NYNÄSHAMN. - presentation om kommunens miljöarbete

Relevanta dokument
Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Hur mår miljön i Västerbottens län?

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

Miljöprogram Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige

HÅLLBAR TILLVÄXT. Miljöarbete i Uddevalla kommun

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun

Antagen av kommunfullmäktige , 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun


Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde)

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning

Effektivare energi- och transportanvändning. Tre prioriterade miljöområden

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Sammanfattning från seminarium i Piteå den 21 april 2010

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) av miljökonsekvensbeskrivning. Långkärrsvägen vid områdets norra gräns med Pukstensvägens brevlådor

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Miljö och stadsbyggnad. Vi skapar god livskvalitet

Utvärdering av elbussar i landsbygdstrafik

Och vad händer sedan?

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

begränsad klimatpåverkan

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Miljöplan för Högbo Golfklubb

Energistrategi. Älvkarleby kommun

Budkavle från Stockholm till Alvesta

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Klimatstrategi i Sollentuna

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Behovsbedömning. Gruvstugan 1:9 med närområde SAMRÅDSHANDLING 1(11) SPN 2014/ tillhörande detaljplan för del av fastigheten

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050

Stockholm, en världsledande miljöstad med långsiktigt hållbar samhällsutveckling

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Areella näringar 191

Anpassning till ett förändrat klimat Jämtlands län. Katarina Fredriksson

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Miljöprogram för Malmö stad

Beslutad av styrelsen POLICY FÖR NATURVÅRD

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.

Agenda 21 vision Idébank tips och idéer

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Rör inte vår åkerjord

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöbokslut Miljöåtgärder år 2003

Utställt förslag till Översiktsplan för Olofströms kommun - Nära till allt!, aktualitetsprövad , Blekinge län

Energiplan för Bollebygds kommun. - med energieffektiviseringsstrategi

Trafikkontoret i Göteborg. Fotograf: Klas Eriksson

Vision: Övergripande mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått. Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål

V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g. Moderaterna i Tyresö om trafik, kommunikationer och miljö

Grön it-strategi. Grön it-strategi A

Klimat- och sårbarhetsutredningen är klar vad händer nu? Vad sa remissvaren? Vilka förslag hamnar i klimatpropositionen?

Dnr SU FV Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2016 och 2017

FRISK LUFT. Vad tycker ni att Danderyds kommun ska fokusera på för att främja frisk luft i kommunen?

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

Anpassning till ett förändrat klimat

Vi finns med dig hela dagen

PitePanelen. Rapport 2. PitePanelens synpunkter inför Klimat- och energiplan för Piteå geografiska kommun

Miljöenkät inför kommunvalet 2014

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

DETALJPLAN nr 330 Upprättad Reviderad , och samt Kompletterad

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun

De 15 nationella miljökvalitetsmålen har varit vägledande för detta miljöprogram.

Miljöbokslut Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns

TEMAMÖTE OM CYKEL- OCH KOLLEKTIVTRAFIKFRÄMJANDE ÅTGÄRDER - FREDRIKSHAMN OCH AALBORG 8-9. NOVEMBER 2012

Fordonsgas/Biogas - historik

Detaljplan för Tisnarebaden, Rostorp 2:1 m.fl., Katrineholms kommun. Upprättad på stadsarkitektkontoret i Katrineholm 30 april 2010

Helsingborg - unika förutsättningar

Behovsbedömning för planer och program

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun

Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbetet i Norrbotten

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne

Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

KARTSTRUKTUR PLANSTRATEGI 3

Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007,

Klimatscenarier i miljömålsarbetet

Lokala miljömål Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021

Goda exempel. från investeringsprogrammen Klimp och LIP

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Utvecklad talan i överklagande

Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna

Arbeta för miljödiplom!

