Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala år 2007/2008 Enhetens namn Bellanderska förskolan Beslutad 30 september 2008 Leila Baker Platschef 1
Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2007 Bellanderska Kommunen Barn 1-3 år 17 336 Barn 4-5 år 12 325 Totalt antal barn 29 657 Förskollärare 2,55 63,09 Barnskötare 3,45 69,15 Övriga 1,06 10,93 Barn per förskollärare 11,37 10,41 Landet (SCB) Barn per årsarbetare (Enligt SCB) 4,11 4,9 5,2 2
Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Vilka rutiner finns, hur har personal medverkat och hur har barn och vårdnadshavare haft möjlighet att delta? All personal har varit delaktig. Vi har gemensam utvärdering och reflektion på personalmöten. Vi har också utarbetat en mall för kvalitetsredovisning där vi utvärderar verksamheten avdelningsvis. I mallarna finns nulägesbeskrivning, mål från läroplanen, hur uppfyller vi målen, utvärdering, åtgärder och sen sätter vi nya mål. Barn och vårdnadshavare har inte deltagit i kvalitetsredovisningen. 3
Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Läroplanens mål - Normer och värden - Utveckling och lärande - Barns inflytande - Förskola och hem - Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem För att all personal på sikt ska få IT kompetens deltar en personal i den andra omgången av PIM utbildningen. Enheten har valt vatten som gemensamt temaområde då det väl knyter an till den NOutbildning som två av personalen ska genomgå under året. Arbetet som påbörjats för att nå utmärkelsen en förskola för hållbar utveckling ska fortsätta. Hålla kvar ambitionen om att ha en rak och öppen kommunikation så att alla mår bra på jobbet. Att alla behåller de fokus på styrdokumenten som man har fått genom arbetet med hållbar utveckling. För att kunna leva upp till målen i läroplanen när det gäller integration och mångfald behövs ytterligare kompetensförstärkning detta gäller även jämställdhetsfrågorna. Portfolioutbildning för ny personal som saknar denna. Gemensamt temaområde under året. Fokusering på skapande aktiviteter och rörelse i smågrupper. Tillsammans med barnen sätta upp regler som ska gälla på förskolan. 4
Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Utveckling av barnantal (Förändras elev- och/eller barntalen - vilken riktning? Förändrad sammansättning?) Under höstterminen var det inte fullbelagt på småbarnsavdelningen, på vårterminen var det 15 barn. Storbarnsavdelningen har haft 20 barn hela året. Vi har fått in fler barn med annat modersmål än svenska. Ekonomisk utveckling (Har förskolan/skolan en stabil ekonomisk situation? Krävs anpassningar för att nå budgetbalans?) Budgeten har varit i balans och inga anpassningar har gjorts. Lokaler (Beskriv var/hur förskolan ligger, tillgång till idrottslokaler, mm. Lokalsamverkan med andra rektorsområden eller förvaltningar.) Bellanderska förskolan har två avdelningar, en småbarn och en syskonavdelning. Förskolan ligger centralt i Sala, nära till stadsparkens grönområde och lekplats. Vi har också nära till bibliotek och torg. Förskolan är beläget i ett gammalt bibliotek, så lokalerna är inte av traditionell förskoletyp. Ledning och styrning (Hur ser ledningen ut? Hur styrs förskolan? Finns exempelvis föräldraråd/föräldrastyrelse?) Förskolan har delat rektor med två andra förskolor och dagbarnvårdare. En rektorstrainee har arbetat 20% på förskolan. Föräldrarådet är vilande. Har skolan några särskilda förutsättningar? (Profil, öppettider, barngruppernas sammansättningar, mm) Förskolan öppnar klockan 6 och stänger mellan 17.30 och 19.00. Förskolan har 6 barn med annat modersmål än svenska. Datortäthet (Antal datorer per avdelning?) På förskolan finns två datorer till två avdelningar. 5
Arbetet i verksamheten Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder. Bland annat: åtgärdsprogram, elevhälsopersonal, utredningsrutiner, anpassad verksamhet, lokalanpassningar, externt stöd (CRT, BUP, Skolteamet, mm). Ett åtgärdsprogram finns för barn i behov av särskilt stöd. Arbetet med barn med annat modersmål än svenska. Modersmålstöd, rutiner. För de barn med annat modersmål än svenska finns ingen modersmålsundervisning. Personalen arbetar med att lägga god grund för det svenska språket, med hjälp av stödtecken och TRAS (tidig registrering av språkutveckling). Förskolan lägger stor vikt vid att anpassa sånger, sagor och berättelser till barnens språkliga utvecklingsnivå. Arbetet med flickor och pojkar. Enhetens insatser för att kartlägga och åtgärda pojkar och flickors olika förutsättningar i förskolan. Diskussioner på personalmöten har förts om hur vi bemöter barnen utifrån genus. Personalen känner att den behöver mer kunskap och insikt i frågan, så en fortbildningskväll är planerad till höstterminen 2008. Det är en föreläsning av genuspedagogen Ingrid Stenman, som innefattar de vuxnas förhållningssätt, hur barnen själva ser på sina könsroller och hur man får in föräldrasamverkan i jämställshetsarbetet. Arbetet med hälsa och livsstil. Det är utevistelse varje dag och skogsutflykt en gång i veckan på syskonavdelningen. Vi har rörelsesamlingar en gång i veckan, då barnen gör rörelse till musik. Bellanloppet, en springtävling genomförs en gång per år och skridskor åks vintertid om det finns is. Maten tillagas från grunden i ett eget kök, och är anpassat efter förskolebarnens näringsbehov. Vi har dragit ner på de söta mellanmålen, och vi har aldrig godis. Efter maten har vi en stunds vila, så att barnen kan varva ner. De små barnen sover på madrasser. Personalen har genomfört en friskvårdssatsning under vårterminen genom att alla promenerade dagligen. 6
