utvecklas positivt till följd av regeringens beslut i höstens budgetproposition om att det nya utjämningssystemet ska börja gälla från 1 januari 2014. Enligt beslutet gynnas Burlövs kommun av förändringarna i kostnadsutjämningssystemet. Nettoeffekten av detta blir att Burlöv kommun till följd av den befolkningsstruktur som finns i kommunen kompenseras med ytterligare 11 miljoner kronor. Under denna period 21