Transkript:

NYNÄSHAMN - presentation om kommunens miljöarbete 1

2 Skärgårdskommun nära storstad 26 500 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten ses från fastlandet Stadskärna Landsbygd 100 mil kust 1852 öar

3 30 minuter från Globen

4 Bevara Landsbygden Landsbygden och skärgården är viktiga element i kommunens identitet och skapar möjlighet att bevara och utveckla kulturlandskapet med värden för kulturmiljö, rekreation och biologisk mångfald. - ÖP, 2012

5 Landsbygden förändras Kommunens landsbygd är storstadsnära landsbygd utifrån ett regionalt perspektiv och är utsatt för ett stort förändringstryck: Dels genom en stor mängd anspråk på hur marken ska användas. Dels genom en stor mängd exploatörer med olika intressen. Samtidigt som vi bedriver en aktiv bostadspolitik för att möta den ökande efterfrågan på bostäder måste vi ta ansvar för att spara markområden för rekreation.

6 Levande landsbygd En levande landsbygd och skärgård med förutsättningar för näringsverksamhet ska även fortsättningsvis finnas i kommunen. Näringsverksamhet som har sin bas i jord, skog och landsbygdens miljö samt är knutna till skärgården ska främjas. - ÖP, 2012

7 Översiktsplan (ÖP) Med den antagna Översiktsplanen finns det en bra grund i det fortsatta förbättringsarbetet av hela kommunen. Översiktsplan 2012 Trafikplan Tillgänglig hetsplan Gång- och cykelplan Parkerings strategi/ policy Trafiksäker hetsplan Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram och p-norm Åtgärdsprogram

8 Hållbar tillväxt och strategisk markanvändning Nynäshamns kommun är en av få som har tagit fram en strategi för kommunens vatten och avlopp samt en ny klimat och energiplan. Vikten av dessa nya planer för miljön kan inte nog understrykas. Planerna är avgörande för att kommunen skall ligga i framkant i arbetet med att ställa om till ett långsiktigt och hållbart samhälle. Mer information om detta finns på www.nynashamn.se/va-plan

9 Tillgänglighet Kommunen satsar på tillgänglighet och bygger ut gång- och cykelbanor enligt den nya Gång- och cykelplanen i hela kommunen. Vi säkerställer framkomlighet och ser över att man tryggt och säkert skall kunna ta sig mellan hemmet och de platser som man oftast besöker. Nu går det att cykla trafiksäkert hela vägen från Stockholm till Nynäshamns hamn. Samtal förs med Trafikverket om utbyggda regionala cykelstråk längs väg 225.

10 Cykelparkeringar Station Parkerade cyklar 2007 Antal cykelpark eringar 2007 Parkerade cyklar 2010 Antal cykelpark eringar 2010 Parkerade cyklar 2012 Antal cykelpark eringar 2012 Nynäshamn 22 40 34 130 50 170 (Nynäs 79 77 46 116 37 116 havsbad)/ Gröndalsviken Nynäsgård 16 41 16 12 18 30 Ösmo 21 48 42 96 58 96 Segersäng 13 24 22 40 31 40 Summa 151 230 160 394 194 452

11 Klimatstrategi Klimatförändringarna kommer yttra sig i händelser som värmeböljor, extrema väderhändelser samt förändringar i temperatur, havsnivå och nederbörd. Källa:SMHI (2009) Klimatunderlag för samhällsplanering i Nynäshamns kommun.

12 Klimatförändringarnas effekter i Nynäshamn Havsnivåhöjning med 2 meter i Nynäshamns tätort. Enligt SMHI och SGI beräknas 100-års vattenståndet år 2100 ligga mellan 0,60 och 1,71 meter över nuvarande nivå. Källa: SMHI (2009) Klimatunderlag för samhällsplanering i Nynäshamns kommun.

13 Klimatförändringarnas effekter i Nynäshamn Höjning av havsnivån saltvatteninträngning, ökad erosion, hot mot vattenförsörjning Ökad nederbörd ökad risk för skred och ras i lutande terräng, vattenmättnad i mark, ökad röta Varmare klimat ökad tillväxttakt hos bakterier, förlängd blomningssäsong hos giftalger, extrema värmeböljor, inflyttning av nya arter

14 Nuläge Nynäshamn Ton CO2 ekv 500000 450000 400000 350000 300000 250000 Växthusgasutsläpp i Nynäshamn 1990-2008 (RUS) Avfall och avlopp Jordbruk Lösningsmedelsanvändning Arbetsmaskiner Transporter Industriprocesser Energiförsörjning 200000 150000 100000 50000 0 År 1990 2000 2005 2006 2007 2008 Källa: SMED (2008) Svenska miljöemissionsdata