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Läroplanens mål Normer och värden Vi som arbetar i förskolan är förebilder för barnen. Vi har haft ambitionen att ha en rak och öppen kommunikation, det ska vi fortsätta att ha. Vi försöker att alltid vara respektfulla mot såväl barn, föräldrar och mot varandra i arbetslagen. Vi arbetar med att vara lyhörda och ge barnen tid att berätta det som de har inom sig. Vi har tillsammans med barnen gjort upp regler för hur man är en bra kompis. Utefter vad barnen sa tog vi fram bilder från boken Samtalsbilder av Merete Holmsen. Bilderna föreställer möss i olika dilemman, som barnen kan relatera till. Barnens respons till bilderna var mycket positiv, de kan sätta sig in i hur mössen mår, och därigenom hur de själva skulle må i de olika situationerna. Bilderna sitter uppe på en vägg. Barnen går ofta och tittar på dem och många diskussioner har kommit upp, speciellt när det blivit en konflikt, det blir en återkoppling till deras empatiska förmåga. Utveckling och lärande I NO-utbildningen lärde sig personalen mycket om pedagogisk dokumentation. Om hur man synliggör barnet mer och kan planera verksamheten mer utifrån det enskilda barnets utvecklingsnivå. Förskolan har haft ett gemensamt tema Vatten. Barnen har fått experimentera och utforska vatten i alla dess former. Vi delade in barnen i smågrupper, så att alla skulle komma till tals. Barnen har varit engagerade och nyfikna, och barnens tankar har dokumenterats. Barns inflytande Vi bygger verksamheten på barnens tankar och idéer. När vi arbetade med temat vatten, utgick vi ifrån vad barnen själva berättade om hur de använder vatten, vad man kan göra med vatten, vad som lever och bor i vattnet, och allt annat som är beroende av vatten. Här har vi jobbat mycket i smågrupper. Utefter barnens förslag har vi utvecklat temat och åskådliggjort det i ett temarum, där dokumentation och alla alster från temaarbetet blev uppsatt. Vi har fortsatt att intervjua barnen, i de svaren kommer många tankar och åsikter fram. Det blir en viktig stund, både för barnet och personalen. Barnet känner att vi lyssnar just på deras åsikter och personalen lär känna barnet bättre. Barnens intresse för sina portfoliopärmar har växt, de tittar mer i dem och de är stolta över det som finns i pärmarna. Förskola och hem Under inskolningen av barnet grundläggs förtroendet mellan förskola och hem. Efter det sker möten dagligen vid hämtning och lämning. Vi tycker att tamburkontakten är mycket viktig därför har vi planerat så att föräldrarna och barnen får ett bra möte på morgonen. 7
Vi har utvecklingssamtal, föräldramöten, drop-in kaffe och diverse gemensamma träffar såsom Lucia, grillkväll. Vi har haft en familjekväll, då barnen spelade teater för sina föräldrar och syskon. Det blev mycket uppskattat av alla, sen åt vi middag tillsammans. Vi har inget föräldraråd, men föräldrarna engagerar sig i frågor som rör barnens vistelse på förskolan. De skrev en skrivelse angående förskolans utemiljö, som de lämnade till skolchefen. De tyckte att förskolan saknade lekutrustning för de äldre barnen. Personalen tycker att föräldrarnas initiativ är bra ochvi delar deras synpunkt. Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Lärare från förskoleklassen har varit och hälsat på de barn som ska till förskoleklassen nästa år. Det har varit informationsmöten angående det nya överskolningspapperet, som förskolan tillsammans med föräldrarna ska fylla i. 8
Uppföljning av likabehandlingsplanen Bellanderska förskolan har en likabehandlingsplan som har reviderats i mars. Förskolans psykosociala arbetsgrupp gjorde revideringen, som sedan gick ut på remiss till den övriga personalen. På personalmötet diskuterades planen och godkändes. Förskolans psykosociala grupp har deltagit i seminarium för likabehandlingsplanen anordnad av Mälardalens högskola. 9