15 Nuläge Nynäshamn 45000 Växthusgasutsläpp per sektor i Nynäshamns kommun 1990-2008 40000 35000 Ton CO 2 ekv 30000 25000 20000 15000 Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner Jordbruk Lösningsmedelsanvändning Avfall och avlopp 10000 5000 0 1990 2000 2005 2006 2007 2008 Källa: SMED (2008) Svenska miljöemissionsdata

16 Mål för klimatneutralt samhälle FN:s klimatmöte 2009 var ledarna överrens om att utsläpp av växthusgas måste minska med ca 50-85% till år 2050! EU antog november 2008 ett energipaket till 2020: 1. Att utsläppen av växthusgaser ska minska med 20 procent jmf med basåret 1990. 2. Att användningen av energi ska effektiviseras med 20 procent till 2020, jmf med basåret 1990. 3. Att andelen förnybar energi ska uppgå till 20 procent 2020 Sverige har fyra nationella energimål som ska vara uppfyllda år 2020: 1. 50 procent förnybar energi 2. 10 procent förnybar energi i transportsektorn 3. 20 procent effektivare energianvändning jämfört med 1990 4. 40 procent minskning av utsläppen av klimatgaser i den icke handlande sektorn som inte omfattas av systemet med utsläppsrätter jämfört med 1990 Källa:Prop. 2008/09:163 och prop. 2008/09:162

17 Mål för klimatneutralt Nynäshamn Nynäshamns kommun ska vara: Fossilbränslefri kommunal organisation 2020 Fossilbränslefritt Nynäshamn 2030 Klimatneutral kommunal organisation 2030 Klimatneutralt Nynäshamn senast 2050 Antaget i kf 190/2009

18 Vad menas med våra mål? 1. Fossilbränslefri kommunal organisation senast år 2020 Här menas att all direkt användning av fossila bränslen som olja och bensin ska upphöra inom kommunkoncernen vid utgången av 2020. Kompensationsåtgärder ska vidtas för sådan energianvändning som inte fullständigt kan tas bort till exempel nödvändiga flygresor. 2. Fossilbränslefritt Nynäshamn senast år 2030 Här menas att all direkt användning av fossila bränslen som olja och bensin ska upphöra i Nynäshamns kommun senast till år 2030.

19 Vad menas med våra mål? 3. Klimatneutral kommunal organisation senast år 2030 Här menas att all direkt och indirekt användning av varor och tjänster i kommunens verksamheter som leder till utsläpp av växthusgaser ska upphöra senast till år 2020. 4. Klimatneutralt Nynäshamn senast år 2050 Här menas att all direkt och indirekt användning av varor och tjänster som leder till utsläpp av växthusgaser i Nynäshamns kommun ska upphöra senast till år 2050.

20 Vad gör kommunen på lång sikt? Tagit fram klimatstrategi, KF120613 - Fastställa grundläggningsnivå för bebyggelse - Policy och riktlinjer ska tas fram översvämning, ras och skred - Samarbeta med skola, näringsliv och jordbruksnäring - Planering och byggande Tagit fram Energiplan, KF120613 - Hushållning av energi (inventera och minska förbrukning) - öka användning av energi från sol, vind och vågkraft - Gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik prioriteras - Ställa ökade krav vid byggande och planering

21 Vad gör kommunen på kort sikt? Fjärrvärmen i Nynäshamn använder spillvärme från Nynas AB och från ett bioeldat kraftvärmeverk. Dubbelspår byggs successivt ut. Miljökrav vid upphandling av varor och tjänster Följer omvärldsförändringar och värderar risker Naturskolan utbildar elever och fortbildar lärare i hållbarhetsfrågor VA lägger ut slam på åkrar samt utreder biogasinsamling Resepolicy med riktlinjer för alternativ till bil och miljöbilsanvändning. Påbörjar arbetet med att införa elladdstolpar i kommunen (tågstationer, P-hus) Energieffektiva och fossilbränslefria transporter ska prioriteras Energieffektivisering i kommunala fastigheter, (belysning, isolering, konvertering till förnyelsebara uppvärmningssystem, energideklarationer klara, varvtalsstyrd ventilation, etc.)

22 Vad gör kommunen nu? Kommunal miljöbilpool för kommunens egen verksamhet. Verksamhetens bilar byts ut till miljöbilar successivt till 2015 Kommunens anställda som kör bil ska genomgå kursen EcoDriving Tjänstecyklar finns att tillgå (vanliga och elcyklar) Gång- och cykelvägar byggs successivt ut Informationsinsatser mot allmänhet och företag inom energi- och klimatrådgivningen GC-vägar med LED teknik har införts Tidstyrd dimning av gatubelysning, samtliga beslysningspunkter bytts ut Flera skolor jobbar med Grön Flagg Energi- och klimatrådgivningen med målgruppsinriktade projekt (Energihandslaget Viaskolan, småhus, företag, bostadsrättsföreningar). Avloppsreningsverket och Alhagen renar avloppsvatten från fekalier, kväve och fosfor Planerar för att utvidga kommunala VA-området

23 Nynäshamn har 16 miljömål Nynäshamn har uppnått sina 16 miljömål och ett uppgraderings arbete har startats där kommunen höjer ribban i de 16 antagna miljömålen. Varför? Vårt mål är att fortsätta att utveckla Nynäshamn till en ännu bättre kommun att bo, arbeta och leva i.

24 Miljömålsområde 2 Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö Delmål 4: Ny bebyggelse ska inte anläggas på värdefull odlingsbar jordbruksmark. Klass 3 och uppåt i åkermarksgraderingen. (Gradering av åkermark i Stockholms län gjord i mitten på 70-talet. Belyser markens relativa värde för långsiktig jordbruksproduktion, i första hand avkastnings- och arronderingsförhållanden. Producerad genom skanning och automatvektorisering. Klass 3 representerar länets medelförhållanden. Områden som bedömts ligga 10 % högre än länsmedeltalet har fått klass 4, 20 % högre klass 5, 10 % lägre klass 2 och 20 % lägre klass 1) År Jordbruksmark (Ha) Kommunens landareal (Ha) Andel jordbruksmark 2008 5319 35723 14,9% 2009 5421 35723 15,2% 2010 5367 35723 15,0% 2011 5300 35723 14,8% 2012 5318 35723 14,9 %

25

26 Miljömålsområde 2, Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö Delmål 3a: Kommunens värdefulla kulturmiljöområden ska bevaras. Utpekade områden med riksintresse för kulturmiljövård ska inte minskas utan hållas konstant eller öka.

27

28 Miljömålsområde 3, Friska vatten Delmål 1: Kväve och Fosforbelastningen till kommunens vattendrag ska minimeras. Fitunaån ska maximalt belastas med 27 ton kväve och 2,6 ton fosfor per år 2015 Ton 50 40 30 20 10 0 Mängd fosfor och kväve som passerar via Fitunaån till Mörkarfjärden 34 34 30 43 38 3,2 3 2,1 3,1 2,1 2007 2008 2009 2010 2011 Kväve, ton Fosfor, ton

29 Östra Styran En restaurering för att återskapa våtmarken Östra Styran startades 2012 av föreningen Östra Styrans Våtmarker och kommunen. Enorma mängder vass kommer att tas bort för att en vattenspegel skall kunna växa fram ur den igenväxta sjön. Arbetet kommer att pågå under flera år för att minimera störningarna av det fågelliv man vill gynna. Genom att öppna upp våtmarken, återskapas kulturlandskapet med grunda sjöar, våtmark, ängar.

30 Min vision Nynäshamn ska inte utvecklas till en kopia av någon annan kommun. Nynäshamn ska utvecklas till en kommun som inspirerar andra! Vi ska ta vara på våra styrkor och rätta till våra brister alltid med fokus på framtiden och kommande generationer. Daniel Adborn, kommunalråd (FP) Läs mer: http://www.kommunledningnynashamn.se