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet På enheten arbetar vi med TRAS (tidig registrering av språkutvecklingen). Tre ur personalen har gått TRAS-kurs under året, vilket innebär att merparten av personalen nu har denna kompetens. Vi anser att språkutvecklingen är något av det mest betydelsefulla som sker i barnets liv, och vi vill genom tidiga insatser ge barnet de bästa möjligheterna att stärka sitt språk. Det har fungerat bra och vårt mål är att alla barn över två år ska observeras utifrån TRAS. Portfolion har fungerat bra, pärmen visar mer och mer sidor av barnets utveckling. Barnen är medvetna om sin pärm nu, de sitter ofta och tittar i den och pratar om händelser som dokumenterats i pärmen. Portfolioutbildning har genomfört för den personal som saknade den. Det har ibland varit svårt för de ur personalen som haft ansvaret för sångsamlingen att hitta tid för planering. Det har medfört att personalen inte känner sig helt nöjda sångsamlingarna. Vi har kommit igång med NO-projekt och barnen har blivit intresserade av ämnet, men vi måste arbeta vidare med NO och Hållbar utveckling så att det genomsyrar hela verksamheten, vilket ännu inte är fallet. Föräldrainflytande och föräldramedverkan Beskriv vad som görs för att bibehålla eller stärka föräldrainflytandet och föräldramedverkan på enheten! Vi känner att föräldrarna vågar fråga och komma med synpunkter. Tamburkontakten på morgonen har fungerat bra. Vi hinner prata med var och en, eftersom vi har planerat verksamheten så att en personal alltid har ansvar för tamburkontakten. Vi ska vara lyhörda och öppna över det som föräldrarna vill att föräldramöten ska innehålla. Det gjorde vi med teaterkvällen, där barnen uppträdde. Den var ett lyckat kvällsmöte. Samverkan med andra aktörer Beskriv vad som görs på enheten för att bibehålla eller stärka samverkan med andra förvaltningar och aktörer utanför den kommunala organisationen! Förskolan har tagit emot elever från Ekebyskolan, Kungsängsskolan och från lärarutbildningarna i Västerås och Uppsala. 10
Åtgärder för förbättring Frågor till enheterna Vilka åtgärder planeras på enheten i förhållande till kommunens kvalitetsredovisning för 2007? Vilka åtgärder planeras för att förbättra den deliberativa dialogen, såsom den beskrivs i skolplanen? För att barnen ska få mer inflytande i verksamheten ska personalen läsa och diskutera boken Lyssnandets pedagogik av Åberg och Lenz Taguchi. I boken finns idéer och förslag om hur man kan arbeta fram en mer demokratisk pedagogik. Vilka åtgärder planeras för att förskolan skall uppnå eller behålla utmärkelsen Skola för hållbar utveckling eller motsvarande? Vi ska fortsätta med naturvetenskapliga teman. Vi ska utgå utifrån det barnen blir intresserade av, det kan bli t ex maskkompost. Vi ska även tydliggöra vår sopsortering mer för barnen, få barnen mer delaktiga i den verksamheten. Vårt mål är att ansöka om Hållbar utveckling under året. Vilka åtgärder planeras för att öka inslaget av samverkan med arbetslivet, samt utveckla förmåga till entreprenörskap bland eleverna? För att barnen ska bli entreprenörer vill vi stärka barnen att bli kreativa och vi ska ta tillvara barnens initiativ, mycket genom skapande verksamhet. Vi vill att barnen ska känna JAG KAN, det gör vi genom mycket positiv feedback. Vilka åtgärder planeras för att kartlägga, samt öka insatserna för att åtgärda skillnader mellan pojkar och flickor i verksamhet? Eftersom vi känner att vi inte har tillräcklig kunskap i ämnet planerar vi fortbildning. Vi ska tänka på vad vi säger och hur, och vi ska ha en öppen dialog om vad vi ser och hör andra säga. Vilka åtgärder planeras på enheten i förhållande till skolplanens mål? Vi planerar att all personal gör PIM, examination 2, under höstterminen. Vi planerar kompetensutveckling i genuspedagogik. Vilka övriga åtgärder planeras på enheten, för att öka måluppfyllelsen i förhållande till nationella mål? 11
Läroplanens mål - Normer och värden - Utveckling och lärande - Barns inflytande - Förskola och hem - Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Normer och värden Vi ska arbeta med att barnen lär sig att ta hjälp av och hjälpa varandra. Barnens empati och hänsynstagande kommer då till pass och barnen känner sig behövda. Utveckling och lärande Förutom NO-experimenten ska vi satsa mer på matematikens grunder. Att barnen förstår jämförelse ord som större-mindre, lång-kort, är viktiga för barnens matematiska tänk. Vi kommer att arbeta med matematikens grunder utomhus. Barns inflytande På personalmötena ska vi diskutera hur vi kan utöka barnens inflytande. Förskola och hem För att föräldrarna ska få en djupare inblick i sina barns portfolio, planerar vi att skicka hem pärmarna innan utvecklingssamtalen. Då får föräldrarna i lugn och ro titta igenom den hemma, det blir då lättare att komma med frågor och synpunkter. Vi planerar också att spela in barnintervjuerna på CD-skiva istället som nu kassettband, då vi märkt att alla inte har möjlighet att lyssna på kassettband hemma. Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Vi vill ha ett bättre samarbete med förskoleklassens lärare. Vi vill gärna vara med på barnens inskolning till förskoleklassen, och att barnen får visa upp sin portfolio för mottagande lärare. 12